Vilka var de största utmaningarna…

...i att börja arbeta med mänskliga rättigheter? Kjell Gunnarsson, chef för Enheten för verksamhetsstyrning, Gävle kommun reflekterar.

– För mig som chef för verksamhetsstyrningen i Gävle var det ett nytt område och inget som jag tidigare hade reflekterat över. Men i och med att vi började arbetet med att ta fram ett program för social hållbarhet blev det tydligt att mänskliga rättigheter ingår i nästan allt en kommun sysslar med, de finns med i alla våra verksamheter dagligen.

Utmaningen var sedan att hitta en modell som gör att man kan sätta mål och ta fram mätbara indikatorer som gör att vi kan följa effekten av de aktiviteter som görs. De kommunövergripande målen måste utformas och formuleras så att de blir begripliga och användbara för ganska väsensskilda verksamheter som till exempel socialnämnden och ett bolag som Gävle hamn.

Mänskliga rättigheter ingår i nästan allt en kommun sysslar med

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Hjälpte informationen på sidan dig?


    User information

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar (Anna Lindström, Cecilia Berglin och Björn Kullander) ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen under 2017 och 2018.

    I bloggen kommer vi att berätta om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner, landsting och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.

    • 2018-01-17
      Två glada kvinnor som håller i en flagga.
      Botkyrka jobbar med struktur och kultur
      Att tydliggöra på vilket sätt mänskliga rättigheter kan integreras i kommunens styrsystem och samtidigt bli en del av alla medarbetares förhållningssätt, det var två mål som Botkyrka kommun satte upp i SKL:s projekt MR i styrning och ledning .
      Ett tydligt resultat av projektet är att kommunstyrelsen nu har beslutat att den kommunala styrningen och arbetet i kommunen ska genomsyras av rättighetsprinciperna.För Botkyrka kommun kom SKL:s projekt om mänskliga rättigheter i styrning och ledning helt rätt i tiden av två skäl. Dels hade den politiska majoriteten redan innan beslutat att det var dags att se över kommunens övergripande målstyrning och dels hade man inlett ett arbete med att ta fram jämlikhetsdata för att mäta hur väl kommunen lever upp till alla invånares rätt till bland annat arbete, hälsa, utbildning och delaktighet.Struktur och kulturI SKL-arbetet har projektgruppen haft fokus på att få in mänskliga rättigheter i målstyrningen, det vill säga strukturen. Nästa steg efter projektets slut är att utveckla kulturen, det vill säga ledarskap och arbetssätt. Helena Rojas, en av projektets två projektledare berättar:– Struktur i form av att sätta och följa upp mål handlar om att ha koll på att det vi gör också leder till önskat resultat, medan kultur handlar om arbetssätt och ledarskap.Samtidigt som SKL-projektet pågick arbetade arbetsgrupper med deltagare från den politiska majoriteten och förvaltningsorganisationen med att ta fram förslag till en ny övergripande målstyrning. Som en del i det arbetet användes ett målsäkringsunderlag för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna utgör en viktig del i arbetet.Tagit fram verktygFör att hitta metoder som leder till att de mänskliga rättigheterna sätter sig i kulturen har Helena Rojas vidareutvecklat ett koncept som Botkyrka kommun redan idag använder. Verktyget bygger på workshops där medarbetare och chefer får lösa utmanande situationer och dilemman hämtade ur den egna vardagen. Verktyget, som tagits fram tillsammans med en konsult bygger på rättighetsprinciperna.– Förändringar går alltid långsammare än man önskar, men genom att arbeta med dilemman som tankesätt blir omställningen till ett människorättsbaserat arbetssätt tydligare, säger Helena Rojas.– Kultur är på många sätt svårare att förändra och innebär en större utmaning än en strukturförändring. Att få 330 chefer och över 6 000 medarbetare att tänka ur ett människorättsperspektiv är inte gjort i en handvändning.Fråga om värdighet kan ge riktningUnder projektet kom arbetsgruppen fram till att utgå ifrån rättighetsprinciperna är ett konkret sätt för medarbetare och chefer att förstå vad de behöver göra annorlunda än tidigare. Att lösa olika situationer i den kommunala vardagen med hjälp av rättighetsprinciperna är ett aktivt sätt att förändra kulturen och säkerställa att kommunens verksamheter arbetar mot att uppfylla de mänskliga rättigheterna– Vi har utöver rättighetsprinciperna också funderat på att lägga till ordet värdighet. Om vi lägger till frågan om värdighet i varje möte med en invånare och inför varje beslut så blir det enklare att se om man gör en sak rätt eller fel.Man frågar sig helt enkelt: Är det vi nu ska göra, för eller mot denna invånare, värdigt? Man kommer långt med att tänka så, avslutar Helena Rojas.
      Läs mer
    • 2018-01-10
      Piteå kommuns träd för Mångfald.
      Piteå satsar på delaktighet
      Piteå kommun har satsat mycket på medborgardialog och på att involvera invånare, organisationer och näringsliv i kommunens framtidsplaner. Man har inte heller väjt för begreppet mänskliga rättigheter och låter det nu få ta plats i hela verksamheten.
      2014 inledde Piteå kommun ett arbete för mångfald, bland annat genom olika former av medborgardialog. Till slut hade kommunen talat med över 1200 kommuninvånare om vad mångfald innebär. När det sedan blev aktuellt för Piteå att delta i SKL:s projekt och samtidigt uppdatera det som kallats Handlingsplan för mångfald föll det sig helt naturligt att istället ta fram Riktlinjer för mänskliga rättigheter . Anna-Lena Pogulis, strategisk chef, Piteå kommun berättar:– Jag skulle säga att mänskliga rättigheter förenklar mycket av vårt arbete och blir som ett paraply för till exempel mångfald, integration och jämställdhet. När man paketerar dem tillsammans med allt vi gör i kommunen blir det tydligt att till exempel skollagen hör ihop med mänskliga rättigheter och att socialtjänstlagen också gör det.Mänskliga rättigheter konsekvent begreppInför arbetet med de nya riktlinjerna tog kommunen återigen hjälp av invånarna. Bland annat genom en fokusdialog med 500 invånare som skulle ge ökade kunskaper om orsakerna bakom kvinnors höga ohälsotal och vad som kan göras för att skapa mer jämställda sätt att leva, bo och verka i Piteå. Rådet för tillgänglighet ingick i en annan dialog. Piteå kommun har också låtit de mänskliga rättigheterna bli tydliga i styrdokument som exempelvis budget och reglementen. I reglementen till nämnder och bolag står idag att: ”Styrelsen ska i sina verksamheter beakta det offentliga ansvaret att respektera, skydda och främja de mänskliga rättigheterna”.– Vi väljer konsekvent att tala om mänskliga rättigheter och människorättsspråket finns med även på vår webbplats och i vårt material kring det mångfaldsarbete som fortfarande pågår, säger Anna-Lena.Samverkar för att lyckasEn av de satsningar som Piteå gör för att fortsätta involvera civilsamhället i arbetet för de mänskliga rättigheterna är Ett Piteå för alla där kommunen tagit fram ett stödpaket som föreningar, företag och arbetsplatser i kommunen kan genomgå för att bli diplomerade i mänskliga rättigheter, något som uppskattas av många.– Vi kan som organisation inte lösa alla problem och inte heller ensamma se till att alla människors mänskliga rättigheter uppfylls. Men tillsammans med alla andra aktörer i Piteå kan vi göra mycket, avslutar Anna-Lena Pogulis.
      Läs mer
    • 2018-01-03
      Vilka var de största utmaningarna…
      ...i att börja arbeta med mänskliga rättigheter? Kjell Gunnarsson, chef för Enheten för verksamhetsstyrning, Gävle kommun reflekterar.
      – För mig som chef för verksamhetsstyrningen i Gävle var det ett nytt område och inget som jag tidigare hade reflekterat över. Men i och med att vi började arbetet med att ta fram ett program för social hållbarhet blev det tydligt att mänskliga rättigheter ingår i nästan allt en kommun sysslar med, de finns med i alla våra verksamheter dagligen.Utmaningen var sedan att hitta en modell som gör att man kan sätta mål och ta fram mätbara indikatorer som gör att vi kan följa effekten av de aktiviteter som görs. De kommunövergripande målen måste utformas och formuleras så att de blir begripliga och användbara för ganska väsensskilda verksamheter som till exempel socialnämnden och ett bolag som Gävle hamn.Mänskliga rättigheter ingår i nästan allt en kommun sysslar med
      Läs mer
    • 2017-12-27
      Ungdomar
      Umeå analyserar med nytt verktyg
      I Umeå handlar arbetet med mänskliga rättigheter mycket om värderingsfrågor och om att svara på frågan Hur? Men mänskliga rättigheter kräver också att man hittar verktyg som leder till förändring och möjliggör uppföljning. Det tog Umeå kommun fasta på och skapade ett analysverktyg för medarbetare.
      Umeå kommun har inom ramen för SKL:s projekt tillsammans med Piteå kommun tagit fram ett analysverktyg som enskilda verksamheter kan använda sig av när de vill ta reda på om och hur väl de lever upp till kraven som ryms inom de mänskliga rättigheterna. Verktyget är uppbyggt kring rättighetsprinciperna som används inom människorättsbaserat arbete. Projektet har letts av en styrgrupp där Cathrin Alenskär, chef för internationella frågor, har varit projektledare.Rättighetsprinciperna blev verktygAtt analysverktyget kom till beror bland annat på den föreläsning som Elisabeth Abiri hade för projektdeltagarna i ett ganska tidigt skede av projektet.– Den definition som hon presenterade för vad som karaktäriserar rättighetsbaserat arbete fick ligga till grund för vårt verktyg. De rättighetsprinciper hon presenterade och frågan ”hur” blev grunden för verktyget, berättar Cathrin som menar att rättighetsprinciperna är ett mycket bra verktyg för att säkerställa att man lever upp till de mänskliga rättigheterna.– I bland annat regeringsformen finns vissa av de mänskliga rättigheterna angivna men det står inget om hur de ska tillgodoses. Rättighetsprinciperna och den rättighetsstandard som FN definierat ger oss verktyg att både analysera och genomföra eventuella förändringar.Analysverktyget testatAtt kommunen valt att arbeta med rättighetsprinciperna gör att verktyget bland annat fokuserar på frågor som hur kommunen arbetar med icke-diskriminering och hur kommunen åstadkommer ökad delaktighet. Andra viktiga frågor handlar om hur kommunens processer kan göras mer transparenta för invånarna och hur de ska veta vem som har ansvar för beslut och genomförande, hur överklagande kan ske och liknande.Analysverktyget testades av tre pilotprojekt som alla analyserat sin verksamhet. Testet slog väl ut och nu är planen att alla verksamheter som vill ska använda sig av det.– Efter att projektet avslutades fortsätter de tre verksamheterna med att implementera sina resultat i sina verksamhetsplaner. Men om arbetet leder till förbättringar vet vi inte förrän om ett par år då de eventuella förändringarna har fått fullt genomslag.
      Läs mer
    • 2017-12-20
      Vilken roll spelar politiken…
      i arbetet med mänskliga rättigheter? Helena Rojas, utvecklingschef, Botkyrka kommun berättar.
      – Politiken är mycket viktig. Det är de förtroendevalda som ger oss långsiktighet och som gör att vi kan jobba på i lugn och ro. När politikerna har sagt vad de vill förväntar de sig resultat.Tack vare SKL:s projekt har vi nu till exempel ett politiskt beslut på att vi i kommunen ska använda oss av rättighetsprinciperna. Det ställer tydliga krav på tjänstemannanivån och verksamheterna. Botkyrka-politiken har nu en tydligt uttalad förväntan på den kommunala organisationen att de ska säkerställa mänskliga rättigheter för alla invånare och ha det som ingång och logik i styrning och ledning.Nu har vi ett politiskt beslut på att vi i kommunen ska använda oss av rättighetsprinciperna
      Läs mer
    • 2017-12-13
      VGR vill lyssna och inkludera
      Kristina Grapenholm är ordförande i Västra Götalandsregionens Kommitté för mänskliga rättigheter och berättar här om sex av de viktigaste saker man lärt sig genom arbetet.
      Kommitté för mänskliga rättigheterSedan 2011 har Västra Götalandsregionen (VGR) som första region i Sverige en kommitté för mänskliga rättigheter. Kommittén ska stödja utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter, visa fördelar med människorättsbaserat arbete för individ och organisation och driva på arbetet för att förhindra diskriminering.1. Viktigt att snabbt bli konkretAtt konkretisera och visa att mänskliga rättigheter gör nytta och är en naturlig del av alla verksamheters uppdrag har varit viktigt, säger Kristina Grapenholm, ordförande i Västra Götalandsregionens Kommitté för mänskliga rättigheter.– Man möts av både fördomar, suckar och okunskap. Många tänker att mänskliga rättigheter handlar om andra och om länder långt borta, säger Kristina.2. Ökade kunskaper ger större förståelse– Jag tror att vi hittade ett par framgångsfaktorer som blev avgörande i vårt arbete. Den ena är utbildning och den andra är att ta hjälp av civilsamhället. Vi började med att öka kunskapen, med utbildning. Det är grunden i allting. Och vi började högst upp med politiker och chefer, säger Kristina.3. Lyssna på invånarnaKommittén har lagt mycket hårt arbete på att bjuda in, lyssna på och ta lärdom av civilsamhället. Man har också varit mån om att hitta de organisationer
      och personer som normalt inte deltar.
      –Idag är vi en välkänd instans som genom dialog med civilsamhället kan vara med och förbättra alla våra verksamheter. Vi får signaler, frågor och synpunkter som vi kan ta vidare i regionen. Det kan vara små och stora saker och ofta är det faktiskt sådant som går att ordna utan större problem. Nu senast handlade det om hjälpmedelsjouren. Vi fick veta att den fungerade dåligt på helgerna och genom att bara samtala med förvaltningen och de patienter som berördes hittade vi snabbt en lösning, berättar Kristina.4. Inkludering som gett resultat– Det fanns ett beslut om att Angereds närsjukhus skulle byggas och det beslutades att det skulle göras med ett människorättsperspektiv. Och i det projektet såg man verkligen till att invånarna blev mycket delaktiga. Man var noga med att involvera så många människor och perspektiv som möjligt. Resultatet är nu ett sjukhus som fungerar mycket bra, har ett nytt sätt att arbeta i förhållandet patient och läkare, har nöjdare patienter och som inte ser ut som något annat sjukhus. Det är en stor framgång och ett skolboksexempel på hur bra det kan bli om man arbetar utifrån ett människorättsperspektiv, berättar Kristina.TipsSe filmen som beskriver pilotprojektet
      Läs mer
    • 2017-12-06
      Kvinnor
      Inbjudan till nätverk
      SKL bjuder in kommuner, landsting och regioner till ett nätverk som ska stärka arbetet med att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Nätverket utgår från den nationella MR-plattformen för policy- och verksamhetsutveckling.
      Mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå – En plattform för policy- och verksamhetsutvecklingAnna Lindström är projektledare och berättar mer:Vem är nätverket till för?– Nätverket är till för er som vill stärka arbetet med mänskliga rättigheter.
      • Kanske tycker ni att det är svårt att få ihop olika perspektiv inom MR; Agenda 2030, jämställdhet och hållbarhet?
      • Kanske behöver ni förenkla er styrning och ledning?
      Vilken typ av diskussioner kan man vänta sig?– Vid workshopparna bjuds det på kunskaps- och inspirationspass, diskussion, erfarenhetsutbyte och planering om hur man kan stärka det egna arbetet. Vi kommer bland mycket annat att diskutera hur vi arbetar rättighetsbaserat och vad en MR-kommun/landsting/region är.Tyngdpunkten ligger på deltagarnas egna organisationer: hur kan mänskliga rättigheter bidra till förenkling av planering, genomförande och uppföljning av er verksamhet?
      Läs mer
    • 2017-12-06
      Läkare som undersöker ett barn.
      Hur gör ni för att säkra…
      att arbetet med mänskliga rättigheter kan följas upp?
      Patrik Fridh, enhetschef, kommunledningskontoret, Alingsås kommun:– Vi har tagit fram indikatorer inom en rad områden som ska säkerställa att vi kan följa upp och mäta att vi gör framsteg mot de mål vi har satt upp. En utmaning var att begränsa oss till att inte ta fram för omfattande indikatorer och att använda sådana som vi faktiskt kan hitta i befintlig statistik. Nu återstår att se om vi kommer att ha resurser att göra uppföljningarna.En utmaning var att inte ta fram för omfattande indikatorer
      Läs mer
    • 2017-11-29
      En familj.
      MR i styrning och ledning del 1: icke-diskriminering och jämlikhet
      SKL:s styrelse antog i mars 2017 en plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheter, som innehåller nedanstående principer.
      1. Icke-diskriminering
      2. Jämlikhet
      3. Delaktighet
      4. Inkludering
      5. Transparens
      6. Ansvar
      Principerna påminner om att mänskliga rättigheter inte bara handlar om mål som ska nås, utan också om hur arbetet bedrivs. Med hjälp av frågor som rör varje princip kan man titta på den egna verksamheten med ”MR-glasögon” och föra in ett människorättsperspektiv i sin egen styrning och ledning. Vi börjar i det här inlägget med de två första: icke-diskriminering och jämlikhet och kommer att återkomma till de andra senare.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheter1. Icke-diskrimineringDe mänskliga rättigheterna har sin grund i principen om alla människors lika värde och värdighet. Målsättningen är ett samhälle där alla har lika rättigheter och möjligheter och ingen diskrimineras. I svensk lag finns förbud mot diskriminering i grundlagen (regeringsformen) men även i diskrimineringslagen. Diskrimineringslagen anger sju diskrimineringsgrunder och sex olika former av diskriminering. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. I internationella människorättsdokument lyfts även andra diskrimineringsgrunder som till exempel: ras, social ställning och börd. Dokumenten har också en beredskap för att nya grunder för diskriminering kan utvecklas över tid.De sex formerna av diskriminering och diskriminerande handlingar i svensk lag är: direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Rättighetsprincipen icke-diskriminering betonar att man bör ha fokus på grupper som löper särskild stor risk att utsättas för diskriminering och andra rättighetskränkningar.Exempel på frågor att ställa sig
      • Vilka grupper eller individer riskerar att utsättas för diskriminering och exkludering?
      • Var – i vilka delar av vår verksamhet – finns dessa risker?
      • Hur gör vi för att ta reda på vilka grupper som är särskilt utsatta?
      • Vad kan vi göra för att förebygga och motverka diskriminering?
      2. JämlikhetJämlikhet är både en utgångspunkt och ett mål för de mänskliga rättigheterna. Jämlikhet innebär att alla människor har samma värde och ska behandlas likvärdigt. På samma sätt som jämställdhet syftar till lika rättigheter och möjligheter mellan män och kvinnor i lag och praktik, syftar jämlikhetsbegreppet till en strävan efter lika rättigheter och möjligheter inte bara mellan olika kön utan också mellan personer av olika etnicitet, olika åldrar, olika sexuell läggning, olika religioner, med olika grad av funktionsnedsättning samt olika könsidentiteter och könsuttryck med mera.Rättighetsprincipen jämlikhet handlar alltså om att kommunen, landstinget eller regionen ska ge lika god service, vård och omsorg till alla som bor och vistas där. ”Lika till alla” leder dock inte till jämlikhet. Att göra jämlikt innebär istället att erbjuda generella insatser till alla, men anpassade på ett sådant sätt att de motsvarar olika människors olika behov och förutsättningar.Exempel på frågor att ställa sig
      • Var – i vilka delar av vår verksamhet – finns risk att vi skapar eller upprätthåller ojämlikhet?
      • Hur kan vi synliggöra strukturer hos oss som skapar eller bidrar till ojämlikhet?
      • Vad kan vi göra för att istället bidra till jämlikhet?

      Läs mer
    • 2017-11-28
      Ungdomar som sitter i en trapp.
      Utbildning för strateger inom mänskliga rättigheter
      SKL bjuder nu in strateger och utvecklingsledare att delta i ett utbildningsprogram om mänskliga rättigheter. Programmet syftar till att ge deltagarna kunskap och verktyg för att kunna stärka den egna kommunens, landstingets eller regionens arbete med mänskliga rättigheter.
      • Är du verksam i en mindre kommun, landsting eller region?
      • Har du till uppdrag att stärka arbetet med mänskliga rättigheter?
      • Tycker du att det är svårt att få ihop olika perspektiv som till exempel mänskliga rättigheter, hållbarhet, jämställdhet och Agenda 2030?
      • Vill du stärka din kompetens i att genomföra utbildningsinsatser om mänskliga rättigheter i din organisation?
      Anna Lindström är projektledare och tror att utbildningen är ett bra sätt att få en tydlig och genomgående struktur i människorättsarbetet:- Jag tror att det finns många som kämpar med olika perspektiv som skulle ha stor nytta av att vi tillsammans tar ett steg tillbaka och ser helhetsbilden. Hur kan vi använda de resurser som finns i en mindre kommun, landsting eller region så effektivt som möjligt?Vidare information: anmälan och programinnehåll
      Läs mer

    Prenumeration

    Skribenter

    Sök i bloggen

    Meny

    Sidfot