Varför är MR viktigt för SKL?

Emil Broberg är SKL:s tredje vice ordförande och fanns med under den dag om mänskliga rättigheter som projektet MR i styrning och ledning höll i maj. Där talade han på temat ”Varför är MR viktigt för SKL?” och vi fick tillfälle att ställa några extra frågor efteråt.

SKL:s politiska ledning prioriterat upp frågan om mänskliga rättigheter i de nya kongressmålen, varför?
– Mänskliga rättigheter utgör i princip grunden för allt det arbete som sker i kommuner och landsting. Vi menar att det är viktigt att tydligare lyfta fram detta då det ger oss en möjlighet att stödja en positiv utveckling för att stärka de mänskliga rättigheterna även i Sverige. Vi har mycket kvar att göra. För att det ska kunna göras på ett bra sätt så måste arbetet ske strategiskt och föras in i den centrala styrningen av vår välfärd på alla nivåer.

Finns ett ökat intresse från SKL:s medlemmar om MR-frågor?
– Det finns ett växande intresse och det ökar snabbt. Med allt fler som bedriver ett framgångsrikt arbete så sprids de goda exemplen och fler vill ta efter. Frågorna om mänskliga rättigheter hamnar också allt oftare i fokus på de kommunala dagordningarna. Vi har frågor som rör EU-migranter, flyktingar, barnens rättigheter och så vidare. Detta kan ingen undgå att hantera och då ökar medvetenheten och intresset växer.

Vilken är den mest brådskande frågan att arbeta med inom MR just nu?
– Min personliga uppfattning är att det är asylrätten. Den utveckling som vi sett det sista halvåret är mycket oroväckande. Det gäller både internationellt med stängda gränser och nationellt med allt hårdare regler vilket drabbar barnen extra hårt.

Överenskommelse MR - stärka arbetet med mänskliga rättigheter

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Hjälpte informationen på sidan dig?


    User information

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar (Anna Lindström, Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander) ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 2019.

    I bloggen kommer vi att berätta om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner, landsting och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.

    • 2018-09-19
      En man och två kvinnor sitter och samtalar.
      Inkludera medborgarna i de komplexa frågorna
      Att inkludera medborgare och låta dem vara med och påverka beslut, planer och tjänster mellan valen är idag vanlig förekommande bland kommuner, regioner och landsting. När det kommer till de komplexa och potentiellt konfliktfyllda frågorna krävs dock ett fördjupat arbete för att synliggöra fler perspektiv.
      Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2010 arbetat med att stödja ett antal kommuner som arbetat med medborgardialog i särskilt komplexa och konfliktfyllda frågor. Kommunerna har bland annat arbetat med frågor som rör socialt utanförskap, inkludering av nyanlända, stora infrastrukturprojekt och förändringar av skolorganisation med nedläggning av byskolor.En av de viktigaste lärdomarna när det är dags att summera de senaste tre årens arbete är vikten av att nå alla de som är berörda och deras perspektiv på frågan. Det gäller såväl inom kommunen som de utanför, ett arbete som kan liknas vid en detektiv som söker upp alla perspektiv genom ett aktivt och nyfiket utforskande.Är de svåra att nå eller lätta att ignorera?- Anne Tortzen fil. dr och grundare av Center for Borgerdialog.Att föra medborgardialog i komplexa frågorEn av kommunerna som arbetar med medborgardialog i komplexa frågor är Stockholm. I stadsdelen Östberga har kommunen genomfört en medborgardialog om trygghet enlig SKL:s modell. Under flera kvällar har boende och kommunen träffats för att tillsammans arbeta fram trygghetsfrämjade åtgärder. Ett av de förslag som har genomförts är bildandet av ett så kallat allaktivitetshus som invigdes 1 september i år. Allaktivitetshuset skapades bland annat för att skapa mer liv och rörelse i området, för att öka vi-känslan och för att vara en plats där boende kan arrangera aktiviteter och där stadens olika verksamheter kan rymmas.SKL erbjuder just nu utbildningsinsatser i medborgardialog i komplexa frågor kopplat till integration.Östbergas allaktivitetshusUtbildningsinsatser: Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor
      Läs mer
    • 2018-09-12
      Två kvinnor som talar. De står vid ett podium.
      SKL lanserar informationsportal för nyvalda
      Att det var val i söndags kan knappast ha undgått någon. Totalt 310 kommun- och landstingsval genomfördes runt om i landet. För den som är ny i sitt politiska förtroendeuppdrag kan det finnas många frågor. SKL lanserar därför en portal som stöd till nyvalda i syfte att stärka lokalpolitiker i det demokratiska uppdraget. 
      Informationsportalen för nyvalda finns nu tillgänglig på SKL:s webbplats. Via ingången kan den som är ny i sitt politiska förtroendeuppdrag ta del av material på grundläggande basnivå kring bland annat det politiska uppdraget, arbetsgivaransvaret, självstyre, lagstiftning och revision. Där finns även information om uppdrag och ansvar för fullmäktige, styrelser och nämnder. Via informationsportalen med stöd och utbildning för nyvalda politiker i kommuner och landsting kan du även ta del av:
      • kostnadsfria webbutbildningar och kunskapsfilmer
      • erbjudande om grundutbildningar
      • publikationer och annat material att ladda ned eller beställa
      Stöd och utbildning för nyvald politiker i kommuner och landstingÖkad kunskap om mänskliga rättigheter bland förtroendevaldaMänskliga rättigheter utgör en grundbult för demokrati och är i många fall kärnan i kommuner och landstings välfärdsuppdrag, exempelvis vad gäller hälsa, utbildning, delaktighet och inflytande. Att politiker i kommuner och landsting har kunskap om mänskliga rättigheter är en grundläggande förutsättning för att perspektivet ska få genomslag och bli en integrerad del av verksamheterna.Som en del i att medvetandegöra, informera och fortbilda förtroendevalda om mänskliga rättigheter är SKL:s webbutbildning i mänskliga rättigheter en del av portalen för nyvalda. Förutom mänskliga rättigheter omfattar portalen stödmaterial kring demokrati, medborgardialog och relationen mellan lokalpolitiken och EU.Vi önskar de förtroendevalda lycka till i sina uppdrag, med förhoppning om ett fortsatt stort engagemang på MR-området. Grundläggande webbutbildning inom mänskliga rättigheter
      Läs mer
    • 2018-08-31
      Clemenstorget i Lund
      Lund har fattat beslut om att bli en MR-stad
      Begreppet MR-städer bygger på idén att platsen där människor bor är speciellt viktig för att skydda och främja mänskliga rättigheter. Förslaget om att utropa sig till MR-stad fick en bred uppslutning av flera partier i Lunds kommunfullmäktige. Lund har gått systematiskt till väga. MR ska genomsyra varje beslut som rör medborgarna!
      För bli en MR-stad (eller MR-kommun/region) krävs ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. Lunds kommun har sedan 2016 arbetat tillsammans med Raoul Wallenberginstitutet (RWI) för att ta fram den struktur för MR-arbetet som kommunstyrelsen nu beslutat om. Det handlar bland annat om kunskapshöjande insatser och om hur kommunens ska kunna arbeta med människorättsfrågor i kommunens alla verksamheter. RWI har tidigare varit med och utvecklat SKL:s så kallade MR-plattform.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheterSamverkan med forskare och civilsamhälle för att stärka MRAtt vara en MR-stad innebär, bland annat, att staden i sitt interna arbete anammar ett perspektiv på mänskliga rättigheter i varje beslut som rör medborgarna. Det kan till exempel gälla beslut om bostadsplanering, stadsplanering, utbildning och äldrevård. I det externa arbetet samverkar staden med företag, föreningar, universitetet och andra aktörer för att se till att positiva åtgärder för mänskliga rättigheter utvecklas och genomförs.— Nu tar vi nästa steg i arbetet med att bli en mer öppen och välkomnande stad. Vi har under mandatperioden haft ett stort fokus på att stärka arbetet med mänskliga rättigheter i kommunen. Det har handlat om att se över våra interna arbetssätt såväl som att öka kommunens internationella engagemang i dessa frågor. Det är med stor stolthet vi kan deklarera oss själva som Sveriges första MR-stad, säger Elin Gustafsson (S), kommunalråd.Barnrättskommitté får ett bredare fokusBeslutet innebär också att den barnrättskommitté som finns i kommunen och som består av representanter från samtliga förvaltningar görs om till en kommitté för mänskliga rättigheter. Kommittén får bland annat i uppdrag att initiera utbildningsinsatser om mänskliga rättigheter, arbeta för att motverka diskriminering och främja människors möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda på likvärdiga villkor. Kommittén ska liksom den tidigare Barnrättskommittén bestå av representanter från alla kommunens förvaltningar och ska överse hur implementeringen av det nya arbetssättet går till och följs upp.Vi gratulerar Lunds kommun till beslutet och önskar lycka till med rättighetsarbetet i framtiden!Läs vidare om beslutet på Lunds kommuns webbplats
      Läs mer
    • 2018-08-27
      Annonsbild om Raoul Wallenbergsdag den 27 augusti 2018
      Raoul Wallenbergs dag 27 augusti
      Raoul Wallenbergs dag är Sveriges nationella dag för civilkurage och medmänsklighet. Något som behövs särskilt mycket nu när intolerans åter brer ut sig. Vi vill att den här dagen ska påminna om hur viktigt det är med demokratiska arenor där alla kan vara delaktiga och engagera sig.
      Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är stolt medlem i Nationalkommittén för den här dagen och vill att vi tillsammans mobiliserar oss och tar ställning för demokratin. MR-bloggen har i tidigare inlägg uppmärksammat den svenske diplomaten Raoul Wallenbergs gärning, där civilkurage och medmänsklighet är ledord. Raoul Wallenberg Academy arbetar vidare i hans anda, bland annat genom det årliga högtidlighållandet och uppmärksammandet av Raoul Wallenbergs dag den 27 augusti.För mig finns inget annat val – Raoul WallenbergDagen uppmärksammas på flera hållDen 27 augusti uppmärksammas på flera sätt runt om i landet, och varje år är det fler kommuner som ansluter sig med egna arrangemang. Ystad, Vindeln, Falköping, Kramfors, Mönsterås, Kristiansand, Vallentuna, Smedjebacken och Tranås är bara några exempel på platser där det anordnas olika aktiviteter för att uppmärksamma dagen.På webbplatsen för Raoul Wallenbergs dag kan du hitta information om hur dagen uppmärksammas i just din hemkommun!Raoul WallenbergsdagOlika priser delas ut under dagenI Stockholm delar Raoul Wallenberg Academy ut det årliga Raoul Wallenbergpriset, som går till en person som arbetar med kunskapshöjande insatser för barn och unga mot främlingsfientlighet, intolerans och alla människors lika värde.Ungdomspriset Ungt Kurage går till unga som agerar med civilkurage i sin vardag.I år delar man även för första gången ut pris för Årets medmänskliga kommun och priset Årets Changemaker.Du kan läsa mer om Raoul Wallenbergs gärning, om de utmärkelser som delas ut i hans namn, och om det arbete som bedrivs av Raoul Wallenberg Academy på deras webbplats.Raoul Wallenberg
      Läs mer
    • 2018-08-15
      Personer som sitter och samtalar vid ett bord.
      Nytt material från SKL visar på rättighetsbaserat arbete i praktiken
      SKL har under våren arbetat tillsammans med åtta kommuner och två regioner med att ta fram tio verksamhetsnära exempel på rättighetsbaserat arbetssätt i praktiken. Exemplen är utformade för att komma så nära det vardagliga arbete som bedrivs hos våra medlemmar som möjligt. Materialet publiceras på skl.se/mr den 20 augusti.
      Mänskliga rättigheter är faktiskt något som görs varje dag i våra medlemmars verksamheter. Utan rättighetsglasögon kan arbetet med MR i praktiken vara svårt att få syn på. De verksamhetsnära exempel som nu har tagits fram kommer från vitt skilda verksamhetsområden, men har gemensamt att de visar hur kommuner och landstings uppdrag i mångt och mycket handlar om mänskliga rättigheter.Under våren har MR-bloggen låtit läsarna tjuvkika på några av de verksamheter som har bidragit med exempel. Klippans kommuns kartläggningsarbete mot diskriminering, Region Jönköpings läns satsning för delaktighet i vården och Malmö stads Bostad först omfattas av det material som nu publiceras. Hur Bodens kommun har arbetet med mänskliga rättigheter i skolan, hur Västra Götalandsregionen förebygger missförstånd mellan vårdgivare och patienter och hur Mölndals stad tillgänglighetssäkrar de beslut som kommuniceras är några andra exempel som presenteras.Exemplen visar både tillvägagångssätt och utfallExemplen är utformade för att påvisa mänskliga rättigheters dubbla funktion i offentlig verksamhet. Det handlar många gånger om kärnuppdraget för kommuner och landsting – uppdraget att säkra tillgång till bostäder, medborgarnas rätt till bästa möjliga hälsa och en skolgång fri från diskriminering. Ett rättighetsbaserat arbetssätt handlar många gånger rent praktiskt om att arbeta utifrån MR-principerna om icke-diskriminering/jämlikhet, deltagande/inkludering och transparens/ansvar.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom MRMed ett rättighetsbaserat arbetssätt följer många gånger andra goda effekter, som exempelvis ökad tillit och rättssäkerhet. Ett rättighetsbaserat arbetssätt är inte ett extra, ytterligare perspektiv som ska läggas på ordinarie verksamhet, utan handlar faktiskt om kärnuppdraget och om att förhålla sig icke-diskriminerande. Materialet Mänskliga rättigheter i praktiken belyser detta. Ett diskussionsunderlag finns kopplat till de verksamhetsnära exemplen, för att hjälpa läsaren att fundera vidare och applicera principerna på den egna verksamheten.
      Läs mer
    • 2018-07-04
      Hus och människor i stadsmiljö.
      Bostad först – för bättre hälsa och livskvalitet
      Bostad först erbjuder personer som befinner sig i hemlöshet möjlighet till ett eget boende. Tanken är att en bostad är grunden för att kunna ta tag i sin situation i övrigt. Ett rättighetsbaserat arbetssätt med individen i fokus hjälper verksamheten att komma nära brukaren och synliggör sammansatt problematik på individnivå.
      Brukardelaktighet är nyckelnEn av de kommuner som arbetar enligt Bostad först är Malmö stad. Modellen bygger på tilliten till att var och en själv vet vad hen behöver. Tillsammans med hyresgästen arbetar Bostad först för att skapa ett långsiktigt och stabilt boende med målet att brukaren ska få ett eget bostadskontrakt. Verksamheten erbjuder kontinuerligt stöd i form av samtal, rådgivning och olika aktiviteter. Man samverkar även med hyresgästens nätverk. Hyresgäst och handläggare inom socialtjänsten upprättar tillsammans en kvarboendeplan som utgår från hyresgästens situation, med egna önskemål och prioriteringar. Personer som omfattas av insatsen görs delaktiga i arbetet på flera olika sätt. Stödinsatser utgår helt från hyresgästens egna önskemål och sker på dennes initiativ.Anita Svantesson, som är sektionschef för Bostad först i Malmö stad beskriver vikten av involverade brukare:”De önskemål den hemlöse själv uttrycker i kontakten med sin handläggare väger tungt. Urval sker sedan genom intervju med Bostad först innan beslut enligt Socialtjänstlagen fattas. En viktig faktor för att få en bostad genom Bostad först är att man är motiverad samt positiv till att ha kontakt med verksamheten varje vecka. Ofta har personen en lång bakgrund i hemlöshet, ofta dessutom besvär med missbruk och/eller psykisk ohälsa.”Den nära kontakten mellan hyresgästen och handläggaren på socialtjänsten lyfts fram som en framgångsfaktor för modellen. Malmö har därför varit noga med att inte överskrida antalet om tio hyresgäster per handläggare, för att kunna tillmötesgå hyresgästernas behov och etablera en nära kontakt.Verksamheten ger ringar på vattnetBostad först är idag en väletablerad och framgångsrik modell för att motverka hemlöshet. De flesta hyresgäster upplever att de har fått ett bättre liv efter att ha fått en bostad genom Bostad först. Många får en bättre hälsa eftersom de har fått möjlighet att uppsöka läkare och tandläkare efter mångåriga bekymmer. Det är även vanligt att hyresgästerna efter en tid återupptar kontakten med sina anhöriga. Det är inte heller ovanligt att den som får bostad via projektet minskar sitt missbruk eller i vissa fall upphör helt efter en tid. Projektet har alltså visat sig ge ringar på vattnet också på andra rättighetsområden än bostad, exempelvis genom bättre hälsa.Malmö stad planerar att under hösten 2018 tillsätta ett brukarråd för att öka de boendes möjlighet att påverka ytterligare. Verksamheten har även sammankopplats med kommunenens uppsökande verksamhet för att nå ut till fler.I augusti publicerar SKL ett antal verksamhetsnära exempel på rättighetsbaserat arbetssätt i praktiken. Malmö stads arbete med Bostad först är en av de verksamheter som presenteras.
      Läs mer
    • 2018-06-20
      Animerad bild på en person som sitter framför en dator. På skärmen står det en massa ord om hat och hot.
      Trygghet för förtroendevalda är en förutsättning för demokrati
      Var fjärde förtroendevald uppger att de har utsatts för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt politiska förtroendeuppdrag. Vi behöver göra upp med attityden att lite får man tåla. Faran finns annars att demokratin sätts ur spel om människor avstår från att ta politiska uppdrag eller att ta ställning eller uttala sig i en känslig fråga. 
      SKL genomför, med stöd från regeringen, en satsning för att stödja kommuner, regioner och landsting. Vi kommer tillsammans att fördjupa kunskaper och utveckla det systematiska arbetet med riskanalyser och att förebygga självcensur. Lagstiftningen måste skärpasKänslan är att hoten tenderar att bli fler och grövre. Uppdraget som politiker bygger på att man kan, vill och vågar engagera sig. SKL har länge efterfrågat en skärpt lagstiftning för det hat och hot de utsätts för. I vår har både demokrati- och stadsministern uppmärksammat olika resultat inom området och uttalat sig om lagstiftning så vi har positiva förhoppningar.Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har på uppdrag av SKL studerat hur hat och hot mot sex kommunstyrelseordföranden ser ut i några svenska digitala miljöer, samt hur de kommenteras i diskussionsforum och kommentarsfält.FOI konstaterar att 20 procent av kommentarerna var av kränkande slag. Kommenterarna består av direkta personangrepp och handlar sällan om den politiska sakfrågan. Hat förekommer betydligt oftare än direkta hot, och kvinnor är mer utsatta än män. Studien visade att de kränkande kommentarer som riktades till kvinnliga kommunpolitiker var både fler till antalet, och dessutom att de var grövre. Det är dessutom enbart kvinnorna som har utsatts för kommentarer som anspelar på sexualitet.”Vi ser mycket allvarligt på resultatet. Studien har gett oss ökad kunskap att använda i vårt fortsatta arbete framöver”— Lena Langlet, samordnare för demokratiområdet på SKLUtsatthet kan leda till självcensurNär förtroendevalda utsätts för hat, hot och våld som leder till att de påverkas i sitt beslutsfattande är det ett allvarligt hot mot vår demokrati. För att undersöka hur beslutsfattandet påverkas av hot och har SKL genomfört en kortanalys kring självcensur i samarbete med BRÅ.Politikernas trygghetsundersökning visar att var femte förtroendevald någon gång har censurerat sig själv. Det kan handla om att den förtroendevalda tvekar inför ett beslut eller åtgärd, att hen har påverkats att fatta ett annat beslut eller har undvikit att engagera sig i en specifik fråga. Också i frågan om självcensur är kvinnor mer drabbade än män, och åldersgruppen under 39 år är mer drabbade än äldre förtroendevalda. Vid upprepade händelser av utsatthet stiger censuren ytterligare – var tredje förtroendevald som har sådana erfarenheter har någon gång valt att censurera sig själv.När hot och hat får konsekvenser på beslutsfattandet utgör det ett hot mot vårt demokratiska system, vi behöver utveckla såväl riskanalyser som andra metoder för att förtroendevalda ska känna sig trygga i sitt demokratiska uppdrag. — Anna-Lena Pogulis, projektledare SKL.SKL:s arbete fortsätterSKL fortsätter sitt arbete med bland annat genom att stötta kommuner, regioner och landsting där förtroendevalda utsätts. SKL erbjuder bland ett telefonstöd till tjänstepersoner som i sin tur ger stödet till förtroendevalda lokalt. Dessutom genomförs webbinarium med inbjudna gäster utifrån teman.. Nästa tema är den 28 augusti och handlar om olika former av stöd till förtroendevalda, Borås kommun och Brottsofferjouren kommer att vara gäster.
      Läs mer
    • 2018-06-13
      Ungdomar som sitter i en trapp
      Normer kan stå i vägen för rättigheter
      Det står ingen skylt utanför ungdomsmottagningen som säger att killar inte är välkomna. Det behövs inte. De flesta går inte dit i alla fall. Betyder det att killar inte har frågor om relationer, sex och preventivmedel? Att de aldrig behöver gå och testa sig, eller behöver någon att prata med när de mår dåligt?
      Så är det naturligtvis inte. Organisationen MÄN:s stödchatt Killfrågor.se får tusentals frågor, för att ta ett exempel. Behovet finns. Ändå går killarna inte dit.Stärka tillgången till rättigheterJag blir lite brydd ibland när det sägs att ”vi måste stärka den eller den gruppens rättigheter” eller ”alla människor i samhället ska ha samma rättigheter”. Alla konventioner har en bestämmelse som säger att rättigheterna som uttrycks i den gäller alla, oavsett faktorer som kön, etnicitet, religion etc. I formell mening har alla människor redan samma rättigheter.Det vi menar är förmodligen att vi måste stärka människors tillgång till sina rättigheter. En rättighet som inte förverkligas är bara en tom föreställning som blir hängande i luften.Dödligheten är högre bland män
      • Om rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet, är det då ett rättighetsproblem att killar inte går till ungdomsmottagningen?
      • Är det ett rättighetsproblem att mer än dubbelt så många män som kvinnor tar livet av sig, att många fler män än kvinnor dör i olyckor i trafiken, på sjön, i arbetslivet?
      • Att tre gånger fler män än kvinnor dör i alkoholrelaterade sjukdomar?
      • Att dödligheten är högre bland pojkar och män än bland flickor och kvinnor i alla åldrar upp till 80 år?
      Ja, jag vill hävda att det är ett rättighetsproblem. Människor styrs och påverkas inte bara av lagar och förordningar, utan också av föreställningar om hur vi ska vara som flickor och pojkar, som kvinnor och män.Det är normer som formar oss från första andetaget till det sista. Och det är normer som kan stå i vägen för att vi ska få tillgång till våra rättigheter. Det är normer som till exempel hävdar att män ska vara starka, självständiga och prestationsinriktade. Det är normer som bidrar till mäns risktagande och gör oss dåligt rustade att ta ansvar för vår fysiska och psykiska hälsa.Fokus förändra mansnormerSKL har under två år drivit en särskild satsning på män och jämställdhet, med ett fokus på hur förändrade mansnormer kan ge stora vinster både för enskilda individer och för samhället i stort. Många av de här förändringarna har betydelse för mäns hälsa, vare sig det handlar om utbildning, att vara förälder, att välja yrkesbana, eller att få möjlighet att ta ansvar för sin egen hälsa.I spellistan Röster om manlighet på Youtube har vi samlat femton filmer som visar hur kommuner och landsting kan arbeta för att bidra till säkerställa mäns tillgång till sina rättigheter, genom att utmana och förändra normer för manlighet.Röster om manlighet, YouTubeI SKL:s webbutik hittar du flera skrifter och rapporter om förändringsarbete med maskulinitet i fokus, inom psykisk hälsa, skolan, föräldraskap och våldsförebyggande arbete.Skrifter om maskulinitet och jämställdhet
      Läs mer
    • 2018-06-04
      Personer som sitter i ett arbetsmöte och diskuterar.
      Region Jönköpings län jobbar med delaktighet för rätt vårdkvalitet
      Det händer en hel del på MR-området i Region Jönköpings län. Regionen har antagit ett program för hållbar utveckling för 2017-2020, och som ett led i arbetet involverades drygt 200 medarbetare i att komma med förslag och sätta upp mål. På verksamhetsnivå använder regionen patientdelaktighet för rätt vårdkvalitet. 
      Social hållbarhet är en avgörande framgångsfaktorGenom att medarbetarna involverades i visionsarbetet fick regionen in över 800 förslag på hur hållbarhetsarbete kan bedrivas i framtiden. Fyra särskilda framgångsfaktorer står i centrum för arbetet: vi är klimatsmarta, vi använder våra resurser klokt, vi är socialt hållbara, och vi bidrar till en sund livsmiljö. Utifrån dessa arbetar regionen systematiskt med mål och mätetal, både för uppföljning, utvärdering och för vägledning i det fortsatta arbetet.Området för social hållbarhet omfattar en rad mänskliga rättigheter. Det handlar om mångfald, tillit till samhället, jämlik hälsa och inflytande. Konkret berörs frågor som allas rätt till sjukvård, likabehandling, goda arbetsvillkor för regionens anställda och ett meningsfullt liv.Lärcafé – ett forum där patienterna styr innehålletDet är vanligtvis hälso- och sjukvården som förmedlar kunskap och patienten som tar emot. En del medicinsk information är givetvis obligatorisk, men hur är det med alla andra funderingar som följer med en diagnos? Det är inte säkert att vårdpersonalens förväntningar om vad vårdtagarna vill veta alltid stämmer överens med vad patienten faktiskt funderar över.Lärcafé är en modell för att vända på det hela och sätta individens behov i fokus. Gruppträffar där patienternas frågor styr innehållet anordnas. Erfarna patienter och närstående bidrar med erfarenhetsbaserad kunskap och hälso-och sjukvårdspersonal med fackkunskap. Samspelet är centralt och genom ömsesidigt kunskapsutbyte genereras ny kunskap som kan komma till nytta för alla parter. Där det kommer fram att kunskap saknas bjuds experter in för att möta gruppens behov. I Region Jönköpings Län har modellen använts med framgång för bl.a. Parkinsons sjukdom, förmaksflimmer och depression.Involverade patienter och anhöriga kan vara en stor tillgång i vården. Delaktighet hjälper till att identifiera hur behoven ser ut, och utifrån dessa kan regionen prioritera och utforma rätt insatser. Ett rättighetsbaserat arbetssätt hjälper till med rätt satsningar och rätt kvalitet. Organisationen utgår ifrån individens behov, istället för att individen ska anpassa sig efter organisationen.Program för hållbar utbveckling 2019 - 2020, Region Jönköpings län (PDF, nytt fönster)
      Läs mer
    • 2018-05-23
      Symboler för de 17 globala målen för Agenda 2030
      Sverige ska bli bäst i världen på hållbar utveckling
      Delegationen för Agenda 2030 har till uppdrag att arbeta för FN:s mål för hållbar utveckling. Ambitionsnivån är hög – Sverige ska vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030. Utmaningarna är globala, men lösningarna är lokala. Kopplingen till mänskliga rättigheter är stark. Delegationens slutbetänkande kommer i mars 2019.
      Arbetssättet känns igen från Mänskliga rättighetsområdet (MR)FN har identifierat ett antal globala mål för hållbar utveckling – utmaningar för att världen ska utvecklas i en önskvärd riktning. Inom de 17 utvecklingsmålen finns 169 delmål identifierade. Enligt Danish Institute for Human Rights (DIHR) är 155 av dessa kopplade till mänskliga rättigheter.Utan mänskliga rättigheter, ingen hållbar utveckling – och vice versa.- Birgitte Feiring, DIHRLäs vidare om kopplingen mellan MR och Agenda 2030 - du kan laborera själv (guide, engelska)Utöver den tydliga kopplingen mellan MR och den stora merparten av utvecklingsmålen i sak, känns förhållningssättet till Agenda 2030 igen från rättighetsområdet. Agendan är universell och riktar sig till alla världens länder; ansvaret och genomförandet är gemensamt. Målen är integrerade och odelbara, vilket innebär att inget mål får nås på bekostnad av ett annat. Ingen ska lämnas utanför, utan agendan ska genomföras med särskild hänsyn till de samhällen och människor som har sämst förutsättningar.Den svenska delegationen för Agenda 2030 prioriterarMålen i Agenda 2030 är ingenting som ska läggas utanpå ordinarie arbete – de ska arbetas in i befintliga strukturer, från global till lokal nivå. Detta ställer stora krav på regioner, landsting och kommuner. Den svenska Agenda 2030-delegationen har till uppgift att stödja och stimulera genomförandet av utvecklingsmålen i Sverige och ge förslag till en övergripande handlingsplan.Målet är att Sverige ska vara världsledande när det gäller hållbar utveckling, men det är skillnad på att vara bäst i världen och att göra det som är bäst för världen.I sitt arbete har delegationen identifierat ett antal prioriterade områden utifrån en nulägesbeskrivning av hur Sverige ligger till när det gäller samtliga 17 mål. Slutsatsen är att Sverige bör satsa på att arbeta för ett jämlikt och jämställt samhälle, hållbara städer, en samhällsnyttig och cirkulär ekonomi, ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller, hållbara och hälsosamma livsmedel och stärkt kunskap och innovation. Ett flertal av FN:s utvecklingsmål omfattas av dessa prioriterade områden.Delegationens arbete med Agenda 2030Globala målen på FN:s utvecklingsprogram UNDP
      Läs mer

    Prenumeration

    Sök i bloggen

    Sidfot