Publicerad: 9 juni 2016

Digital kompetensutveckling

Kollegial professionsutveckling och spridning av innovation är en viktig sten i digitaliseringsarbetet.

För att kunna utföra sitt uppdrag som skolledare och pedagog behöver man ha en bred palett av kunskaper och färdigheter. I en tidsenlig skola innefattar dessa kompetensen att hantera digitala verktyg och it-tjänster, förstå hur de fungerar samt hur man kan dra nytta av dem i verksamheten på ett adekvat och ändamålsenligt sätt. Vi lever i en tid då automatiseringen gör att många arbetstillfällen försvinner, men där samtidigt helt nya yrken uppstår. Digital kompetens efterfrågas i allt högre grad oavsett yrke. Skolan har ett ansvar att säkerställa att eleverna efter genomgången utbildning är anställningsbara i ett digitalt samhälle.

Ett medvetet arbete för utveckling av digital kompetens är viktigt redan i förskolan, då barn idag tidigt är aktiva digitala medborgare. Det finns en oro för ”skärmtid”, för vad barn tar del av digitalt, ökad utsatthet, mobbning och så vidare. Att redan tidigt på ett strukturerat sätt arbeta för att skapa digitalt kompetenta barn är ett sätt att både minska risker och hantera de situationer som trots allt uppstår. Det blossar också en debatt om mobiltelefoners vara eller icke vara i klassrummet och där det finns skolor som valt att förbjuda mobiler under skoltid för att undvika störningsmoment.

SKL tror inte att förbud är rätt väg för att öka tryggheten kring sociala medier. Det värdegrundsarbete som alla skolor arbetat länge med, behöver utökas till ytterligare en arena. Vi vuxna behöver inse att för dagens elever är det inte någon skillnad mellan den digitala världen och den fysiska. Även här handlar det om digital kompetens, om att bygga elevers förståelse för konsekvenser, digitala spår och allmän medmänsklighet. Rätt använd är en mobil en liten dator och ett lärverktyg. Det är synd att förbjuda och plocka bort detta.

För att stärka kompetensen, den kollegiala professionsutvecklingen och spridningen av innovation, nu och i framtiden, anser SKL att ett antal åtgärder bör vidtas samt att fokus i vissa frågor stärkas.

It-strategisk kompetens i rektorsutbildningen

SKL anser att Rektorsprogrammets innehåll och målbeskrivningar måste anpassas till den allt mer digitala verksamhet rektorerna ska driva och ansvara för, samt att den redan befintliga fortbildningen för rektorer bör ses över för att säkerställa att digitalt ledarskap omfattas.

It-pedagogisk kompetens i lärarutbildning

Lärare som idag utexamineras från Svenska lärosäten bör givetvis ha fått med sig rätt kompetens för att kunna säkerställa att de elever de kommer att ansvara för, får möjlighet att tillgodogöra sig alla kompetenser och färdigheter som omfattas av styrdokumenten. I och med de nya nationella strategierna för skolväsendets digitalisering som tas fram, kommer det att omfatta digital kompetens. Innehållet i lärarutbildningarna måste därför utvecklas och anpassas.

Regionala utvecklingscentra för kompetensutveckling

Skolkommissionen skriver i sitt delbetänkande, Samling för skolan, om behov av stöd till huvudmän på regional nivå och återkommer i slutbetänkandet med sina förslag till vilka uppgifter staten bör ha i det. Även SKL ser behov av regionala utvecklingscentra, men utan den statliga inspektionen och styrningen. Den utveckling som vi står inför idag, i och med förslag i nationella strategier för skolväsendets digitalisering, förändringar i styrdokument och ett stort kompetensutvecklingsbehov är för många mindre kommuner svårt att mäkta med inom den egna organisationen.

Skolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men idag finns det relativt lite forskning kring digitala inslag i lärandet. Vi tror att en stark koppling mellan regionala utvecklingscentra och universitet och högskolor underlättar professionsutvecklingen, säkerställer att de forskningsprojekt som initieras är efterfrågade av skolvärlden samt underlättar lärares möjligheter att beforska sin egen verksamhet. Vi tror även att erfarenheter snabbare kan komma elever till gagn och på det sättet öka kvalitén i undervisningen och likvärdigheten skolor emellan.

Regionala utvecklingscentra kan fungera som nav för kompetensutveckling. I takt med att undervisningen blir mer digital förändras lärarens roll, och synen på kunskap och hur man tillägnar sig den behöver uppdateras. I viss utsträckning kommer insatser att tillhandahållas via Skolverket som ett led i Skolutvecklingsprogrammen, men mycket kommer att behöva utvecklas, genomföras och utvärderas på verksamhetsnivå. Även här ser vi stort behov för ett regionalt samarbete och utbyte. Spridning av innovation behöver underlättas.

En av framgångsfaktorerna som lyfts i slutrapporten av Unos Uno är att dokumentera och kvalitetssäkra arbetssätt som medför förbättring och sprida dessa i hela organisationen. Vi vill genom regionala utvecklingscentra gärna lyfta blicken och öka spridningen till större geografiska områden.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot