Publicerad: 13 oktober 2017

Kursdokumentation BAS

Här hittar du de rättsfall som kursen kommer behandla under respektive avsnitt.

Personliga skäl

AD 2010 nr 10

En habiliteringsassistent vid ett gruppboende i en kommun blev uppsagd av personliga skäl. Arbetsdomstolen har funnit att kommunen haft fog för sin uppfattning att den uppsagde inte var lämplig som habiliteringsassistent, men har ogiltigförklarat uppsägningen eftersom kommunen inte fullgjort sin omplaceringsskyldighet.

AD 2010 nr 10

Cirkulär 10:13 (PDF, nytt fönster)

AD 1998 nr 107

Fråga om en kommun har haft saklig grund för uppsägning av en trafikövervakare. I målet uppkommer särskilt frågan om betydelsen av att kommunen vidtog uppsägningen utan att dessförinnan ha klargjort för trafikövervakaren att han enligt kommunens mening inte skötte sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt och att han måste ändra sitt beteende.

AD 1998 nr 107 (PDF, nytt fönster)

Cirkulär 1998:182 (PDF, nytt fönster)

Avsked

AD 1999 nr 102

Vaktmästare som vägrade att infinna sig till arbete – hungerstrejkade på Stora Torget istället.

AD 1999 nr 102 (PDF, nytt fönster)

Cirkulär 1999:132 (PDF, nytt fönster)

AD 2006 nr 63

Fråga om det förelegat skäl för avskedande eller saklig grund för uppsägning av en vaktmästare på ett kommunalt sjukhem. Påståenden bl.a. om grov misskötsamhet i arbetet, ordervägran, oacceptabelt bemötande mot arbetskamrater och arbetsledning samt hot. Arbetsdomstolen har inte funnit att skäl för avskedande förelegat samt funnit att kommunen inte uppfyllt sin omplaceringsskyldighet och att det därmed inte ens förelegat saklig grund för uppsägning. Även fråga om vilka omständigheter som får läggas till grund för bedömningen av om kommunen haft rätt att skilja arbetstagaren från anställningen.

AD 2006 nr 63

Cirkulär 2006:73 (PDF, nytt fönster)

AD 2006 nr 111

Fråga om avskedande av lärare som misshandlat en elev genom att ge denne en örfil. Avskedandet har bedömts som lagligen grundat.

AD 2006 nr 111

Cirkulär 2007:7 (PDF, nytt fönster)

AD 2002 nr 33

Chaufför som fastnade med en renhållningsbil mellan två viadukter med 2.55 promille i blodet.

AD 2002 nr 33

Cirkulär 2002:51(PDF, nytt fönster)

Rehabilitering

AD 2007 nr 12

En arbetstagare blev efter en längre tids sjukskrivning uppsagd från sitt arbete med motiveringen att hon på grund av sina medicinska besvär varaktigt saknade förmåga att utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren. Domstolen har funnit att arbetsgivaren fullgjort sina skyldigheter i fråga om rehabilitering och omplacering. Uppsägningen har befunnits vara sakligt grundad. Vissa förändrade förhållanden i tiden efter uppsägningen har inte medfört annan bedömning.

AD 2007 nr 12

Förflyttning/samarbetsproblem

AD 2009 nr 4

En kommunanställd habiliteringsassistent med ursprung från Gambia har blivit avstängd och stadigvarande förflyttad på grund av samarbetssvårigheter. Fråga dels om kommunen har haft vägande skäl för åtgärderna, dels om kommunen genom åtgärderna har diskriminerat habiliteringsassistenten på grund av hans etniska ursprung. Även fråga om habiliteringsassistenten har utsatts för etniska trakasserier och om kommunen har åsidosatt sin skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Därutöver gäller målet även fråga om talerätt för Diskrimineringsombudsmannen m.m.

AD 2009 nr 4

Cirkulär 09:49 (PDF, nytt fönster)

Förflyttning/Arbetsskyldighet

AD 2004 nr 102

En arbetsgivare har stadigvarande förflyttat en tandläkare från en klinik till en annan. Fråga om förflyttningen stått i strid med tandläkarens enskilda anställningsavtal. Sedan den frågan besvarats nekande har prövats om det har funnits sådana vägande skäl som enligt bestämmelserna i 8 § mom. 1 i AB 01 krävs för en stadigvarande förflyttning mot arbetstagarens önskan. Vidare fråga om arbetstagarorganisationen ådragit sig skadeståndsskyldighet för obefogat tolkningsföreträde.

AD 2004 nr 102

Cirkulär 2005:70 (PDF, nytt fönster)

Diskriminering

Direkt diskriminering

AD 2010 nr 91

Cirkulär 11:9

En 62-årig kvinna, A.H., sökte en av två anställningar som jobbcoach vid Arbetsförmedlingen i Strängnäs. Av platsannonsen framgick att relevant högskoleutbildning, goda kunskaper i beteendevetenskap och pedagogik samt erfarenhet från olika branscher och personlig lämplighet krävdes. A.H. kallades inte till intervju och anställningarna tillsattes med två andra sökanden – två kvinnor i åldern 27 respektive 36 år. AD fann att A.H. genom att inte bli kallad till intervju eller fått erbjudande om anställning fick anses missgynnad. A.H. uppfyllde mycket väl den kravprofil som angavs för arbetet. DO ansågs även ha visat att A.H. befann sig i motsvarande situation. Två av männen som kallades till intervju och en av kvinnorna som anställdes var klart sämre meriterade än A.H. Därutöver lades det arbetsgivaren till last att det inte redan från början klarlagts att bristande personlig lämplighet var skälet till att A.H. inte
kallats till intervju. Beträffande personlig lämplighet ansåg AD att det normala sättet att in­hämta uppgifter om en sökandens personliga lämplighet är genom referenser och arbetsgivarens egna iakttagelser och staten hade endast grundat sin bedömning på två korta samtal som A.H. haft med sin arbetsförmedlare.

Staten ansågs inte ha lyckats visa att beslutet att inte kalla A.H. till intervju och att inte erbjuda henne anställning inte haft samband med hennes kön eller ålder och diskriminerings­ersättning
utdömdes med 75 000 kr.

Domen klargör hur det avgörs om diskriminering kan anses föreligga i en rekryteringssitua­tion. Såsom framgår av domen utgör de krav som uttrycks i annonsen en viktig grund för prövningen.

Indirekt diskriminering

AD 2005 nr 87

Tvisten i målet gällde frågan om bolaget diskriminerat en kvinnlig arbetssökande genom att uppställa och tillämpa ett krav på kroppslängd om minst 163 cm och högst 195 cm för att kunna få anställning. Bolaget anförde att kravet motiverades framförallt av ambitionen att minska risken för belastningsskador hos arbetstagarna och var både lämpligt och nödvändigt.
JämO anförde att bolagets längdkrav missgynnar kvinnor eftersom kvinnor typiskt sätt är kortare än män. AD konstaterade att indirekt könsdiskriminering (enligt dåvarande jämställdhetslagen) föreligger om arbetsgivare tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett för­faringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar personer av det ena könet, såvida inte förfarandet kan motiveras med objektiva faktorer som inte har samband med personens kön. Indirekt könsdiskriminering anses föreligga när ett krav som
framstår som neutralt medför att personer av det ena könet sätts i ett sämre läge än personer av det andra. Eftersom endast 2 % av männen men hela 25 % av kvinnorna inte nådde upp till längd­kravet var parterna ense om att skillnaden var så betydande att tillämpningen av längdkravet i praktiken särskilt ansågs missgynna kvinnor.

I målet hördes kvinnliga arbetstagare som anställts före det att längdkravet infördes och som inte uppfyllde kravet om längd på 163 cm och de uppgav att de inte upplevde några kroppsliga besvär. Enligt AD:s mening gav utred­ningen i målet inte någon entydig bild av längdkravets betydelse för att minska risken för belastningsskador. Bolaget ansågs ha gjort sig skyldigt till
indirekt diskriminering och skadestånd om 40 000 kr utdömdes.

Trakasserier

AD 2011 nr 13

Två kvinnor, som ursprungligen kom från Bosnien respektive forna Sovjetunionen, var
anställda som mentalskötare inom socialpsykiatrin hos Helsingborgs stad. Kvinnorna gjorde gällande att deras närmaste chef använt öknamn om dem och uttalat sig om dem som ”östflickorna” eller andra liknande uttryck. Trots att de meddelat chefen att de ville bli tilltalade vid namn fortsatte chefen med de kränkande tillmälena. Chefen hade även satt upp en ”julhälsning” två år i rad i personalens lunchrum som även översänts som e-post till kvinnorna.
Julhälsningen beskrevs som en ”sadomasochistisk varelse med erektion” och kvinnorna hade meddelat sin chef att de tog illa vid sig av bilden. AD hänvisade till förarbetena som uttalade att trakasserier är handlingar som kränker den utsattes värdighet på ett sätt som har anknytning till de skyddade diskrimineringsgrunderna och som innebär missgynnande i form av skada eller obehag. Som exempel nämns kränkande tillmälen som har samband med annans etniska tillhörighet. Attityder och skämt som inte riktar sig mot en eller flera individer omfattas inte. AD ansåg inte att DO visat att chefen ansågs ha gjort sig skyldig trakasserier genom hänvis­ningar till att kvinnorna kom från öst. AD fann däremot att eftersom chefen genom e-post översänt bilden till kvinnorna trots att de uttryckligen bett om att slippa det hade han däri­genom utsatt kvinnorna för sexuella trakasserier. Diskrimineringsersättning utdömdes till de båda kvinnorna med 35 000 respektive 25 000 kr.

Missgynnande enligt föräldraledighetslagen

AD 2009 nr 45

Cirkulär 09:62

En kvinnlig sjukgymnast fick avslag på att gå en kurs en vecka inför planerad förlossning. Arbetsgivaren avslog ansökan med motiveringen att de kunskaperna skulle bli svåra att för­ankra på grund av att arbetstagaren skulle komma att ha en längre frånvaro efter kursen.
Sjukgymnasten uppmanades att söka ledighet för utbildning när hon kom tillbaka från sin föräldraledighet. AD konstaterade att syftet med föräldraledighetslagen är att se till att arbets­tagare inte missgynnas till följd av att de utnyttjar sin lagstadgade rätt. Föräldraledigheten – till
skillnad från andra ledigheter – har således ansetts vara särskilt skyddsvärd. Enligt AD:s mening kan det inte anses att det, i föräldraledighetslagens mening, utgjort en nödvändig följd av ledigheten att sjukgymnasten inte fick gå den aktuella kursen. Domstolen fann att omständig­heterna var sådana att 25 000 kr fick anses utgöra skäligt skadestånd.

Förhandling / MBL

AD 1980 nr 34

Förhandlingsskyldighet vid upprättande av kommunal budget. Fråga om när förhandling ska ske och förhållandet MBL och den politiska demokratin.

AD 1980 nr 34 (PDF, nytt fönster)

AD 1984 nr 98

Förhållandet mellan 11 och 13 §§ MBL och förhandlingsskyldigheten gentemot arbetstagarorganisation utan kollektivavtal vid viktigare förändring av verksamhet.

AD 1984 nr 98 (PDF, nytt fönster)

AD 2015 nr 34

Aktivitetskravet på förhandlingspart och frågan om passivitet innebär fullgjord förhandlingsskyldighet och därigenom preskription.

AD 2015 nr 34

Cirkulär

Alla länkar är PDF:er och öppnas i nytt fönster.

Cirkulär 09:9, Arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

Cirkulär 09:40, Hur hanteras arbetsrättsliga diskrimineringstvister?

Cirkulär 14:44, Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar – ur ett arbetsrättsligt perspektiv

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot