Publicerad: 3 februari 2016

Myter om kultur- och musikskolorna

Myter och felaktiga föreställningar om att kommunerna drar ner på verksamheter och anslag förekommer ofta i diskussioner kring kultur- och musikskolorna. Det är därför relevant att nyansera bilden och visa på att kulturskolorna är en fortsatt prioriterad verksamhet.

Den nationella uppföljningen av kultur- och musikskolan är bristfällig och behovet av att utveckla indikatorer och nyckeltal är stort. Den idag tillgängliga statistiken indikerar dock inte  att verksamheterna nedprioriteras.

Myt 1: Kommunerna drar ner på kulturskolorna

Fakta: Kommunerna satsar allt större resurser på kultur - och musikskolan. Diagrammet nedan illustrerar kostnadsutvecklingen från 1998- 2014. År 2014 satsade kommunerna sammantaget nästan 2,5 miljarder kronor, varav drygt 2 miljarder utgörs av direkta anslag. Vid en jämförelse över tid ser vi att anslagen har ökat för varje år. Sett till fasta priser har kostnadsökningen mellan 1998- 2014 varit 52 procent.

(Källa: SCB:s räkenskapssammandrag)

Myt 2: Färre barn deltar i verksamheten

Fakta: Allt fler barn deltar i kultur- och musikskolornas verksamheter. Årligen erbjuds  30 000 nya platser. Antalet deltagande elever, elevplatser har i förhållande till befolkningsutvecklingen för den huvudsakliga målgruppen ökat markant under de senaste åren.

Befolkningsutveckling och antal elever i kulturskolan

(Källa: SKL, bearbetat underlag hämtat från Kulturskolerådet samt SCB:s befolkningsstatistik)

Myt 3: Kostnadsökningar finansieras via avgifter

Fakta: Från 2005 har den genomsnittliga terminsavgiften legat på samma nivå eller till och med minskat något omräknat till 2014-års penningvärde. Avgifterna varierar dock stort över landet. Värt att notera är att de kommuner som uppvisar högst avgifter i kulturkolan tillhör de kommuner som har lägst kommunal skattesats. Under 2014 hade 10 kommuner en avgiftsfri kulturskola. (För år 2008 förekommer ingen uppgift).

Avgifternas storlek kan ha betydelse för vilka barn som deltar men erfarenheter från de kommuner som aktivt arbetat för att nå nya grupper av barn och unga visar att det sällan endast är avgifterna som är orsaken till att vissa grupper av barn inte deltar. Brist på lärare, socioekonomisk bakgrund, föräldrars intresse, köer samt geografiska förutsättningar (exempelvis långa avstånd) är andra faktorer som tydligt påverkar.

Terminsavgifter i kulturskolan

(Källa: Kulturskolerådet)

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot