Publicerad: 11 maj 2018

Myter om kultur- och musikskolorna

Myter och felaktiga föreställningar om att kommunerna drar ner på verksamheter och anslag förekommer ofta i diskussioner kring kultur- och musikskolorna. Det är därför relevant att nyansera bilden och visa på att kulturskolorna är en fortsatt prioriterad verksamhet.

Den nationella uppföljningen av kultur- och musikskolan är bristfällig och behovet av att utveckla indikatorer och nyckeltal är stort. Den idag tillgängliga statistiken indikerar dock inte  att verksamheterna nedprioriteras.

Myt 1: Kommunerna drar ner på kulturskolorna

Fakta: Statistiken visar att kommunerna under lång tid satsar allt större resurser på kultur- och musikskoleverksamhet. Diagrammet nedan illustrerar kostnadsutvecklingen från 2001- 2016. År 2016 satsade kommunerna sammantaget mer än 2,7 miljarder kronor, varav drygt 2,3 miljarder kronor utgörs av direkta anslag. Vid en jämförelse över tid ser vi att anslagen har ökat för varje år. Troligen påverkas anslagshöjningen av att verksamheternas utbud succesivt breddats med fler ämnen.

Diagram över de totala kostnaderna för kulturskoleverksamhet mellan 2001 och 2016

(Källa: SCB:s räkenskapssammandrag)

Myt 2: Färre barn deltar i verksamheten

Fakta: Allt fler barn deltar i kultur- och musikskolornas verksamheter. De senaste åren har cirka 30 000 nya platser tillkommit årligen. Antalet deltagande elever, elevplatser har också i förhållande till befolkningsutvecklingen för den huvudsakliga målgruppen ökat markant under de senaste åren.

2012–2016 har antal invånare i gruppen 7–15 år ökat med 12,2% medan antal elevplatser i kulturskolan ökat med 32,6 %.

Befolkningsutveckling och antal elever i kulturskolan

(Källa: SKL, bearbetat underlag hämtat från Kolada samt SCB:s befolkningsstatistik)

Myt 3: Kostnadsökningar finansieras via avgifter

Fakta: Från 2005 har den genomsnittliga terminsavgiften legat på samma nivå eller till och med minskat något omräknat enligt fast priser. Avgifterna varierar dock stort över landet. Värt att notera är att de kommuner som uppvisar högst avgifter i kulturskolan tillhör de kommuner som har lägst kommunal skattesats.

Av kommunernas totala kostnader för kulturskoleverksamhet täcker avgifterna endast ca 15%. Antalet kommuner som väljer att inte ta ut någon avgift alls ökar i antal. Under 2016 hade 16 kommuner en avgiftsfri kulturskola. (För år 2008 förekommer ingen uppgift).

Terminsavgifter i kulturskolan

(Källa: Kulturskolerådet)

Avgifternas storlek kan ha betydelse för vilka barn som deltar men erfarenheter från de kommuner som aktivt arbetat för att nå nya grupper av barn och unga visar att det sällan endast är avgifterna som är orsaken till att vissa grupper av barn inte deltar. Brist på lärare, socioekonomisk bakgrund, föräldrars intresse, köer samt geografiska förutsättningar (exempelvis långa avstånd) är andra faktorer som tydligt påverkar.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot