Publicerad: 29 mars 2018

Myter om folkbibliotek

När diskussionen handlar om bibliotek förs ofta felaktiga föreställningar fram. SKL vill med statistik nyansera debatten.

"Ingen lånar böcker längre", "kommunerna drar bara ner på anslagen till folkbiblioteken" och "biblioteket är aldrig öppet" är några av de myter som omgärdar biblioteken. I regel är de just myter och helt felaktiga.

Myt 1: Ingen besöker biblioteken längre

Diagram över antal fysiska utlån på folkbibliotek

Klicka på bilden för en större version.

Antal utlån av fysiska böcker sjunker. E-boksutlåningen ökar däremot, men inte i samma utsträckning och kompenserar inte för nedgången. Trots nedgången av utlån ligger biblioteksbesöken kvar på samma nivå: 65 miljoner fysiska besök (2016). Det visar att biblioteken delvis har en annan roll i dag.

Biblioteket som mötesplats

Bibliotek fungerar mer som en mötesplats än hur många kanske föreställer sig ett traditionellt bibliotek. I dag är folkbiblioteket ett offentligt rum som bli extra viktigt när trångboddheten ökar. Här träffar man människor, sitter och pluggar, läser tidningar, lånar datorer och internet gratis. Eller deltar i något arrangemang.

Diagram som visar antalet aktiviteter som anordnas på folkbibliotek.

Klicka på bilden för en större version.

Antalet aktiviteter som folkbiblioteken själva anordnar har ökat de senaste åren. 2016 anordnades 143 000 aktiviteter. Det innebär att det genomförs 390 aktiviteter varje dag, året runt på landets folkbibliotek. Till dessa kommer alla de aktiviteter som andra aktörer, till exempel lokala föreningar och studieförbund genomför i bibliotekens lokaler och som inte ingår i den offentliga statistiken.

En av alla de aktiviteter som biblioteken själva erbjuder är språkkaféer som framför allt hjälper nyanlända att snabbare lära sig svenska. Andra exempel på aktiviteter är allt från sagostunder, författarbesök och bokprat till läxläsning och kurser i att öka invånares IT-kompetens.

Folkbibliotek – viktig aktör för digital delaktighet

Myt 2: Det finns nästan inga bibliotek kvar

Diagram som visar att antalet biblioteksfillialer minskar

Klicka på bilden för en större version.

Antalet biblioteksenheter fortsätter att minska. Men biblioteken är fortfarande den kulturinstitution som finns mest spridd i hela landet. Nedläggningar sker heller inte i den snabba takt som under 1990-talet då flera rena utlåningsstationer lades ner. En del av förklaringen till att minskningen ändå fortsätter är att tidigare kombinerade folk- och skolbibliotek omvandlats till att vara enbart skolbibliotek. Dessa filialer har ofta haft väldigt begränsade öppettider för allmänheten. Det går inte heller att entydigt se att nedläggning av filialer i en enskild kommun resulterar i färre besök eller utlån.

Myt 3: Biblioteket är aldrig öppet när jag är ledig

Ökad tillgänglighet med bokbuss och pop-up-bibliotek

Utöver de fasta biblioteksenheterna kommer bok- och biblioteksbussarna. De finns i knappt en tredjedel av alla kommuner och de stannar vid 6 559 fasta hållplatser. Utöver de fasta hållplatserna arbetar fler och fler kommuner med att använda sina bok- och biblioteksbussar på nya sätt. De används som ”pop-up”-bibliotek på badstränder, i parker, på torg och i anslutning till köpcenter för att finnas där människor rör sig och för att nå andra grupper än dem som redan har hittat till och använder sig av biblioteket. Vissa kommuner väljer också att specialisera och anpassa sina biblioteksbussar för särskilda målgrupper, t.ex. barn eller äldre.

Öppet på andra tider än förut

Det totala antalet öppettimmar har minskat de senaste åren, men biblioteken har flyttat sina öppettider till kvällar och helger i större utsträckning. Detta för att invånarna lättare ska kunna använda sig av bibliotekens verksamhet och leva upp till uppdraget att vara ”tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov”.

Meröppna bibliotek ökar

Antalet "meröppna" bibliotek har ökat kraftigt. Meröppna bibliotek innebär att biblioteket är tillgängligt för dem med bibliotekskort även på kvällar och helger, men utan personal på plats. Antalet meröppna bibliotek har vuxit snabbt och nu finns det meröppna folkbibliotek i 82 kommuner. Dessa är ett viktigt komplement till de tider då biblioteket är bemannat.

Myt 4: Kommunerna drar ner på biblioteken

Diagram som visar att kommunens anslag till bibliotek har ökat de senaste åren.

Klicka på bilden för en större version.

Nej, tvärtom. Kommunernas nettokostnader för biblioteken uppgick 2016 till drygt 4,4 miljarder kronor och har ökat kontinuerligt över tid.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot