Vårdbloggen

  1. Publicerad: Skribent: Eva Estling

    Våga fråga!

    Jag blir glad och stolt när jag läser en artikel om en av våra medarbetare Mia Fernando i Vårdförbundets tidning. Hon arbetar på SKL en dag i veckan för att bidra med sin kompetens om kvinnors hälsa.

    (0) Kommentarer Jämlik vård Kvinnors hälsa #trygghelavägen vårdkedja förlossningsvård
  2. Publicerad: Skribent: Ing-Marie Wieselgren

    Psykiatriarbete ger effekt

    Socialstyrelsen publicerade igår, den 15 maj, sin uppföljning av 2016 och 2017 års överenskommelser mellan SKL och Socialdepartementet inom området psykisk hälsa. Socialstyrelsen ger i sitt pressmedde

    (0) Kommentarer Hälso- och sjukvård
  3. Publicerad: Skribent: Eva Estling

    Fem konferenser om förlossningsvården med massor av intryck

    Engagemang, nyfikenhet och förbättringsvilja! Det är tre ord som på ett bra sätt sammanfattar våra regionala konferenser om förlossningsvård och kvinnors hälsa som vi genomfört de senaste veckorna. Te

    (0) Kommentarer Jämlik vård Kvinnors hälsa #trygghelavägen vårdkedja förlossningsvård
  4. Publicerad: Skribent: Hans Karlsson

    Nära vård kan vara miltals bort

    I Kiruna kan en patient få öronen undersökta digitalt av en specialist på Sunderbyns sjukhus, 33 mil bort. En undersköterska tar hand om patienten och manövrerar utrustningen. Specialisten ser allt i

    (0) Kommentarer Hälso- och sjukvård Jämlik vård
  5. Publicerad: Skribent: Hans Karlsson

    Så mycket bättre

    Varje år granskas vården, av myndigheter, media och även vi på SKL bidrar, genom att samla in och visa upp data om väntetider, kvalitet, kostnader och mycket annat. Hela syftet med det är förstås att

    (0) Kommentarer Hälso- och sjukvård Tillgänglighet Uppföljning och resultat
  6. Publicerad: Skribent: Eva Estling

    Flera satsningar på förlossningsvårdens personal

    Nu har landstingens rapporterat om hur de använt medlen (totalt 817 miljoner kronor) under förra året. Redovisningarna visar att det pågår en mängd olika insatser runt om i landet. Detta ger en finger

    (0) Kommentarer Hälso- och sjukvård Jämlik vård Kvinnors hälsa #trygghelavägen vårdkedja förlossningsvård
  7. Publicerad: Skribent: Eva Estling

    Ytterligare satsning på förlossningsvård

    I går fattades beslut om att förstärka den pågående satsningen på förlossningsvården och kvinnors hälsa med ytterligare en miljard kronor årligen. Som samordnare för SKL:s del av överenskommelsen är j

    (0) Kommentarer Hälso- och sjukvård Jämlik vård Kvinnors hälsa #trygghelavägen vårdkedja förlossningsvård
  8. Publicerad: Skribent: Hans Karlsson

    Nytt sätt att redovisa väntan till vård

    Primärvården i Sverige tar emot omkring 45 miljoner patientbesök varje år. 80 000 av dem har i oktober 2017 besvarat frågor om vad de tyckte om sitt besök. Undersökningen görs vart annat år och det är

    (0) Kommentarer Hälso- och sjukvård
  9. Publicerad: Skribent: Eva Estling

    Ta tillvara föräldrarnas upplevelser

    En viktig insikt under min tid som samordnare för satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa är att en framgångsfaktor är att involvera kvinnorna och deras partners – både i genomförandet och u

    (0) Kommentarer Kvinnors hälsa #trygghelavägen vårdkedja förlossningsvård
  10. Publicerad: Skribent: Hans Karlsson

    Orsaker till inställda operationer

    Förra året ställdes omkring 20 000 planerade operationer in. Det finns flera orsaker till det. Patientens tillstånd kan till exempel ha ändrats så att det inte är möjligt att operera. Mindre än 1 proc

    (0) Kommentarer Ekonomi Hälso- och sjukvård

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Svensk hälso- och sjukvård erbjuder en vård i världsklass. Det framgår av både internationella jämförelser och nationella mätningar. Men samtidigt finns en bild, i media och allmän debatt, som säger något annat. Och visst har även världens bästa vård brister. Det kan till exempel gälla väntetider och bemötande, omogna datasystem, och bristande jämlikhet.

  • 2018-05-18
    Våga fråga!
    Jag blir glad och stolt när jag läser en artikel om en av våra medarbetare Mia Fernando i Vårdförbundets tidning. Hon arbetar på SKL en dag i veckan för att bidra med sin kompetens om kvinnors hälsa.
    Mia är fysioterapeut till vardags och inriktad på gynekologi och eftervård för mammor. Hennes erfarenhet och stora engagemang för förlossningsskadade kvinnor är också väldigt värdefullt i vårt arbete.I samband med våra regionala konferenser som vi gjorde inom satsningen på förlossningsvården och kvinnors hälsa under april berättade Mia för deltagarna att hon alltid kände sig trygg i vården före, under och efter sina graviditeter. Det skulle vi vilja höra alla mammor säga. Men i Mias fall blev det tydligt att vårdkedjan behöver hänga ihop på ett bättre sätt för att kvinnor ska veta vart de ska vända sig om de har behov av vård efter förlossningen. En annan lärdom från Mias berättelse är vikten av att den samlade kompetensen finns runt kvinnan.Läs gärna artikeln här!Jag passar på att lyfta sista citatet även här.– Jag hoppas att alla barnmorskor vågar fråga kvinnorna vid efterkontrollen hur de har det med kiss, bajs och sex. Har de några problem då kan de remitteras vidare till en fysioterapeut eller gynekolog. En riktigt bra anamnes är viktigt och jag har aldrig träffat en kvinna som inte velat berätta om sina problem.
    Läs mer
  • 2018-05-16
    Psykiatriarbete ger effekt
    Socialstyrelsen publicerade igår, den 15 maj, sin uppföljning av 2016 och 2017 års överenskommelser mellan SKL och Socialdepartementet inom området psykisk hälsa. Socialstyrelsen ger i sitt pressmeddelande en negativ bild av resultatet av överenskommelserna, en bild som behöver nyanseras lite.
    Vi ser många bra resultat av satsningarna, även om det också finns områden som det behöver jobbas vidare på. Personalen i vård och omsorg gör ett bra jobb i en vardag där efterfrågan på vård och stöd inom området psykisk hälsa ständigt ökar.SKL och regeringen har sedan 2009 träffat överenskommelser med syftet att stödja tidiga och samordnade insatser riktade till barn och unga och att ge nationellt stöd bland annat till kompetenshöjande insatser för personalen, implementering och verksamhetsutveckling. Överenskommelserna har varit ettåriga, vilket gjort det svårt för kommuner, landsting och regioner att göra långsiktiga satsningar.Socialstyrelsens rapport utgår ifrån de handlingsplaner och analyser som lämnats in av kommuner, landsting och regioner under 2016 och 2017.Att utifrån dessa dokument dra slutsatser om vårdutbud, bemanning eller tillgänglighet till vård och behandling ger inte en rättvisande bild.SKLs rapport ”Psykiatrin i siffror” som beräknas komma i slutet av maj, visar bland annat att fler läkare och sjuksköterskor finns inom barn- och ungdomspsykiatrin 2017 jämfört med 2016. SKLs siffror visar också att antalet besök på BUP har ökat med cirka 16 procent mellan 2016 och 2017 och att vuxenpsykiatrin har vårdat 70 000 fler personer 2017, en ökning med 18 procent jämfört med 2016.

    Då efterfrågan på vård ökar, tillsammans med den upplevda psykiska ohälsan, skulle vi önska mer långsiktiga och samordnande insatser från staten inom detta område. I många andra länder finns 10-åriga planer det skulle ge kommuner och landsting förutsättningarna att göra ekonomiska satsningar för breda insatser. Det vore något för oss att arbeta gemensamt för.

    Läs mer
  • 2018-05-02
    Fem konferenser om förlossningsvården med massor av intryck
    Engagemang, nyfikenhet och förbättringsvilja! Det är tre ord som på ett bra sätt sammanfattar våra regionala konferenser om förlossningsvård och kvinnors hälsa som vi genomfört de senaste veckorna.
    Temat har varit vårdkedjan - hur vi kan utveckla vården före, under och efter graviditet. Vi har träffat verksamhetsutvecklare, barnmorskor och beslutsfattare och tagit del av inspirerande regionala initiativ i Göteborg, Malmö, Stockholm, Linköping och Umeå.Stort engagemang i hela landetMitt samlade intryck är att det nu finns mycket goda förutsättningar för ett kraftfullt och brett förbättringsarbete runtom i landstingen och regionerna. Mötena har synliggjort att alla landsting och regioner, från norr till söder, har olika förutsättningar – precis som blivande mammor och pappor har olika behov. Det är därför inte möjligt eller ens önskvärt att alltid sträva efter en universallösning som är tänkt att fungera överallt. Alla verksamheter, landsting och regioner måste istället pröva sina egna vägar kring hur vårdkedjan kan stärkas.Rätt kompetens är nyckelnTrots att de regionala företrädarna bekräftar att både förutsättningar och behov varierar mellan landsting och regioner, uttrycker de överlag att rätt kunskap och kompetens är avgörande för en trygg och god vård före, under och efter graviditet. Det handlar till exempel om kompetens kring hur man bäst kan svara upp mot föräldrarnas varierande behov. Vi behöver många gånger bättre metoder och arbetssätt för att ta reda på vad olika föräldrar behöver och efterfrågar. Många har också pekat på vikten av en engagerad ledning som efterfrågar och följer upp resultat och vikten av en god arbetsmiljö där man erbjuder handledning och stöd till nyutbildade kollegor.Det finns många goda exempel - jag passar på att lyfta några av dessa här:
    • I Örebro prövar man ett system med självincheckning, bland annat för att frigöra vårdadministratörernas tid som därmed kan användas till annat.
    • I Norrbotten utvecklas mentorskapskapsprogram för barnmorskor som syftar till att säkerställa en trygg inskolning och tidig professionell utveckling för nyutbildade barnmorskor.
    • I Linköping samlas läkare, barnmorskor och undersköterskor på regelbunden basis för teamträffar. Något som har beskrivits leda till en rakare kommunikation i vardagen samt en förståelse för kollegornas kompetens och arbetssätt.
    Slutligen vill jag ge en liten inblick i ett av de aktuella arbeten som pågår inom ramen för satsningen. På SKL genomför vi för närvarande ett kartläggningsarbete med fokus på förbättringsområden inom neonatalvården, som också är en central del av vårdkedjan före, under och efter graviditet. Arbetet pågår fram till sommaren. Vi återkommer med viktiga insikter från denna mycket spännande och angelägna kartläggning!Jag vill också (som vanligt) passa på att påminna om att ni gärna får höra av er till oss om ni vill lyfta fram fler goda regionala exempel eller om ni har andra reflektioner kring hur vårdkedjan före, under och efter graviditet kan stärkas!
    Läs mer
  • 2018-04-17
    Nära vård kan vara miltals bort
    I Kiruna kan en patient få öronen undersökta digitalt av en specialist på Sunderbyns sjukhus, 33 mil bort. En undersköterska tar hand om patienten och manövrerar utrustningen. Specialisten ser allt i realtid på en dataskärm och kan ge råd och ordinera behandling. Det här är ett exempel på Nära vård, trots ett stort geografiskt avstånd.
    Många dimensionerNära vård utgår från patientens behov och upplevelse. Geografi är en viktig dimension av närhet men det finns fler. Tillgänglighet är en annan viktig dimension för att uppleva vården som nära. Det spelar ingen roll om vården finns i kvarteret om den inte är tillgänglig när patienten behöver den. Även om det finns en vårdcentral geografiskt nära kan patienten söka sig till en annan, längre bort om den erbjuder den trygghet och de stabila relationer som patienten vill ha.Utgå från patientens behovAtt vården ska utgå från patientens behov och där patienten är delaktig kan tyckas självklart men kräver ofta både ett nytt synsätt och arbetssätt. Det handlar om att tänka utanför organisatoriska boxar och stuprör, utgå från behovet och se hur olika kompetenser tillsammans kan bidra. I det perspektivet är Nära vård ett begrepp som inkluderar alla insatser, en sömlös vård där gränser och uppdelning i begrepp som vård, omsorg, rehabilitering eller egenvård inte är väsentligt.En målmedveten rörelse mot en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv Nära vård pågår i landsting, regioner och kommuner, om än med lite olika hastighet och lösningar. Från SKL:s sida bidrar vi med stöd till medlemmarna i den här omställningen. Den kräver både mod, uthållighet och en hel del tänk utanför boxen.
    Läs mer
  • 2018-04-11
    Så mycket bättre
    Varje år granskas vården, av myndigheter, media och även vi på SKL bidrar, genom att samla in och visa upp data om väntetider, kvalitet, kostnader och mycket annat.
    Hela syftet med det är förstås att visa på framgångar men framför allt förbättringsområden.
    Och det fungerar!Idag vill jag dela med mig en framgångsresa i Härjedalen, närmare bestämt Sveg.Resan i SvegVartannat år tillfrågas människor som besökt en hälso/vårdcentral om vad de tyckte om tillgänglighet, bemötande, respekt med mera.2015 låg hälsocentralen i Sveg illa till. Endast 38 procent var nöjda med tillgängligheten, mot rikssnittet 83 procent. Helhetsintrycket låg på 47 procent –rikssnittet var 80 procent.Siffror som glädjerEfter ett gediget arbete är nu siffrorna något att glädja sig åt. Patienterna skattar nu tillgängligheten till 79 procent och helhetsintrycket ligger på 78 procent.Det är bara att gratulera, både hälsocentralens personal och deras patienter.Svegs hälsocentral utmärker sig positivt i nationell undersökning, Region Jämtland HärjedalenResultat från patientenkäterna
    Läs mer
  • 2018-04-04
    Flera satsningar på förlossningsvårdens personal
    Nu har landstingens rapporterat om hur de använt medlen (totalt 817 miljoner kronor) under förra året.
    Redovisningarna visar att det pågår en mängd olika insatser runt om i landet. Detta ger en fingervisning om behovet av att förbättra förlossningsvården och stärka kvinnors hälsa. Insatserna syftar bland annat till att skapa en mer sammanhängande vårdkedja, en ökad tillgänglighet och en mer jämlik vård.Kompetensförsörjning prioriterasEn relativt stor del av satsningens medel har använts till kompetensförsörjning som är ett prioriterat område. En annan central del av landstingens redovisningar handlar om att säkra vårdpersonalens förutsättningar att bedriva vård som svarar upp mot kvinnors, blivande föräldrars eller närståendes förutsättningar och behov.Varje landsting har i genomsnitt använt omkring två tredjedelar av sina tilldelade medel till att på olika sätt stärka upp bemanningen där behoven är stora, något som också bekräftar att insatser behövs.Viktigt att matcha behovMycket görs dessutom för att stärka och utveckla vårdpersonalens kunskap och kompetenser så att de bättre matchar patienternas behov. Exempelvis bedrivs utbildningsinsatser med fokus på könsstympning och dess konsekvenser samt insatser för att öka den kulturella kompetensen hos personalen så att de bättre kan möta patienter från olika kulturer. Detta pekar på att utbildning och kompetensutveckling i kombination med effektivare arbetssätt kan ha stor betydelse för att vården ska kunna möta olika behov och förutsättningar.Utifrån årets redovisningar ser jag naturligtvis fram emot att följa de regionala insatserna mer långsiktigt. För mig som samordnare är det särskilt viktigt att insatserna över tid leder till önskade och hållbara resultat. Detta för att satsningen ska kunna göra verklig skillnad för alla de kvinnor som den är tänkt att nå.Mer om redovisningen om hur medlen har använtsAvslutningsvis (och i vanlig ordning) får ni gärna återkomma om ni har tankar eller reflektioner på SKL:s arbete inom ramen för den nationella satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa!
    Läs mer
  • 2018-03-23
    Ytterligare satsning på förlossningsvård
    I går fattades beslut om att förstärka den pågående satsningen på förlossningsvården och kvinnors hälsa med ytterligare en miljard kronor årligen. Som samordnare för SKL:s del av överenskommelsen är jag förstås glad över att denna angelägna fråga även fortsatt får den nationella uppmärksamhet som den förtjänar.
     Genom den utökade överenskommelsen stärks landstingens och regionernas möjligheter att genomföra förändringsarbeten som på olika sätt främjar kvinnors hälsa och en trygg vård före, under och efter graviditet.Miljardsatsning för trygghet före, under och efter graviditet (PDF, öppnas i nytt fönster)Kartläggning klarMycket pågår redan, det visar inte minst vår rapport ”Trygg hela vägen – kartläggning av vården före, under och efter graviditet” som publicerades igår.Trygg hela vägen - Kartläggning av vården före, under och efter graviditet (PDF, öppnas i nytt fönster)Under det senaste halvåret har vi på SKL besökt många olika platser i landet och sökt svar på hur vården är organiserad och hur den upplevs av blivande och nyblivna föräldrar. Resultaten är på många sätt glädjande – överlag fungerar vården på de flesta ställen väl. Samtidigt finns delar som behöver förbättras. Exempelvis är det tydligt att övergångarna mellan vårdkedjans olika delar kan bli bättre, det gäller inte minst mellan förlossningsvården och eftervården.En annan iakttagelse är att vi behöver bli bättre på att använda de digitala möjligheter som finns och lyssna in föräldrarnas synpunkter och erfarenheter i högre utsträckning i vårdteamet och i utvecklingsarbetet.Fortsatt och förstärkt förbättringsarbeteFör egen del fokuserar jag just nu på SKL:s pågående arbete med att kartlägga neonatalvården för att identifiera förbättringsområden – något som jag ser fram emot att berätta mer om på bloggen framöver. Hör gärna av er till mig med tankar och idéer om hur neonatalvården kan stärkas!
    Läs mer
  • 2018-03-21
    Nytt sätt att redovisa väntan till vård
    Primärvården i Sverige tar emot omkring 45 miljoner patientbesök varje år. 80 000 av dem har i oktober 2017 besvarat frågor om vad de tyckte om sitt besök. Undersökningen görs vart annat år och det är glädjande att se att allt fler nu känner sig delaktiga i sin vård och behandling.
    Mindre nöjda är man med tillgängligheten, och det drar ner helhetsintrycket.Utöver patientenkäter mäts också tillgänglighet utifrån vårdgarantins tidsgränser. Den stadgar till exempel att den som söker vård ska få kontakt med sin vårdcentral samma dag man hör av sig, och om vårdpersonal bedömer att man behöver träffa en läkare, ska man få det inom sju dagar.Men den som exempelvis har ont ryggen kanske inte behöver träffa just en läkare, utan snarare en fysioterapeut. Hittills har väntetiden för det inte följts upp. Förrän nu!Första redovisningenNu har den första redovisningen av regionerna Jönköping och Örebro rapportering av väntan till annan profession än läkare publicerats på SKL:s webbplats vantetider.se. Resultaten redovisas på prov och ska ses som ett exempel på hur data kan komma att presenteras då alla landsting infört den utökade uppföljningen. Modellen gör det möjligt att följa upp den av regeringen föreslagna utvidgade vårdgarantin – att patienten ska få träffa relevant vårdpersonal inom tre dagar.Den här allra första redovisningen visar att fyra av tio patienter i de två regionerna träffar en fysioterapeut inom tre dagar. Nu blir det spännande att följa utvecklingen!

    Läs mer
  • 2018-03-07
    Ta tillvara föräldrarnas upplevelser
    En viktig insikt under min tid som samordnare för satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa är att en framgångsfaktor är att involvera kvinnorna och deras partners – både i genomförandet och utvecklingen av vården.
    Genom att regelbundet och strukturerat inhämta mammornas och pappornas bild av hur de upplever vården stärks förutsättningarna för kvalitetsutveckling. Utan föräldrarnas perspektiv på hur vården fungerar finns en risk för att möjligheten missas att identifiera viktiga förbättringsområden.Graviditetsenkäten grund för förbättringDet är därför som SKL inom ramen för satsningen, i samarbete med Nationell Patientenkät, Bristningsregistret, Graviditetsregistret, Svenska Barnmorskeförbundet och Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) har utvecklat Graviditetsenkäten. Alla kvinnor i Sverige som är gravida eller nyligen fött barn kommer att få chans att besvara enkäten.Jag hoppas att det kommer ge en bra bild av hur vården upplevs under graviditet, förlossning och eftervård. Graviditetsenkäten kommer att lanseras under 2018 och ambitionen är att den både ska bidra till ökad delaktighet för föräldrar och fungera som löpande förbättringsunderlag för vården.Sist men inte minst vill jag passa på att påminna er om att ni gärna får höra av er till mig med tankar, idéer eller reflektioner kring hur vi på SKL kan stödja en utveckling där blivande föräldrar känner sig trygga hela vägen – under graviditeten, förlossningen och inom eftervården.
    Läs mer
  • 2018-03-05
    Orsaker till inställda operationer
    Förra året ställdes omkring 20 000 planerade operationer in.
    Det finns flera orsaker till det. Patientens tillstånd kan till exempel ha ändrats så att det inte är möjligt att operera. Mindre än 1 procent ställdes in på grund av personalbrist. Men ett inte ringa antal – cirka 3 000 – ställdes in därför att patienten aldrig dök upp eller bokade av i ett sent skede, enligt Svenskt Perioperativt Register (SPOR).Välja dag och tidDet här kostar pengar och är ett slöseri med resurser. Det går att minska andelen inställda operationer. Flera sjukhus jobbar aktivt med att låta patienter välja operationsdag och tid, att bekräfta tiden och gör de inte det, ringer sjukhuset upp. För TT berättar Capio S:t Göran att de på detta sätt endast behövde ställa in 24 av 7 000 planerade operationer.Stora kostnaderExakt hur mycket en sent inställd operation kostar varierar, men uppskattningsvis handlar det i snitt om cirka 12 000 kronor per timme. Alltså absolut värt att jobba mer aktivt för att minska andelen strukna operationer.
    Läs mer

Prenumeration

Sök i bloggen

Sidfot