Publicerad: 11 oktober 2018

Erfarenheter från första steget

Samtliga 32 kommuner har nu påbörjat processen inom Mer för fler och deltagit vid första nationella träffen. Ett arbete med att ringa in kommunens utmaning är gjord och flera har nu påbörjat arbetet med att undersöka vad användarna vill ha.

Exempel på utmaningar projektgrupperna ska arbeta med

  • Hur ska vi kommunicera på ett sätt med ungdomar i åldern 13 till 18 så att de känner ett engagemang och vill vara delaktiga i vår verksamhet?
  • Hur kan vi förbättra möjligheter för invånare i kransorten att ta del av och utöva kultur?
  • Hur kan biblioteket angå ungdomar i större grad och främja integration och läsning.
  • Hur skapar vi angelägna och välkomnande mötesplatser? Två fokusområden: barnaktiviteter och programverksamhet för vuxna.

Vad har vi lärt av processen hittills?

Att inte bygga in lösningar i utmaningsformuleringen

I formulering av utmaningarna har projektgrupperna fått arbeta fram utmaningar som bygger på mänskliga behov, dvs med ett tydligt användarfokus. En viktig del har varit att inte bygga in lösningar i själva utmaningsformuleringen och att utmaningen har ett tydligt utvecklingsfokus och framåtdriv.

Kommunerna behöver vara beredda på att problemet kan se annorlunda ut än man först trodde och att lösningen därmed också kan vara något som kommer fram efter att användarna involveras.

Svårt att stänga av "verksamhetshjärnan"

I flera kommuner har det varit nytt att så tydligt gå från förvaltningsperspektiv till att utgå från användarperspektiv. Med en expertkultur är det lätt att göra antaganden som inte stämmer med behoven. ”Kommunen kan inte vara en koloss som inte förändras. Vi behöver fråga för att utveckla rätt saker!”

Det är otroligt lätt att hamna i diskussioner som utgår från verksamhetens möjligheter och begränsningar istället för att vaska fram brukarens behov. Det innebär dessutom att det är svårt att låta bli att diskutera lösningarna redan i ”undersökafasen”. En grupp utsåg en deltagare som regelbundet skulle ställa kontrollfrågan: ”Är det här användarens fokus vi har nu?”. Att den frågan ställdes bidrog starkt till ett mer fokuserat samtal.

Att utvecklingsarbete tar tid

Att hitta samarbetet i projektgrupperna visar sig ha spelat en central roll i hur långt de olika grupperna har kommit i sin process. En lärdom har varit vikten av att avsätta tid för möten, ta tid till intervjuer med målgrupperna och att uppgifterna har tagits på allvar.

Vad ska vi tänka på inför nästa steg?

Det är viktigt att ledningen följer, stödjer och legitimerar arbetet men låter gruppens praktiska arbete vara ifred.

I förändringsarbete slås oftast fast att det är viktigt att ha ledningens legitimitet och medverkan. Men i hur stor grad ska ledningen vara direkt involverad i det konkreta arbetet? Det grupperna beskriver är att ledningens medverkan ibland riskerar att diskussionen dras till en viss verksamhet eller ett ”hus” istället för att hålla fast vid nyfikenheten på brukarens verkliga intressen och behov.

Använd minst en metod som inte använts tidigare!

Vanans makt är stor när det kommer till val av metoder för att förstå användarens behov. Deltagarna har inledningsvis oftast valt väl kända metoder som intervjuer eller enkäter. När de sedan lämnat det invanda och provat andra metoder som safaris, brukarresor eller dagböcker växer de viktiga bilderna om brukaren fram. Flera talar också om hur mycket de då såg och lade märke till men att det inte alltid var helt lätt att hantera. Synen på den egna verksamheten fick sig en törn.

Se bakom det som är lätt fångat! Vilket är det egentliga problemet?

Många beskriver att det är svårt att få användarna att tänka utanför boxen. Det finns en klar bild av vad ett bibliotek är och då blir svaren därefter. När grupperna går igenom sina data finner de lätt åsikter från målgruppen som är relativt lätta att genomföra som till exempel att måla om eller att sätta in en kaffeautomat. Här kan det behövas kompletterande data med nya frågeställningar och kanske nya metoder som bidrar till en fördjupad kunskap om vad det egentliga problemet är. Hur man ställer frågor och var man möts kan bidra till ett annat innehåll i samtalet. 

Tips från coachen!

Nästa steg i processen handlar om att ta fram idéer som svarar mot utmaningarna. Därefter ska ideerna testas och prototyper tas fram.

  • Ta fram många idéer.
  • Lägg ihop olika idéer. Det är sällan en enda idé löser hela problemet.
  • Försök inte lösa alla problem på en gång.
  • Våga testa av en idé tidigt i processen med era användare.
  • En prototyp ska inte vara perfekt, utan enkel och skissartad – det är lättare för testpersonerna att ge feedback och förslag om prototypen inte är färdig.

Exempel från Arvidsjaurs idégenerering

Läs mer på Innovationsguiden

Informationsansvarig

  • Linda Ahlford
    Utredare
  • Maria Jacobsson
    Handläggare







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot