Publicerad: 13 december 2016
Prenumerera på Skola, förskola

Flippat lärande ger aktiva elever

Flippat lärande är en pedagogisk modell där lärarens genomgångar eller föreläsningar flyttas från lektionstid till tillfällen då eleven tar del av innehållet på egen hand med hjälp av förinspelade videoklipp, podcasts eller annat material.

Enkelt uttryckt kan man säga att man genomför läxan innan lektionen istället för efter, och kommer förberedd till lektionen. Den tid som frigörs i klassrummet används till interaktiva övningar där läraren leder och stöttar eleverna när de aktivt arbetar med ämnesinnehållet. Tiden används för att säkerställa att alla elever utvecklat kunskap och förståelse och att de får möjlighet att diskutera med både lärare och klasskamrater.

Bättre skolresultat

Det flippade klassrummet är en av de mest dokumenterade modellerna för aktivt lärande. Många pedagoger arbetar idag enligt modellen med både förbättrade resultat och mer motiverade elever som följd. En förklaring till de förbättrade resultaten är att eleverna blir mer aktiva. Både forskning och beprövad erfarenhet visar att elever lär sig mer när de samarbetar, är kreativa och engagerade i lärprocessen, jämfört med att sitta still och lyssna.

Det är inte enbart inom skolan och den högre utbildningen som det finns intresse för flippat lärande. Modellen används också i ökande utsträckning av företag och myn­digheter, även om det i dag inte finns några vetenskapliga studier av resultaten av att flippa t.ex. som en del av kompetensutveckling och livslångt lärande i arbetslivet. Att flippa sin verksamhet är inte enbart en effektiv metod i lärsituationer. Många skolledare har positiva erfarenheter av att flippa skolans mötestid för att få effektivare och mer kvalitativ tid då pedagogerna samlas, många lärare flippar föräldramöten osv.

Ny skrift

Jan Hylén, som är analytiker, utredare och konsult åt myndigheter, kommuner, universitet, regeringar och internationella organisationer, har på uppdrag av SKL skrivit en rapport om flippat lärande. Rapporten beskriver modellens vetenskapliga förankring och ger en praktisk genomgång av flippat lärande i praktiken. Dels om elevens eget lärande, dels om hur lärare och elever tillsammans kan nå mesta möjliga lärande.

Webbinarier

Som uppföljning till rapporten sänds en serie webbinarier; två med fokus på teorierna bakom flippat klassrum, och två med fokus på hur modellen kan användas i praktiken. Båda delarna upprepas vid två datum, för att ge ökade chanser för fler att ta del av webbinarierna. Webbinarierna inleds med en genomgång på ungefär 30 minuter, följd av en lika lång frågestund. Den teoretiska genomgången kan även studeras i efterhand.

Webbinarier – teorier

I detta avsnitt tittar vi närmare på metoden flippa klassrummet och lyfter det till en modell för att förtydliga vad det innebär på djupet, hur man gör samt vad som krävs på ett teoretiskt plan. Teoridelen genomförs av Kim Blomqvist, lärare och utbildare i flippat lärande.

Se avsnitt om teorier

Webbinarier – praktik

De praktikinriktade webbinarierna utgår från fyra frågor: Vad i en kurs bör flippas? Hur görs en bra video? Hur kan en jobba formativt även i flipped classroom-modellen? Hur planeras den efterföljande lektionen? Vi ger också en kort introduktion till gratisverktyget Scalable Learning som ger bra stöd för att arbeta flippat.

Webbinarierna kommer även att ta upp frågor kring den omvända flippen, där eleverna görs till producenter och i viss mån kunskapsförmedlare. Även flippat klassrum ur ett hållbart lärarperspektiv kommer att behandlas.

För det första praktikwebbinariet står Mathias Andersson, förstelärare i matematik vid Rekarnegymnasiet i Eskilstuna.

Se första avsnittet här

För det andra praktikwebbinariet står Elisabeth Engvall Younsi, lärare i svenska och franska vid Värmdö gymnasium, tillsammans med Karin Herlitz, lärare i engelska och svenska vid Farstavikens skola i Värmdö kommun.

Se andra avsnittet här

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot