Varför prata om ekonomiska utmaningar när allt går så bra?

Efter kommunernas rekordresultat 2017 finns det en del som frågar varför SKL fortfarande ser med oro på framtiden. Två år i rad har vi haft de bästa resultaten i kommunsektorns historia och så hissar SKL ändå varningsflagg.

Till att börja med måste det preliminära resultatet förklaras. Av det sammantagna resultatet på 26,6 miljarder kronor stod regioner och landsting för 2,6 miljarder. Överskotten bestod för deras del av att skatteintäkterna blev bättre än budgeterat och att flera hade överskott inom sin finansförvaltning. Samtidigt är resultatet sämre än 2016 och innebär att en fjärdedel av regioner och landsting hade underskott 2017. Hälften redovisade ett sämre resultat och hälften ett bättre resultat.

Det som är bekymrande är att i stort sett samtliga regioner och landsting redan nu brottas med att få ihop ekonomin inom hälso- och sjukvården. Det demografiska trycket betyder allt fler äldre och därmed större behov av sjukvård. Det utvecklas samtidigt allt fler behandlingsmetoder och förväntningarna på sjukvården ökar. Det positiva är att vår hälsa ständigt förbättras, men utmaningen blir att upprätthålla en tillgänglig vård. Framgångar och utmaningar på samma gång.

Överskottet större än beräknat

Ekonomirapporten, hösten 2016, Webbutiken

Kommunerna då? De hade ett stort överskott på cirka 24 miljarder kronor. Kände vi inte till det innan? I höstens ekonomirapport räknade vi med ett stort överskott förra året och även ett överskott i år. Överskottet blev dock större än beräknat under 2017 på grund av högre intäkter, främst som riktade statsbidrag bland annat för flyktingmottagande samt större reavinster kopplade till markförsäljningar. En annan orsak till de starka resultaten är att skatteintäkterna bara för kommunerna har ökat med 44 miljarder kronor sedan 2015, som en följd av den starka konjunkturutvecklingen.

Det är viktigt att ställa kommunernas resultat i relation till de stora investeringar som har gjorts och behöver göras framöver. Trots det höga resultatet 2017 var kommunernas utgifter högre än inkomsterna. Skulderna ökade med 36 miljarder som en följd av de stora investeringarna.

För sektorn behövs alltså stora överskott för att klara av att finansiera de investeringarna som krävs i form av VA-anläggningar, skolor, gruppbostäder, äldreboenden och sjukhus.

"Någon gång vänder konjunkturen"

Varför bedömer vi då att den ekonomiska utvecklingen kommer att bli sämre framöver? Jo, dels på grund av förändringar i befolkningsstrukturen och dels på grund av försämrad konjunktur. Kommunerna har inte på samma sätt som landstingen påverkats av befolkningens sammansättning ännu, utan det är en påverkan som sker successivt. Den snabba tillväxten kan inte heller fortsätta öka på samma sätt hur länge som helst. Någon gång vänder konjunkturen.

En avmattad konjunktur och ett ökat demografiskt tryck ger förstås effekter på kommuner, regioner och landsting. Det kräver det som nu också sker, nämligen att man lokalt jobbar stenhårt för att den effekten ska bli så hanterbar som möjligt. Med god kunskap om hur ekonomin kommer att utvecklas, har vi bättre förutsättningar att lyckas hantera motgångar.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300







    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKL. Här kommer jag skriva om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner, landsting och regioner och välfärdens finansiering.

    • 2018-12-13
      Digital teknik kan lösa flera välfärdsutmaningar
      Antalet äldre blir allt fler, vilket gör att behovet av hemtjänst också förväntas öka framöver. Om digital teknik används på ett klokt sätt kommer kommunerna kunna ge allt fler omsorg även när det blir svårt att rekrytera personal.
      Om tio år kommer 44 procent fler att vara över 80 år jämfört med idag, medan den arbetsföra befolkningen mellan 20 och 64 år bara ökar med sex procent under samma period. Kommuner, landsting och regioner får, liksom näringslivet i stort, helt enkelt svårt att hitta tillräckligt med nya medarbetare. Det här är något jag påtalar ofta och upprepade gånger i diskussioner om välfärdens utmaningar. Det är också något som vi tar upp i en av SKL:s viktigaste rapporter, Ekonomirapporten, som kommer två gånger per år och beskriver de ekonomiska förutsättningarna i kommunsektorn nu och framåt.Digitalt fokus i höstens EkonomirapportenPå måndag, 17:e december, är det dags igen – då presenterar vi höstens rapport. Redan nu kan jag avslöja att vi kommer att ta upp olika åtgärder som krävs för att lösa välfärdsåtaganden framöver. Däribland tar vi upp digitala lösningar som kan bidra till att bibehålla en god omsorg om våra allt fler äldre och samtidigt underlätta såväl kompetensförsörjning som finansiering inom hemtjänsten.Antalet kommuner som använder olika tekniska lösningar har ökat på senare tid, men spridningen går långsamt. Det statliga forskningsinstitutet RISE har, på uppdrag åt Post- och telestyrelsen, genomfört en studie där de har bedömt effektiviseringspotentialen om alla kommuner skulle använda några redan existerande digitala tjänster. Det handlar bland annat om olika digitala lösningar för dagtillsyn, nattillsyn, medicinpåminnare och nyckelhantering inom hemtjänsten.

      Istället för att störa hemtjänsttagaren i sin nattsömn med ett fysiskt besök kan man till exempel se till personen genom att använda en kamera och en mikrofon. Istället för att hantera fysiska nycklar kan man ha digitala lås som styrs via en applikation på en telefon eller surfplatta. Effektiviseringen ligger i att kunna minska restiden för att hämta och lämna nycklar, såväl vid planerade som vid akuta besök.

      Den första frågan man behöver ställa sig är självklart om nyttan med en digital lösning också är till nytta för den äldre i behov av hemtjänst eller för invånaren som ansöker om bygglov? Om svaret är ja, kan det kluriga vara hur man vet att nyttan verkligen överstiger kostnaden för att införa den. Det är just en sådan skattningsmodell som RISE kommer att lansera i slutet av januari.
      Effektivisering i miljardklassenFör till exempel hemtjänsten har RISE uppskattat att effektiviseringspotentialen med att införa de fyra digitala lösningarna i alla kommuner skulle kunna vara cirka 3,2 miljarder kronor. Det är en betydande summa som istället kan användas för att värna om omsorgen av våra äldre på andra sätt. Det är genom att nyttja tekniken på rätt sätt som det finns tid för mänskliga möten när de verkligen behövs, som det finns tid för personalen att höja kvaliteten och som det finns möjlighet att klara av allt fler äldre i behov av hemtjänst utan att nödvändigtvis behöva nyrekrytera.

      Blir du nyfiken på att läsa mer om hur tekniken kan utnyttjas i välfärden eller om andra åtgärder för att lösa välfärdsutmaningarna? Se då till att ta del av Ekonomirapporten på måndag.
      Följ presentationen av Ekonomirapporten i direktsändning
      Webbsändning EkonomirapportenFölj livesändningen kl 10.00 den 17:e december eller ta del av rapporten i sin helhet på skl.se.

      Läs mer
    • 2018-12-07
      Landsting och regioner har full koll på pensionerna
      Försäkringsbolaget Skandia har presenterat en rapport där de säger att 19 av 21 landsting har negativ soliditet när ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1998 räknas in. En bild målas upp av att regioner och landsting är konkursmässiga, vilket givetvis inte är fallet.
      Några fakta i målet: Landsting och regioner är tryggade av rätten att ta ut skatt och kan därför inte jämföras med företag. Begreppet soliditet har inte samma relevans i skattefinansierad verksamhet. Det finns inget egenvärde i att samla på sig övervärden i balansräkningen, mer än vad som behövs som en buffert i dåliga tider. Dessutom är värderingen av tillgångarna försiktig, vilket gör att det finns dolda värden. Tillgångarnas värde har låg betydelse, då de inte är till för att säljas.Orsaker till landstingssektorns pensionsskuldVad är då skälet till att landstingen och regionerna har en stor pensionsskuld som ligger som en ansvarsförbindelse? Jo, före 1998 kostnadsfördes pensionerna först i samband med utbetalningen. Det gjorde att en skuld till personalen för kommande pensioner uppstod, som dock inte redovisades som en skuld i balansräkningen. På den tiden gjorde alla offentliga verksamheter som hade möjlighet att debitera skatter så här. Detta sätt att finansiera pensioner kallas fördelningssystem.

      Från och med 1999 började kommuner och landsting kostnadsföra intjänade pensionerna löpande. Den del av pensionen som hade intjänats före 1998 började då redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen, alltså inte på balansräkningens skuldsida. Detta byte av redovisningsmetod innebar att man tog på sig en ökad börda, vilket innebär ett mindre tryck på sektorn längre fram, och mindre tryck på framtida generationer av skattebetalare. Man har alltså varit och är väldigt ansvarstagande idag. Men att byta finansieringsmodell i ett pensionssystem tar lång tid. Och detta är man fullt medvetna om.
      Sektorn har dessutom nyligen bytt pensionsavtal, vilket innebär att pensionsskulden så småningom kommer att avvecklas helt. Kvar kommer bara finnas en löpande premie.Den gamla skulden minskar och landstingen har kollDen totala skulden är stor, 243 miljarder kronor, där den gamla delen motsvarar 141 miljarder. I och med att det rör sig om långa åtaganden kommer den gamla delen av skulden att finnas kvar under många år, men belastningen minskar allt snabbare framöver. Pensionskostnaderna är en stor post i budgeten, men är på inget sätt okänd. Landstingen och regionerna tar löpande fram prognoser vilket gör att man har koll på sina kostnader och skulder.

      Skandias rapport ger inte hela bilden. Den tycks helt bortse från det faktiska läget: Den gamla pensionsskulden minskar och landsting och regioner har kontroll.

      Läs mer
    • 2018-11-27
      Vi måste bryta kostnadsutvecklingen för hyrpersonal
      Under snart två år har landsting och regioner jobbat intensivt för att bryta kostnadsutvecklingen för hyrpersonal. Utvecklingen går åt rätt håll, men vi måste fortsätta det gemensamma arbetet. I grunden är det en fråga om säker, kvalitativ och kostnadseffektiv vård.
      Att kompetensförsörjningen i välfärdens verksamheter är en het fråga, märks varje dag. Självklart är det en av de viktigaste frågorna i kommuner, landsting och regioner, där det både är en vardaglig utmaning och en långsiktigt strategisk nyckel att jobba med. Men frågan om bemanning och kompetensförsörjning är också på tapeten i debatten. Det är väldigt bra att vi är många som både ser problemen och vill diskutera lösningar.Demografi och ökande kostnader för hyrpersonal hänger ihopEn av de hetare diskussionerna är den om bemanningen inom vården och förekomsten av inhyrd personal. Det är allmänt känt att landsting och regioner under många år haft eskalerande kostnader för inhyrd hälso- och sjukvårdspersonal. Det har sett olika ut mellan landsting och regioner och också mellan vårdformer. Det har däremot varit ett generellt problem att vi varit beroende av att kunna hyra in personal när den anställda personalen inte räckt till.Det finns ett tydligt samband mellan andelen inhyrd personal och att vissa län tappar personer i arbetsför ålder. Även den kostnadsutjämningskommitté som nyligen presenterade sitt betänkande har tagit höjd för det faktum att krympande län har svårare att hitta personal och därför är mer beroende av inhyrda. Arbetskraftsbristen inom sjukvården är inget självförvållat utan beror på en kraftig ökning av antalet äldre personer. Den stora befolkningsgrupp som föddes efter andra världskriget har nu kommit i den ålder då allt fler sjukdomar börjar göra sig gällande, samtidigt som ökningen av antalet personer i arbetsför ålder är långsam. Som en följd av den personalbrist som uppkom började flera företag erbjuda anställda att både få högre lön och fritt få välja sina arbetstider. Ett antal anställda har sett detta som en bra lösning. Det skapade situation där hyrkostnaderna ökade med nästan 25 procent per år.Ett högt ställt mål om att bli oberoendeMot den bakgrunden bestämde sig regioner och landsting för ungefär två år sedan att gemensamt sätta upp en målsättning om att bli oberoende av inhyrd personal senast 1 januari 2019. Det handlade om att säkerställa en kontinuerlig, säker, trygg och kostnadseffektiv vård.Målet om ett oberoende den 1 januari 2019 var ett högt satt mål. Utvecklingen har under de här två åren gått åt rätt håll och landsting och regioner har – tack vare den gemensamma målsättningen – jobbat intensivt för att på olika sätt, utifrån de egna förutsättningarna – nå ett oberoende och bryta de stora kostnadsökningarna. Syftet är hela tiden att ge patienterna en bättre och effektivare vård.I debatten framställs det gemensamma arbetet ibland som misslyckat. Det går naturligtvis att välja att beskriva det så, eller att hävda att målet var för ambitiöst. Men det viktiga är inte exakt när vi når målet utan att alla arbetar tillsammans mot målet. Vad skulle ha hänt om regionerna och landstingen inte hade arbetat aktivt med frågan? En trolig utveckling hade då varit en fortsatt lika snabb ökning av andelen inhyrda.Nu går utvecklingen åt rätt hållUnder 2018 ser vi många goda exempel på framgångsrikt arbete. Kostnaderna ökar visserligen fortfarande men betydligt långsammare – med 4 procent i stället för de 25 procent som de ökade med för ett år sedan. Att det går att åstadkomma bra resultat visar också det faktum att hälften av landstingen och regionerna nu faktiskt minskar sina kostnader för inhyrd personal.Ambitionen är fortsatt hög. Vården kommer självfallet även framåt behöva hyra in kvalificerad personal för att klara delar av verksamhetsåret på ett för patienterna, men det är viktigt att bryta den tidigare kraftiga kostnadsutvecklingen.Vår gemensamma målsättning har drivit på arbetet på ett bra sätt, och det kommer att fortsätta i samma riktning, även efter januari 2019 oavsett hur det beskrivs. I denna svåra fråga gäller det att vara uthållig och fortsätta det gemensamma arbetet, trots mycket tuffa förutsättningar. För det är effektivitet och kvalitet av den gemensamt finansierade sjukvård det handlar om!
      Läs mer
    • 2018-11-15
      Osäker och besvärlig planering med en övergångsbudget
      Övergångsregeringen presenterade idag en övergångsbudget. Det är en avskalad budget som innebär oklara planeringsförutsättningar för kommuner, landsting och regioner.
      Kommuner, landsting och regioner står inför en helt ny situation när den nationella politiken är oklar och ett val av en statsminister och en regering drar ut på tiden. Helt enligt riksdagspartiernas utarbetade praxis har en övergångsbudget nu för första gången presenterats. Det är en avskalad budget utan partipolitiska förslag, förutom där de flesta partier är överens. Det innebär en stram budget där de generella statsbidragen till kommuner, landsting och regioner inte ökar med de tidigare utlovade fem miljarder kronorna, utan ligger kvar på 2018 års nivå. Andra satsningar och statsbidrag, som skulle ha fasats ut, blir helt enkelt kvar på samma nivå som i år och satsningen på likvärdig skola ökar.Osäkra planeringsförutsättningarSumma summarum: om övergångsbudgeten röstas genom i riksdagen kommer kommuner, landsting och regioner att gå miste om någon satsning men å andra sidan få fortsatta medel till andra satsningar som skulle ha avslutats. Nettoeffekten blir dock negativ. Tillsammans med det faktum att de riktade statsbidragen inte kan användas generellt, kommer många att få det betydligt mer besvärligt än de visste om när de började arbeta med nästa års budget. Kommuner, landsting och regioner vet helt enkelt inte vilka förutsättningar som man ska planera utifrån.Ta höjd för förändringarJag har haft många samtal med kommuner, landsting och regioner om vad som gäller och hur man egentligen bör gå tillväga. Beslutet om att höja, sänka eller att låta skatten vara oförändrad måste tas senast den sista november. Även budgeten behöver beslutas då – om inte särskilda skäl föreligger. Och rådet jag kan ge är att kommuner, landsting och regioner behöver ta höjd för att kunna göra förändringar i verksamheter. Det finns ingen enhetlig lösning.Vissa kommuner, landsting och regioner antar att det i slutändan blir en ökning av de generella statsbidragen eftersom flera partier utlovat detta – med risk för underskott om så inte sker i tilläggs- eller ändringsbudgeten. Andra antar att det inte kommer ökade statsbidrag och kommer sedan tillskott en bit in på nästa år kan det bli svårt att använda dem effektivt. När det gäller riktade statsbidrag som ligger kvar kan dessa tas bort i en tilläggsbudget. Och en hel del av de riktade bidragen kräver dessutom tecknade överenskommelser.Som DN:s Johan Schück uttryckte det i en krönika: ”Röran för ekonomin, till följd av övergångsbudgeten, kommer att ta tid att komma till rätta med. Oavsett regering kommer 2019 att bli ett år då det gäller komma i ordning igen.”Och du, glöm inte att SKL presenterar Ekonomirapporten den 17 december. I rapporten, som kommer två gånger per år, ges bland annat en närmare analys av hur budgetpropositionen påverkar kommunsektorns ekonomi.

      Läs mer
    • 2018-11-09
      Tilliten behöver gå från ord till handling
      Tilliten till den lokala och regionala nivåns ansvar för styrning och ledning behöver stärkas. En konkret åtgärd är att se till att omvandla de riktade statsbidragen till generella.
      Detaljstyrningen behöver minska nationellt, regionalt och lokalt. Det säger Tillitsdelegationen, det säger regeringen och det säger vi på SKL. Trots att det råder en samstämmighet kring styrningen utlovade i princip alla partier inför valet både fler nya riktade och detaljreglerade statsbidrag. Det är oroväckande.I Tillitsdelegationens betänkande, som kom för några veckor sedan, finns en rad förslag som vi på SKL ställer oss bakom. Delegation lyfter det vi också påtalar, nämligen att statens styrning har blivit alltmer kontrollerande, att de riktade statsbidrag hämmar den lokala utvecklingen och självstyret för kommuner, landsting och regioner. Min förhoppning är att vi snart också får se konkreta åtgärder och resultat. Oavsett hur regeringen kommer att se ut under innevarande mandatperiod behöver frågan om tillit gå från ord till handling. Vi behöver inte mer – utan bättre statlig styrning.Utmaningarna ser olika ut
      SKL har länge drivit frågan om att staten bör ge generella istället för riktade statsbidrag. Sverige ser olika ut. Det finns olika utmaningar och utvecklingsområden i olika regioner, kommuner och stadsdelar. En likvärdig vård i hela landet eller en likvärdig skola för alla barn och ungdomar betyder inte att vi ska göra lika överallt. Varje kommun, landsting och region känner bäst till de lokala och regionala förutsättningarna och vet bäst var behoven är störst. I ett landsting kan behoven av resurser till infrastruktur vara det mest nödvändiga, medan det i ett annat landsting är absolut viktigast att använda statsbidrag till att korta köerna för cancerpatienter.En tillitsbaserad styrning innebär att kunna göra på olika sätt. En tillitsbaserad styrning måste därmed också innebära mer generella och färre kortsiktiga, riktade statsbidrag. Tillitsbaserad styrning skapar långsiktighet och utrymme för effektivisering, utveckling och förnyelse.
      Läs mer
    • 2018-11-02
      Fallande börser med osäkert utfall
      Börserna har fallit och aktiemarknaden är nervös. Om den nedåtgående trenden fortsätter kan det vara tecken på en annalkande försvagning av konjunkturen.
      Sedan den 2:e oktober har Nasdaq fallit med över 12 procent och oktober ser ut att bli den sämsta börsmånaden i USA sedan finanskrisen. Även Stockholmsbörsen har fallit med över 9 procent. Det här kan vara början på ett större fall, men det kan också vara så att kurserna återhämtar sig och att detta bara visar hur volatila och nervösa börserna är för närvarande.Börsen har länge ökatI februari och april vände Stockholmsbörsen ned i samma härad som nu, men fallet i oktober är från en högre nivå. Nedgångar i den här storleksordningen har inträffat på de europeiska börserna vid nio tillfällen sedan år 2013.Listan på orosmoln för aktiemarknaden kan göras lång. Börsuppgången har varit lång och kraftig, vilket gör marknaden mer sårbar för vinsthemtagningar. Särskilt i USA har priset för aktier länge varit högt och börsen har ökat stadigt. Tillväxten beror delvis på de snabbväxande stora IT-företag som tillsammans benämns FANG (Facebook, Amazon, Netflix och Google).Osäkerhet och nervositet råderMarknadsräntorna ökar samtidigt, vilket öppnar för alternativ avkastning i tider av oro. Vi ser också en stramare penningpolitik från Fed. Men det finns även i USA en delvis självförvållad oro för globala handelskonflikter som, i kombination med att volatiliteten ökar på marknaden, skapar säljflöden.De geopolitiska riskerna har också ökat i Europa och Mellanöstern. I kombination med att de globala ekonomiska tillväxtprognoserna revideras ner bygger det på osäkerheten kring börsbolagens vinster på sikt och skapar nervositet på marknaden. Aktiemarknaden prisar alltså in ett mörkare framtidsscenario.Om fallen på börserna fortsätter kan detta tyda på början av en försämrad konjunktur. Börsfallen brukar komma knappt ett år innan det blir tydligt inom andra delar av ekonomin att konjunkturen vänt.Börsfallet påverkarDen faktor som har störst betydelse för kommuner, regioner och landsting är om sysselsättningen påverkas negativt. I SKL:s skatteunderlagsprognoser har vi redan lagt in en successiv försvagning av konjunkturen från och med 2019 och vi räknar med att högkonjunkturen tar slut 2020. När konjunkturen väl vänder så kan det dock gå fortare än så.Det börsfall vi ser nu påverkar redan ekonomin i några kommuner, landsting och regioner. De allra flesta kommuner samt många regioner och landsting berörs dock inte av börsens utveckling än, trots att vissa har relativt stora finansiella tillgångar. Kommunsektorn har sammanlagt placeringar i externa aktier värda 70-80 miljarder kronor och det har varit en god affär. Avkastningen från portföljerna har delvis bidragit till överskott i boksluten även när verksamheterna gått med underskott. Om inte börserna repar sig kan tillskottet från denna källa dock komma att sina, åtminstone tillfälligt. Det kan innebära att underskotten från verksamheterna slår igenom i bokslutet.

      Läs mer
    • 2018-10-26
      Kina – en växande ekonomi som påverkar Sverige
      Kinas ekonomi växer snabbt och är en av världens viktigaste. Landet är både stora på export och import. Det som händer i diktaturen Kina – ja, det har en allt större betydelse för oss alla.
      Nu är jag åter på svensk mark efter ett par intensiva och lärorika dagar med AFA Försäkrings finansutskott i Kina, Taiwan och Hong Kong. AFA Försäkring, som genom kollektivavtal försäkrar 4,7 miljoner anställda i Sverige (privata som offentliga), var där för att lära och förstå vad som händer i några betydelsefulla ekonomier i Asien. Intrycken är många och det finns tydliga kopplingar till de ekonomiska förutsättningarna här och vad som händer sisådär 820 mil bort.Kina – en ekonomisk stormaktKinas ekonomi har successivt växt till att bli en av världens viktigaste trots vissa bakslag. Kinas BNP har ökat med upp emot 10 procent per år under lång tid, men ökningstakten ligger nu på mer normala 6,5 procent. Ett av skälen till den snabba ökningen är urbaniseringen. Folk flyttar från oavlönat jordbruksarbete till avlönat arbete i staden.Många har uppfattningen om att Kina bara är ett gigantiskt exportland, men de importerar också mycket från Sverige. Svensk export till Kina ökar snabbare än importen. 2017 skiljde det bara en miljard kronor mellan export och import, 59 respektive 60 miljarder kronor. Kina är nu Sveriges åttonde största exportmarknad och främst är det tjänsteexporten som växer.Traditionellt exporterar vi stål, järn och papper till Kina men allt mer exporteras också bland annat handel, teknik, maskiner och läkemedel. 10 000 svenska företag exporterar till Kina och 500 finns på plats i landet. Ett av de IT-företagen som jag besökte hade svenska Fingerprint som underleverantör till sina mycket avancerade produkter. Sverige importerar i sin tur mest kläder från Kina.Kinas Silicon-Valley utvecklas i rekordfartJag besökte den lilla kinesiska fiskebyn Shenzhen för första gången 1985. Nu i oktober fick jag ynnesten att återse platsen som snarare hade förvandlats till ett Imperial City i Star Wars. Under 2017 byggdes fler skyskrapor i Shenzhen än i hela USA. Staden växer med en halv till en miljon människor varje år och har mellan 12,5–20 miljoner invånare, beroende på hur man räknar. När Silicon Valley-veteranen Scotty Allen kom till Kinas motsvarighet Shenzhen första gången sade han inte ”wow, vad häftigt” utan ”wow, vi är körda”.Deng Xioping, som var Kinas starke man fram till 1997, beslutade att Shenzhen skulle bli en utvecklings- och digitaliseringsregion. Man började bygga infrastruktur, såsom tunnelbana, tolvfiliga motorvägar och ett snabbtåg till Hong Kong. Därefter kom skyskrapebyggena och IT- och teknikföretagen fick gratis mark av staten, rabatt på skatter, el och vatten med mera.De som flyttar till Shenzhen är unga, hungriga, intelligenta och drivna människor med dubbla examina. Ett viktigt mål för många är att tjäna pengar. Som en man jag träffade i Hong Kong uttryckte det: ”pengar är den nya religionen i Kina”. I Shenzhen är man duktig på att kopiera, men har även börjat utveckla många system, program och företagsidéer. Dessa hinner bli gigantiska på den inhemska marknaden innan de etablerar sig utomlands. Exempel på detta är två av världens största e-handels- och softwareföretag, Alibaba och Tencent. Företagen ägs av en kombination av privata moguler och staten. Utländska ägare får äga max en tredjedel och företagen får statliga rabatter om deras och kundernas data läggs i molnet.Viktigt att lära och förståDen kinesiska diktaturen har skapat en grupp på 70 miljoner superrika partitrogna människor i Kina. Xi Jinping uttalade att den nya bron mellan Hong Kong och Macau är ett exempel på lyckad kombination av hårt arbete och kommunism. Ett annat exempel är det ökade antalet kontroller och kameror. En resa med snabbtåget till Hong Kong tar 15 minuter i restid, men i realiteten långt över en timme på grund av ett antal passkontroller, ansiktsigenkänningsfotograferingar och fingeravtryckstagningar.820 mil är väldigt långt bort, men det som händer i ekonomierna i Asien – och inte minst i Kina – har och kommer att ha ökande betydelse för oss alla. Kina ligger långt framme och kommer självklart att ta ytterligare kliv de kommande åren. Det är förstås viktigt att förstå och följa mycket noggrant.

      Läs mer
    • 2018-10-16
      Banker måste kunna tillhandahålla kontanter – i hela landet
      Det måste finnas möjlighet att hantera kontanter oavsett var man bor i landet. SKL ser med tillförsikt på Riksbankskommitténs förslag, som skulle säkra en rimlig tillgång till kontanttjänster.

      Ibland dröjer det lång tid innan vi ser effekterna av den intressebevakning som vi på SKL bedriver tillsammans med kommuner, regioner och landsting. När det gäller frågan om att det måste finnas tillgång till kontanter inte bara i kommunerna, landstingen och regionerna utan även hos bankerna har det tagit två år innan frågan börjar gå vår väg.Utvecklingen mot minskad användning av kontanter har gått fort i Sverige. I ett internationellt perspektiv har Sverige en unikt låg andel av kontanta betalningar. Den digitala samhällsutvecklingen gör det logiskt att kontanter blir alltmer sällsynt i plånboken, men det minskar definitivt inte vikten av att det fortsatt finns möjlighet och behov av att kunna hantera kontanter var man än bor i landet. Riksbankschefen har även varnat för att bankernas kontanthantering minskar alldeles för snabbt medan avståndet till närmaste betalningsförmedling ökar.Rimlig tillgång i hela SverigeHösten 2016 skrev SKL till Justitiedepartementet och ställde krav på att staten skulle se till att EU-direktivet, som reglerar att banker ska åläggas att upprätthålla kontanthantering, följs. Jag var även på en hearing i Finansutskottet om kontanthantering. Tillsammans med mig var ett antal banker inbjudna som alla propagerade för att bankerna inte skulle behöva hantera kontanter.Nu två år senare kommer Riksbanskommitténs efterlängtade delbetänkande ”Tryggad tillgång till kontanter”. I sitt förslag slår den parlamentariska kommittén fast att vissa banker ska vara skyldiga att tillhandahålla en rimlig tillgång till kontanttjänster i hela Sverige.Max 25 kilometer till kontanthanteringFörslaget innebär att de banker, som erbjuder betalkonton och har en inlåning från allmänheten motsvarande minst 70 miljarder kronor, ska vara skyldiga att tillhandahålla kontantuttag och hantering av företagens dagskassa. Kravet kommer i dagsläget att omfatta de sex största bankerna. Kommittén anser att en rimlig tillgång till kontanter innebär att högst 0,3 procent av befolkningen (cirka 30 000 personer) ska ha längre än 25 kilometer till kontantuttag samt att högst 1,22 procent av befolkningen ska ha längre än 25 kilometer till dagskassedeponering.Utan kontanttjänster skapas utanförskapBristen på kontanttjänster drabbar såväl medborgare, föreningar som företag. Kommuner, regioner och landsting måste av lagkrav hantera kontanter, vilket kan vara mycket besvärligt när kommunerna inte kan bli av med sin dagskassa. Äldre, funktionsnedsatta och flyktingar är grupper som i mindre utsträckning än andra har swish, betal- eller kontantkort. I synnerhet på landsbygden är det viktigt att kommuner, livsmedelshandlare, bensinstationer med flera har tillgång till kontanter. Det är en nödvändighet för att samhället ska kunna fungera, särskilt som det inte finns bredbandstäckning överallt och därmed omöjliggör korthantering.Oavsett var man bor måste det alltså finnas möjlighet att klara av sina ekonomiska förehavanden. Det bör inom ett rimligt avstånd finnas tillgång till betaltjänster, att sätta in och ta ut kontanter.
      Läs mer
    • 2018-10-10
      Bra att Uppdrag granskning sätter ljus på blufföretagen
      Varje kommunal skattekrona, som inte används till bra verksamhet i kommunerna, är en förlorad skattekrona. I vissa fall är den också föremål för organiserad brottslighet. Så är det ofta med de fakturor som Sveriges Televisions reportage i veckans Uppdrag granskning uppmärksammar. Det rör sig om skickliga och bedrägliga försäljare, som antingen ”säljer” varor och tjänster, som aldrig levereras, eller företag som säljer produkter till skyhöga priser, utan att ansvarig tjänsteperson reagerar – i alla fall inte förrän det är försent. Ibland handlar det också om att helt falska fakturor bara skickas ut.
      Kommuner, landsting och regioner har en generellt sett god kontroll på betalningar. De får, och betalar, omkring 50 miljoner fakturor årligen, på stora och små summor. Uppdrag gransknings genomgång visar att cirka 7 000 av dem på något sätt innehåller en bluff.Svensk Handels varningslista ska stoppa automatisktMånga av dessa företag finns på en så kallad varningslista hos organisationen Svensk Handel. De flesta, men inte alla kommuner, landsting och regioner, har verktyg kopplade till sin leverantörsreskontra som automatiskt stämmer av mot Svensk Handels varningslista innan fakturorna blir betalda. Finns företagen med på listan stoppas betalningen. Ett problem med företag som finns på varningslistan är att de ofta byter namn, organisationsnummer eller post- och bankgironummer. Det gör att blufföretagen alltför ofta är steget före.Bra rutiner och stödsystem behövsNär jag fick möjlighet att kommentera reportaget, där så gott som alla kommuner , landsting och regioner har drabbats av bluffar och orimliga fakturor, konstaterade jag två saker. Dels att detta är en del av en organiserad brottslighet och ett oetiskt agerande från företagens sida, dels att det finns brister i rutiner och ibland slarv i kommuner, landsting och regioner. Vi har över en miljon anställda i vår sektor och det är ofrånkomligt att människor ibland gör misstag eller till och med agerar på fel sätt. Det är arbetsgivarens ansvar att ha så bra rutiner, stödsystem och utbildningar som möjligt så att medarbetarna får rätt förutsättningar att agera korrekt. I programmet berättar jag också om att fler och fler stärker sina rutiner och att vi på SKL ger kommuner, landsting och regioner stöd i det arbetet. Vi samarbetar bland annat med polisen. På vår webbplats finns stöd i många aspekter av fusk och oegentligheter.
      Motverka fusk och oegentligheterVi uppmanar alla att säkra sina rutiner och att använda sig av de automatiserade verktyg som finns för att göra det. Jag brukar även uppmana kommuner, landsting och regioner att polisanmäla alla försök till bedrägerier. Dessutom är det viktigt att ständigt diskutera detta på arbetsplatserna. Medvetandet om dessa företags existens och oetiska metoder behöver vara hög hos alla som arbetar i våra verksamheter. Jag tror aldrig att vi kan skydda oss helt från bedragare, men arbetet måste syfta till att komma så nära noll som möjligt. Som sagt, våra skattemedel ska användas till vår gemensamma välfärd. Därför är Uppdrags granskning reportage viktigt.
      Läs mer
    • 2018-10-05
      Vi tar brister i statistik på allvar
      SKL arbetar mycket med insamling och redovisning av olika kvalitetsdata från hela välfärden. I första hand gör vi det för att stötta verksamheternas ledningar och professioner i deras beslutsfattande och yrkesutövning.
      Att vi bygger verksamheterna på fakta och kunskap är oerhört viktigt för att vi ska ta de rätta besluten som leder till ett så effektivt utnyttjande av välfärdens resurser som möjligt. Ett annat syfte är att visa på såväl förbättringar som brister som måste åtgärdas. Transparensen är A och O.SKL instämmer i kritiken
      När vi eller andra som bidrar med data får kritik för brister i statistiken, tar vi det därför på allvar. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete även av statistikinsamling och hur den presenteras. Nu riktas kritiken mot att vårddata inhämtat från OECD presenterats på ett sätt som inte är jämförbart i en rapport, som vi publicerade före sommaren. Vi delar bilden av bristerna i OECD:s statistik. Internationella jämförelser är ofta svåra och i det här fallet – när det gäller just väntetider för ett antal definierade sjukdomar – så ska de tolkas med stor försiktighet. Jag konstaterar att vi i just den refererade rapporten kunde ha varit än tydligare med det. Vi bearbetar nu rapporten, för att det inte ska råda någon tveksamhet om kvaliteten i våra jämförelser.SKL är den nationella aktör i Sverige som på uppdrag av samtliga landsting och regioner kontinuerligt redovisar sjukvårdens resultat, goda som sämre. Varje krona som är avsedd för vård, ska också användas så effektivt som möjligt och i de vägvalen är fakta om verksamheten grundläggande. Utöver resultat för ett stort antal sjukdomsgrupper, finns också statistik över patienterfarenheter, tillgänglighet, patientsäkerhet och mycket annat. Vi ska inte visa upp en felaktig bild av verkligheten. Statistik och resultat av hög kvalitet ska finnas tillgängligt och redovisas så att välfärden kan utvecklas på bästa sätt.
      Läs mer

    Prenumeration

    Skribenter

    Sidfot