Två nya kollektivavtal på plats

SKL har slutit ett nytt avtal med OFR Allmän kommunal verksamhet och förlängt det avtal som tecknades med Svenska Kommunalarbetareförbundet våren 2016 med ytterligare ett år. De båda avtalen gäller fram till våren 2020.

Vi har haft mycket konstruktiva avtalsförhandlingar med både Kommunal och OFR Allmän kommunal verksamhet (Vision, Akademikerförbundet SSR, Ledarna och Teaterförbundet). Båda avtalen gäller till våren 2020, vilket ger kommuner, landsting och regioner goda möjligheter att planera verksamheten och arbeta långsiktigt med lokal lönebildning.

Avtalet med Kommunal är en förlängning på ett år av det redan befintliga avtalet som finns mellan oss. Tillsammans har vi förhandlat fram löneökningar som ligger i nivå med det märke som har satts av industrin. Under det sista avtalsåret finns det även en möjlighet att belöna medarbetare på en lokal nivå.

Avtal med kommunal förlängs till 2020

Det lokala lönebildningsarbetet är även en central del i det nya kollektivavtal som har slutits med OFR Allmän kommunal verksamhet. Avtalet är sifferlöst utan centralt angivna nivåer, vilket innebär att alla kommuner, landsting och regioner sätter löner utifrån sina egna specifika behov och förutsättningar.

Nytt treårigt avtal med fokus på bättre löneprocesser

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Hjälpte informationen på sidan dig?



    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKL:s arbetsgivarblogg. Vi kommer att blogga om olika aspekter av de arbetsgivarfrågorna inom kommuner, landsting och regioner. Under de perioder när vi befinner oss i avtalsrörelse blir det ofta fokus på just detta.

    • 2018-10-11
      Från nyanländ till nyanställd inom vård, skola och omsorg
      Här gäller det att ta tillvara deras kompetens och se till de når fram till rätt jobb. Människor
      ska kunna arbeta i linje med sin kompetens, oavsett om de har en svensk eller utländsk utbildning.
      Men i praktiken är det här en utmaning. Den som är ny i Sverige behöver gå igenom ett antal moment för att komma in på arbetsmarknaden. Att lära sig svenska, få reda på vilket yrke ens utbildning och yrkeserfarenhet motsvarar i Sverige och förstå vilka myndigheter och aktörer man ska vända sig till är några av utmaningarna.Samtidigt behöver handledare och arbetsgivare veta vad de kan göra: hur vägen till jobben kan se ut och vilken roll de har för att kunna stötta och ta tillvara nyanländas kompetens i verksamheterna.Därför är jag glad att berätta att SKL och nio fackförförbund nu lanserar webbplatsen Vägen till jobben – från nyanländ till nyanställd inom vård, skola och omsorg.Vägen till jobben – från nyanländ till nyanställd inom vård, skola och omsorgVår ambition är att ge information och stöd för både arbetsgivare och handledare i kommuner och landsting och för nyanlända med utbildning eller arbetslivserfarenhet som behövs i välfärden. För handledare finns stöd inför praktik och handledning av nyanlända och för arbetsgivare finns vägledning och information som behövs för att ta tillvara nyanländas kompetens. Det kan handla om språkutveckling på arbetsplatsen, vad som gäller vid rekrytering och hur anställningsstöd fungerar.Så besök gärna Vägen till jobben. Den ger dig och andra aktörer inom välfärden ökade möjligheter att bredda rekryteringen.
      Kommuner, landsting och regioner har ett stort behov av att
      rekrytera kvalificerad arbetskraft. Samtidigt har många nyanlända med
      utbildning och yrkeserfarenhet kommit till Sverige de senaste åren.

      Läs mer
    • 2018-09-21
      Fördjupat samarbete mellan parterna i nytt läraravtal
      Vi gick in i årets avtalsförhandlingar med lärarna med ambitionen att teckna ett avtal som bidrar till att utveckla förskola och skola. Det har vi lyckats med och flera centrala delar finns med i det nya läraravtalet.Lärarbristen är en av nyckelfrågorna och det är av största vikt att vi förstärker arbetet med att trygga kompetensförsörjningen. Det är viktigt att förstå att det inte handlar om enstaka insatser. Det kommer helt enkelt inte räcka med att enbart rekrytera nya lärare, särskilt när hela arbetsmarknaden står inför en stor arbetskraftsbrist.Olika lösningar möter lärarbristenDet krävs flera olika samverkande lösningar för att möta lärarbristen och det är nödvändigt att de olika åtgärderna är anpassade efter de lokala behoven. SKL:s nio rekryteringsstrategier är framtagna för att möta rekryteringsutmaningen och kan tjäna som inspiration för att utveckla organisation och arbetssätt i skolan. Genom att utnyttja tekniken bättre, att fler anställda arbetar heltid och att fler medarbetare jobbar ett par år längre kan rekryteringsbehovet minska markant de kommande åren.Skolans rekryteringsutmaningar – Lokala strategier och exempelVi och lärarfacken kommer att fördjupa vårt gemensamma arbete med att öka attraktiviteten för läraryrket och skapa förutsättningar för en likvärdig och bra skola. Vi kommer att på olika sätt stötta arbetsgivare och de lokala fackliga organisationerna arbetet med arbetsmiljö, att förebygga ohälsa och säkerställa att sjuktalen ligger på en låg och stabil nivå.Hög löneökningstakt de senaste årenEn del i att göra läraryrket attraktivare ligger i löneinstrumentet. I avtalet finns inga angivna nivåer för löneutfall, och lönesättningen ska fortsatt vara individuell och differentierad. Det ger goda förutsättningar för lokal lönebildning och utrymme för arbete med önskvärd lönestruktur. Det är så vi har arbetat de senaste åren och det har tjänat både lärarna och skolan väl. Löneökningstakten har de senaste åren varit hög. Grundskolelärare har i genomsnitt höjt lönen med 8 400 kronor de senaste fem åren. Den genomsnittliga ökningen för gymnasielärare ligger på 8 100 kronor under samma period. Sedan 2011 har kommunerna satsat 15 miljarder på lärarlöner utöver industriavtalets nivå och utöver statliga lärarlönesatsningar.Vi har varit tydliga med att vi gärna sett att lärarna också ska omfattas av avtalet för tidig lokal omställning. Det är ett bra verktyg för att tidigt kunna fånga de behov av kompetensutveckling och omställning som kan finnas, särskilt när vi har brist på lärare och verkligen behöver se till att använda all kompetens rätt. Det är därför bra att lärarfacken kommer att delta i den utvärdering av omställningsavtalet som ska ske med samtliga våra motparter under 2019.Brett samarbete på alla nivåerDet nya läraravtalet gäller till 31 mars 2021. Den långa avtalsperioden ger såväl arbetsgivare som fackliga företrädare möjlighet att gemensamt arbeta långsiktigt och strategiskt med kompetensförsörjning. Fokus måste nu läggas på brett samarbete och samverkan på alla nivåer. Då möter vi kompetensförsörjningsutmaningen med samlad kraft som jag är övertygad om kommer att utveckla svensk skola och göra den ännu bättre.

      Skolan står inför flera stora utmaningar. Med det nya läraravtalet fördjupar SKL och lärarfacken sitt gemensamma ansvarstagande för skolans utveckling.
      Läs mer
    • 2018-09-17
      Nödvändigt att vi jobbar längre
      Att flytta fram pensioneringen och förlänga arbetslivet är nödvändigt för att klara välfärdens kompetensförsörjning.SKL anser att ett förlängt arbetsliv är nödvändigt för individen, arbetsgivaren och samhället. I linje med detta bör även åldersgränsen i lagen om anställningsskydd höjas, den så kallade LAS-åldern. Det framkommer av det beslut till remissvar på pensionsgruppens förslag, som SKL:s
      styrelse antog i fredags.
      SKL:s remissyttrande till Förlängt anställningsskydd till 69 årAtt ge fler möjligheten att förlänga arbetslivet med ett par år är en konkret och konstruktiv åtgärd. Det ger arbetstagaren ökade möjligheter att förbättra sin pension. Och arbetsgivaren får ökad tillgång till kompetent och erfaren arbetskraft som kan bidra till att minska välfärdens
      rekryteringsbehov.
      Jag är också övertygad om att ett förlängt arbetsliv är nödvändigt ur ett brett samhällsperspektiv. Det krävs helt enkelt att fler jobbar mer för att kunna hålla pensionerna på en acceptabel nivå och för att kunna möta det ökade behovet av välfärdstjänster.Flera av våra medlemmar i kommuner, landsting och regioner jobbar redan på olika sätt för att förbereda såväl medarbetare som organisationen på ett förlängt arbetsliv. I Borås erbjuds exempelvis tidigare pensionerade lärare möjlighet att komma tillbaka och arbeta efter att de fyllt 66 år. Satsningen har slagit väl ut och 28 pensionerade lärare har valt att förlänga sitt arbetsliv.Så lockas pensionerade lärare med lönepåslag, SkolvärldenEtt förlängt arbetsliv kräver också att vi som arbetsgivare erbjuder kompetensutveckling och god arbetsmiljö. Det gör att vi kan såväl rekrytera som behålla fler medarbetare. Kommuner, landsting och regioner ska vara attraktiva arbetsgivare som erbjuder ett hållbart, och förlängt, arbetsliv över tid.
      Riksdagens blocköverskridande pensionsgrupp föreslår att pensionsåldern successivt ska höjas, från 67 år till 69 år.
      Läs mer
    • 2018-09-03
      Kompetensförsörjning i fokus i lärarförhandlingarna
      Under sommaren har SKL och lärarfacken haft medlarnas uppdrag att reda ut vad de turordnings- och omställningsregler som diskuterats i förhandlingarna innebär. Överenskommelsen om tidig lokal omställning och turordning hänger ihop och skapar förutsättningar för tidiga omställningsinsatser och kompetensutveckling. Det är det som är poängen – inget annat.Jag konstaterar att alla andra fackförbund inom vår sektor redan har undertecknat överenskommelsen om tidig lokal omställning och turordning. Det är i dag bara de båda lärarorganisationerna som står utanför. Skulle vi komma överens med lärarfacken frigörs runt 200 miljoner kronor för lärares kompetensutveckling och omställning. Det tycker jag vore mycket bra som ett av flera sätt att möta lärarbristen.Det finns en del röster i diskussionen som gör gällande att de kommunala skolarbetsgivarna och SKL inte ser lärarbristen som ett bekymmer. Inget kunde vara mer fel. Det är ju vi som gång på gång påtalar i samhällsdebatten det faktum att andelen barn och unga ökar mycket mer än andelen i arbetsför ålder. Det ger en arbetskraftsbrist, inte minst i skolan.Arbetsförmedlingen kom så sent som i fredags med nya siffror över bristyrken och så gott som samtliga tjänstekategorier i skolan finns ju med. Inget i de diskussioner som SKL och lärarfacken haft under våren och sommaren har alltså handlat om att säga upp lärare. Tvärtom har förhandlingarna i huvudsak handlat om vad vi som parter gemensamt kan göra för att möta lärarbristen.SKL vill öka möjligheterna för arbetsgivare att stödja redan anställda att läsa hela eller delar av lärarutbildning och nå behörighet samtidigt som personen arbetar. Flera kommuner - Uppsala, Österåker, Tierp, Lidingö och Malmö - erbjuder redan i dag anställda i fritidshem eller förskola utbildning till lärare i fritidshem respektive förskollärare. Ska vi klara skolans utmaningar och att få tillräckligt många behöriga lärare i skolan, så måste vi ta vara på alla medarbetares kompetens och engagemang. Tidig lokal omställning är en viktig del i detta.Nu fortsätter medlingen, och från SKL:s sida hoppas vi på konstruktiva och bra diskussioner. Sveriges lärare och vi som arbetsgivare behöver ett bra avtal som möter skolans utmaningar. Det är min målbild nu.
      Svensk skola står inför flera utmaningar. Det allra viktigaste för SKL och våra medlemmar är att möta lärarbristen och säkra kompetensförsörjningen i skolan för åren framöver.
      Läs mer
    • 2018-08-31
      Vilken lön och vilka villkor har en specialistsjuksköterska?
      En del av attraktiviteten ligger i lönen. I vårddebatten framförs ofta påståenden om löner och villkor för sjukvårdens medarbetare. En grupp som lyfts fram är specialistsjuksköterskor. Men hur ser deras löner egentligen ut?Här är exempel från SCB:s nationella statistik för 2017. Inom parentes framgår lönen inklusive tillägget för obekväm arbetstid:
      • Anestesisjuksköterskor, 36 300 kr/månad (38 100 kr/månad)
      • Intensivvårdssjuksköterskor, 36 800 kr/månad (39 500 kr/månad)
      • Operationssjuksköterskor, 36 500 kr/månad (38 000 kr/månad)
      • Övriga specialistsjuksköterskor, 35 400 kr/månad (36 100 kr/månad).
      De löner och tillägg som anges är genomsnitt så det finns förstås skillnader i både lön och tillägg, beroende på specialistsjuksköterskans individuella kompetens och på hur mycket obekväm tid hen tjänstgör.Sök fram månadslön före skatt för olika yrkesgrupper, SCB:s lönesök (nytt fönster)Landsting och regioner satsar också på sjuksköterskors och specialistsjuksköterskors löner. De har exempelvis under åren 2014-2017 i genomsnitt haft en löneutveckling på cirka 4 procent om året.Utöver tillägg för obekväm arbetstid tillämpas kortare arbetstid för de sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som arbetar helger, kvällar och ibland nätter. Beroende på omfattningen av sådan tid varierar oftast arbetstiden (avser heltid) cirka 34-38 timmar/vecka.Landsting och regioner erbjuder också sjuksköterskor möjlighet att utbilda sig till specialistsjuksköterska eller barnmorska med lön. Samtliga har också infört eller ska införa särskilda utbildningstjänster för sjuksköterskor som genomgår vissa specialistutbildningar.Även om jag som arbetsgivare anser att det alltid finns möjlighet att bli ännu bättre, ännu attraktivare, så är det viktigt att också kunna lyfta fram de satsningar som faktiskt görs på sjuksköterskorna. Något som ofta försvinner i den debatt som förs om vården.
      Hälso- och sjukvården behöver rekrytera fler medarbetare. Och det är också viktigt att behålla de medarbetare som redan arbetar i vården. Det är därför nödvändigt att kommuner, landsting och regioner uppfattas som attraktiva arbetsgivare.
      Läs mer
    • 2018-08-28
      Heroiska insatser under sommarens bränder
      Brandmän, övrig personal och volontärer som på olika sätt har deltagit i arbetet har verkligen gjort heroiska insatser.I samband med att bränderna spred sig började det komma in fler och fler frågor från arbetsgivare runt om i landet. SKL tillsatte en arbetsgrupp med olika kompetenser i syfte att stötta arbetsgivarna på ett bra sätt i frågor rörande konsekvenserna av värmen, torkan och skogsbränderna. Vi hade bland annat löpande kontakt med berörda myndigheter, vi bistod med kommunikationsstöd och vi tog fram och spred information.Stöd och information i läge med värme, torka och bränderFackförbunden på räddningstjänstområdet kom också in med en framställan om att teckna ett centralt krisavtal och frågan om brandmännens olika villkor och löner uppmärksammades av flera medier.Heltidsanställda brandmän och beredskapsbrandmän har olika avtal och dessa har olika villkor och ersättningskonstruktioner. De beredskapsbrandmän som har rest iväg för att delta i släckningsarbetet har fått en annan ersättning än heltidsbrandmännen. Det har uppfattas som orättvist att personer som arbetar sida vid sida har olika ersättningar.Avtalen fungerar i grunden och ska inte vara lika eftersom karaktären på anställningarna skiljer sig åt. Beredskapsanställda brandmän är anställda för att ligga i beredskap och rycka in när något händer. De har en annan huvudarbetsgivare. Men dagens avtal är inte fullt ut konstruerade för den här typen av situationer.SKL kommer därför att sätta oss ner med räddningstjänstens arbetsgivare och diskutera hur det har fungerat under sommaren och även om det finns anledning att vidta några åtgärder framöver.Flera arbetsgivare behöver rekrytera beredskapsbrandmän framöver. Det är därför glädjande att media har rapporterat att intresset för att bli beredskapsbrandman har ökat efter sommarens bränder. Flera räddningstjänster har lyckats väldigt bra med rekrytering, bland annat Norrtälje och Brandkåren Attunda.SKL anser att ett antal saker bör ändras i lagstiftningen för att underlätta rekryteringen av beredskapsbrandmän. Vi har påtalat för Socialdepartementet att det sociala trygghetssystemet inte är anpassat för personer som även har en tjänst som beredskapsbrandman. Det är en faktor som kan avhålla personer från att vilja ta jobb som beredskapsbrandman. SKL kommer
      att jobba aktivt med att stötta arbetsgivarna i deras arbete med att rekrytera beredskapsbrandmän under hösten.
      Jag vill också passa på att påminna om att vi, tillsammans med MSB, här berättar mer om vad det innebär att vara deltidsbrandman.Detta innebär det att vara deltidsbrandman
      Det har varit en lång och varm sommar, vilket har varit härligt på många sätt och vis. Men det vackra vädret gjorde också att det var extremt torrt i skog och mark, och flera omfattande skogsbränder har rasat runtom i landet.
      Läs mer
    • 2018-07-04
      Framtidens välfärd i fokus i Almedalen
      Konkurrensen om arbetskraften kommer att vara tuff de kommande åren. Personer i yrkesverksam ålder ökar blygsamt samtidigt som befolkningen i övrigt, framför allt barn, unga och äldre, ökar rejält. Enligt SCB ökar Sveriges befolkning med en miljon människor fram till 2026.Kommuner, landsting och regioner behöver fortsätta vara attraktiva arbetsgivare och rekrytera nya medarbetare. Samtidigt är det uppenbart att det behövs flera olika insatser. Ett av våra seminarier i Almedalen handlade om hur kommuner, landsting och regioner kan jobba strategiskt med rekrytering och kompetensförsörjning.På seminariet berättade Birgitta Forsberg, HR-chef i Umeå kommun, om hur de jobbar med alla tänkbara metoder både för att rekrytera nya medarbetare och minska behovet av medarbetare. Birgitta berättade att Umeå har haft ett stort stöd av SKL:s nio rekryteringsstrategier i sitt arbete att planera och genomföra olika åtgärder. Jag fastnade för hur de tänker kring att rekrytera ungdomar nyfikna på arbetsuppgifter inom vård och omsorg genom att finnas där ungdomar finns – i skolan och på fritiden. Umeå har också förtjänstfullt och målmedvetet infört heltidstjänster i hela kommunen.Seminariet: Så klarar vi rekryteringsutmaningen i välfärdenJag deltog också i Kommunals och Vårdförbundets seminarium, där de ville diskutera hur en ojämställd arbetsmarknad kan vara ett hot mot välfärden. Det skiljer 3,6 miljoner i livsinkomst mellan män och kvinnor på svensk arbetsmarknad. Även här lyfte jag heltidsfrågan. Ett sätt att öka jämställdheten, och samtidigt bidra till att klara kompetensförsörjningen, är att fler medarbetare i välfärden går från deltid till heltid. Bara genom att alla deltidsanställda i välfärden arbetar en timme mer i veckan så motsvarar det 6 000 heltidsanställda.Alla skillnader i arbetslivet som beror på kön måste försvinna. En väg framåt är att öka kvinnors närvaro på arbetsmarknaden genom att kvinnor och män delar lika på föräldraledigheten och att kvinnors heltidsarbete ökar. Kvinnors ökade närvaro på arbetsmarknaden har flera positiva effekter för ökad jämställdhet. Det leder bland annat till bättre löneutveckling, fler karriärmöjligheter och fler kvinnliga chefer.Nu ska jag iväg på nästa seminarium om hur vi möter rekryteringsutmaningarna. Vårdföretagarna är arrangör och rubriken är ”En halv miljon nya medarbetare till välfärden – hur fixar vi det?”. Jag ser fram emot att fortsätta diskutera detta för SKL:s räkning.Efter Almedalsveckan väntar en välbehövlig semester. Jag önskar er alla en skön och avkopplande sommarledighet, så återkommer arbetsgivarbloggen i augusti.
      Hur ska välfärden klara kompetensförsörjningen i framtiden? Det är en av de stora frågorna under Almedalsveckan i Visby. SKL har genomfört tre välbesökta seminarier om framtidens välfärd, och deltar även i flera andra organisationers debatter och samtal i ämnet under veckan.
      Läs mer
    • 2018-06-26
      Stark neonatalvård behöver fler specialistsjuksköterskor
      Neonatalvården i fokus. Trygg hela vägen – före, under och efter graviditetDet mest centrala förbättringsområdet i svensk neonatalvård är sjuksköterskor med specialistkompetens. I den nya studien beskrivs bland annat att specialistutbildningen för sjuksköterskor innehåller för lite neonatalvård för att nyexaminerade specialistsjuksköterskor ska vara tillräckligt rustade för den vård som barnen och familjerna behöver.Bristen på sjuksköterskor kommer att vara stor de kommande åren. Enligt SKL:s rekryteringsrapport behöver antalet sjuksköterskor, både grundutbildade och specialister, öka med omkring 15 000 personer fram till 2026.Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden – Rekryteringsrapport 2018

      Kommuner, landsting och regioner kan minska rekryteringsbehovet genom förändrade arbetssätt och användning av ny teknik, såväl som att vara en attraktiv arbetsgivare. Fler måste kunna börja jobba tidigare och fler måste kunna välja att stanna kvar längre i arbetslivet. Fler behöver också arbeta heltid. Det handlar dels om att alla nyanställningar är heltidstjänster, dels om att de som i dag jobbar deltid erbjuds möjlighet att gå upp till heltid.
      Välfärdstjänsterna, och därmed också̊ jobben, finns i hela landet. Här har staten ett stort ansvar för att utveckla och anpassa utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik till de förutsättningar som råder. Till att börja med måste det finnas tillräckligt med utbildningsplatser. Utbildningarnas innehåll måste formas så att de möter såväl dagens som framtidens behov av kompetens. Flera studievägar, flexibel fortbildning och smidig omskolning skapar en mer inkluderande och rörlig arbetsmarknad.Statens ansvar för att utbilda för framtidens välfärd

      Frågan om hur vi ska möta välfärdens kompetensförsörjning är något SKL kommer att diskutera på ett seminarium under Almedalsveckan. Är du på plats är du välkommen till Strand Hotell i Visby måndag 2 juli 15.00. Om du inte kan vara där går det att se och lyssna på seminariet live och även i efterhand på skl.se.
      Rätt använd kompetens lyfter vården, Almedalen 2018SKL i Almedalen 2018
      Enligt SKL:s studie ”Neonatalvården i fokus” har Sverige bland den högsta överlevnaden hos extremt för tidigt födda barn. Samtidigt visar studien att tillgången till personal är otillräcklig på vissa håll i landet.
      Läs mer
    • 2018-06-18
      Feriejobb är en bra start
      Mitt första feriejobb var på Astra där jag packade mediciner som sedan levererades till apoteken. Förutom den spännande känslan över att jag kunde tjäna mina egna pengar fick jag också lära mig att ta ansvar, alltifrån att se till att mina arbetsuppgifter blev utförda till att jag själv fick ansvara för att ha med mig lunch varje dag.Att få sin första yrkeserfarenhet genom ett feriejobb är väldigt nyttigt. Den som kommer att arbeta i sommar inom vår sektor, kommer att få lära sig vad det innebär att arbeta inom våra verksamheter och en kunskap om den bredd av yrken vi erbjuder. Erfarenheter från våra verksamheter kan ha stor betydelse för framtida val av såväl utbildning som yrkesinriktning. Forskning visar faktiskt att de män som läser till förskollärare har tidigare erfarenhet av arbete i förskolan genom feriejobb eller praktik.Naturligtvis är det viktigt att feriejobbet känns meningsfullt och givande. Det är också viktigt att det finns en utsedd handledare som kan svara på frågor eller hjälpa till i komplicerade situationer.För att öka möjligheterna att det blir en värdefull upplevelse, har vi tagit fram en checklista för arbetsgivare hur de kan tänka innan, under och efter sommaren som jag vill uppmana alla att läsa igenom.Feriejobb – öka intresset för välfärdsjobbenFör dig som har fått feriejobb i en kommun, vill jag tipsa om verktyget Kommunkursen. Där får du lära dig hur en kommun fungerar och hur du ska gå tillväga för att lyckas med ditt feriejobb.KommunkursenTill sist, en riktigt skön sommar vill jag önska er alla!
      Om några dagar är det midsommar och snart är det dags för en välbehövlig semester. Men för många killar och tjejer som startar sina feriejobb i dagarna är det också en första inblick i yrkeslivet.
      Läs mer
    • 2018-05-30
      Verktyg som förbättrar arbetsmiljön
      Under flera år har vi drivit ett intensivt arbete som syftar till att förbättra arbetsmiljön i kommuner, landsting och regioner. När det gäller så stora och viktiga frågor som arbetsmiljön, är det viktigt att vi gör det tillsammans med våra fackliga parter. Det avtal som vi i höstas slöt med de fackliga organisationerna har just samverkan och arbetsmiljö som sitt huvudfokus.Avtal om samverkan och arbetsmiljöMot bakgrund av de stora utmaningar vi har på arbetsmiljöområdet så är jag väldigt glad och stolt över vår partsgemensamma förening Suntarbetsliv. Suntarbetsliv har i uppdrag att göra kunskap om förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsrelaterad ohälsa och arbetsskador tillgänglig och att utveckla verktyg för arbetet.På Suntarbetslivs webbplats hittar du bra stöd och verktyg för att kunna arbeta systematiskt med arbetsmiljöarbetet ute i din verksamhet. Ett specifikt verktyg är arbetsmiljöutbildningen för chefer och skyddsombud, baserad på forskning, utvecklad partsgemensamt och dessutom helt gratis att använda för er alla.Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildningNyligen lanserade också Suntarbetsliv även OSA-kollen, ett verktyg som ni kan använda er av för att arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.OSA-kollenJag vill uppmana er alla att gå in på Suntarbetsliv.se och ta del av allt som finns där, använda något av verktygen, till exempel på nästa arbetsplatsträff, och diskutera hur ni kan använda materialet i er verksamhet.En bra arbetsmiljö startar med engagerade och delaktiga medarbetare. Vår uppgift är att inspirera och ge er verktyg för att sätta igång.
      Som Sveriges största arbetsgivarorganisation har vi ett ansvar för att stötta våra medlemmar i frågor som rör arbetsmiljö.
      Läs mer

    Prenumeration

    Sök i bloggen

    Sidfot