Publicerad: 3 mars 2017

Guldtrappan, besök hos nominerade kommuner och huvudmän 2016

Åtta kandidater har valts ut bland de nominerade och under årets första månader har en beredningsgrupp och några jurymedlemmar varit på besök hos de kandidater som är nya för i år. Här följer korta sammanfattningar med axplock från de olika besöken.

Kalmarsunds gymnasieförbund

Kalmarsunds gymnasieförbund leds av en förbundschef, som också är den som inleder vårt besök i Kalmar och berättar om resan de gjort sen 2010. En resa som bland annat innebar en stor satsning, trots att de var mitt i en kraftig ”kostymanpassning”. En politisk markering gjordes 2012, när beslut togs att avsätta centrala medel för att starta den digitala satsningen så att det inte skulle drabba skolornas budgetar i övrigt.

Förbundet befann sig i en situation där de digitala klyftorna var tydliga och det gjordes ett rejält omtag som resulterade i en stabilare it-miljö och en lärande organisation med bland annat digitala elevcoacher, SYL (särskilt yrkesskickliga lärare), it-pedagoger och inspiratörer som på olika sätt stöttar, utbildar och sprider det som görs. Omtaget innebar också en stor satsning på kompetensutveckling. Kalmarsunds resa och satsning påbörjades alltså 2010, det ursprungliga projektet är nu avslutat och efter ett politiskt beslut har förbundsstyrelsen antaget en Digital agenda som permanentar arbetet.

Under vårt besök träffar vi såväl representanter från it-avdelningen (man har ett avtal med Kalmar kommuns it-avdelning för leverans av grundläggande infrastruktur), politik, kansli, skolledning och verksamhet. Vi ser flera inspirerande exempel på hur digital teknik och digitala resurser används integrerat och naturligt i undervisningen (flippat klassrum, spel i undervisningen, särskolans användning av iPads, inläsningstjänst som verktyg för alla elever). Vi möter rektorer som lever som de lär och själva får stöd i form av processledning och kompetensutveckling.

Framgångsfaktorer som nämns under vår dag hos Kalmarsunds gymnasieförbund är bland annat:

  • Förankring i hela styrkedjan
  • Helhetsperspektiv
  • Storskaliga satsningar, inte försiktiga pilotprojekt
  • Uthållighet/långsiktighet
  • Våga tunga ekonomiska satsningar
  • Våga lämna beprövade lösningar och strukturer, gå mot det okända
  • Pedagogiken styrande, inte tekniken
  • Tekniken måste fungera – samarbete och dialog med it-enheten

En blogg av IKT-pedagogerna

Digital undervisning SFI

Simrishamn

Besöket i Simrishamn började med ett par klassrumsbesök för att sedan gå över i samtal med skolledning och pedagoger. Sedan några år tillbaka finns det en medveten satsning på kollegialt lärande, man har byggt upp en dela-kultur där ingen egentligen är eller kan vara osynlig. Prioriterade utvecklingsområden för Simrishamns skolverksamhet är just kollegialt lärande, men också formativ bedömning, barn- och elevinflytande, ledarskap samt digitalt pedagogiskt innehåll. Satsningen innebar också att gå från en icke-fungerande it-miljö till en fungerande, där alla elever idag har tillgång till en digital enhet (Chromebooks).

När det gäller digitala resurser och tjänster, var Simrishamn den första kommunen som fick sitt avtal med Google godkänt av Datainspektionen, vilket innebär att användandet av Google Apps for Education (GAFE) som gemensam portal och för pedagogiskt arbete blev möjligt. GAFE används i kombination med flertalet andra digitala läromedel och resurser. Under dagen får vi se och höra om flera olika exempel från förskolan upp till gymnasiet (programmering, flippat klassrum, kamratbedömning, formativt arbete med hjälp av de olika digitala verktygen).

Simrishamn har klättrat i Öppna jämförelser under de senaste åren och några tänkbara anledningar till det, som nämns i våra samtal, är att eftersom man har ett digitalt arbetssätt har såväl elever som lärare alltid sina saker med sig, inga bortglömda stenciler eller böcker. Man använder sig också av App Writer, vilket innebär att alla elever kan få texter upplästa. En dela-kultur och ett kollegialt lärande i kombination med skolledare som hållit ut, varit ihärdiga och som strävar efter att alltid vara digitala förebilder tas upp som framgångsfaktorer i arbetet. De prioriterade områdena har alltid varit fokus och man har stått på sig runt dessa. Det som också nämns när det gäller utvecklingen av det digitala arbetssättet som skett i Simrishamn, är förtroendet och förankringen som finns från nämnd och förvaltning till verksamhet, samt insikten att skolans digitalisering är ett förändringsprojekt, inte ett it-projekt.

Barn- och ungdomsförvaltningens blogg

Molntjänster i skolan och PUL

Linköping

I Linköping träffar vi förvaltningschefen för grundskolan, enhetschefer, utvecklingsledare, sakkunniga samt flera elever, pedagoger och skolledare. När det gäller digitaliseringen i verksamheten har det hänt en del de senaste åren, där en framgångsfaktor som lyfts är att man har en väl fungerande organisation. Linköping har en medveten satsning på metodstöd, som bland annat innebär att man från centralt håll hjälper till med sammanfattning och återkoppling kring resultat, man har kvalitetskoordinatorer som stöttar och utmanar i analysen som sedan resulterar i beslut kring förbättring där pedagogiskt och ämnesdidaktiskt stöd finns. Ett kompetens- och utvecklingscentra är under uppbyggnad.

En annan framgångsfaktor som nämns är att det finns support och stöd till rektor. Det finns också specialpedagogiskt stöd, ett Skoldatatek och en verksamhet som styrt om från teknik till pedagogik. Pedagogiken ska styra tekniken, inte tvärtom. Det finns IKT-samordnare och IKT-pedagoger som stöd, men det är ämnesutvecklare, förstelärare och lektorer som arbetar tillsammans för att fortbilda kommunens pedagoger och då med lärandet i fokus, där digitala verktyg är en naturlig del.

Linköpings resa har inneburit flera omtag där man provat olika tekniska lösningar och arbetssätt, tagit hjälp av konsulter och hittat inspiration från olika håll. Sedan flera år arbetar nu it och verksamhet i nära samarbete och idag paketerar man olika it-tjänster baserade på skolans behov. Det finns ett likvärdighetsperspektiv, men med möjligheter att anpassa på skolorna. En form av ramstyrning där man sedan kan välja väg.

iPads är den digitala enhet man har satsat på i förskolan och grundskolan. Under vårt besök ser vi flera exempel på olika sätt att arbeta med iPad:en i kombination med olika it-tjänster och lärresurser, varav arbetet med nyanlända blir ett tydligt och inspirerande exempel på när digitala verktyg verkligen underlättar. Här arbetar man också strukturerat med digital pedagogisk kartläggning av alla nyanlända elever.

En film om paddor och fågeltwitter bland Linköpings förskolor och grundskolor

Västerås

I Västerås träffar vi kommunalråd, förvaltningschefer, IKT-chef, utvecklingsledare, skolledare, pedagoger med flera. Här har man bestämt att man ska tänka digitalt först, vara i framkant och ledande, men nödvändigtvis inte bäst. Öppenhet och utbyte med andra är viktiga delar i arbetet.

Vi får beskrivet för oss en resa där flera omtag gjorts och där man nu har fokus på processer och hur olika digitala verktyg kan stötta. I Västerås påbörjades en 1:1-satsning 2008, som kantades av en hel del teknikstrul, men som nu fungerar allt bättre. Det finns en blandning av iPad, Mac och pc i förskolorna och skolorna. En IKT-enhet är etablerad där man dels arbetar med grundläggande förutsättningar som infrastruktur och hårdvara och dels med olika funktionsstöd, hela tiden med verksamhetens behov i fokus.

Man har gått från teknikfokus till att vara en lärande organisation där processerna ska styra. Nu arbetar man mer underifrån, med ”örat på rälsen” för att fånga verksamhetens behov och samtidigt stötta dem i att ta vara på digitaliseringens möjligheter.

På förvaltningsnivå har man 5 styrande principer för arbetet:

  1. IKT möjliggörare i all verksamhetsutveckling
  2. Behovsstyrd utveckling gällande IKT
  3. Systematiskt arbetssätt för att fånga behov, värdera förändring, genomföra, följa upp
  4. Ledningsfråga. Direktör och verksamhetschefer ägarskap
  5. Alla insatser ska resursuppskattass - säkra nödvändiga resurser samt prioritera

De centrala IKT-mentorerna har pekat ut vad som ska göras enligt styrdokumenten, vad pedagogerna behöver och vad det i sin tur innebär att ledningen behöver göra. Bland annat handlar det om att IKT ska vara en naturlig del i det systematiska kvalitetsarbetet, att skolledarutbildning leder till att rektorerna ger lärarna förutsättningar, att kompetensutveckling leder till att lärarna ger eleverna förutsättningar så att eleverna utvecklar sina digitala färdigheter.

När det gäller just skolledarna, så har man tidigare tagit hjälp av externa utbildare, men provar nu med interna istället. Västerås var också med i UnosUno-projektet, något som gav mycket lärdom, bland annat att det finns gott om eldsjälar, men deras arbete sprids inte som ringar på vattnet per automatik. Man lärde sig att det behövs en organisation kring frågorna, som både driver och stöttar.

Förskolan var inte med i satsningen från början, men har nu kommit med på banan i en rungande fart. Man har en central IKT-mentor som arbetar aktivt ute i verksamheten med att stötta och inspirera.

IKT i förskolan

Stockholm

Besöket i Stockholm bestod av möten och samtal med flera olika personer och roller, allt från stadens CIO och central förvaltning till pedagoger och rektorer från verksamheten. Det vi får beskrivet för oss är en resa, ett omtag där man lär av sina misstag och nu har fokus utveckling av verksamheter i en digital värld, inte på strategier för digitalisering. Man arbetar med ett ”digitalt lyft” som bland annat innebär riktade satsningar för ökad digital mognad och att främja nya arbetsmetoder med digitala verktyg hos lärare.

Stockholm har byggt upp flera olika centrala resurser och verktyg, till exempel Pedagog Stockholm, Stockholmskällan, Webbmatte, Programbanken, Mediatek och Skoldatatek samt deras egenutvecklade självskattningsverktyg för pedagoger och skolledning.

Man arbetar med flera olika projekt, till exempel FLIT (Förändring och Lärande med IT) och Programmering Stockholm. Effekter man sett i arbetet med FLIT (vars mål är att utveckla undervisningens kvalitet med hjälp av it, höja den digitala mognaden på alla nivåer, ge förändringskompetens, ta fram modeller för samarbete och utbyte och arbeta med stöd i forskningen), är att en dela-kultur inom och mellan skolorna gör att lärarna öppnar upp, bjuder på sin kunskap, vågar visa och att nya förmågor träder fram inom lärargruppen. De som tidigare inte syntes, men gjorde ett strålande jobb, blir synliga. Det leder till inspiration istället för konkurrens mellan skolorna.

Stockholm har också arbetat med omfattande upphandlingar när det gäller såväl it-tjänster i skolan (Skolplattformsprojektet) som hårdvara (Upphandlingsprojekt GSIT 2.0). Sistnämnda är inte klar än och här har man fyra fokus och målområden: ökad delaktighet, individuell anpassning, mobilt arbetssätt, att effektivisera dagens arbetssätt. Det finns ett politiskt beslut gällande 1:1 för gymnasieskolorna och frågan utreds för grundskolan.

När det gäller framgångsfaktorer för digital utveckling i skolan, har man arbetat specifikt med det och bland annat genom intervjuer med såväl framgångsrika som inte fullt så framgångsrika skolor, analyserat och tagit fram en skrift.

Framgångsfaktorer för digital utveckling i skolan

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot