Publicerad: 25 augusti 2014

Framgångsrika skolkommuner

Det finns mycket för elever, lärare och skolledare att vara stolta över i
svensk skola! Och många källor till att inspirera och lära av
varandras erfarenheter.

Vad kännetecknar kommuner som under flera år visat bra resultat eller förbättrat sina resultat i skolan? Inom projektet Framgångsrika skolkommuner tittade vi närmare på hur man leder och styr skolan på ett bra sätt.

Detta kännetecknar framgångsrika skolkommuner

Vi identifierade åtta gemensamma faktorer från kommunerna. Resultaten med våra iakttagelser, konkreta exempel från kommunerna och ett internationellt perspektiv finns att läsa i sin helhet i rapporten "Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner". Nedan ges en sammanfattning.

1. Har bra ledare

Framgångsrika skolkommuner har ett ledarskap som:

  • på politisk nivå präglas av att politiken tar ansvar för resultaten, ställer rätt frågor, inte ändrar mål och strategier för ofta och att det finns en tydlig rollfördelning samt ett förtroende mellan politiker och tjänstemän,
  • på förvaltningsnivå präglas av en aktiv förvaltningschef som arbetar för att skapa förutsättningar för rektorerna att leda verksamheten, ett gott samarbetsklimat samt följer upp resultaten,
  • på rektorsnivå präglas av rektorer som tar och vill ta ett pedagogiskt ledarskap och fokuserar på läroplansuppdraget. Utmärkande är också ett dynamiskt samarbete i rektorsgruppen och att rektorerna involveras i och tar ett gemensamt ansvar för helheten när det gäller skolverksamheten i kommunen.

2. Lyfter fram kompetenta lärare

Framgångsrika skolkommuner lyfter fram kompetenta lärare och arbetar aktivt för att få rätt kompetens på rätt plats, exempelvis genom att:

  • ha en syn på att alla lärare kan utvecklas,
  • försöka utmana "Jante" och skapa ett klimat där det är möjligt att lyfta fram framgångsrika lärare och arbetssätt,
  • satsar strategiskt på kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov,
  • ha utvecklings- och karriärtjänster inom strategiska områden, till exempel didaktiker som gör klassrumsobservationer och ger handledning,
  • stimulera lärare att lära av varandra i olika ämnes- och skolformsövergripande nätverk, samarbeta i arbetslag och utvärdera metoder,
  • använda lärarnas kompetens på ett nytt sätt - till exempel genom att den lärare som har bäst kompetens inom något område undervisar samtliga arbetslagets/skolans barn i detta område,
  • använda utmärkelser och stipendier för att lyfta fram enskilda lärare och skolor som varit framgångsrika,
  • använda lönesättningen som ett instrument för att premiera duktiga lärare.

3. Har höga förväntningar

Framgångsrika skolkommuner har höga förväntningar på skolans resultat oavsett förutsättningar, genom att:

  • ha höga krav på att alla elever ska lyckas,
  • ha höga förväntningar på alla i organisationen - elever, lärare, tjänstemän och politiker,  
  • arbeta aktivt med attityder och värderingar som handlar om att ha höga förväntningar,
  • ha höga ambitioner med skolan som helhet - skolan är viktig!

4. Tar reda på hur det går

Framgångsrika skolkommuner följer upp och återkopplar till verksamheten genom att:

  • det finns en uppföljning av såväl kunskapsresultat som andra mer "mjuka" värden, 
  • de genomförda uppföljningarna och utvärderingarna används som ett verktyg för skolutveckling,
  • elevernas kunskapsutveckling följs på klassrumsnivå ("koll på varje barn") genom exempelvis screening och tester som genomförs regelbundet i olika ämnen,
  • det finns system för återkoppling av resultaten i kombination med krav på utveckling/förbättring,
  • politikerna tar aktiv del av uppföljningen samt för diskussioner om skolans resultat.

5. Har fungerande relationer

Framgångsrika skolkommuner arbetar för att få väl fungerande relationer inom hela verksamheten, exempelvis genom att:

  • arbeta aktivt för att alla relationer ska präglas av ett respektfullt förhållningssätt och god kommunikation,
  • ett aktivt värdegrundsarbete, till exempel genom att alla utbildas i ett gemensamt system som används kontinuerligt,
  • formulera tydligt vad som förväntas av olika uppdrag, till exempel som medarbetare och chef. Detta blir ett stöd i kommunikationen,
  • komma överens om gemensamma förhållningssätt, till exempel att visa enad front utåt.

6. Har tydlig ansvarsfördelning

Framgångsrika skolkommuner har en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan politiker, tjänstemän och rektorer, där man exempelvis:

  • tydligt formulerat inte bara var och ens uppdrag, utan också varje personalkategoris kompetens,
  • har en tydlig delegationsordning som uttrycker ansvar och befogenheter,
  • har skriftliga överenskommelser med förvaltningschefer och rektorer med utgångspunkt i uppdraget att förbättra elevernas resultat.

7. Fångar upp elever med svårigheter

Framgångsrika skolkommuner fångar upp elever i behov av särskilt stöd, exempelvis genom att:

  • det finns rutiner för att tidigt upptäcka elever som inte når målen, till exempel i form av kunskapskontroller,
  • det finns rutiner för insatser kopplade till dessa kunskapskontroller,
  • det finns tillgång till elevhälsans kompetenser,
  • det finns ett inkluderande synsätt där förhållningssättet är att det särskilda stödet i första hand ska ges i klassrummet.

8. Har enats om skolans mål

Framgångsrika skolkommuner har en samsyn om mål och inriktning för verksamheten. Det finns också en kontinuitet i denna samsyn, exempelvis genom att:

  • den är horisontell - de politiska partierna är enade om övergripande mål och strategier,
  • den är vertikal - från politiker till tjänstemän och rektor finns en gemensam syn på uppdraget,
  • den underlättas av att det finns god kommunikation och ömsesidigt förtroende, till exempel genom forum för dialog och samarbete,
  • politiken lyssnar på verksamhetens behov

Publikation

Fakta

De kommuner som har deltagit i projektet för att de haft goda resultat är: Arjeplog, Båstad, Danderyd, Kungsbacka, Lomma, Lund, Lysekil, Malung-Sälen, Nacka och Pajala.
Följande kommuner har deltagit i projektet för att resultaten har förbättrats: Göteborg (stadsdelen Majorna), Haninge, Huddinge, Höganäs, Skurup och Värmdö.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot