Publicerad: 14 oktober 2019

Kostnader för kultur, fritid och folkbildning

Svar på vanliga frågor om vad kultur och fritid kostar idag, hur resurserna fördelas och hur verksamheterna utvecklats kostnadsmässigt över tid.

Kommunernas totala kostnader för kultur- och fritidsverksamheter har under ett antal år stadigt ökat. Fram till 2018 följer kostnaderna i stort sett kostnadsutvecklingen för de kommunala verksamheterna i sin helhet. Däremot skiljer det sig mellan olika verksamheter. Kostnader för till exempel kulturskola och fritid har ökat, medan kostnaderna för folkbildning har minskat.

Trots att kommunerna de senaste åren lagt mer resurser på kultur och fritidsområden visar SKL:s ekonomiska prognoser att kommunerna och regionerna går mot en tuffare ekonomisk situation. Skälet är bland annat att antalet barn, unga och äldre ökar i snabbare takt än gruppen som är i arbetsför ålder, vilket medför ökade kostnader för förskola, skola, vård och äldreomsorg. Samtidigt går Sverige under 2020 in i en mild lågkonjunktur

Kostnader och kostnadsutveckling

Hur mycket satsas på kultur och fritid? Hur har resurser utvecklats över tid?

Kostnaderna för fritidsverksamhet har ökat mer än kulturverksamhet. Kostnaderna för kulturverksamhet har hållt sig på ungefär samma nivå, även om kostnaderna ökat något mellan 2001 och 2018 (4%). Fritid har ökat 30% i fasta priser mellan 2018 och 2001.


Klicka på bilden för en större version.

Hur fördelar sig kostnaderna inom kultur?

Kostnaderna för allmän kulturverksamhet och musikskola/kulturskola har ökat, medan stöd till studieorganisationer har minskat. Kostnaderna för bibliotek har varit på ungefär samma nivå, men kostnaderna har minskat något mellan 2001 och 2018 i fasta priser.


Klicka på bilden för en större version.

Hur fördelar sig kostnaderna inom fritid?

Kostnaderna för idrotts- och fritidsanläggningar har ökat från drygt 8 miljarder kronor till drygt 12 miljarder kronor.

Kostnaderna för fritidsgårdar och allmän fritidsverksamhet är ungefär på samma nivå under perioden.


Klicka på bilden för en större version.

Hur har kultur och fritid prioriterats i förhållande till övrig verksamhet?

Diagrammet visar förändring av kostnaderna för kultur- och fritidskostnader jämfört med de totala verksamhetskostnaderna i kommunerna. Det har växlat mellan åren, vilket framgår av bilden.

Att kostnader för övrig verksamhet, till exempel skola och äldreomsorg, ökar är naturligt med tanke på den demografiska utvecklingen. Det har varit några tydliga minskningar i kulturkostnaderna vissa år, till exempel 2004 och 2009.

Klicka på bilden för en större version.

Hur har kostnaderna per invånare förändrats?

Kostnaderna per invånare har varit på ungefär samma nivå, men kostnaderna för fritidsverksamheten har ökar något och kostnaderna för kulturverksamheten har minskat något.


Klicka på bilden för en större version.

Hur ser förändring av investeringskostnaderna ut i förhållande till övrig verksamhet?

Investeringarna i kultur- och fritid har ökat markant mer än investeringar totalt mellan 2007 och 2018.

Klicka på bilden för en större version.

Informationsansvarig

  • Linda Ahlford
    Utredare
  • Nils-Olof Zethrin
    Handläggare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot