Publicerad: 29 augusti 2017

Fem anledningar till utbildningen Skriva sig till lärande

1. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Svenska skolor har god tillgång till digitala verktyg men i många fall saknas en medveten strategi för hur de ska användas i undervisningssyfte. Modellen Skriva sig till lärande har tagit fasta på att det krävs att pedagogiken styr och tekniken förstärker för att elever ska uppnå goda resultat. Under flera års tid har Annika Agélii Genlott och Åke Grönlund vid Örebro Universitet forskat på modellens effekter. Resultaten visar att elever som arbetat enligt modellen når målen i matematik och svenska för årskurs 3 i högre grad än både de som arbetet ostrukturerat med teknik och de som arbetat helt analogt.

2. Tidiga insatser – mycket att vinna

Studier i Sollentuna visar att många av målen för årskurs tre redan uppfylldes i årskurs ett. De lägst presterande eleverna når högre resultat än vid traditionell läs- och skrivutveckling. Eleverna utvecklar en förmåga att formativt bedöma och återkoppla till varandra och på så sätt även utveckla sina egna texter. Effekten av arbetssättet följer med eleverna i deras fortsatta studier. Även elever som börjar arbeta utifrån modellen under senare årskurser visar god kunskapsutveckling.

3. Språkutveckling i alla ämnen

Skriva sig till lärande kan appliceras på alla ämnen och i alla årskurser. Kärnan är det digitala skrivandet och den sociala interaktionen som sker när elever delar dokument och formativt bedömer varandras arbeten under själva lärprocessen. Eleverna får kommentarer från både klasskamrater och lärare, och i vissa fall även från föräldrar, vilket ger strukturerad återkoppling på hur de kan utveckla sina texter och resonemang.

4. Likvärdighet – för alla elever

Skriva sig till lärande främjar likvärdigheten mellan pojkar och flickor. Den forskning som gjorts på elever som arbetat enligt metoden visar att skillnader i pojkars och flickors resultat på de nationella proven i matematik och svenska i årskurs tre i stort sätt var obefintliga. Då elever använder sig av digitala verktyg för sitt skrivande är modellen inkluderande för elever med funktionsnedsättning eller inlärningssvårigheter. Likvärdigheten omfattar även elever med särskild fallenhet eftersom de digitala verktygen via återkoppling och publicering ger oändliga möjligheter till språkutveckling. I den spridningssatsning som pågår under läsåret 2016/2017 prövas modellen framgångsrikt i arbete med elever som kommer nyanlända till Sverige under gymnasietiden.

5. Kollegialt lärande på alla nivåer

Utbildningen i modellen för Skriva sig till lärande är förankrad i Helen Timperleys modell ”Det professionella lärandets inneboende kraft” och omfattar såväl pedagoger som skolledare. Utbildningen, som sträcker sig över ett läsår med tre fysiska träffar på SKL och regelbundna online-möten däremellan, leder konkret till en utvecklad undervisning med direkt påverkan på elevers lärande och resultat.

Även själva utbildningsformen utvärderas forskningsmässigt utifrån viktiga faktorer för lyckosam spridning av kunskap kring innovationer. Studien pågår ännu i Sollentuna kommun, men tidiga resultat pekar på en positiv respons och lyckosam spridning från de många pedagoger som utbildats.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot