Publicerad: 16 november 2018

"Lärorikt med nya perspektiv och intressanta paneldeltagare"

Rolf Fredriksson, moderator för dagen sammanfattar Nationell Dialogkonferens. Konferensen anordnades i samarbete med EU-kommissionen, Europaforum Norra Sverige, SKLs paraplyorganisation i Bryssel CEMR och tio andra EU-medlemsländers regioner.

Efter välkomnande av SKL:s Carola Gunnarsson presenterade jag mig själv som tidigare korrespondent för SVT Sveriges Television i Bryssel, och sa att min och svenska mediers rapportering från Bryssel huvudsakligen handlat om övergripande frågor som toppmöten med regeringschefer, östutvidgning, euro- och Greklandskris, brexit osv. Rapportering och debatt om EU:s budget fokuseras på totalnivån och svenska medlemsavgiften, men det handlar sällan i nationella svenska medier mer övergripande om sammanhällningspolitiken, även om enstaka projekt ofta uppmärksammas av lokala och regionala medier.

För mig personligen var det därför nya perspektiv och lärorikt att delta i förberedelserna av dialogkonferensen och också intressant att under dagen lyssna till paneldelatagarna och ta del av publikens synpunkter genom menti-tryckningar. Noterade att många var från kommuner och regioner, och med erfarenheter från EU-stödda projekt på olika nivåer. Uppfattade att det fanns starkt stöd för krav på förenklingar och att en nationell svensk myndighet skulle hantera olika EU-stöd. På frågan om man var beredd att satsa mer pengar på EU:s budget för att säkra stark sammanhållningspolitik fanns en majoritet som svarade ja, men nästan lika många sa nej. Som viktigaste område för socialfonden angavs kompetensförsörjning. Kommissionens förslag till tematiska prioriteringar på innovation/smartare Europa och koldioxidsnålare/grönare Europa fick klart stöd av publiken.

Inledande panel, EU-budget

I den inledande panelen presenterade Carola Gunnarsson från SKL, Katarina Areskoug-Mascarenas från EU-kommissionens kontor i Stockholm och Eva Sjögren från EU-kansliet i statsrådsberedningen sina utgångspunkter i förhandlingarna om ny långtidsbudget 2021–2027 för EU.

Både Katarina Areskoug-Mascarenas och Carola Gunnarsson önskade sig för beslut om budgeten under våren 2019, bland annat för att planeringen av nya projekt ska kunna komma igång i tid. Eva Sjögren sa att regeringens bedömning är att beslut under hösten 2019 är mer realistiskt.

Regeringens linje är att hålla tillbaka EU:s utgifter och inte betala mer i svensk EU-avgift, samtidigt som anslagen inom sammanhållningspolitiken till projekt i Sverige ska ligga kvar på ungefär samma nivå. Enligt Eva Sjögren en linje som bl.a. i riksdagens EU-nämnd förankrats och har brett stöd från de flesta av övriga partier. Ett regeringsskifte torde därför inte betyda en förändrad svensk linje i förhandlingarna om EU:s budget, konstaterade hon.

På fråga till Katarina Areskoug-Mascarenas, som var statssekreterare för EU-frågor i Fredrik Reinfeldts regering och förhandlade fram den förra EU-budgeten, hur hon idag bedömer det realitiska i svenska regeringens krav att EU-budgeten inte ska utökas samtidigt som anslagen till svenska regioner ska bevaras intakta. Svaret var att EU-kommissionen ser en ökning av den totala budgeten nödvändig eftersom ny verksamhet tillkommer, som ökad gränsbevakning, bekämpning av terrorism osv. men att det sen alltid finns utrymme för omprioriteringar och justeringar mellan verksamhetsområden.

Carola Gunnarsson fick frågan vad som är viktigaste argumentet för att sammanhållningspolitiken ska riktas till alla regioner inom EU, också till områden som kan anses ekonomiskt starka och där en del debattörer tycker att kommuner/regioner/medlemsstaten kan stå för kostnaderna utan att det ska belasta och ”gå omvägen” via EU:s budget. Carola Gunnarsson sa att EU- projekt i alla regioner är viktigt för samhörighet och solidaritet. Dekalen med EU-flaggan gör EU konkret och begripligt för medborgarna, annars blir EU något väldigt diffust och långt borta, enligt Carola Gunnarsson.

Eva Sjögren, som tidigare också varit chef för Sieps Svenska institutet för europapolitiska studier, påpekade att inga studier eller opinionsmätningar tyder på något enkelt samband mellan insatser från EU-fonder och stödet för EU, så att mer EU-fonder ger ökad popularitet för EU. Men det är samtidigt i sig inte något argument mot projekt från EU-fonder till alla regioner, sa Eva Sjögren. Men sambanden är inte alltid så enkla.

Socialfonden

I panelen om Socialfonden visade Annika Roosing från ESF-rådet ett par filmer som förklarade rådets verksamhet. Hon sa att många projekt visar upp bra resultat på individnivå, personer har stimulerats att gå vidare till mer utbildning eller arbete men det är svårt att visa att insatserna haft betydelse och förändrat strukturer för ett större område eller kommun. Hon sa också att det finns tendenser att flera projekt snarast förstärker könsobalanser vad gäller arbete och utbildning.

Katarina Ivankovic-Knezeviz från EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, social politik och inkludering, berättade (om jag förstod det rätt) att hon tills nyligen haft liknande arbete som Annika Roosing i Kroatien och hon kände igen problemen att fastställa långsiktig förändring och könsobalanser.

I sin översikt av förslagen för den nya socialfonden försäkrade hon att en koppling till den sociala pelarens olika krav och mål inte behöver betyda mer centralisering till nationell nivå av beslutsfattande om socialfondens projekt utan varje medlemsstat har fortfarande stor frihet att lägga upp arbetet efter egna förutsättningar, och hon kände till och förstod att regionerna har en stark lobbyorganisation i Sverige som hon var säker på skulle tillvarata dessa intressen.

I den efterföljande panelen talade Ilmar Reepalu och välkomnade ökad satsning på hållbar stadsutveckling. Det handlar inte bara möjliga projekt i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö utan också andra städer i Sverige, enligt Ilmar Reepalu.

Anna Johansson från arbetsmarknadsutskottet, Jan Owe-Larsson från Östra Mellansverige och statsekreterare Annica Dahl välkomnade i stort kommissionens förslag till prioriteringar. Samtliga efterlyste förenklingar för dem som ansöker om och anordnar EU-projekt, samtidigt som alla sa sig inse att det är lätt att kräva förenklingar men inte enkelt att genomföra.

Regionalfonden

Efter lunch var temat regionalfonden, där Patrik Sällström visade filmer och presenterade projekt med smart utveckling i Jönköping och turismsatsning i Lappland.

Lena Andersson Pench från EU-kommissionens generaldirektorat för regional utveckling och stadspolitik presenterade kommissionens förslag till förändringar, där en förenkling ska bli att flera fonder slås samman. Bland prioriteringarna finns innovation och smartare Europa, koldioxidsnålare och grönare Europa, ett Europa närmare medborgarna och hållbar stadsutveckling.

Lars Hjälmered från riksdagens näringsutskott och moderat instämde med tidigare paneldeltagare som menat att det finns en stor samsyn mellan den röd-gröna regeringen och Allianspartierna i den grundläggande synen på EU-budgeten och sammanhållningspolitik. På frågan om han som göteborgare kan försvara att EU-stöd ska gå också ekonomiskt starka regioner svarade han att han tycker det är riktigt att visst EU-stöd går till alla regioner, också de starkare. På frågan om han tvingas välja mellan att höja Sveriges avgift till EU eller minska stödet sammanhållningsfonderna svarade han att det viktigaste då är att hålla tillbaka den svenska avgiften och då för EU-stöd till svenska regioner minska.

Interregionalt stöd över gränserna diskuterades. Enligt Lena Andersson Pench är det ett missförstånd att stöd och projekt över sjögränser blir omöjligt, men det måste bli i andra former enligt henne. Flera sådana projekt har hållit på väldigt länge, och de är ofta populära, men när det skulle sparas inom sammanhållningspolitiken var det tvunget att ändra något. Men enligt Lena Andersson Pench borde Östersjö-samarbete eller Norge-Sverige-Finaland-samarbete över Kvarken kunna fortsätta genom annat stöd från regionalfonden. ”Det finns inte förbud för samarbete över sjögränser”.

Erik Bergkvist, regionråd i Västerbotten uttalade sig för stöd över sjögränser som är lika nära och naturliga som landgränser. Han ville också ha fortsatt stöd till bredbandutbyggnad i glesbygder, utbygganden är inte till 100% genomförd och kvalitén på nät och uppkoppling behöver förbättras, ansåg han. Bredband var också populärt som projekt i en av publikfrågorna.

Både Erik Bergkvist och Carola Gunnarsson underströk önskemål om en myndighet, ett samlats ställe för ansökningar och beslut om projekt och stöd från EU-fonder. Lena Andersson Pench sa att detta är en fråga varje medlemsland kan besluta om på egen hand, och olika medlemsländer har lagt upp det på olika vis, med en eller flera nationella myndigheter.

Statssekreterare Elisabeth Backteman sa att det är en fråga som i så fall måste utredas mycket noga, där en rad aspekter måste tas med. Det handlar om specifik kompetens som byggs upp på vissa områden, och det behöver inte bli förenkling med en myndighet som ska hantera projekt med olika bakgrund. Också Lars Hjälmered från riksdagens näringsutskott sa att detta var en fråga som krävde utredning, men han var inte helt främmande för tanken. Samtidigt sa han att han inser att riksdagsledamöterna behöver engegera sig mer i frågor som har EU-anknytning. Erik Bergkvist hoppades att riksdagen skulle ta initiativ, för enligt honom var regeringen och dess tjänstemän alltför mycket i händerna på starka myndigheter och myndighetschefer som var och en värnade sitt område.

Avslutning

I den avslutande panelen talade Kent Johansson om sina erfarenheter som tidigare EU-parlamentariker och regionråd i Västra Götaland. Han sa bl.a. att EU-stöd inte alltid är viktiga pga pengarna utan för att vara delaktig i ett gemensamt stöd och gemensamma regler. Under finanskrisen 2009-2010 besökte regionledningen Volvos anläggningar i Belgien och fick insikt i hur stöd använts för vidareutbildning av belgiska Volvo-anställda för att undvika permitteringar och uppsägningar. Det var viktiga insikter för att förstå att det inte var något ”fuffens” eller felaktiga statsstöd, och att liknande projekt kunde skapas i Sverige om vi ville använda EU-stöd på sådant vis.

Kommerskollegiums generaldirektör Anna Stellinger knöt an och tyckte just att gemensamma regler är något oerhört viktigt, något som inte märks när det fungerar men desto mer när det saknas. Och enligt henne är EU och frihandelsavtal exempel på regler som är nödvändiga i ekonomier med långa kedjor av underleverantörer i många länder.

Anna Stellinger uttryckte oro för det polemiserade debattklimatet i Storbritannien, vid ett besök tyckte hon sig märka att politiker och experter/akademiker förlorat kontakten, inte talade med varann.

Som följd av brexit och också handelskonflikter från USA:s president har alltfler länder vänt sig till EU för frihandelsavtal, Japan, Sydkorea och en rad länder. Detta såg Anna Stellinger som positiva tecken för EU just nu.

Slutligen inför EU-valet den 26 maj nästa år uppmanade Anna Stellinger oss alla att tänka på EU som det fredsprojekt det är. Stilleståndsdagen 11 november, i år 100 år efter första världskrigets slut, högtidlighölls nyligen. Anna Stellinger nämnde Frankrike där hon biott en tid och monumenten i varje by och stad med namn på krigens döda som påminner oss om att dagens EU har omöjliggjort krig mellan dessa länder som så ofta tidigare bekrigat varann.

Publik

Bland det publiken vid avslutningen fick skriva som vad de tog med sig från dagen fanns också ”EU som fredsprojekt”. Men också ”större förståelse för komplexiteten i processerna”, ”förenklingar det sas ju för sju år sen också”, ”tryck på riksdagens utskott behövs”.

Någon tyckte ”inte så mycket nytt”, medan en annan slutreaktion var ”bra överblick och bra panelsamtal”.

Rolf Fredriksson
15 november 2018

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot