Rättighetsbärarna är experter på sina egna liv – därför arbetar vi agilt

Irja Sandin arbetar på Preera och bidrar till att leda projektet om mänskliga rättigheter i styrning och ledning framåt. Projektet arbetar ”agilt”, något som blir allt vanligare inom många olika områden. Men vad betyder det egentligen? Vi bad Irja förklara.

Mänskliga rättigheter (MR) i styrning och ledning

– Att arbeta agilt betyder att man inte har en färdig lösning när man går in i ett projekt, utan är öppen för nya perspektiv. Under resans gång omvärderar man och testar de nya lösningsförslagen. I det här utvecklingsarbetet betyder det att vi anpassar arbetet efter de nya perspektiv vi ser. Det betyder också att vi, även om vi tror att vi hittat en lösning, kommer att testa den ordentligt innan vi sätter punkt och är nöjda med vårt resultat.

Varför funkar det bra att arbeta agilt i det här projektet?
– I många projekt där akademisk fackkompetens är inblandad har man ofta en rad färdiga lösningar på problem som man lokaliserat. Men det kanske inte alltid fungerar bäst för den grupp som man arbetar med. I det här fallet handlar det om att rättighetsbärarna ju faktiskt själva är experter på hur deras behov ser ut. Men olika strukturella förutsättningar och krav gör att de önskemålen inte alltid kan tillgodoses. Då måste praktik och teori måste mötas. Därför är det ännu viktigare än vanligt när man jobbar med MR, att kunna arbeta med olika perspektiv.

– Några som är väldigt bra på det här är t ex teknikföretag. Här testas allting av ”superusers” innan de presenteras för allmänheten. Hade man testat insatser för mänskliga rättigheter på samma sätt så hade resultatet blivit mycket närmare vad som faktiskt behövs.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300







    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar (Anna Lindström, Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander) ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 2019.

    I bloggen kommer vi att berätta om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.

    • 2019-03-21
      Pridemålad flytbrygga nedanför Lejontrappan i Göteborg.
      Göteborgs stad kraftsamlar mot rasism
      21 mars uppmärksammas årligen den internationella dagen mot rasism. Göteborgs stad arbetar aktivt för att stärka insatserna mot rasism inom ramarna för stadens arbete med mänskliga rättigheter, bland annat genom en plan och en studie där delaktighet spelar en central roll.
      Kommunfullmäktige i Göteborgs stad fattade i 2018 års budget beslut om satsningen, där ett första steg var att ta fram en plan för arbetet. Man konstaterade att:I en tid av ökad polarisering mellan människor då diskriminering, rasism och hatbrott breder ut sig måste Göteborgs stad stärka arbetet med de mänskliga rättigheterna.Två planeringsledare berättar om arbetetIda Rosell och Salem Yohannes, planeringsledare vid Stadsledningskontoret i Göteborgs stad berättar för MR-bloggen:Vi började arbetet 2018 med att organisera oss i styrgrupp och arbetsgrupp utifrån de rättighetsområden som är en del av kommunens grunduppdrag så som utbildning, bostad, delaktighet, arbete och social trygghet och omsorg. Dessa områden har Göteborgs stad rådighet över som servicelämnare, arbetsgivare och demokrati- och samhällsaktör.Vi landade i att planen bör fokusera på är det som kallas strukturell eller institutionell rasism och som handlar om när vardagliga rutiner, normer och arbetssätt utgör hinder och begränsningar i att garantera alla invånare likvärdig service, bemötande och möjligheter.— Hur ni har resonerat under arbetets gång, och hur har ni gått till väga? En viktig utgångspunkt i arbetet har varit att genomföra uppdraget tillsammans med, och inte för, de som har egna erfarenheter av rasism och skapa plattformar för inflytande.Initialt fördes samtal med röstbärande organisationer och nätverk med stor kunskap på området för att fånga perspektiv på problematiken med rasism. Internt började vi också undersöka hur det såg ut i staden men insåg ganska snabbt att genom den data vi har tillgång till idag vet relativt lite om läget. För att få en lokal lägesbild att utgå ifrån har Stadsledningskontoret genomfört en kvalitativ studie om minoriteters erfarenheter av rasism i kontakt med Göteborgs stad som servicelämnare.— Vilka förtjänster har delaktiggörandet bidragit med i ert arbete? Det är viktigt att skapa en djupare förståelse för den specifika rasism som olika grupper i samhället möter. Ett synliggörande av dessa förhållanden är ett första steg för att skapa medvetenhet i organisationen och arbeta för att förbättra situationen.Utifrån studiens berättelser har vi genomfört workshops där deltagare i studien, representanter från det civila samhället, kommunstyrelsens råd och tjänstepersoner från stadens organisation tillsammans har fått identifiera utvecklingsområden och insatser till planen.Det har under processen varit viktigt att kommunicera att detta är första gången Göteborgs stad sätter luppen på rasism specifikt och att vi är i startgroparna för ett samordnat och aktivt arbete mot rasism. Workshoparna ringade in att vi behöver synliggöra och uppmärksamma olika former av rasism; att medvetenheten och självreflektionen i Göteborgs stad behöver öka; och att vi behöver föra ett pågående samtal där de som är berörda involveras och där vi samverkar tillsammans och agerar för att motverka rasism.— Hur kommer arbetet mot rasism fortsätta i Göteborgs stad? Ambitionen är att kommunstyrelsen får ta del av studien och en första version av planen för insatser mot rasism i början av maj. Därefter kommer den att gå ut på remiss till stadens nämnder, styrelser och till kommunstyrelsens råd, men också till civila samhället för yttrande kring de föreslagna insatserna. Planen fokuserar på förflyttningar som staden förväntas göra under planperioden.Tillsammans med Länsstyrelsen Västra Götaland och Västra Götalandsregionen har staden bildat nätverket ”Västsverige mot rasism” vars syfte är att bidra till ett systematiskt arbete för att garantera att vi respekterar, skyddar och främjar mänskliga rättigheter, demokrati och hållbarhet genom att motverka rasism och diskriminering i Västra Götaland.— Vill ni dela med er av några särskilt starka erfarenheter eller insikter som har kommit till er under arbetets gång? Då arbetet med planen till stor del baserats på medskapande processer har det visats sig kräva mer flexibilitet och uthållighet än vad vi är vana vid. Något som vi tar med oss är att delaktighet måste få ta tid om strävan har varit att möjliggöra inflytande i alla processer - från problemformulering till lösning!Mer information om arbetet kommer publiceras på Göteborgs stads webbplats under våren 2019. Där kommer du även kunna ta del av den plan som studien har resulterat i, men du kan redan nu läsa mer i Göteborgs Stads nyhetstidning - Vårt Göteborg.Göteborgs Stad lägger fram plan för att motverka rasism, Vårt GöteborgSå arbetar Göteborgs stad med mänskliga rättigheter
      Läs mer
    • 2019-03-12
      SKL ger ut en podcast om demokrati
      Podden Demokratiresan handlar om medborgardialog, medskapande och demokrati på lokal och regional nivå. Avsnitten fokuserar på olika aspekter som utvecklar demokratin samt stärker relationen mellan medborgare och kommunen. Första avsnittet handlar om grunderna för medborgardialog.
      Demokratiresan har kommit ut med ett par avsnitt. Podden hittar du i din telefons poddspelare. Glöm inte att prenumerera så att du kan följa vår Demokratiresa.Lyssna på podcast DemokratiresanSammanlagt är det åtta avsnitt under våren som publiceras varannan vecka. Några av de teman som behandlas i kommande avsnitt är bland annat mänskliga rättigheter, medskapande och medborgarbudget. Lyssnaren får ökad kunskap om hur man kan utveckla demokratin på lokal och regional nivå genom goda exempel och erfarenheter från hela världen. Podden bidrar även med inspiration till arbetet med att bygga ett lokalsamhälle redo för morgondagens utmaningar.Vi vill sprida SKL:s arbete till fler och inspirera till initiativ för att utveckla den lokala demokratin.Säger Lena Langlet, samordningsansvarig för demokratiområdet på SKL.Samtal om mänskliga rättigheter i kommun och regionI avsnittet om mänskliga rättigheter som släpps senare i vår medverkar jag själv och Cecilia Berglin, som båda arbetar med mänskliga rättigheter på SKL. I avsnittet pratar vi med Demokratiresans Malin Svanberg om mänskliga rättigheters ställning i vårt samhälle och om kopplingen till demokrati.Vi diskuterar varför mänskliga rättigheter är grundläggande i kommuner och regioners kärnuppdrag, och vilka förtjänster som följer när vi ställer om till ett arbetssätt med rättighetsbäraren i fokus. I avsnittet tar vi även upp grundprinciperna för rättighetsbaserat arbetssätt – hur verksamheter kan göra för att delaktiggöra och möta medborgarna för att främja jämlikhet och tillit. Med goda exempel från våra medlemmar pratar vi även om hur olika rättighetsområden spiller över på varandra och ger goda effekter utöver de som man kanske först väntat sig.Om principerna och ta del av goda exempel från SKL:s medlemmar
      Läs mer
    • 2019-03-06
      Öppna jämförelser (ÖJ) folkhälsa – om rätten till bästa möjliga hälsa
      Arbetet med rätten till bästa möjliga hälsa är en central del i regionernas kärnuppdrag. Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. ÖJ folkhälsa visar med 39 indikatorer hälsoutfall och belyser bakomliggande faktorer.
      Ett uttryckligt mål med folkhälsopolitiken är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Landets regioner kan bidra till detta både genom sitt ansvar för hälso- och sjukvården, och genom det regionala utvecklingsansvaret för en hållbar samhällsutveckling.Den öppna jämförelse som nu finns tillgänglig att ta del av är den tredje på området. De föregående rapporterna publicerades 2009 och 2014, och är liksom denna resultatet av ett samarbete mellan SKL och Folkhälsomyndigheten. Tanken med ÖJ folkhälsa är att de ska stimulera aktörer på lokal och regional nivå till fördjupade diskussioner, analyser och till strategiskt för att förbättra befolkningens hälsa och minska ojämlikheter.Öppna jämförelser FolkhälsaÄven kommunernas arbete spelar stor roll för befolkningens hälsaAtt det är regionerna (tidigare landstingen, men sedan årsskiftet har samtliga omvandlats till regioner) som ansvarar för folkhälsan är kanske den spontana uppfattningen, men faktum är att kommunernas arbete också har stor inverkan på medborgarnas hälsa. Det är nämligen kommunernas som står för merparten av de välfärdstjänster som påverkar befolkningens hälsa genom hela livet. Det handlar om viktigt arbete med bland annat samhällsplanering, skola, socialtjänst och äldreomsorg, verksamheter som i allra högsta grad har direkt bäring på befolkningens hälsa och mående.– Är din kommun mitt uppe i arbetet med behovsanalyser och planeringsförutsättningar? Då kan Öppna jämförelser folkhälsa vara ett bra verktyg för att följa upp, analysera och arbeta med resultaten som en del av förbättringsarbetet i din verksamhet, säger Elisabeth Skoog Garås, handläggare folkhälsa kvalitet och uppföljning, SKLBakomliggande faktorer påverkarUr ett MR-perspektiv blir det tydligt hur flera olika rättighetsområden hänger samman och påverkar varandra när det kommer till befolkningens hälsa. Utöver skillnader i direkt utfall – som hur medellivslängd och mående kan skilja sig mellan geografiska områden – visar ÖJ folkhälsa också tydligt hur bakomliggande faktorer som exempelvis utbildning, delaktighet, sysselsättning och levnadsvanor påverkar hälsan.Medellivslängden i landet ökar, och den självskattade hälsan är fortsatt god. Ur ett befolkningsperspektiv har hälsan förbättrats, vilket givetvis är glädjande nyheter. Vad som är mer nedslående och ett område för fortsatt förbättringsarbete är att ojämlikheten i hälsa består, och att den i vissa fall har ökat mellan olika socioekonomiska grupper och mellan kommuner och regioner. Tolkningen av detta är att skillnaderna ofta beror på en ojämlikhet i levnadsvillkor och levnadsförhållanden. Här finns utrymme för fortsatt arbete för att minska hälsoskillnader – för allas lika rätt till bästa möjliga hälsa!Stödmaterial för att underlätta användningen av rapportenSe resultatÖppna jämförelser folkhälsa visar resultat för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsa i kommunen, länet och riket. Du kan även se skillnader bland olika grupper: kön, ålder och socioekonomi.Jämför med andra kommunerI Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen) kan du jämföra din kommuns resultat med kommuner som har liknande socioekonomi.KoladaVälj verktyg för analysKommunrapport som visar kommunens utveckling över tid i jämförelse med länet och rikets utveckling samt utveckling bland socioekonomiskt liknande kommuner.Verktygslåda: kommunrapport, folkhälsostatistik och ÖJ inom folkhälsaSocial kompass folkhälsa där ytterligare nyanser av de socioekonomiska skillnaderna kan ses. Det finns också en verktygslåda som innehåller stöd för analys och tolkning av resultaten.Social kompass: sök orsaker till resultatenInformation om ÖJ folkhälsa har spridits i olika nätverk för kommuner: kommundirektörer, socialchefer, folkhälsostrateger samt i olika nyhetsbrev och sociala medier.Faktablad som kort beskriver resultaten i ÖJ, Folkhälsomyndigheten (PDF, nytt fönster)
      Läs mer
    • 2019-02-20
      Demokratidagen 2019 – med flera seminarier på MR-tema
      Varje år anordnar SKL en demokratidag, med föreläsningar och seminarier som riktar sig till förtroendevalda och tjänstepersoner inom offentlig verksamhet. Årets demokratidag sker den 3 april. Du har möjlighet att möta politiker, forskare samt ta del av flertalet seminarier.
      Under Demokratidagen kan du lyssna på kultur- och demokratiminister Amanda Lind och möta SKL:s politiska ledning. Hans Abrahamsson, som är docent i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, och SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog som talar om hur vi kan möta framtidens ekologiska, sociala och ekonomiska samhällsutmaningar.Demokratidagen håller i år, för första gången, hus på Clarion Sign i Stockholm, Vasastan. Sista anmälningsdag är 25 mars 2019.Demokratidagen 2019: Anmälan och vidare information om seminarierFjorton parallella seminariepassDen som deltar vid SKL:s demokratidag kan välja två av fjorton seminarier, på teman som mänskliga rättigheter, medborgardialog, demokratiutveckling, politiskt ledarskap, revision och mycket annat.Ett flertal seminarier behandlar ämnen som är relevanta inom området för mänskliga rättigheter, och några tips till dig som vill följa ett MR-spår.Medborgarbudget och en utblick mot StorbritannienMedborgarbudget är ett sätt att delaktiggöra medborgare genom att låta dem komma med förslag på utveckling och vara med och prioritera mellan olika förslag genom omröstning. Delaktighet är en central princip i rättighetsbaserat arbetssätt. Vid seminariet medverkar experter från Storbritannien och berättar om den pågående utvecklingen av medborgarbudget på lokal nivå i Storbritannien.Roller och ansvar när förtroendevalda utsätts för hot och hatSKL arbetar för att förbättra och stärka förtroendevaldas möjlighet att verka i det demokratiska uppdraget. En viktig del av arbetet är att tydliggöra roller och ansvar. Hot och hat drabbar grupper olika, hur kan vi göra för att möta behov jämlikt? Ytterst handlar det om allas rätt till politiskt deltagande, att vara valbar och att olika perspektiv ska tillåtas komma fram i våra demokratiska församlingar.Medborgardialog för Agenda 2030Agenda 2030 omfattar i de flesta av de 17 målen för hållbar utveckling områden och delmål som har direkt bäring på mänskliga rättigheter. Hur kan kommuner och regioner involvera medborgarna i arbetet med att nå målen i Agenda 2030? Hur kan kommuner och regioner medvetandegöra, inspirera till gemensamt ansvarstagande och verka för beteendeförändringar?Att analysera mänskliga rättigheter – det görs bäst tillsammansHur kan vi förstå tillgången till mänskliga rättigheter i kommunen eller regionen? SKL bedriver tillsammans flera kommuner ett utforskande arbete för att vidareutveckla det systematiska arbetet för mänskliga rättigheter. Bland annat presenterar Västra Götalandsregionen sin nya vägledning för människorättsbaserat arbete.Under dagen håller även Peter Örn, som är ordförande i regeringens demokratikommitté, ett föredrag på temat Demokratin 100 år, med anledning av att det är 100 år sedan Sverige fick allmän och lika rösträtt.
      Läs mer
    • 2019-02-12
      En man som står upp och ett barn som ligger ned.
      Lärande samtal om barnets rättigheter - nytt material från SKL
      Barnkonventionen blir svensk lag 2020. För att öka kunskapen om barnets rättigheter har SKL tagit fram ett stödmaterial för den som vill fördjupa sig. Materialet hjälper dig att reda ut begreppen och få kunskap om barnets rättigheter i barnkonventionen.
      När barnkonventionen blir svensk lag den 1 januari 2020 ska rättigheterna tillämpas som en vanlig lag.Mänskliga rättigheter gäller även barn, och i stor utsträckning sker tillämpningen av rättigheterna i offentlig verksamhet. Ta del av det nya stödmaterialet som består av:
      • Nio filmer,
      • powerpointpresentation med talarmanus,
      • ett antal diskussionsfrågor, samt
      • förslag på litteratur för den som vill fördjupa sig.
      Stödmaterial: Lärande samtal om barnets rättigheterI filmerna samtalar Karin Lindström, SKL, med Elizabeth Englundh, SKL, om barnets rättigheter. Fördjupningsmaterialet omfattar bland annat följande delarDärför ska vi arbeta med barnets rättigheterDet finns flera anledningar till att vi ska tillämpa barnets rättigheter i offentlig verksamhet. En ratificering innebär ett juridiskt åtagande att följa konventionens bestämmelser.Barn är och fullvärdiga rättighetsbärare och ska betraktas, bemötas och behandlas som sådana. Detta ställer bland annat krav på delaktiggörande.Regionalt och lokalt beslutsfattande
      • Kan en stat bli straffad om den inte lever upp till barnkonventionen?
      • Hur vet svenska staten att Sverige är på rätt väg?
      • Hur följer FN-kommittén för barnets rättigheter upp staternas tillämpning av rättigheterna?
      Att starta ett aktivt barnrättsarbeteForskning och beprövad erfarenhet visar att det finns en rad faktorer som spelar roll för en lyckosam implementering. Exempel på det är att det finns ett beslut på högsta nivå om att arbeta med rättigheterna och att det finns en samordnande funktion.Barnperspektiv, barnrättsperspektiv och barnets perspektivI arbetet med barnets rättigheter har det utvecklats en diskussion om olika barnperspektiv. Begreppen barnperspektiv, barnets perspektiv, barnrättsperspektiv och barnsyn har olika innebörd och kan tolkas på olika sätt.
      Läs mer
    • 2019-01-31
      Illustration av en instrumentpanel med en ratt och instrument.
      Så här syns mänskliga rättigheter i Mölndals stad
      Kommuner har ett ansvar att främja, respektera och skydda mänskliga rättigheter. Mölndals stad har granskat och analyserat det arbete som bedrivs på området genom en översyn av kommunens policy- och styrdokument.
      Mölndals stad är en av de sju kommuner som under 2018 deltog i SKL:s MR-nätverk för kommuner. Nätverket tar sin utgångspunkt i SKL:s så kallade MR-plattform, som berör kommunens roll som samhällsaktör, demokratiaktör, välfärdsaktör och arbetsgivare. Syftet var att nätverket skulle bidra med kunskap och inspiration, diskussion och erfarenhetsutbyte. Mellan de gemensamma träffarna har deltagarna arbetat på hemmaplan med insatser i lokala processer och där använt SKL:s MR-plattform som stöd.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom MRPå spaning efter MR i styrdokumentenMölndals stad har granskat och analyserat det egna arbetet med mänskliga rättigheter i en ny rapport. Den insats som har gjorts i Mölndal är presenterad utifrån en kommuns roller så som de beskrivs i MR-plattformen: rollen som välfärdsaktör och rollen som samhälls- och demokratiaktör.För att undersöka det MR-arbete som bedrivs i kommunen har Mölndal granskat några policy- och styrdokument med hjälp av ett antal frågor till stöd för inventering och analys. Frågorna undersöker om mänskliga rättigheter uttalas i dokumenten och om eller hur de sex MR-principerna - delaktighet, inkludering, jämlikhet, icke-diskriminering, transparens och ansvar - hanteras i dokument eller processer.Tydligt fokus på delaktighetMölndals stads granskning omfattade tre olika styrdokument och en process.­— En slutsats är att även om mänskliga rättigheter inte uttalas direkt, så lyfts MR-relaterade begrepp och värden ändå fram alla i de granskade dokumenten, berättar Hillevi Funck, folkhälsoplanerare.Av de sex MR-principerna är det delaktighet som syns tydligast. Rent konkret handlar det exempelvis om att stadens vision slår fast att utveckling ska ske i dialog med mölndalsborna. Ett visst överlåtande ansvar ska ske genom medborgardialog.Principerna om jämlikhet, icke-diskriminering, transparens och ansvar syns mer sparsamt i dokumenten men saknas inte helt. Deras närvaro handlar bland annat om att uppmärksamma skillnader i olika gruppers livssituationer och om att dokumenten har en tydlig avsändare.
      Läs mer
    • 2019-01-25
      Rättighetsreportrarna - illustration människor
      Rättighetsreportrarna lär unga om mänskliga rättigheter
      Rättighetsreportrarna är ett upplevelsebaserat läromedel för årskurs 7-9 samt gymnasiet, som har till syfte att lära unga om mänskliga rättigheter och ungas rätt att påverka. De granskar elever sin skola utifrån FN:s barnkonvention genom att intervjua skolpersonal, politiker och elever. 
      De som intervjuas får ge sin bild av hur de mänskliga rättigheterna efterlevs på skolan. För att komplettera bilden kan de elever som agerar rättighetsreportrar även använda sig av tillgänglighetskartläggningar, trygghetsundersökningar och likande för att undersöka olika rättighetsområden.Reportrarna kan också välja att intervjua de som är ansvariga för att elevers mänskliga rättigheter respekteras och uppfylls – exempelvis rektor, tjänstepersoner i kommunen och lokala politiker. Resultaten av reportrarnas granskning sammanställs sedan i en tidning som kan spridas både inom skolan och till tjänstepersoner och förtroendevalda i kommunen. På så sätt får ansvariga kunskap direkt från de som berörs om hur situationen för de mänskliga rättigheterna ser ut på skolan.Rättighetsreportrarna är ett Arvsfondenprojekt som har tagits fram i samarbete mellan MR-piloterna, elever och pedagoger på skolor i Västsverige, läromedelsproducenten Lin Education, Göteborgs universitet och Göteborgs stad.Avstamp i rättighetsbaserat arbetssättArbetet med rättighetsreportrarna tar sitt avstamp i FN:s kriterier för ett rättighetsbaserat arbetssätt. I detta arbetssätt har målgruppens (i detta fall barn och ungas) delaktighet en central betydelse. Delaktighetsperspektivet har även genomsyrat läromedlets utvecklingsprocess, då elever fick komma med idéer och synpunkter kring innehållet och testa konceptets tema och form. På så sätt bidrog målgruppen till utformningen av rättighetsreportrarna som läromedel.Rättighetsreportrarna är ett helt kostnadsfritt läromedel för skolor att använda. Elever som granskar sin skola kan markera den på den så kallade rättighetskartan på rättighetsreportrarna.se. på så sätt synliggörs skolor där granskningar har genomförts – och förhoppningsvis blir fler elever inspirerade att starta redaktioner.
      Läs mer
    • 2018-12-19
      Illustration med människor och ett hyreshus.
      Stöd till kommuner för demokratisk lokaluthyrning
      Måste en kommun upplåta sina lokaler till alla som vill hyra, eller finns det utrymme för att säga nej? SKL har tillsammans med Center mot våldsbejakande extremism tagit fram en skrift med goda råd för att navigera med demokratiaspekten i åtanke.
      Sveriges kommuner spelar en viktig roll för att skapa goda förutsättningar för ett rikt kulturliv och idrotts- och fritidsaktiviteter för barn och unga, och i många kommuner finns också en uttalad politisk ambition att kommunens lokaler ska användas så mycket som möjligt, istället för att stå tomma. De flesta kommuner upplåter därför emellanåt sina idrottsanläggningar, skolor, föreläsningssalar, teatersalonger och andra samlingssalar, för olika sammankomster.Hjälp att reda ut begreppenSveriges Kommuner och Landsting (SKL), har med stöd av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) tagit fram en skrift för att reda ut begreppen och beskriva de förutsättningar och principer som gäller enligt lag, vid uthyrning och upplåtelse av kommunala lokaler.Råd vid lokaluthyrning. Demokratiska aspekter vid nyttjande av kommunala lokaler, webbutikDetta innebär att många kommuner sedan länge har behövt ta ställning till hur de ska agera när olika extrema eller våldsbejakande organisationer vill använda deras lokaler. Det har kunnat gälla till exempel motorcykelgäng eller representanter för vit makt-miljön. Idag finns dessutom även andra uttalat våldsbejakande organisationer, som ibland önskar hyra lokaler av kommunen, för kortare eller längre tid.Krav på likabehandling, opartiskhet och grundläggande MRVad är det som gäller, när extremistorganisationer av olika slag vill hyra lokaler av kommunen? Exempelvis finns det i regeringsformen (RF) krav på att kommuner i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet, enligt regeringsformen ska dessutom var och en gentemot det allmänna garanteras yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet.Kommunallagen kräver också att kommunen ska behandla sina invånare lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Kommuner måste därför göra ett principiellt ställningstagande som ska gälla vid all uthyrning och upplåtelse, så alla potentiella användare behandlas lika.
      Läs mer
    • 2018-11-21
      Ungdomar på en tågstation.
      FN:s kommitté mot rasism kommenterar Sveriges arbete
      Committee on the Elimination of Racial Discrimination (CERD) övervakar hur FN:s konvention för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering efterlevs. Sverige avrapporterar regelbundet, varpå CERD lämnar rekommendationer och betänkligheter. Senaste kommentaren om Sveriges arbete på området kom våren 2018. 
      Stater som ansluter sig till FN:s kärnkonventioner åtar sig att med jämna mellanrum granskas av de kommittéer som är kopplade till konventionerna. Sverige har ratificerat FN:s konvention för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, lämnade in den senaste avrapporteringen under 2017, och fick under våren ta del av CERD:s rekommendationer. Dessa behandlar hur Sverige bör arbeta vidare med avskaffandet av rasdiskriminering.Arbete för minoriteters rättigheter prioriterasSverige uppmanas att arbeta för att eliminera förekomsten av hatbrott mot etniska och religiösa grupper och för att motverka diskriminering av minoriteter. Kommittén rekommenderar Sverige att se över olika gruppers faktiska tillgång till rättigheter som rör exempelvis utbildning och bostadsmarknad. CERD uppmärksammar att bland annat samer, romer, afro-svenskar, judar och muslimer utsätts för diskriminering, hot och våld, och uppmanar Sverige att vidta åtgärder mot detta.Särskild oro uttrycks för förekomst av brandattentat mot moskéer och flyktingboenden, och för organiserade rasistiska och extremistiska organisationer. Sverige kritiseras för att organisationer som bygger på- och uppmanar till rasism inte har förbjudits.CERD efterfrågar en svensk MR-institutionSverige har under flera år kritiserats från internationellt håll för att inte ha en oberoende nationell MR-institution. Frågan lyfts fram även i CERD:s senaste rekommendationer och inrättandet av en oberoende MR-institution utreds just nu.FN:s kommitté mot rasism är inte enbart kritisk, utan ger även Sverige beröm för bland annat det arbete som bedrivs mot diskriminering, för den nationella handlingsplanen mot rasism och hatbrott som antogs i november 2016, för arbetet mot segregation samt för strategin för romsk inkludering.
      Läs mer
    • 2018-11-08
      Var fjärde förtroendevald utsatt för hot 
      Kvinnor, utlandsfödda och yngre är mest utsatta. Under 2016 utsattes 25% för hot och hat, och under våren har SKL genomfört intervjuer för att samla berättelser. Hot och hat mot förtroendevalda ett allvarligt hot mot demokratin, särskilt om det drabbar grupper oproportionellt. SKL håller ett seminarium på ämnet under MR-dagarna.
      SKL arbetar för ökad trygghet för personer med politiska förtroendeuppdrag. Det handlar bland annat om att tydliggöra ansvar och roller inom respektive kommun, landsting och region både vad gäller rutiner för förebyggande arbete och för att hantera situationen när hot och hat förekommer.Läs vidare om SKL:s förebyggande arbete kring hot, hat och våld mot förtroendevaldaHot och hat påverkar - Intervjuer om förtroendevaldas situation, webbutikenAnna-Lena Pogulis är projektledare för SKL:s kraftsamling på området. Hon berättar att kvinnor i högre grad än män får utstå sexistiska kommentarer, och att hotfulla och hatiska uttalanden till stor del förekommer i digitala miljöer.Då det mesta av hat och hot på internet är anonymt, kan just ovissheten vara mycket obehaglig. Vem vill mig illa? Är det någon jag möter varje dag? Den osäkerheten kan skapa en oro för att vistas på gator och torg.- Anna-Lena Pogulis, projektledare Sveriges Kommuner och LandstingFörtroendevalda ska kunna verka tryggt i sitt demokratiska uppdrag, det är grundläggande för att den representativa demokratin ska fungera. SKL anordnar ett seminarium på temat När hot och hat påverkar förtroendevalda i sitt uppdrag vid årets upplaga av MR-dagarna, fredagen den 16 november kl. 09:00 – 10:00.Årets tema för Mänskliga rättighetsdagarna är rätten till ett liv fritt från våld. MR-dagarna är Nordens viktigaste mötesplats för frågor kring mänskliga rättigheter, lokalt och globalt. Konferensen anordnas sedan år 2000, och går i år av stapeln 15-17 november på Stockholmsmässan. SKL medverkar med fyra egna seminarier.Läs vidare om MR-dagarna, programmet och köp biljett
      Läs mer

    Prenumeration

    Sidfot