Kommunnätverk för mänskliga rättigheter

29 januari startade sex kommuner ett nätverksarbete för att stärka det egna MR-arbetet. Utvecklingsnätverket kommer att träffas vid fyra-fem workshops under 2018 och mellan träffarna genomförs arbete på hemmaplan.

Arbete i nätverk tillsammans med Anna Lindström och Anna Jacobsson.

Den första träffen inleddes med att Anna Jakobsson från Västra Götalandsregionen (VGR) berättade om sitt arbete med mänskliga rättigheter, framför allt deras tillgänglighetsdatabas. Tillsammans med Morten Kjaerum från Raoul Wallenberg Institutet (RWI) fick deltagarna ett vidare perspektiv på frågorna.

- Det är sex kommuner som deltar, berättar Anna Lindström, projektledare på SKL. Arbetet bygger på den nationella MR-plattformen som blev färdig förra året och vi kommer att varva kunskapspass med diskussioner och planering. De sex kommunerna är Hudiksvall, Klippan, Linköping, Lund, Mölndal och Uppsala vilket ger en bra blandning av storlek kommuner och erfarenheter.

En plattform för policy- och verksamhetsutveckling (webbutik)

Arbetet kommer att följas av forskare från Raoul Wallenberg Institute of Human Rights (RWI) och Lunds universitet. Deras råd till deltagarna var att avgränsa så att det blir möjligt att åstadkomma en förflyttning under den här perioden, berättar Anna Lindström och fortsätter:

- Vi hoppas på att få se nya bra exempel på rättighetsbaserat arbete växa fram. Det fanns mycket stor kompetens och erfarenhet bland deltagarna och jag känner att det här kommer att bli riktigt bra!

Nästa gemensamma nätverksträff är 23 mars och till dess har deltagarna tagit fram en plan för det egna arbetet. Nätverket kommer att kunna följas här på bloggen och har du frågor eller synpunkter går det bra att höra av dig till Anna Lindström.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Hjälpte informationen på sidan dig?


    User information

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar (Anna Lindström, Cecilia Berglin och Björn Kullander) ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen under 2017 och 2018.

    I bloggen kommer vi att berätta om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner, landsting och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.

    • 2018-02-14
      Tre människor som läser ett dokument tillsammans.
      Ny region - ny policy för MR
      2015 bildades Region Kronoberg genom att man slog ihop Landstinget Kronoberg och Regionförbundet Södra Småland. I samband med bildandet påbörjades arbetet med att skapa en ny gemensam policy. Nu ska hela Region Kronoberg genomsyras av tanken på alla människors lika värde, värdighet och rättigheter.
      Policy för lika möjligheter och lika rättigheter i en hållbar Region Kronoberg antogs av regionfullmäktige i oktober 2016. I den nya policyn blir regionens ansvar för mänskliga rättigheter tydligt och den används och implementeras i budget och i verksamhetsplaner under 2017 och ska ha fått fullt genomslag 2018.– Bildandet av den nya regionen var ett tillfälle att klargöra ansvaret för mänskliga rättigheter, att de från och med nu ska utgöra grunden för regionens verksamhet och inte vara ett sidoprojekt, säger Susann Swärd, människorätts- och barnrättsstrateg i Region Kronoberg, och den som har lett arbetet med att ta fram policyn.
      Väl politiskt förankratSusann menar att arbetet med att ta fram en policy som utgår från de mänskliga rättigheterna inte har uppfattats som ett perspektiv bland många andra, utan har setts som en naturlig grund för verksamheten, både för de politiker och tjänstepersoner som har varit med i arbetet.Många politiker och chefer i det som tidigare var Landstinget Kronoberg hade redan under flera år haft fokus på mänskliga rättigheter med särskilt inriktning på barns rättigheter. Att regionen har en sakkunnig expert och under utvecklandet av policyn även en arbetsgrupp för dessa frågor har varit viktigt och har också gett tyngd åt arbetet, liksom det faktum att det har initierats från politiskt håll.– Det var ett ganska självklart beslut att arbetet skulle grunda sig på mänskliga rättigheter. Men vi har haft många bra diskussioner på många nivåer och även från politiskt håll har man varit med och diskuterat på detaljnivå. Bland annat har vi haft intressanta diskussioner om vilka de mänskliga rättigheterna är och vilka diskrimineringsgrunder vi ska ha i dokumentet. Det utmynnade bland annat i att vi trycker på att det är likvärdigheten som är grunden för de mänskliga rättigheterna och att vi använder oss av diskrimineringslagstiftningens diskrimineringsgrunder, säger Susann Swärd.
      Läs mer
    • 2018-02-07
      En kvinna och pojke som läser en bok tillsammans.
      Tillgänglighet som mål och metod
      Ämnet mänskliga rättigheter är omfattande och det är en utmaning att göra det konkret, menar Göteborgs stads representanter i SKL:s projekt. Till slut hittade de en nyckel i ordet tillgänglighet. Ett begrepp som faktiskt rymmer mycket av det som ett människorättsbaserat arbete innebär.
      Under deltagandet i SKL:s projekt Mänskliga rättigheter i styrning och ledning tog en av Göteborgs stads förvaltningar, Konsument- och medborgarservice, fram ett metodstöd. Stödet, med utgångspunkt i åtta olika sätt att se på tillgänglighet, underlättar för chefer, utvecklingsledare och verksamhetsutvecklare att både planera för, verkställa och följa upp att alla invånare i staden har tillgång till förvaltningens tjänster. Det hjälper även till att besvara en rad frågor som:
      • Hur vet vi att vi är tillgängliga för dem som behöver verksamhetens service, stöd och skydd?
      • Hur kan vi garantera att alla personer får tillgång till vår service? Varför är det så att vissa målgrupper inte använder vår service?
      Rebecca Fogler, verksamhets- och hållbarhetschef på̊ Konsument- och medborgarservice är en av dem som har arbetat i projektet:– Det är lätt att hela tiden hitta på nya saker. Här har vi angripit problemet på̊ ett annat sätt. Utan att prata om det som något nytt har vi, genom att använda oss av de olika aspekterna av tillgänglighet, fört in människorättsperspektivet i all planering och uppföljning. Förhoppningsvis kommer det att märkas i arbetssättet. Nu hoppas vi få in det i stadens övergripande planeringsprocess, säger Rebecca Fogler.Åtta aspekter av tillgänglighetKunskapstillgänglighetDen som inte känner till verksamheten kan inte använda sig av den.Psykosocial tillgänglighetOm en person inte kan använda sig av befintliga kontaktvägar är tjänsten inte tillgänglig.TillitstillgänglighetDet är extra viktigt att tydligt visa personer från grupper som generellt möts av diskriminering hur den egna verksamheten inte diskriminerar.Administrativ tillgänglighetBlanketter och annan formalia kan utgöra hinder. Ofta drabbar det personer som behöver ha kontakt med olika verksamheter och myndigheter parallellt.Ekonomisk tillgänglighetKommunal service som är avgiftsbelagd eller som kräver en viss teknisk utrustning som till exempel smartphone eller dator blir ett hinder för grupper som är extra ekonomiskt utsatta.Fysisk tillgänglighetVissa platser kan vara fysiskt svåra att ta sig till för den som har en fysisk funktionsnedsättning.KognitivtillgänglighetInformation kan vara krångligt formulerad eller på annat sätt svår att förstå̊ och blir då inte tillgänglig för den som inte förstår.Språklig tillgänglighetPersoner som inte läser, skriver, förstår eller talar svenska har ett extra hinder för att kunna få service, stöd och skydd. Det gäller även de som har svårigheter att förstå̊ byråkratiskt språk och fackspråk.
      Läs mer
    • 2018-01-31
      Arbete i nätverk tillsammans med Anna Lindström och Anna Jacobsson.
      Kommunnätverk för mänskliga rättigheter
      29 januari startade sex kommuner ett nätverksarbete för att stärka det egna MR-arbetet. Utvecklingsnätverket kommer att träffas vid fyra-fem workshops under 2018 och mellan träffarna genomförs arbete på hemmaplan.
      Den första träffen inleddes med att Anna Jakobsson från Västra Götalandsregionen (VGR) berättade om sitt arbete med mänskliga rättigheter, framför allt deras tillgänglighetsdatabas. Tillsammans med Morten Kjaerum från Raoul Wallenberg Institutet (RWI) fick deltagarna ett vidare perspektiv på frågorna.- Det är sex kommuner som deltar, berättar Anna Lindström, projektledare på SKL. Arbetet bygger på den nationella MR-plattformen som blev färdig förra året och vi kommer att varva kunskapspass med diskussioner och planering. De sex kommunerna är Hudiksvall, Klippan, Linköping, Lund, Mölndal och Uppsala vilket ger en bra blandning av storlek kommuner och erfarenheter.En plattform för policy- och verksamhetsutveckling (webbutik)Arbetet kommer att följas av forskare från Raoul Wallenberg Institute of Human Rights (RWI) och Lunds universitet. Deras råd till deltagarna var att avgränsa så att det blir möjligt att åstadkomma en förflyttning under den här perioden, berättar Anna Lindström och fortsätter:- Vi hoppas på att få se nya bra exempel på rättighetsbaserat arbete växa fram. Det fanns mycket stor kompetens och erfarenhet bland deltagarna och jag känner att det här kommer att bli riktigt bra!Nästa gemensamma nätverksträff är 23 mars och till dess har deltagarna tagit fram en plan för det egna arbetet. Nätverket kommer att kunna följas här på bloggen och har du frågor eller synpunkter går det bra att höra av dig till Anna Lindström.
      Läs mer
    • 2018-01-24
      En kvinna som håller i ett par gula glasögon.
      Nyckeltal för mänskliga rättigheter
      Nu har SKL och ett antal referenskommuner tagit fram nyckeltal för mänskliga rättigheter i samarbete med Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Alla nyckeltalen finns i databasen Kolada.
      För att veta att de mänskliga rättigheterna säkerställs och efterlevs är det viktigt att sätta tydliga delmål och att identifiera indikatorer. Det behövs för att visa både nuläge och utveckling över tid. SKL och RKA har tillsammans valt ut ett antal nyckeltal som ska underlätta uppföljningen. Nyckeltalen täcker inte in hela människorättsområdet, utan ska ses som förslag och exempel på vad som skulle kunna vara relevant att följa upp:— Statistik i sig är förstås inte det primära i det här arbetet. Det viktiga är att man sätter på sig sina människorättsglasögon när man gör analysen. Vi hoppas att de framtagna nyckeltalen ska vara till stor hjälp för kommunerna, landstingens och regionerna i det arbetet, säger Anna Lindström som är projektledare på SKL.Olika typer av nyckeltalFör att göra relevanta omvärldsanalyser möjliga har SKL och RKA också inkluderat nyckeltal som inte bara beskriver läget i den egna organisationens verksamhet utan även i lokalsamhället. Förhoppningen är att man därigenom ska kunna använda nyckeltal även för områden som är svåra för kommuner, landsting och regioner att råda över, men som ändå är viktiga att ta hänsyn till i policyutformning och verksamhetsutveckling.Användarstöd ingårTill de utvalda nyckeltalen finns också ett användarstöd med förklaring till valda nyckeltal samt förslag till analysfrågor. Urvalet av nyckeltal utgår från befintlig statistik på området, främst från Kolada.Här hittar du nyckeltalen för mänskliga rättigheter samt länk till KoladaArbetsgruppen för framtagandet av nyckeltalen har utgått från två källor: SKL och DO:s gemensamt publicerade rapport.Indikatorer för mänskliga rättigheter – modell för systematiskt arbete på kommunal nivåoch SKL:s rapport:Mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå - plattform för policy- och verksamhetsutveckling
      Läs mer
    • 2018-01-17
      Två glada kvinnor som håller i en flagga.
      Botkyrka jobbar med struktur och kultur
      Att tydliggöra på vilket sätt mänskliga rättigheter kan integreras i kommunens styrsystem och samtidigt bli en del av alla medarbetares förhållningssätt, det var två mål som Botkyrka kommun satte upp i SKL:s projekt MR i styrning och ledning .
      Ett tydligt resultat av projektet är att kommunstyrelsen nu har beslutat att den kommunala styrningen och arbetet i kommunen ska genomsyras av rättighetsprinciperna.För Botkyrka kommun kom SKL:s projekt om mänskliga rättigheter i styrning och ledning helt rätt i tiden av två skäl. Dels hade den politiska majoriteten redan innan beslutat att det var dags att se över kommunens övergripande målstyrning och dels hade man inlett ett arbete med att ta fram jämlikhetsdata för att mäta hur väl kommunen lever upp till alla invånares rätt till bland annat arbete, hälsa, utbildning och delaktighet.Struktur och kulturI SKL-arbetet har projektgruppen haft fokus på att få in mänskliga rättigheter i målstyrningen, det vill säga strukturen. Nästa steg efter projektets slut är att utveckla kulturen, det vill säga ledarskap och arbetssätt. Helena Rojas, en av projektets två projektledare berättar:– Struktur i form av att sätta och följa upp mål handlar om att ha koll på att det vi gör också leder till önskat resultat, medan kultur handlar om arbetssätt och ledarskap.Samtidigt som SKL-projektet pågick arbetade arbetsgrupper med deltagare från den politiska majoriteten och förvaltningsorganisationen med att ta fram förslag till en ny övergripande målstyrning. Som en del i det arbetet användes ett målsäkringsunderlag för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna utgör en viktig del i arbetet.Tagit fram verktygFör att hitta metoder som leder till att de mänskliga rättigheterna sätter sig i kulturen har Helena Rojas vidareutvecklat ett koncept som Botkyrka kommun redan idag använder. Verktyget bygger på workshops där medarbetare och chefer får lösa utmanande situationer och dilemman hämtade ur den egna vardagen. Verktyget, som tagits fram tillsammans med en konsult bygger på rättighetsprinciperna.– Förändringar går alltid långsammare än man önskar, men genom att arbeta med dilemman som tankesätt blir omställningen till ett människorättsbaserat arbetssätt tydligare, säger Helena Rojas.– Kultur är på många sätt svårare att förändra och innebär en större utmaning än en strukturförändring. Att få 330 chefer och över 6 000 medarbetare att tänka ur ett människorättsperspektiv är inte gjort i en handvändning.Fråga om värdighet kan ge riktningUnder projektet kom arbetsgruppen fram till att utgå ifrån rättighetsprinciperna är ett konkret sätt för medarbetare och chefer att förstå vad de behöver göra annorlunda än tidigare. Att lösa olika situationer i den kommunala vardagen med hjälp av rättighetsprinciperna är ett aktivt sätt att förändra kulturen och säkerställa att kommunens verksamheter arbetar mot att uppfylla de mänskliga rättigheterna– Vi har utöver rättighetsprinciperna också funderat på att lägga till ordet värdighet. Om vi lägger till frågan om värdighet i varje möte med en invånare och inför varje beslut så blir det enklare att se om man gör en sak rätt eller fel.Man frågar sig helt enkelt: Är det vi nu ska göra, för eller mot denna invånare, värdigt? Man kommer långt med att tänka så, avslutar Helena Rojas.
      Läs mer
    • 2018-01-10
      Piteå kommuns träd för Mångfald.
      Piteå satsar på delaktighet
      Piteå kommun har satsat mycket på medborgardialog och på att involvera invånare, organisationer och näringsliv i kommunens framtidsplaner. Man har inte heller väjt för begreppet mänskliga rättigheter och låter det nu få ta plats i hela verksamheten.
      2014 inledde Piteå kommun ett arbete för mångfald, bland annat genom olika former av medborgardialog. Till slut hade kommunen talat med över 1200 kommuninvånare om vad mångfald innebär. När det sedan blev aktuellt för Piteå att delta i SKL:s projekt och samtidigt uppdatera det som kallats Handlingsplan för mångfald föll det sig helt naturligt att istället ta fram Riktlinjer för mänskliga rättigheter . Anna-Lena Pogulis, strategisk chef, Piteå kommun berättar:– Jag skulle säga att mänskliga rättigheter förenklar mycket av vårt arbete och blir som ett paraply för till exempel mångfald, integration och jämställdhet. När man paketerar dem tillsammans med allt vi gör i kommunen blir det tydligt att till exempel skollagen hör ihop med mänskliga rättigheter och att socialtjänstlagen också gör det.Mänskliga rättigheter konsekvent begreppInför arbetet med de nya riktlinjerna tog kommunen återigen hjälp av invånarna. Bland annat genom en fokusdialog med 500 invånare som skulle ge ökade kunskaper om orsakerna bakom kvinnors höga ohälsotal och vad som kan göras för att skapa mer jämställda sätt att leva, bo och verka i Piteå. Rådet för tillgänglighet ingick i en annan dialog. Piteå kommun har också låtit de mänskliga rättigheterna bli tydliga i styrdokument som exempelvis budget och reglementen. I reglementen till nämnder och bolag står idag att: ”Styrelsen ska i sina verksamheter beakta det offentliga ansvaret att respektera, skydda och främja de mänskliga rättigheterna”.– Vi väljer konsekvent att tala om mänskliga rättigheter och människorättsspråket finns med även på vår webbplats och i vårt material kring det mångfaldsarbete som fortfarande pågår, säger Anna-Lena.Samverkar för att lyckasEn av de satsningar som Piteå gör för att fortsätta involvera civilsamhället i arbetet för de mänskliga rättigheterna är Ett Piteå för alla där kommunen tagit fram ett stödpaket som föreningar, företag och arbetsplatser i kommunen kan genomgå för att bli diplomerade i mänskliga rättigheter, något som uppskattas av många.– Vi kan som organisation inte lösa alla problem och inte heller ensamma se till att alla människors mänskliga rättigheter uppfylls. Men tillsammans med alla andra aktörer i Piteå kan vi göra mycket, avslutar Anna-Lena Pogulis.
      Läs mer
    • 2018-01-03
      Vilka var de största utmaningarna…
      ...i att börja arbeta med mänskliga rättigheter? Kjell Gunnarsson, chef för Enheten för verksamhetsstyrning, Gävle kommun reflekterar.
      – För mig som chef för verksamhetsstyrningen i Gävle var det ett nytt område och inget som jag tidigare hade reflekterat över. Men i och med att vi började arbetet med att ta fram ett program för social hållbarhet blev det tydligt att mänskliga rättigheter ingår i nästan allt en kommun sysslar med, de finns med i alla våra verksamheter dagligen.Utmaningen var sedan att hitta en modell som gör att man kan sätta mål och ta fram mätbara indikatorer som gör att vi kan följa effekten av de aktiviteter som görs. De kommunövergripande målen måste utformas och formuleras så att de blir begripliga och användbara för ganska väsensskilda verksamheter som till exempel socialnämnden och ett bolag som Gävle hamn.Mänskliga rättigheter ingår i nästan allt en kommun sysslar med
      Läs mer
    • 2017-12-27
      Ungdomar
      Umeå analyserar med nytt verktyg
      I Umeå handlar arbetet med mänskliga rättigheter mycket om värderingsfrågor och om att svara på frågan Hur? Men mänskliga rättigheter kräver också att man hittar verktyg som leder till förändring och möjliggör uppföljning. Det tog Umeå kommun fasta på och skapade ett analysverktyg för medarbetare.
      Umeå kommun har inom ramen för SKL:s projekt tillsammans med Piteå kommun tagit fram ett analysverktyg som enskilda verksamheter kan använda sig av när de vill ta reda på om och hur väl de lever upp till kraven som ryms inom de mänskliga rättigheterna. Verktyget är uppbyggt kring rättighetsprinciperna som används inom människorättsbaserat arbete. Projektet har letts av en styrgrupp där Cathrin Alenskär, chef för internationella frågor, har varit projektledare.Rättighetsprinciperna blev verktygAtt analysverktyget kom till beror bland annat på den föreläsning som Elisabeth Abiri hade för projektdeltagarna i ett ganska tidigt skede av projektet.– Den definition som hon presenterade för vad som karaktäriserar rättighetsbaserat arbete fick ligga till grund för vårt verktyg. De rättighetsprinciper hon presenterade och frågan ”hur” blev grunden för verktyget, berättar Cathrin som menar att rättighetsprinciperna är ett mycket bra verktyg för att säkerställa att man lever upp till de mänskliga rättigheterna.– I bland annat regeringsformen finns vissa av de mänskliga rättigheterna angivna men det står inget om hur de ska tillgodoses. Rättighetsprinciperna och den rättighetsstandard som FN definierat ger oss verktyg att både analysera och genomföra eventuella förändringar.Analysverktyget testatAtt kommunen valt att arbeta med rättighetsprinciperna gör att verktyget bland annat fokuserar på frågor som hur kommunen arbetar med icke-diskriminering och hur kommunen åstadkommer ökad delaktighet. Andra viktiga frågor handlar om hur kommunens processer kan göras mer transparenta för invånarna och hur de ska veta vem som har ansvar för beslut och genomförande, hur överklagande kan ske och liknande.Analysverktyget testades av tre pilotprojekt som alla analyserat sin verksamhet. Testet slog väl ut och nu är planen att alla verksamheter som vill ska använda sig av det.– Efter att projektet avslutades fortsätter de tre verksamheterna med att implementera sina resultat i sina verksamhetsplaner. Men om arbetet leder till förbättringar vet vi inte förrän om ett par år då de eventuella förändringarna har fått fullt genomslag.
      Läs mer
    • 2017-12-20
      Vilken roll spelar politiken…
      i arbetet med mänskliga rättigheter? Helena Rojas, utvecklingschef, Botkyrka kommun berättar.
      – Politiken är mycket viktig. Det är de förtroendevalda som ger oss långsiktighet och som gör att vi kan jobba på i lugn och ro. När politikerna har sagt vad de vill förväntar de sig resultat.Tack vare SKL:s projekt har vi nu till exempel ett politiskt beslut på att vi i kommunen ska använda oss av rättighetsprinciperna. Det ställer tydliga krav på tjänstemannanivån och verksamheterna. Botkyrka-politiken har nu en tydligt uttalad förväntan på den kommunala organisationen att de ska säkerställa mänskliga rättigheter för alla invånare och ha det som ingång och logik i styrning och ledning.Nu har vi ett politiskt beslut på att vi i kommunen ska använda oss av rättighetsprinciperna
      Läs mer
    • 2017-12-13
      VGR vill lyssna och inkludera
      Kristina Grapenholm är ordförande i Västra Götalandsregionens Kommitté för mänskliga rättigheter och berättar här om sex av de viktigaste saker man lärt sig genom arbetet.
      Kommitté för mänskliga rättigheterSedan 2011 har Västra Götalandsregionen (VGR) som första region i Sverige en kommitté för mänskliga rättigheter. Kommittén ska stödja utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter, visa fördelar med människorättsbaserat arbete för individ och organisation och driva på arbetet för att förhindra diskriminering.1. Viktigt att snabbt bli konkretAtt konkretisera och visa att mänskliga rättigheter gör nytta och är en naturlig del av alla verksamheters uppdrag har varit viktigt, säger Kristina Grapenholm, ordförande i Västra Götalandsregionens Kommitté för mänskliga rättigheter.– Man möts av både fördomar, suckar och okunskap. Många tänker att mänskliga rättigheter handlar om andra och om länder långt borta, säger Kristina.2. Ökade kunskaper ger större förståelse– Jag tror att vi hittade ett par framgångsfaktorer som blev avgörande i vårt arbete. Den ena är utbildning och den andra är att ta hjälp av civilsamhället. Vi började med att öka kunskapen, med utbildning. Det är grunden i allting. Och vi började högst upp med politiker och chefer, säger Kristina.3. Lyssna på invånarnaKommittén har lagt mycket hårt arbete på att bjuda in, lyssna på och ta lärdom av civilsamhället. Man har också varit mån om att hitta de organisationer
      och personer som normalt inte deltar.
      –Idag är vi en välkänd instans som genom dialog med civilsamhället kan vara med och förbättra alla våra verksamheter. Vi får signaler, frågor och synpunkter som vi kan ta vidare i regionen. Det kan vara små och stora saker och ofta är det faktiskt sådant som går att ordna utan större problem. Nu senast handlade det om hjälpmedelsjouren. Vi fick veta att den fungerade dåligt på helgerna och genom att bara samtala med förvaltningen och de patienter som berördes hittade vi snabbt en lösning, berättar Kristina.4. Inkludering som gett resultat– Det fanns ett beslut om att Angereds närsjukhus skulle byggas och det beslutades att det skulle göras med ett människorättsperspektiv. Och i det projektet såg man verkligen till att invånarna blev mycket delaktiga. Man var noga med att involvera så många människor och perspektiv som möjligt. Resultatet är nu ett sjukhus som fungerar mycket bra, har ett nytt sätt att arbeta i förhållandet patient och läkare, har nöjdare patienter och som inte ser ut som något annat sjukhus. Det är en stor framgång och ett skolboksexempel på hur bra det kan bli om man arbetar utifrån ett människorättsperspektiv, berättar Kristina.TipsSe filmen som beskriver pilotprojektet
      Läs mer

    Prenumeration

    Skribenter

    Sök i bloggen

    Meny

    Sidfot