Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden

I takt med att befolkningen växer, framför allt bland barn och äldre, så ökar också kraven på välfärdstjänster som skola, vård och omsorg. Fler undersköterskor, lärare, personliga assistenter, sjuksköterskor och socialsekreterare behöver nyanställas.

SKL senaste rekryteringsrapport visar att demografiska förändringar innebär att knappt 200 000 nya medarbetare behöver rekryteras till välfärden under de kommande tio åren. Utöver det kommer drygt 300 000 anställda att gå i pension under samma period.

Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden – Rekryteringsrapport 2018

Vi behöver alltså rekrytera många, och det kommer att vara hård konkurrens om arbetskraften då antalet personer i arbetsför ålder inte ökar lika mycket som antal barn och äldre. Men det finns också lösningar. SKL ser att behovet av medarbetare till välfärdens verksamheter kan minska med runt 180 000 personer fram till 2026 utifrån tre tydliga strategier:

Förläng arbetslivet

Fler ska kunna börja jobba tidigare och fler ska kunna stanna kvar längre i arbetslivet. Den genomsnittliga pensionsåldern var år 2016 64 år i kommuner, landsting och regioner. Om åldern för pensionering gradvis flyttas fram med två år skulle de kommande rekryteringarna på grund av pensionsavgångar kunna minska med 50 000 personer.

Fler jobbar mer

Genom att alla nyanställningar består av heltidstjänster och att redan anställda erbjuds att gå från deltid till heltid så kan behovet av nyrekrytering minska rejält. I dag är den genomsnittliga arbetstiden i procent av heltid 91 procent. Om arbetstiden gradvis ökar i alla yrken och åldersgrupper till minst 95 procent av heltid minskar behovet av nyanställningar med cirka 60 000 personer.

Utnyttja tekniken

Ytterst få välfärdstjänster kan digitaliseras helt, men helt klart kan delar av de uppgifter som medarbetare idag gör, utföras av avancerad teknik. Rätt använt kan det minska behovet av nyrekryteringar med cirka 70 000 personer.

Minskat rekryteringsbehov utifrån tre strategier

Tre strategiers effekt på rekryteringsbehovet (behovsökning och pensioneringar) fram till år 2026

Det pågår redan ett omfattande arbete i kommuner, landsting och regioner inom ramen för SKL:s nio rekryteringsstrategier. De övriga strategierna är använd kompetensen rätt, visa karriärmöjligheterna, skapa engagemang, bredda rekryteringen, underlätta lönekarriär och marknadsför jobben.

SKL:s nio rekryteringsstrategier

Att arbeta utifrån dessa strategier minskar rekryteringsbehovet och ökar arbetsgivarens attraktionskraft. Och det är nödvändigt för att kommuner, landsting och regioner ska kunna upprätthålla och utveckla kvaliteten i välfärdstjänsterna under de närmaste tio åren.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Hjälpte informationen på sidan dig?


    User information

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKL:s arbetsgivarblogg. Vi kommer att blogga om olika aspekter av de arbetsgivarfrågorna inom kommuner, landsting och regioner. Under de perioder när vi befinner oss i avtalsrörelse blir det ofta fokus på just detta.

    • 2018-02-09
      Minskat rekryteringsbehov utifrån tre strategier
      Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden
      SKL senaste rekryteringsrapport visar att demografiska förändringar innebär att knappt 200 000 nya medarbetare behöver rekryteras till välfärden under de kommande tio åren. Utöver det kommer drygt 300 000 anställda att gå i pension under samma period.Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden – Rekryteringsrapport 2018Vi behöver alltså rekrytera många, och det kommer att vara hård konkurrens om arbetskraften då antalet personer i arbetsför ålder inte ökar lika mycket som antal barn och äldre. Men det finns också lösningar. SKL ser att behovet av medarbetare till välfärdens verksamheter kan minska med runt 180 000 personer fram till 2026 utifrån tre tydliga strategier:Förläng arbetslivetFler ska kunna börja jobba tidigare och fler ska kunna stanna kvar längre i arbetslivet. Den genomsnittliga pensionsåldern var år 2016 64 år i kommuner, landsting och regioner. Om åldern för pensionering gradvis flyttas fram med två år skulle de kommande rekryteringarna på grund av pensionsavgångar kunna minska med 50 000 personer.Fler jobbar merGenom att alla nyanställningar består av heltidstjänster och att redan anställda erbjuds att gå från deltid till heltid så kan behovet av nyrekrytering minska rejält. I dag är den genomsnittliga arbetstiden i procent av heltid 91 procent. Om arbetstiden gradvis ökar i alla yrken och åldersgrupper till minst 95 procent av heltid minskar behovet av nyanställningar med cirka 60 000 personer.Utnyttja teknikenYtterst få välfärdstjänster kan digitaliseras helt, men helt klart kan delar av de uppgifter som medarbetare idag gör, utföras av avancerad teknik. Rätt använt kan det minska behovet av nyrekryteringar med cirka 70 000 personer.
      I takt med att befolkningen växer, framför allt bland barn och äldre, så ökar också kraven på välfärdstjänster som skola, vård och omsorg. Fler undersköterskor, lärare, personliga assistenter, sjuksköterskor och socialsekreterare behöver nyanställas.
      Läs mer
    • 2018-01-24
      Rekryteringsbehovet måste minska
      Idag arbetar omkring 1,2 miljoner medarbetare i välfärdens verksamheter. Under de kommande tio åren kommer antalet barn och unga att öka, liksom äldre i befolkningen. Samtidigt ökar antalet personer i arbetsför ålder inte alls lika mycket och i vissa delar av landet kommer vi att se en minskning.Många yrken och branscher ropar på kompetens och konkurrensen om arbetskraften är redan idag hård. Den kommer att bli än tuffare. För kommuner, landsting och regioner betyder arbetskraftsbristen dels att vi måste bli än mer attraktiva arbetsgivare, dels att vi på olika sätt måste minska behovet av att rekrytera. Ny teknik, förändrade arbetssätt och att utveckla arbetsorganisationen är tre vägar framåt. Det är ett arbete som kommuner, landsting och regioner redan är i gång med, men som vi måste lägga mycket större vikt vid de kommande åren.Det här är utgångspunkten och också del av innehållet i vår nya rekryteringsrapport som vi snart presenterar. Hur många behöver kommuner, landsting och regioner anställa de kommande tio åren? Varifrån kommer de nya medarbetarna och var tar de som slutar vägen? Hur kan vi jobba smartare med bibehållen kvalitet? Och vad innebär det för behovet av medarbetare om fler jobbar heltid och fler jobbar längre? Det är några av frågorna som kommer att besvaras i vår kommande rapport. Du kommer att hitta den på skl.se i början av februari. Under tiden får du gärna kolla in det arbete vi gör för att se till att vi har en bra personal- och kompetensförsörjning.Personal- och kompetensförsörjning
      Vårt behov av välfärd som medborgare blir allt större. Och våra förväntningar på god vård och bra skola är med rätta höga. Välfärdens medarbetare är oerhört viktiga för kvaliteten på välfärdens tjänster.
      Läs mer
    • 2018-01-16
      Nytt år men problemet kvarstår
      Hashtagen #metoo började användas på Twitter i oktober 2017 och spred sig snabbt över hela världen, men kampanjen startades redan 2006 av Tarana Burke i USA.Vad kan man säga om #metoo som ännu inte är sagt? Nu när kampanjen och uppropen har försvunnit något från förstasidorna, tycker jag att det är viktigt att lyfta fram hur viktigt arbetsgivarens ansvar är och vad som krävs för att motverka trakasserier och kränkande särbehandling på arbetsplatserna.På onsdag 17 januari arrangerar vi därför en webbkonferens om just trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling i arbetslivet. Där kommer vi att ta upp vilket utredningsansvar som arbetsgivaren har och det man kan göra för att förebygga alla former av trakasserier. Vi kommer också att gå igenom relevant praxis ifrån Arbetsdomstolen och de arbetsrättsliga åtgärder som arbetsgivaren kan ta till vid konstaterade trakasserier eller kränkande särbehandling.Det finns platser kvar och konferensen vänder sig främst till dig som är personalchef, förhandlingschef, personalstrateg eller handläggare med särskilt ansvar för arbetsmiljöarbete och aktiva åtgärder.Anmäl mig till konferensenJag vill också påminna om några vanliga frågor och svar kring trakasserier och kränkande särbehandling som SKL har tagit fram.Frågor och svar om kränkande särbehandlingFrågor och svar om sexuella trakasserier
      Kraften i #metoo-uppropen präglade hösten 2017. Nu finns förväntningar på att det ska hända något, att det ska bli förändring på riktigt.
      Läs mer
    • 2018-01-10
      Årets avtalsrörelse med lärarna
      I december växlade vi bud och yrkanden med lärarfacken, nu i januari kommer vi att sätta oss ner och börja med själva förhandlingarna.Det är alltid lite speciellt att gå in i en avtalsrörelse. I början är båda parter måna om att föra fram sina respektive ståndpunkter och sätta grundförutsättningarna för förhandlingarna. Efter en tid börjar parterna tratta ner och sortera i ståndpunkterna. Vi kommer att ha många träffar med lärarfacken under de närmaste månaderna för att diskutera oss fram till ett gemensamt avtal som båda parter kan ställa sig bakom. Under den tiden kommer vi på olika sätt att kommunicera med våra medlemmar.Det nuvarande avtalet löper ut 31 mars, och självklart siktar vi på att bli klara till dess. Det viktiga för oss är ändå att innehållet i avtalet blir så bra som möjligt för våra medlemmar och ger bra verksamhetsförutsättningar.Då SKL/Pactas avtal omfattar flest medarbetare på svensk arbetsmarknad inom en mängd olika yrkesgrupper och verksamheter, är det viktigt att avtalen med våra olika motparter i så stor utsträckning som möjligt liknar varandra i grunden. Då blir det dels enklare för arbetsgivare och chefer att tillämpa dem, dels borgar det för en sammanhållen arbetsgivarpolitik för medarbetare som arbetar sida vid sida i verksamheten.Vårt mål är att skapa bästa möjliga förutsättningar för verksamheterna att fortsätta sin utveckling. Vi vill att de avtal som vi sluter, både denna gång och framöver, ska göra att arbetsgivarna själva kan lägga upp arbetet långsiktigt utifrån sina specifika behov.Mål och inriktning Avtal 18 (PDF, nytt fönster)
      Under det nya året går vi in i en avtalsrörelse där vi kommer att förhandla om ett nytt kollektivavtal med Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund. Avtalsförhandlingarna rör runt 200 000 medarbetare.
      Läs mer
    • 2018-01-03
      Sjukfrånvaron är en av våra största utmaningar
      Under de senaste årtiondena har sjukfrånvaronivån svängt kraftigt. I mitten av 1980-talet och runt millennieskiftet var sjuktalen som högst för att kring 2010 vara på den lägsta nivån sedan Försäkringskassans mätningar startade 1955.Det finns många förklaringar till vad som bidrar till sjukfrånvaro. Det handlar bland annat om förändrade attityder i samhället, förändrade sjukskrivningsrutiner bland läkarna, konjunkturläget och förändringar i tillämpningen av sjukförsäkringen.I rapporten Sjukfrånvaro i kommuner och landsting – vad är problemet? vill vi ge en reflekterande bild av sjukfrånvaron i allmänhet, och bland anställda i kommuner, landsting och regioner i synnerhet. Förhoppningen är att rapporten ska kunna bidra till att sjukfrånvaron på sikt kan minska.Sjukfrånvaro i kommuner och landsting – vad är problemet?Inom kommuner, landsting och regioner är fyra av fem anställda kvinnor. Att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män är därför en starkt bidragande orsak till att arbetsgivare i vår sektor har högst sjukfrånvaro i Sverige. Sjukfrånvaron innebär en förlust av personal och kompetens som kraftigt försämrar kommuners, landstings och regioners förutsättningar att klara sina uppdrag.Att vara i arbete är en friskfaktor. Det är generellt sett betydligt sämre för hälsan att inte arbeta, även när arbetsförmågan är nedsatt. Att skapa förutsättningar för medarbetarnas närvaro på arbetsplatsen är en utgångspunkt för SKL:s arbete med att minska sjukfrånvaron. Ett sådant exempel är införandet av rehabiliteringskoordinatorer i landstingen. Koordinatorn stödjer patienter och vårdpersonal för att den som är sjukskriven ska kunna komma tillbaka i arbete.Koordinator gör skillnad för att minska sjukskrivningar
      Sjukfrånvaron på svensk arbetsmarknad är en av vår tids mest komplexa samhälls- och arbetslivsfrågor. Det är naturligtvis ett problem för person som drabbas av sjukdom och det är också ett samhällsproblem, eftersom bristen på arbetskraft i många viktiga yrken är stor.
      Läs mer
    • 2017-12-27
      Fler tillsvidaretjänster inom äldreomsorgen
      Ansökan är öppen mellan 1 december och 2 januari och jag vill uppmana alla kommuner, kommunalförbund eller kommuner i samverkan att skicka in sin ansökan. Till nästa år har de avsatta platser ökat, från 1000 platser i år till 4000 för 2018.Bidraget gör att vi som arbetsgivare kan stärka kompetensen i dagens verksamhet och gör det också enklare på sikt att planera sin kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården eller äldreomsorgen. Våra kommuner, landsting och regioner har behov att rekrytera personal och för att kunna möta denna utmaning krävs attraktiva anställningar, där möjligheten att erbjuda tillsvidareanställningar kan vara en del som gör våra verksamheter intressanta.Samtidigt får de som har en tidsbegränsad anställning i nuläget, möjlighet att kombinera arbete med en utbildning till undersköterska. Detta stärker deras ställning på arbetsmarknaden och leder till bättre anställningsvillkor.Som jag ser det, är detta ett bidrag som alla vinner på. Verksamheten kan bygga långsiktigt och den anställde kan vara trygg i att veta att sin anställning inte kommer att upphöra vid ett bestämt datum. Så nu i mellandagarna när den värsta julstressen har lagt sig, se till att gå in och ansök om detta bidrag.Ansök om statsbidraget
      Under 2017 gjordes det möjligt för kommuner inom ramen för kompetenslyftet att söka statsbidrag för att utbilda tillfälligt anställda så att de får rätt kompetens och därmed bli aktuella för en tillsvidareanställning inom äldreomsorgen. Nu är ansökan öppen för nästkommande år.
      Läs mer
    • 2017-12-14
      Julen börjar närma sig
      Med det följer tyvärr också en ökad risk för bränder om man inte är försiktig. Jag minns själv när jag fick besked om att det hade brunnit i min systers lägenhet. Ovissheten innan vi fick klart för oss att hon var oskadd var fruktansvärd. Det som i efterhand ändå känns lite komiskt är att vi först fick besked om hur det hade gått för hennes katt och därefter om hur det hade gått för min syster. Minns också all tid vi lade på att försöka rädda saker ur den totalförstörda lägenheten. Det var inte mycket som gick att rädda, allt var täckt av ett kletigt svart lager av sot. Det är givetvis jobbigt när kläder och möbler blir förstörda men det jobbigaste var de saker som inte kan ersättas som foton, minnen och saker med en känslomässig koppling.Det hade kunnat få mycket värre konsekvenser om inte räddningstjänsten varit så snabbt på plats och gjort ett så bra jobb. I storstäderna finns det så kallade heltidsbrandkårer med brandmän som snabbt kan vara på plats. Utanför de större tätorterna ser det annorlunda ut. Där har man istället beredskapskårer med deltidsbrandmän som den enda blåljusverksamheten. Beredskapsbrandmännen har en annan anställning men ligger utöver den i beredskap för att kunna rycka in med kort varsel. Runt om i Sverige finns runt 16 000 brandmän där strax över 10 000 är anställda på deltid.Deltidsbrandmännen gör en mycket viktig insats för samhället. SKL/Pacta och parterna gjorde nyligen en ändring i kollektivavtalet för att underlätta kombinationsanställning. Det innebär att det blir enklare för personer som redan är anställda hos arbetsgivaren att även ta på sig ett uppdrag som beredskapsbrandman. Att arbetsgivare runt om i landet ger medarbetare möjlighet att även arbeta som deltidsbrandmän är väldigt viktigt för att vi ska kunna hjälpa människor vid bränder och andra olyckor. Att ha en deltidsbrandman på sin arbetsplats, innebär också att verksamheten har minst en professionell livräddare som även är en resurs i arbetet med att förebygga olyckor och andra händelser på arbetsplatsen.Fler deltidsbrandmän behövs. Fundera gärna på om du eller någon du känner skulle passa som deltidsbrandman.Vad behövs för att bli deltidsbrandman?Sist men inte minst; tänk på att släcka levande ljus och se till att ha minst en fungerande brandvarnare i hemmet. Det kan rädda liv.Jag önskar er alla en glad tredje advent och snart, en god jul!
      Julen närmar sig vilket är härligt på alla sätt och vis. Vi tänder ljus, lagar julmat och eldar i öppna spisen för att komma i stämning och mota vintermörkret.
      Läs mer
    • 2017-11-29
      Alla kompetenser behövs
      I en ny Novusundersökning framtagen på begäran av Samhall, uppger sju av tio att de kan tänka sig att arbeta med en person som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Undersökningen visar också att man tror att kreativiteten, produktiviteten och trivseln skulle öka på en arbetsplats som har en större mångfald bland sina medarbetare.Undersökningen från NovusAtt en majoritet anser att en större mångfald är positivt är såklart glädjande. Utifrån SKL:s perspektiv är det naturligtvis så att vi ska vara arbetsgivare med medarbetare som har olika bakgrunder och erfarenheter. Jag är övertygad om att vi utvecklas, både på arbetsplatsen men också på ett personligt plan, av att lyssna på andras perspektiv och lära av varandra.SKL har fått medel från Europeiska socialfonden för projektet Fler vägar in – Breddad Rekrytering. Det innebär att vi under två och ett halvt år ska driva ett utvecklingsarbete tillsammans med åtta kommuner i nära samarbete med Arbetsförmedlingen och Myndigheten för delaktighet. I utvecklingsarbetet vill vi skapa och utveckla konkreta exempel på metoder och arbetssätt för ett mer inkluderande arbetsliv oavsett funktionsnedsättning. Arbetet kommer att vara väl integrerat med såväl rekrytering, kompetensutveckling som arbetsmiljö. Vi anser att kompetensinsatser för medarbetare kring attityder, värderingar och förhållningssätt är avgörande för att inte bara rekrytera utan även behålla medarbetare med funktionsnedsättning.Fler vägar in - Breddad RekryteringSKLs arbete för breddad rekrytering ligger i linje med SKLs ställningstagande för delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Ställningstagandet innehåller 72 punkter och berör viktiga områden som t ex den fysiska tillgängligheten, sjukvård, arbete och egen försörjning. Alla människor ska vara välkomna, på arbetsplatsen och i samhället, vår uppgift är att undanröja hindren.Positionspapper: Funktionshinder och delaktighet
      Välfärden vänder sig till oss alla och därför behöver vi medarbetare med olika kompetenser och erfarenheter. Vi behöver bredda rekryteringen för att spegla dem vi är till för. Vi behöver fler vägar in till välfärdsjobben och vi behöver skapa förutsättningar för arbete för fler. Det här är ett sätt att stärka den framtida kompetensförsörjningen.
      Läs mer
    • 2017-11-20
      Metoo-uppropets kraftfulla röst
      Rapporteringen har verkligen visat att det här är ett problem som inte är begränsat till ett specifikt område, utan ett problem för hela samhället. Även våra verksamheter måste jobba med dessa oacceptabla normer och beteenden. Nästan två procent av alla som arbetar i kommuner, landsting och regioner har uppgett att de har utsatts för sexuella trakasserier från medarbetare eller chefer minst en gång under 2015, enligt den rapport från Arbetsmiljöverket som publicerades förra året. En ny rapport väntas under 2018 och den blir mycket viktig och intressant.Häromdagen vittnade exempelvis sjuksköterskor om kränkningar och övergrepp från kollegor. Det är skrämmande berättelser. Uppropet som har fått namnet Vårdens vittnesmål fokuserar på situationer som sker mellan kollegor, även om många händelser är mellan patienter och brukare. Sex procent av våra medarbetare har uppgett att de har utsatts för kränkningar från brukare och patienter. Det är siffror som är oacceptabla. I sådana här sammanhang finns det bara en godkänd siffra och det är noll.Arbetsmiljön 2015, rapport från ArbetsmiljöverketMetoo-kampanjen har satt fokus på sexuella övergrepp och kränkningar, som vi som arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga. Och det gäller givetvis samtliga former av kränkande särbehandling på jobbet. Det ska inte gå så långt som att någon ska behöva bli utsatt innan vi agerar. Det ska vara tydligt att vi har nolltolerans på alla arbetsplatser mot trakasserier.Jag uppmanar alla arbetsgivare att läsa igenom de frågor och svar som SKL har tagit fram kring kränkande särbehandling och se över så att det finns rutiner både för det förebyggande arbetet och om något inträffar. Jag vill också uppmana alla er som arbetar i en kommun, landsting eller region att ta en kontakt med närmaste chef så fort man tycker sig se minsta tecken till kränkande behandling. Det är både en individfråga, och en fråga om vilken kultur vi har och vill ha på arbetsplatserna. Nu är det dags att rensa ut gamla, förlegade/mossiga normer och utveckla inkluderande arbetsplatser där alla behandlas med respekt.Frågor och svar om kränkande särbehandling
      Ingen kan ha missat #metoo och de berättelser om sexuella övergrepp och kränkningar som den senaste tiden har lyfts fram i medierna.
      Läs mer
    • 2017-11-07
      Delad föräldraledighet och heltidsarbete främjar jämställdhet
      Vi arbetar för ökad jämställdhet, både i välfärdssektorn på svensk arbetsmarknad. För att lyckas måste vi sluta göra skillnad på kön när det kommer till möjligheter och förutsättningar i arbetslivet.Det finns stora strukturella skillnader mellan kvinnor och män. Jämfört med män arbetar kvinnor oftare deltid, kvinnor tar ut fler föräldradagar och kvinnor har högre sjukfrånvaro. Män och kvinnors inkomstnivå är nära sammankopplad med närvaron på arbetsmarknaden. Är du av olika anledningar borta från jobbet – genom föräldraledighet, vård av barn, deltidsarbete eller sjukfrånvaro – blir också din inkomst lägre.Skillnaden i livsinkomst mellan kvinnor och män beräknas uppgå till ungefär 3,6 miljoner kronor, enligt en utredning från Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. En avgörande anledning till detta är kvinnors deltidsarbete. I mansdominerade sektorer är det en självklarhet att vara anställd på heltid och arbeta heltid. Självklart är detta något som påverkar rekrytering och kompetensförsörjning i kommuner, landsting och regioner där fyra av fem anställda är kvinnor.På Jämställdhetskonferensen om rättvisa jobb och tillväxt som hålls i Göteborg under onsdagen kommer jag att berätta om SKL:s arbete för att öka jämställdheten för de anställda i kommuner, landsting och regioner. Det är en konferens som kommer att förbereda för det stora EU-toppmötet, som äger rum i Göteborg i nästa vecka och där jämställdhet på arbetsmarknaden kommer vara ett viktigt tema.Jämställdhetskonferens om rättvisa jobb och tillväxtFör att kunna öka jämställdheten mellan kvinnor och män tror jag att det är avgörande att utgå från två områden, dels delad föräldraledighet, dels ökat heltidsarbete. Och dessa två områden är inbördes beroende av varandra. För att fler ska kunna arbeta heltid krävs att kvinnor och män i högre utsträckning delar lika på föräldraledigheten, på VAB-dagar och på det obetalda hemarbetet. På samma sätt möjliggör delad föräldraledighet att båda parter i högre utsträckning kan arbeta heltid.SKL:s jämställdhetsprogram visar att framför allt åtta jämställdhetsområden hänger tätt samman. Dessa områden rör bland annat löneskillnader, möjligheter att klättra i karriären, fördelningen mellan kvinnor och män på de högsta chefsnivåerna, föräldraförsäkringsuttag och hel- och deltidsarbete.Det kanske viktigaste av allt är att programmet innehåller exempel på hur arbetsgivare har kommit framåt inom dessa områden och en checklista på vad arbetsgivare ytterligare kan göra. Här finns ett bra stöd för välfärdens arbetsgivare i deras fortsatta jämställdhetsarbete.Jämställdhet ur ett arbetsgivarperspektiv
      Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Vi toppar EU:s jämställdhetsindex 2017 framför Danmark, Finland och Nederländerna. Samtidigt finns det stora skillnader mellan kvinnor och män på svensk arbetsmarknad. Exempelvis beräknas skillnaden i livsinkomst uppgå till 3,6 miljoner kronor. En huvudorsak är att fler kvinnor än män arbetar deltid.
      Läs mer

    Prenumeration

    Sök i bloggen

    Meny

    Sidfot