Publicerad: 22 februari 2017

Det går att minska studieavbrotten på gymnasiet

Var fjärde elev avbryter sina gymnasiestudier i förtid. Men med rätt insatser kan avbrotten minska betydligt.

Varför är det så viktigt att satsa på att få skoltrötta elever att ta sig igenom gymnasieskolan?

– Framför allt för deras egen skull, de har väldigt små chanser att få jobb om de inte har gymnasiebetyg. Forskning visar att risken för ohälsa ökar utan betyg, säger läraren Anna Liljeström som har forskat i pedagogisk psykologi och är knuten till det SKL-ledda projektet Plug In, som är det mest omfattande projektet någonsin med syfte att motverka studieavbrott i den svenska gymnasieskolan.

– Att öka andelen med godkända gymnasiebetyg är också viktigt ur ett samhällsperspektiv. Studier visar att samhället förlorar 14-15 miljoner kronor i uteblivna skatteintäkter när en människa inte kommer i jobb under sin livstid. Om man också hamnar i missbruk kopplat till ohälsa eller kriminalitet kan det därtill kosta samhället 40-50 miljoner.

Anna Liljeström vid dator

Anna Liljeström, PlugInnovation

Vad är nyckeln till att hjälpa lågpresterande och skoltrötta elever?

– När det gäller elever i mer komplexa situationer krävs det riktade insatser. Inom Plug In har vi kunnat identifiera åtminstone fem framgångsfaktorer: ett individcentrerat perspektiv, bättre koll och uppföljning, mer fokus på själva bemötandet, större flexibilitet och förstärkt samverkan.

Den övergripande faktorn är alltså att fokusera mer på individen, på själva eleven?

– När det gäller elever som halkat efter i undervisningen, som låter bli att gå till skolan eller är i en mer komplex situation, då krävs det att man inte bara ser till elevens roll som just elev utan utreder helheten i relation till skolsituationen.

– Det kan handla om unga människor som har trassliga hemförhållanden och saknar vuxenstöd, eller har psykosociala problem. Därför måste man se till hela individen, inte bara fokusera på skolsituationen.

Vilken roll spelar elevhälsan?

– Elevhälsan bör integreras så mycket som möjligt och arbeta förebyggande innan allvarliga problem uppstått. Inom Plug In har vi kunnat se att skolor som satsat mer resurser på elevhälsan för att kunna erbjuda ett brett stöd också har fått fler elever att gå klart skolan med godkända betyg.

– Det kan även handla om att ändra arbetssätt och rutiner. Vi har exempel där man ser tydliga förbättringar av elevresultat efter att man ändrat rutinerna för orosanmälan så att lärarna enkelt kan anmäla ett ärende. Det handlar också om att samordna resurserna bättre, både de resurser som finns i skolan och de som finns utanför.

Er andra framgångsfaktor är att få bättre koll på dessa elever och göra bättre uppföljningar. Hur?

– Det gäller att bli bättre på att registrera och följa upp frånvaro systematiskt. Det får aldrig gå för långt innan man vidtar åtgärder. Tydliga rutiner för frånvaro bidrar till att man löser de enklare fallen som skulle kunna eskalera.

– Men när det handlar om problematisk långvarig frånvaro krävs mer än så, då krävs att man tar reda på varför de inte vill komma till skolan. Och inte minst: man måste vara ihärdig i försöken att få dem till skolan, inte ge upp efter några försök.

Hur kan skoltrötta elever bemötas på ett bättre sätt?

– Det handlar om många olika sorters bemötande. Skolkamraternas bemötande är kanske det allra viktigaste. Studier har visat att mobbning tillhör de främsta orsakerna till att elever stannar hemma från skolan. Många skolor arbetar aktivt mot mobbning men här kan ännu mer göras.

– Det handlar mycket om att eleverna behöver blir sedda. De måste känna att deras problem tas på allvar när de möter vuxna i skolan. När vuxna tar sig tid att lyssna kan man också göra rätt typ av stödinsats.

Flexibilitet är er fjärde framgångsfaktor. Vilken typ av lyckad flexibilitet har ni funnit?

– Det kan låta som en självklarhet, men varje elev är unik och orsakerna till att skolan inte fungerar och att elever avbryter sina studier är många. En metod som fungerar för en elev kanske inte alls fungerar för en annan. Det gäller helt enkelt att vara lyhörd och pröva sig fram.

– Flexibilitet kan vara en så banal sak som att organisera lokalerna på ett annat sätt än tidigare och skapa en annan typ av miljö. Men det handlar också om att tänka till när det gäller schemaläggning, utformning av individuella studieplaner med möjlighet att exempelvis integrera teori och praktik, eller läsa i en annan studietakt.

En femte och sista framgångsfaktor som ni lyfter fram är samverkan. Vilken typ av samverkan är det som måste förbättras?

– Det gäller att förbättra all typ av samverkan både inom skolan och med aktörer utanför. Det som oftast lyfts inom projekten är en strävan efter att minimera antalet olika kontakter som elever måste ha.

– Det vi i första hand har märkt är att samverkan mellan skola och socialtjänst måste bli bättre. Det saknas ofta kunskap om varandras uppdrag och befogenheter, och en ordentlig kommunikation.

Du verkar inte uppgiven inför den enorma utmaningen att få fler elever att klara gymnasiet?

– Nej, faktiskt inte. I flera av skolorna som deltagit i projekten har andelen elever som återvänt till studier ökat kraftigt. Det är inte förutbestämt för någon elev att den inte kommer att klara skolan, avslutar Anna Liljeström.

Läs vidare:

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot