Ekonomibloggen

  1. Publicerad: Skribent: Annika Wallenskog

    Stärk kommunerna och värna självstyret i kommunutredningen

    En parlamentarisk tillsatt kommitté utreder just nu hur kommunernas förmåga att hantera välfärdsuppdraget kan stärkas framöver. Det är nödvändigt och viktigt – liksom att det lokala självstyret värnas

    (0) Kommentarer Ekonomi Kommunutredningen
  2. Publicerad: Skribent: Annika Wallenskog

    Efter valet: I väntan på en statsbudget för stora utmaningar

    Valet är över, men matchen inte avgjord. Utmaningen kommer dock att förbli densamma: att upprätthålla en effektiv ekonomi och en god service i välfärden. Ja, då var valet över för den här gången. Ett

    (0) Kommentarer Ekonomi Val Konjunktur Podcast Budgetpropositionen
  3. Publicerad: Skribent: Annika Wallenskog

    Stark ekonomi i flera av våra nordiska länder

    Det tar lång tid att förändra en självbild. Bilden av Sverige som Nordens rikaste land där invånarna betalar mest skatt lever därför fortfarande kvar. Verkligheten ser dock något annorlunda ut. Precis

    (0) Kommentarer Ekonomi Statsbidrag Norden Skatter
  4. Publicerad: Skribent: Annika Wallenskog

    Dags att öka takten i digitaliseringen

    Nu är Kommek slut. Montrar och annat monterades ned i en rasande takt under torsdagen. Det har varit ett bra Kommek i år. Inledningen var spännande. Uppsala fick ett välförtjänt pris som årets tillväx

    (0) Kommentarer Ekonomi Välfärdens finansiering Kommek Statsbidrag Digitalisering Samverkan Årets tillväxtkommun
  5. Publicerad: Skribent: Annika Wallenskog

    Låt oss inspireras på Kommek i Malmö

    Nu är den sommaren, som vi kommer att förknippa med hög värme, men också tyvärr med stora bränder, över. Vartannat år är det roligare att återvända efter semestern. Då har man Kommek att se fram emot.

    (0) Kommentarer Välfärdens finansiering Kommek Digitalisering
  6. Publicerad: Skribent: Annika Wallenskog

    Välfärdens framtid är Almedalens viktigaste fråga

    Nästa vecka är det dags för Almedalsveckan igen. Politiska partier, företag, intresseorganisationer, tankesmedjor, fackförbund och media. Alla vill göra sin röst hörd i en viktig fråga. I ett myller a

    (0) Kommentarer Kompetensförsörjning Almedalen Digitalisering
  7. Publicerad: Skribent: Annika Wallenskog

    Svensk sjukvård – bättre än sitt rykte

    Resultaten för hälso- och sjukvården i Sverige blir överlag allt bättre. Befolkningen tycks dock bli alltmer missnöjd med vården, enligt media. Beror det på att våra förväntningar ständig ökar eller f

    (2) Kommentarer Hälso- och sjukvård Digitalisering
  8. Publicerad: Skribent: Annika Wallenskog

    Etableringen av nyanlända måste fungera

    Att etableringen av nyanlända in i vårt samhälle fungerar är en avgörande framtidsfråga för Sverige i allmänhet och våra kommuner i synnerhet. Under de kommande åren är behoven av arbetskraft inom väl

    (0) Kommentarer Kompetensförsörjning Integration Asylmottagande Rekrytering
  9. Publicerad: Skribent: Annika Wallenskog

    Välfärdens utmaningar kräver ett gott politiskt ledarskap

    Välfärdens står, som bekant, inför stora utmaningar. Det krävs åtgärder, nytänkande och ändrade arbetssätt. Men vi får inte heller glömma: det kräver ett gott politiskt ledarskap. Lyssna på podden Pol

    (0) Kommentarer Podcast
  10. Publicerad: Skribent: Annika Wallenskog

    Hur kan vi använda gröna obligationer?

    När jag första gången hörde talas om gröna obligationer, undrade jag vad det var för påhitt? Att låna pengar genom obligationer är väl en sak. Miljöarbete är något annat. Varför ska detta blandas ihop

    (0) Kommentarer Ekonomi Miljö Gröna obligationer Kommuninvest

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKL. Här kommer jag skriva om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner, landsting och regioner och välfärdens finansiering.

  • 2018-09-14
    Stärk kommunerna och värna självstyret i kommunutredningen
    En parlamentarisk tillsatt kommitté utreder just nu hur kommunernas förmåga att hantera välfärdsuppdraget kan stärkas framöver. Det är nödvändigt och viktigt – liksom att det lokala självstyret värnas och består.
    I mina möten med kommuner är det vanligt att få frågor om kommunutredningen, som tillsatts för att utreda hur man kan stärka kommunernas strategiska kapacitet. Vad kommer kommittén egentligen att föreslå och vad kan tänkas hända efter att den presenterats? Och vilken förankring och kunskap finns i kommittén om kommunernas olika situationer?Det jag ser som extra väsentligt i utredningen är framför allt hur det kommunala självstyret kan bestå och kanske till och med stärkas. Det är oftast kommunerna själva som vet bäst hur de kan lösa sina uppgifter utifrån de individuella lokala utmaningar. Något som fungerar optimalt för en kommun behöver nödvändigtvis inte alltid vara den bästa lösningen för en annan kommun.Möjlighet till samverkan – efterlängtad reformRedan har kommittén genom utredningen sett till att riva vissa hinder för samverkan mellan kommuner och mellan landsting och regioner. Det är ett sedan länge efterfrågat beslut som vi varmt välkomnat. Vi försöker nu utröna hur den nya lagen kan tillämpas på ett enkelt och smidigt sätt.

    Nu pågår alltså utredning av de andra delarna. Om snart ett år, oktober 2019, beräknas kommittén lämna sitt slutbetänkande. Enligt direktiven ska utredningen föreslå och analysera frivilliga kommunsammanslagningar, asymmetrisk uppgiftsfördelning och utökad samverkan. Den viktigaste frågan för utredningen bör vara att stärka kommunernas besluts- och genomförandekapacitet.
    När jag deltog på ett nordiskt erfarenhetsmöte häromveckan blev det också tydligt att inte bara Sverige diskuterar kommunstruktur. I alla nordiska länder har det förts eller förs diskussioner. Danmark genomförde en kommun- och regionreform för tiotalet år sedan. Finland har i många år utrett att slå ihop kommuner samt att inrätta en ny statligt finansierad regional nivå (landskapen) som ska överta socialtjänst och äldreomsorg från kommunerna. Norge genomför vissa frivilliga kommunsammanslagningar och även fylkena (motsvarigheten till Sveriges län) är tänkta att slås ihop. Även på Island, där den minsta kommunen har 50 invånare, finns förslag om att en kommun ska ha minst 1000 invånare.Strukturreformer förekommer alltså i övriga Norden, men det är viktigt att påtala att det sker från vitt skilda utgångspunkter. Norge har idag 418 kommuner och Finland 311, samtidigt som de har ungefär hälften så många invånare som Sverige och därmed betydligt mindre kommuner. Reformerna där handlar alltså om att närma sig den svenska nuvarande kommunindelningen snarare än att införa den danska modellen med kommuner på minst 30 000 invånare.Anpassningar nödvändiga i tuffare tiderDet finns goda skäl att tro att de kommunalekonomiskt goda åren i Sverige kommer att försämras under 2020-talet. De demografiska behoven kommer att öka kraftigt, samtidigt som vi inte har samma snabba utveckling av personer i arbetsför ålder. Kommunerna kommer med stor sannolikhet behöva genomföra strukturåtgärder i en större omfattning än vad som behövts under senare år. I ett sådant läge blir möjligheten att göra anpassningar väsentliga för kommunernas framtida utveckling. Min förhoppning är att i den fortsatta kommunutredningen är det dessa anpassningar, som man kommer fokusera på när ett år nu kvarstår innan ett förslag ligger på bordet.
    Läs mer
  • 2018-09-13
    Efter valet: I väntan på en statsbudget för stora utmaningar
    Valet är över, men matchen inte avgjord. Utmaningen kommer dock att förbli densamma: att upprätthålla en effektiv ekonomi och en god service i välfärden.
    Ja, då var valet över för den här gången. Ett stort jobb har lagts ned av förtroendevalda och partikanslier. Många hundratals miljoner valsedlar har distribuerats och tagits om hand av valförrättare och röstmottagare.Varje gång jag röstar blir jag lika rörd. Det här är demokrati. Folket väljer hur landet, kommuner, landsting och regioner ska styras de närmaste fyra åren. Det är rösterna i valurnorna som lägger riktningen för de ekonomiska prioriteringarna och hanteringen av de demografiska utmaningarna framöver.I många kommuner, landsting och regioner är det – liksom i riket – ett osäkert parlamentariskt läge. På vissa håll är majoriteterna redan tydliga, men i 195 av Sveriges 290 kommuner saknar de traditionella blocken majoritet. Vad det kommer att innebära, återstår att se. Oavsett står de tillträdande styrena inför en ansvarsfull uppgift att axla medborgarnas förtroende och hantera välfärdens utmaningar med en allt större andel äldre och yngre i befolkningen. Ett är säkert: de demografiska förändringarna vi har framför oss kräver förändrade arbetssätt, nytänkande och digitalisering. Det kräver stabila, långsiktiga men också lokala lösningar som kan leva vidare även efter denna och kommande mandatperioder."Högkonjunkturen mattas av nästa år"För oss med fokus på de kommunalekonomiska frågorna är förstås den budget som en ny regering lägg fram av största intresse, både dess inriktning och när den kan tänkas läggas till riksdagen. SKL:s bedömning är att högkonjunkturen kulminerar och mattas av under 2019, bland annat på grund av tilltagande brist på arbetskraft. Svagare utveckling för arbetade timmar leder till att skatteunderlaget ökar betydligt långsammare de närmaste åren. Det kommer att kräva fortsatt stort fokus på hur vi använder våra gemensamma resurser så klokt som möjligt. Höstens ekonomirapport kommer vi att presentera i december.SKL:s analys av valresultaten 2018Förresten, SKL:s kansli gör en hel del analyser av valresultaten. Kika in på vår webbplats om du vill ta del av dem. Och lyssna gärna på vår podd ”Politiskt ledarskap” som på torsdag bland annat kommer att reflektera över valet.
    Podcasten Politiskt ledarskap
    Läs mer
  • 2018-09-04
    Stark ekonomi i flera av våra nordiska länder
    Det tar lång tid att förändra en självbild. Bilden av Sverige som Nordens rikaste land där invånarna betalar mest skatt lever därför fortfarande kvar. Verkligheten ser dock något annorlunda ut.
    Precis hemkommen från ett nordiskt möte om kommunernas och landstingens ekonomi funderar jag på hur ekonomin ser ut i våra nordiska grannländer och vad vi kan ta lärdom av. Det råder högkonjunktur i Sverige och ekonomin är stark. Norge, Danmark och Island har dock högre BNP per invånare än Sverige, vilket beror på att de tre länderna har haft en snabbare tillväxt per invånare.Islands utveckling har gått i raketfart, men de har också fått arbeta med omfattande åtgärder då de blev hårt drabbade av både 90-talskrisen och finanskrisen. Nu, tio år senare, blomstrar åter turismen och BNP ligger 15 procent över nivån före finanskrisen.Riktade statsbidrag sällsyntaÄven Danmark och Finland kom att få en mycket långvarig och omfattande påverkan av finanskrisen på ett helt annat sätt än i Sverige. I Danmark har kommunerna tillsammans med staten genomgått ett kraftigt effektiviseringsarbete. Varje år fördelar danska Kommunernas Landsorganisation (KL) vilket utrymme respektive kommun har för drift respektive investeringar. Staten lägger sig däremot inte i hur medlen sedan används och användandet av riktade statsbidrag är dessutom i stort sett obefintligt. I Finland kämpar man fortfarande hårt med ekonomin. BNP ligger ännu inte över nivån före finanskrisen, men de befinner sig i en uppgång.Högre skatter i grannländernaNär det gäller skattetryck ligger Sverige inte heller högst. Både Danmark och Finland har högre andel skatter i förhållande till BNP. I Danmark och Norge har kommunerna i princip inga större möjligheter att höja skatten. Kommunerna får helt enkelt klara sig på de intäkter de har. Å andra sidan är statsbidragen här indexerade både för inflation och befolkning, vilket gör att planeringsförutsättningarna är relativt förutsägbara och stabila.Danskarna är det land i Norden som har snabbast till förändring, men på bekostnad av att kommunerna också har den lägsta graden av självbestämmande. Sverige utmärker sig istället med en hög grad av självbestämmande på lokal nivå. Här har vi dock en stor andel riktade statsbidrag och därigenom en detaljerad statlig styrning (som vi på SKL anser behöver minska).

    Sammanfattningsvis: alla de nordiska länderna har utmaningar och många är desamma. Det är främst lösningarna som kan skilja sig åt.

    Läs mer
  • 2018-08-24
    Dags att öka takten i digitaliseringen
    Nu är Kommek slut. Montrar och annat monterades ned i en rasande takt under torsdagen. Det har varit ett bra Kommek i år.
    Inledningen var spännande. Uppsala fick ett välförtjänt pris som årets tillväxtkommun. Det är särskilt roligt då jag vet att de för några år sedan kämpade för att få ihop ekonomin. De är ett tydligt bevis på att man kan lyckas om man bara kämpar på. Och en som även pratade om hur viktigt det är med envishet var äventyraren Renata Chlumska. Hon berättade hur hon fick kämpa när hon genom att paddla kanot och cykla med en 100 kilo tung kanot på släp tog sig runt hela USA. Hon visade prov på en extrem envishet, men även det faktum att man kan göra otroliga saker om man bara bestämmer sig. Inte bara när man är äventyrare av hennes kaliber.Civilministern utlovade tillit till kommunsektornCivilminister Ardalan Shekarabi deltog också på invigningsscenen och pratade om hur viktig den verksamhet vi bedriver är, och hur viktigt det är med tillit. Jag modererade ett seminarium där riksrevisor Helena Lindberg just frågade Ardalan Shekarabi hur han ser på statens tillit till kommunsektorn om man fortsätter att rikta statsbidragen. Shekarabi var tydlig med att han vill minska antalet riktade statsbidrag och ge mer generella och klustrade bidrag. Låt oss hoppas att det är en ståndpunkt – oavsett från vilket parti den kommer – som får mer gehör de kommande åren..Inspiration på den digitala vägen framåtVad tar jag med mig mer från årets Kommek? Många samtal handlade om digitaliseringens möjligheter. I ett seminarium pratade Region Skånes digitaliseringsdirektör, Mats Ekstrand, Svenskt Näringslivs välfärdsansvarige Anders Morin och SKLs egen Patrik Sundström engagerat om hur man genom införande av olika tekniska hjälpmedel för både läkare och patienter kan effektivisera hälso- och sjukvården. Jag tar framförallt med mig att de alla tre lyfte vikten av att kommuner och regioner har gemensamma system och måste öka sin samverkan. Jag lyssnade också till Tyresös Hillevi Hedberg, som berättade om hur Tyresö kommun effektiviserat ekonomiprocesserna via RPA-teknik. Det lät så självklart och enkelt att göra detta, så alla i rummet borde ha blivit inspirerade att bara köra.Lärorika perspektiv på utjämningenEn oerhört viktig fråga för alla kommuner, landsting och regioner är utjämningssystemet. Den 1 oktober presenteras det nya förslaget till hur det bör se ut i framtiden. Utredningen - Håkan Sörman och Anders Norrlid – berättade om sitt förslag att ta större hänsyn till socioekonomiska faktorer, befolkningsförändringar och gleshet i utjämningssystemet. Med på seminariet fanns Veronica Hjorter-Stenklyft från Strömsund som gav perspektivet hur det ser ut i en gles kommun som tappar invånare. Som motperspektiv berättade Derk de Beer från Upplands Väsby om de utmaningar som en växande förortskommun kan ha. Region och landstingssidan representerades av Åke Andersson från Region Skåne som bland annat funderade över hur kostnaderna för sjukvården under det sista levnadsåret spelar in. Det var lärorikt för många med mig.
    Läs mer
  • 2018-08-20
    Låt oss inspireras på Kommek i Malmö
    Nu är den sommaren, som vi kommer att förknippa med hög värme, men också tyvärr med stora bränder, över.
    Vartannat år är det roligare att återvända efter semestern. Då har man Kommek att se fram emot. Kommek är den stora kommunalekonomiska konferensen som hålls vartannat år i Malmö. Jag har varit med på Kommek sedan 1980-talet, och har alltid uppskattat det. Inte bara för möjligheten att förkovra mig på alla intressanta seminarier, utan också för att få träffa kollegor från Sveriges kommuner, regioner och landsting, knyta nya kontakter och utbyta erfarenheter. En av många fördelar med att arbeta i vår sektor är att vi inte konkurrerar, utan kan hjälpa och stödja varandra i kunskap, utveckling och idéer.Effektivisering med digitaliseringens hjälpI år är ett ofta förekommande ämne hur jag som ekonom kan effektivisera verksamheten med hjälp av smart digitalisering, skarpa analyser och medveten styrning. Att detta är ett vanligt tema visar hur viktig frågan är för oss ekonomer; vi som blickar fram emot kommande års demografiska utmaningar. Vi kommunalekonomer känner ett stort ansvar att hjälpa till att leverera bra välfärd trots dessa utmaningar, och då är effektivisering den bästa vägen. Jag ska själv delta i tre seminarier med detta tema och är mycket engagerad i frågan om hur vi kan ställa om kommunernas, regionernas och landstingens verksamheter, med hjälp av digital teknik och välfärdstjänster. Jag var med och genomförde effektiviseringar på 1990-talet, då vi också hade stora utmaningar i välfärden och lärde mig att det går att göra nödvändiga förändringar som leder i rätt riktning. Annat som behandlas på många Kommek-seminarier gäller den viktiga frågan om hållbarhet, och självklart – för oss ekonomer – frågor om redovisning, moms, utjämning och revision.Jag ser också fram emot att hinna lyssna på någon riktigt inspirerande och spännande person som har gjort något extra, utöver det vanliga. Det möter man alltid på Kommek. Jag hoppas att vi ses i Malmö!
    Läs mer
  • 2018-06-29
    Välfärdens framtid är Almedalens viktigaste fråga
    Nästa vecka är det dags för Almedalsveckan igen. Politiska partier, företag, intresseorganisationer, tankesmedjor, fackförbund och media. Alla vill göra sin röst hörd i en viktig fråga. I ett myller av viktiga frågor.
    För mig är välfärdens framtid den viktigaste frågan. Hur vi ska kunna tillgodose invånarna med en god och kvalitativ välfärd de närmaste 20 åren.Vi vet sedan länge att de demografiska utmaningarna kommer att vara större än de varit de senaste 100 åren. Välfärd är inget särintresse, det är något vi alla har behov av och har rätt att förvänta oss av samhället. Tydligt är också att förväntningarna på välfärden ökar, så vi har mycket att leva upp till.Normalt sett brukar ju vi ekonomer prata om att "vargen kommer" i form av att pengarna inte kommer att räcka, och kanske har vi gjort det så pass länge att ingen längre tar oss riktigt på allvar. Det beror ju på att vi sett denna utmaning så länge.Det vi dock nu alltmer börjar diskutera är hur kompetensförsörjningen ska kunna gå till när personer i arbetsför ålder ökar i betydligt långsammare takt än unga och gamla.Många olika lösningar behövsFör att klara den här utmaningen behövs inte bara mer pengar. Jag ser behov av många olika lösningar: ökad sysselsättning, arbeta fler år, arbeta förebyggande och ökad samverkan. Vi måste också minska regelstyrningen och antalet riktade statsbidrag då vi ser att dessa hämmar den nödvändiga utvecklingen.Sist men inte minst måste vi komma igång med digitaliseringen och välfärdsteknologin på allvar. Det är helt nödvändigt om vi ska klara att leverera en bra välfärd när arbetskraften inte ökar i takt med de demografiska trycket. Och så klart får vi inte glömma att också värna om en arbetsmiljö där välfärdsmedarbetarna trivs och utvecklas.Deltar på flera seminarier
    Om allt detta kommer jag att prata i Almedalen. Jag deltar bland annat på Svenskt Näringslivs välfärdsseminarium och i seminarier hos Arena för tillväxt, ICA och AbbVie och Telia. Jag hoppas att många tar till sig våra viktiga budskap och vill diskutera det med mig och mina kollegor från SKL. SKL:s egna seminarier är under måndagseftermiddagen och kan förstås följas både på plats och via webb live eller i efterhand.SKL i AlmedalenEfter Almedalsveckan tar jag semester från bloggen under sommaren och ska njuta av vandring i Dolomiterna, av den svenska sommaren och förhoppningsvis av många matcher med det svenska herrlandslaget i fotbolls-VM. Jag hoppas att ni också får möjlighet att njuta under sommaren. Hösten kommer att bli spännande med val och fortsatt arbete med att utveckla den svenska välfärden.Glad sommar!
    Läs mer
  • 2018-06-20
    Svensk sjukvård – bättre än sitt rykte
    Resultaten för hälso- och sjukvården i Sverige blir överlag allt bättre. Befolkningen tycks dock bli alltmer missnöjd med vården, enligt media. Beror det på att våra förväntningar ständig ökar eller finns det andra bakomliggande orsaker?
    Det finns brister inom sjukvården. Några exempel är att lindriga skador och överbeläggningar ökar något och vården inte upplevs tillräckligt tillgänglig. Fokus tappas dock från det faktum att vi har en mycket bra vård. De medicinska resultaten förbättras och Sverige har bland de bästa resultaten vid jämförelse med de rikaste EU-länderna och Norge, Kanada och USA.SKL har nyligen gjort en undersökning där vi jämför resultaten i svensk hälso- och sjukvård med 14 andra länder. Vi har tittat på hur väl sjukvården lyckas rädda liv utifrån överlevnaden efter olika diagnoser, men även andra mått. I jämförelsen hamnar Sverige sammantaget på första plats. När det gäller kostnadseffektivitet, kvaliteten relativt andel av BNP som går till hälso- och sjukvård, hamnar vi på en tredjeplats.Ständiga förbättringarEn annan undersökning, som SKL har genomfört, visar att resultaten ständigt förbättras. Dödligheten i hjärtinfarkt och stroke har minskat med cirka 40 procent de senaste 10 åren samtidigt som kostnaderna för sjukdomarna har minskat med 15 procent på åtta år. Antalet personer som drabbas av höftfraktur, har minskat med närmare 20 procent sedan 2004. Och allt fler som drabbats av cancer överlever och lever längre tack vare bättre diagnostisering och behandling.Tillgängligheten och väntetider i vården upplevs dock som längre i Sverige än i andra länder. I den internationella jämförelsen hamnar Sverige på fjärde plats av de undersökta länderna. Det är endast Nederländerna, Danmark och Italien som har kortare köer. Vi diskuterar mycket inom Vårdsverige om den ganska traditionella synen på köer som vi brottas med inom hälso- och sjukvården. Det handlar om att skapa ”nära vård” – att vården ska finnas så nära patienten som möjligt genom digitaliseringens möjligheter, rätt vård på rätt nivå och använda de personella och ekonomiska resurser på rätt sätt.Svensk sjukvård är bra, men det betyder inte att den kan bli ännu bättre. Diskussionen om vårdens utveckling och de ekonomiska prioriteringarna måste utgå ifrån hur det faktiskt ser ut och att utmaningarna kan skilja sig åt från ett landsting eller en region till en annan.
    Läs mer
  • 2018-06-12
    Etableringen av nyanlända måste fungera
    Att etableringen av nyanlända in i vårt samhälle fungerar är en avgörande framtidsfråga för Sverige i allmänhet och våra kommuner i synnerhet. Under de kommande åren är behoven av arbetskraft inom välfärden stora, vilket bland annat finns att läsa i vårens Ekonomirapporten.
    Det är därför glädjande att se att etableringen av nyanlända går i en positiv riktning. För ett par veckor sedan publicerade vi nya siffror över etablering i utbildning eller arbete och den visar att en tredjedel av de nyanlända arbetar eller studerar efter två år i etableringsprogrammet. I flera kommuner är det över hälften som arbetar eller studerar redan efter två år i Sverige.Av de drygt 26 000 som avslutade etableringsprogrammet 2017, gick 36 procent till jobb eller studier. Det är en ökning med tre procentenheter jämfört med föregående år. Etablering och ökad sysselsättning är viktiga faktorer för att kommuner ska få både fler som jobbar i vården eller i skolan samt ökande skatteintäkter inför framtiden. Om vi får ner arbetslösheten med en procentenhet kan vi få ett tillskott på 50 000 sysselsatta, vilket är viktigt för våra verksamheter.Etablering av nyanlända – nyckeln till god välfärdAtt vi lyckas med etableringen av nyanlända är tillsammans med utvecklingen av ny teknik samt digitalisering inom välfärden viktiga nycklar som måste fungera för att vi ska kunna leverera en god välfärd på samma nivå som idag. Att personer som kommer hit får ett jobb eller skola att gå till är också viktigt för individen för att känna delaktighet i vårt samhälle. Gemenskapen och samhörigheten gör att vi växer tillsammans. Genom etablering får personer som blir integrerade i vårt samhälle och därigenom skapar vi starkare individer samtidigt som vi bygger en starkare ekonomi och tillväxt, inte minst för kommunerna.Rekryteringsutmaning för Sverige som helhet är stor. Det är brist på kompetens på många områden och välfärden är ett av dem. Att så många som möjligt av de som kommer till vårt land snabbt kommer i arbete eller studier som sedan leder till arbete är nödvändigt. Det är glädjande att se att vi är på rätt väg och att vi därmed får ett kvitto på att fortsatt medvetet och klokt arbete i våra kommuner ger resultat.

    Läs mer
  • 2018-06-04
    Välfärdens utmaningar kräver ett gott politiskt ledarskap
    Välfärdens står, som bekant, inför stora utmaningar. Det krävs åtgärder, nytänkande och ändrade arbetssätt. Men vi får inte heller glömma: det kräver ett gott politiskt ledarskap.

    Lyssna på podden Politiskt ledarskapFör en vecka sedan lanserade SKL podcasten Politiskt ledarskap. I podden förs samtal om uppdraget som toppolitiker i en kommun, ett landsting eller en region ur olika infallsvinklar. I premiäravsnittet samtalar kommunstyrelsens ordförande i Laholm och regionstyrelsens ordförande i Västernorrland om hur det är att vara ytterst politiskt ansvarig och fatta de svåra besluten som påverkar människors vardag. De pratar om att behöva göra svåra vägval, ekonomiska prioriteringar och avvägningar för att hantera verksamheternas välfärdsutmaningar. Något som varje politisk ledning i våra kommuner, landsting och regioner står inför titt som tätt.Utsatt och komplex positionNär jag själv lyssnade på avsnittet slogs jag av hur viktigt det är att samtala, stötta och ge redskap för de som ansvarar för att ta de politiska besluten lokalt om åtgärder – inte minst de tuffa åtgärderna som kan handla om omstrukturering, nya sätt att arbeta eller prioriteringar. Det handlar om konsten att leda människor och en organisation. Det handlar om att vara ytterst ansvarig för välfärden och demokratin med krav på effektivitet, förnyelse och med stark medborglig förankring.

    Om du vill ha ett tips till vad du ska lyssna på i sommar: ja, då är det podden om Politiskt ledarskap. Om inte annat kommer du att, liksom jag, få insikter i den komplexa rollen som förtroendevald.

    Läs mer
  • 2018-05-28
    Hur kan vi använda gröna obligationer?
    När jag första gången hörde talas om gröna obligationer, undrade jag vad det var för påhitt? Att låna pengar genom obligationer är väl en sak. Miljöarbete är något annat. Varför ska detta blandas ihop?
    Efter att ha funderat, bland annat utifrån finansiärernas perspektiv, kom jag fram till att det kan vara en bra idé. Många institutionella placerare har omfattande klimat- och miljömål och också placeringsriktlinjer. Kommuner, landsting och regioner arbetar med både direkta eller indirekta klimat- och miljöinvesteringar. De gröna obligationerna är därför bra verktyg i omställningen för att klara olika miljömål.Svenska kommuner pionjärerKommunsektorn var tidigt ute med att använda dessa instrument. Göteborg, Stockholms läns landsting och Örebro och var bland de första emittenterna i världen att ge ut gröna obligationer och Kommuninvest har fått FN-pris för sitt arbete med gröna obligationer. Användandet har gjort att samarbetet mellan personal på miljö- och finanssidan har ökat och investeringarna kontrolleras så att de verkligen ger lägre miljöpåverkan.Det är heller inte ovanligt att låntagarna på marginalen får lägre ränta när de lånar via gröna obligationer än vanliga obligationer, certifikat eller på bank enligt Kommuninvest. Det betor på att gröna obligationer är så efterfrågade och hittills har det varit större efterfrågan än utbud. Kapital är lättflyktigt över nationsgränser så det är viktigt att regelverken är lika världen över, inte är för krångliga och att de följs upp.En utveckling av gröna lån skulle även kunna vara att en institution går in och direktfinansierar en grön investering i en kommun, med samma överenskommelse på avkastning som en grön obligation skulle ge. Kontrollen att investeringen verkligen är grön skulle kunna vara densamma, men mellansteget och kostnaden för att sätta upp ett obligationsprogram skulle kunna undvikas.Viktigt att tänka nyttIntresset från både kommuner och investerare finns, men hittills har man valt att hålla sig till de mer traditionella lösningarna, trots att kommunsektorns finansansvariga är långt framme i utvecklingen. Med tanke på de enorma investeringsbehov som kommuner, landsting och regioner har många år framåt, behöver alla stenar vändas på för att hitta billiga och effektiva lösningar.

    Läs mer

Prenumeration

Skribenter

Sök i bloggen

Sidfot