Publicerad: 9 juni 2016

För in digital kompetens i skolans styrdokument

Dagens och framtidens unga behöver förmågan att navigera i en digital värld. Digital kompetens bör därför föras in som en basfärdighet i de nationella styrdokumenten för skolan.

Minska den digitala klyftan

I jämförelse med andra europeiska länder är skillnaderna mellan skolor i Sverige stora när det gäller användning av modern teknik. I en alltmer digital och global värld behöver alla barn och unga stöd att utveckla sina digitala förmågor. De behöver kunna tillägna sig och bearbeta digital information, kommunicera genom digitala medier och utveckla digitalt omdöme. Som följd av Skolverkets förslag till nationella strategier för skolväsendets digitalisering har även ett förslag till revidering av styrdokumenten tagits fram. Vikten av digital kompetens skrivs nu fram tydligare än tidigare.

Dock är innebörden av digitalt kompetens inte tydligt definierad. Inte heller finns den framskriven i kunskapskriterierna. Begreppet digital kompetens behöver brytas ner i specifika färdigheter och delas upp i flera utvecklingsnivåer med tydliga exempel för att säkerställa att alla elever får samma möjlighet att tillgodogöra sig de kunskaper och erfarenheter som de behöver i sitt kommande yrkesliv och som samhällsmedborgare i en digital och global värld. Vi anser att det uppdateringsarbete som just nu pågår med DigComp: A Framework for Developing and Understanding Digital Competence in Europe, utarbetat av EU-kommissionen och som väntas bli klart under 2016, är väl värt att hålla ögonen på. SKL välkomnar en dialog för att definiera digital kompetens.

SKL ser även behov av att tydligare lyfta fram generella kompetenser i styrdokumenten. Kreativitet, entreprenörskap, lära att lära, kritiskt och kreativt tänkande och andra 21st century skills blir mer och mer viktiga för innovation, tillväxt och deltagande ett digitalt samhälle. Det är en stor utmaningen för forskning och politik att se till att utbudet och efterfrågan på dessa färdigheter och kompetenser matchas. Hur kan eller bör dessa färdigheter definieras, beskrivas, läras ut, förvärvas och värdesättas? Många länder i Europa, inte minst Finland med sin nya läroplan, och i ett vidare globalt perspektiv arbetar nu med ett tydligt fokus på förmågor i sina styrdokument. Även OECD har i sina PISA-tester lagt vikt vid kreativa förmågor; 2012 i form av kreativ problemlösning, 2015 testades kollaborativ problemlösning och 2018 kommer global kompetens att mätas. SKL anser att det även i det svenska skolsystemet behöver läggas större fokus på att utveckla dessa generella kompetenser för att säkerställa alla elevers konkurrenskraft på en global framtida arbetsmarknad.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot