Därför behövs oberoende av inhyrd personal

Patienter vill ha kontinuitet. Personalen vill ha stabila arbetsgrupper. Därför jobbar landstingen och regionerna för att minska beroendet av hyrpersonal. För ett knappt år sedan enades alla landsting och regioner om en gemensam ansträngning.

Vad har då hänt sedan dess? SKL presenterar regelbundet hur kostnaderna för inhyrd personal ser ut, senast nu i veckan.

Bortom pengarna

Kostnaderna ökar totalt sett, men fyra landsting och regioner har minskat sina kostnader, åtta har minskat kostnader för hyrläkare inom psykiatrin och sju har minskat kostnaderna inom primärvården.

Det är goda nyheter. För bortom pengarna finns det högre syftet, nämligen en säkrare och tryggare vård för patienterna. I ett vårdförlopp där det ständigt kommer in ny vårdpersonal ökar risken för fel. För många, inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård, är det en trygghet att möta samma vårdpersonal, personer som har god kunskap om patienterna och deras behov. Jag hörde ordföranden för en av de nationella patientföreningarna varna för att patienten reduceras till en ”budbärare”. Läkarbesöket ägnas nästan helt åt att berätta om sjukdomsförlopp och aktuellt läge, eftersom det så ofta är en ny läkarkontakt. Det är inte så vi vill ha det. Det ger inte god vård på lång sikt.

Stabila arbetsgrupper

Ett oberoende av inhyrd personal är dessutom en förutsättning för att andra utvecklingsarbeten inom hälso- och sjukvården ska lyckas. Utveckling inom hälso- och sjukvården handlar om bättre kvalitet, högre patientsäkerhet och större trygghet för patienterna samt bättre arbetsmiljö för personalen, med färre sjukskrivningar.

Målet är att nå oberoende senast den 1 januari 2019. Det är ett högt satt mål, men inte omöjligt. Jag blir extra sporrad när jag läser om hur hyrsjuksköterskor väljer att gå tillbaka till tillsvidareanställningar.

Här söker hyrsjuksköterskor fast jobb

Mer om hur SKL jobbar med hyrpersonal

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Hjälpte informationen på sidan dig?


    User information

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Svensk hälso- och sjukvård erbjuder en vård i världsklass. Det framgår av både internationella jämförelser och nationella mätningar. Men samtidigt finns en bild, i media och allmän debatt, som säger något annat. Och visst har även världens bästa vård brister. Det kan till exempel gälla väntetider och bemötande, omogna datasystem, och bristande jämlikhet.

    • 2018-01-16
      God hälsa för alla barn
      I slutet av förra året blev det klart med en ny överenskommelse med regeringen för att stärka hälso- och sjukvården.
      Ett av de viktiga områdena är barnhälsovården, närmare bestämt för dem vars familjer av olika skäl är dåligt insatta i vilken hjälp och stöd som finns att få. Ordet för dagen är Rinkebymodellen, ett samarbete mellan barnhälsovård och socialtjänst. Föräldrar erbjuds hembesök och enligt en utvärdering från Karolinska institutet har det bland annat lett till ökad trygghet hos föräldrarna, minskad förekomst av karies hos barnen och färre besök hos akutsjukvården. Fler vaccineras och tilliten till samhället ökar.Det här är naturligtvis ett arbete på lång sikt och helt i linje med den strategi för hälsa jag skrev om i tidigare blogginlägg.Genom överenskommelsen med regeringen – 120 miljoner till landstingen för uppsökande verksamhet - kan satsningen på sikt leda till friskare barn och att vi ger alla barn likvärdiga möjligheter till en god hälsa. Det som är bra för våra barn, det är också bra för vårt samhälle.Överenskommelse för att stärka barnhälsovården
      Läs mer
    • 2017-12-22
      Gemensamma mål för bättre hälsa
      Kommuner, landsting och regioner har under det gångna året gemensamt arbetat fram mål för långsiktig hälsa. Häromdagen gav SKL:s styrelse sitt stöd till arbetet Strategi för hälsa och nu kavlar vi upp ärmarna.
      Mig veterligen har inget sådant här gjorts på nationell nivå tidigare. Det nya är att vi inte bara fokuserar på vård- och omsorg, bara på förskola och skola eller bara på någon grupp i samhället. Nu ser vi till allt som påverkar hälsan på lång sikt.I Strategi för hälsa finns 22 mål som rör allt från de yngsta barnens tandhälsa och möjlighet att nå skolans kunskapsmål till de äldres välmående och trygghet. Tanken är att varje kommun, landsting och region ska bryta ned målen så att de fungerar som stöd för verksamhetsutveckling och kvalitetsförbättringar. Målen ska vara uppnådda till år 2022. Varje dag, litet bättre.Olika kommuner, landsting och regioner har självfallet kommit olika långt i arbetet med att samverka mellan olika välfärdsområden för att förebygga ohälsa. En del arbetar redan mot gemensamma mål, medan andra jobbar inom varje separat område. SKL:s uppdrag blir att stödja ett gemensamt målarbete, eftersom vi är övertygade om att det ger bäst resultat.Diskussionerna är redan igång. Målen är framtagna av drygt 1 300 förtroendevalda och chefer i kommuner, landsting och regioner under 2017. Elev- och patientorganisationer, fackliga organisationer och myndigheter har också gett sin input. Varje år ska måluppfyllelsen följas upp.Vi står inför stora hälsoutmaningar och behöver en gemensam strategi för att möta dem. Det börjar med en gemensam målbild.Målen inom Strategi för hälsa finns att ta del av härHör gärna av dig om du har frågor eller reflektioner på strategin.
      Läs mer
    • 2017-12-12
      Mer jämlik cancervård
      I år har alla landsting klarat kraven i 2017 års canceröverenskommelse.
      Därmed får alla ta del av den andra hälften av de stimulansmedel som staten anslagit till satsningen på att korta väntetiderna och göra cancervården mer jämlik. Detta görs genom att införa standardiserade vårdförlopp, i år gällde det att införa 10 olika.203 miljoner kronor delas nu ut, och de ska användas till ytterligare utveckling.Det handlar om att förkorta tiden mellan välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling.De standardiserade vårdförloppen beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom en viss cancerdiagnos, samt vilka tidsgränser som gäller dels för hela förloppet, dels för de olika utredningsstegen.Efterlängtat och välkommetFör patienterna är detta efterlängtat och välkommet.Och inte minst: Genom cancersatsningen har svensk cancervård tagit stora steg framåt, och även visat att nationell samordning kan förenas med patienternas och professionernas inflytande och det lokala självstyret.
      Läs mer
    • 2017-11-21
      Vården ska skräddarsys för patienten
      Jag gillar jämförelser. Oftast blir jag stolt – Sverige gör väl ifrån sig i många avseenden och återfinns i topp särskilt när det gäller medicinska resultat.
      Men när det gäller delaktighet och bemötande har vi en del att jobba med. Det bekräftas återigen av en jämförelse mellan Sverige och tio andra länder, som handlar om vården ur patienternas perspektiv – 65 år och äldre.Undersökningen* från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar att äldre upplever större problem med tillgänglighet, samordning av vårdens olika delar, kontinuitet och möjligheter till delaktighet jämfört med befolkningen i andra länder som är på en liknande välfärdsnivå som Sverige.Respekt och delaktighetFör patienten är det såklart viktigt att få den bästa behandlingen av kompetent vårdpersonal. Men att bli bemött med respekt och inbjudan till delaktighet är också viktigt. Många äldre är också aktiva och delaktiga i samhället och förväntar sig med all rätt att få vara delaktiga också i beslut om den egna vården.Svensk vård står på tröskeln till ett paradigmskifte, med en organisation skräddarsydd för varje enskild patient snarare än med tidigare stuprör mellan specialiteter och vårdnivåer. Det görs inte över en natt, men jag är helt övertygad om att det kommer att leda till bättre samordning, bättre kontinuitet och bättre delaktighet – det som patienterna vill ha. Det ger den här undersökningen ytterligare ett kvitto på.* Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) publicerar varje år den svenska delen av en stor internationell undersökning om hälso- och sjukvården som leds av The Commonwealth Fund i USA. Årets undersökning riktar sig till befolkningen 65 år och äldre.Vården ur patienternas perspektiv 65 år och äldre
      Läs mer
    • 2017-11-10
      Därför behövs oberoende av inhyrd personal
      Patienter vill ha kontinuitet. Personalen vill ha stabila arbetsgrupper. Därför jobbar landstingen och regionerna för att minska beroendet av hyrpersonal. För ett knappt år sedan enades alla landsting och regioner om en gemensam ansträngning.
      Vad har då hänt sedan dess? SKL presenterar regelbundet hur kostnaderna för inhyrd personal ser ut, senast nu i veckan.Bortom pengarnaKostnaderna ökar totalt sett, men fyra landsting och regioner har minskat sina kostnader, åtta har minskat kostnader för hyrläkare inom psykiatrin och sju har minskat kostnaderna inom primärvården.Det är goda nyheter. För bortom pengarna finns det högre syftet, nämligen en säkrare och tryggare vård för patienterna. I ett vårdförlopp där det ständigt kommer in ny vårdpersonal ökar risken för fel. För många, inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård, är det en trygghet att möta samma vårdpersonal, personer som har god kunskap om patienterna och deras behov. Jag hörde ordföranden för en av de nationella patientföreningarna varna för att patienten reduceras till en ”budbärare”. Läkarbesöket ägnas nästan helt åt att berätta om sjukdomsförlopp och aktuellt läge, eftersom det så ofta är en ny läkarkontakt. Det är inte så vi vill ha det. Det ger inte god vård på lång sikt.Stabila arbetsgrupperEtt oberoende av inhyrd personal är dessutom en förutsättning för att andra utvecklingsarbeten inom hälso- och sjukvården ska lyckas. Utveckling inom hälso- och sjukvården handlar om bättre kvalitet, högre patientsäkerhet och större trygghet för patienterna samt bättre arbetsmiljö för personalen, med färre sjukskrivningar.Målet är att nå oberoende senast den 1 januari 2019. Det är ett högt satt mål, men inte omöjligt. Jag blir extra sporrad när jag läser om hur hyrsjuksköterskor väljer att gå tillbaka till tillsvidareanställningar.Här söker hyrsjuksköterskor fast jobbMer om hur SKL jobbar med hyrpersonal
      Läs mer
    • 2017-11-06
      Lära av patienter och närstående
      Jag fick ett brev häromdagen. Det kom från en mamma, som sammanfattat tjugo års erfarenhet av en resa med sin dotter genom sjukvården.
      Jag får ganska många brev från personer med erfarenhet av vård. Just det här berörde mig, därför att det är så nyanserat och så ärligt besjälat av att dela erfarenheter för att förbättra vården för barn och unga med flera diagnoser.Mamman, som heter Yvonne Malmgren, har gett mig lov att publicera ett utdrag:I vårt samhälle har sjukdomar olika status. Medicinska sjukdomar bedöms vara finare än psykiska sjukdomar. Många i omgivningen och även inom sjukvården har mycket tyckande som inte underlättar för en familj med sjukt barn, utan förvärrar lidandet. Min förhoppning, där det finns många diagnoser är att specialistkompetenserna slår ihop sina kloka huvuden och försöker göra det bästa av de omöjliga. För oss blev det katastrof när två vårdideologier gick isär.Lyssna räcker inte alltidVården har blivit betydligt bättre på att lyssna, både till patienter och närstående. Men att bara lyssna räcker inte alltid. Patienter har erfarenheter som vården ska ta till sig, så att kvalitet och bemötande hela tiden utvecklas. Därför är alla åsikter om vårdens vardag så viktiga, liksom de patientundersökningar som landsting och regioner gör kontinuerligt.Sverige är världsbäst på att samla in information om hur patienter upplever vården. Resultaten ska användas för att förbättra och utveckla vården utifrån ett patientperspektiv och vara ett redskap för styrning och ledning. Yvonne Malmgrens brev är en viktig påminnelse om att vi hela tiden måste lära av erfarenheter och ständigt förbättra.P.S Du som vill ta del av hela brevet, hör av dig!
      Läs mer
    • 2017-11-01
      Sjuksköterskornas kompetens ska användas på rätt sätt
      Jag har blivit beskylld för att jag inte värdesätter sjuksköterskor. Inget kunde vara mer fel. Jag menar att det är att värna sjuksköterskor när man avlastar dem.
      I veckan sände Sveriges Radios Ekot en intervju med mig om hur landsting och regioner arbetar med bristen på sjuksköterskor. Den fick starka reaktioner i sociala medier och Vårdförbundets ordförande lade ut texten om hur jag nedvärderar sjuksköterskans kompetens.Landsting och regioner anställer idag fler undersköterskor, socionomer, farmaceuter, fysioterapeuter, personal inom städ- och mathantering liksom vårdbiträden. Detta för att avlasta sjuksköterskor så att den brist som råder på sina ställen inte ska bli så kännbar.Det här är en bra utveckling. De sjuksköterskor vi har ska ha möjlighet att få arbeta på toppen av sin kompetens.SpecialistutbildningarYtterligare ett bevis för att landsting och regioner värdesätter sjuksköterskor visar sig bland annat i att samtliga ger förmåner till sjuksköterskor under specialistutbildning.Bara under 2015 betalade landstingen totalt 320 Mkr i lön till över 1000 sjuksköterskor under tiden de gick sina specialistutbildningar. Och dessa satsningar utvecklas löpande vidare i flera landsting och regioner.Så ska rekryteringen av specialistsjuksköterskor säkrasHur kan det vara värdelöst?
      Läs mer
    • 2017-10-24
      Förlossningsvården engagerar
      Alla mammor ska känna sig trygga, både före, under och efter graviditeten. Alla barnmorskor ska ha villkor som gör att de kan utföra sitt jobb på bästa sätt. Så är det inte alltid idag, och det är jag fullt medveten om.
      I en radiointervju med mig, som fått stor spridning, redogjorde jag vad landstingen och regionerna svarat i en enkät, nämligen att 12 av de 18 landsting och regioner som svarat rapporterar att de inte haft några problem med att ta emot födande mammor under sommarmånaderna samt att av de drygt 30 000 barn som föddes under sommarmånaderna, var det 500 på ett annat sjukhus inom landstinget och lite drygt 100 som föddes utanför det egna landstinget.Tar problem på allvarÄr detta siffror som bekräftar bilden av en förlossningsvård i kris?
      Nej, det tycker jag inte. Det betyder inte att jag blundar för de problem som finns.
      Det blir inte alltid som mamman tänkt sig. Och fortfarande drabbas omkring 600 mammor av svåra bristningar. Förlossningar som går fel är svårt, framför allt för föräldrar och anhöriga, men även för vårdpersonal.
      Det går aldrig att vifta bort med statistik. Vad vi kan göra är att fortsätta utveckla förlossningsvården så att ännu färre mammor får bristningar, så att ännu fler får en bra upplevelse både före, under och efter graviditeten.FörbättringsarbeteSKL har redan påbörjat ett arbete för att stötta landstingen att förbättra förlossningsvården. Det handlar både om rent kvalitativa åtgärder, som vidareutbildning för att minska bristningar, samt åtgärder för att förbättra arbetsmiljön för barnmorskor.Utöver det kommer alla mammor med start i början av 2018 tillfrågas om sin upplevelse av förlossningsvården – hur tänkte de om mödravården, förlossningen och eftervården? Deras berättelser blir ett viktigt bidrag till förbättringar.Vi på SKL ska ge en riktig och rättvis bild av hur det ser ut i vårdens verksamheter. Att det skulle råda totalkris i förlossningsvården är varken en riktig eller en rättvis bild.
      Läs mer
    • 2017-10-20
      Vad kostar egentligen vården?
      Höstens Ekonomirapport har landat, och för första gången presenteras fakta om vilka diagnoser inom den specialiserade somatiska vården som kostar mest att vårda och behandla.
      Just somatisk specialistvård är den tyngsta posten för landstingen och regionerna. Dit gick cirka 142 miljarder kronor, lite drygt hälften av totalkostnaden nära 274 miljarder förra året.Inte oväntat är det sjukdomar i cirkulationsorganen, som hjärtinfarkt och stroke som kostar mest.Men att skador och förgiftningar kom på andra plats, med en kostnad på drygt 14 miljarder, kanske förvånar en del.Det drabbar alla åldrar men allra mest äldre, där över 90 procent av kostnaderna återfinns.Fallolyckor kan förebyggasCirka 70 000 personer blir inskrivna på sjukhus på grund av fallolyckor varje år. Fall är dessutom den vanligaste orsaken till dödsolyckor, över tusen personer skadas så allvarligt att de avlider.Så det finns alla skäl att jobba förebyggande! Det görs ju redan i kommuner och på äldreboenden, och Socialstyrelsen, som har ett samordningsansvar för informationskampanjer, har bra material för såväl vårdpersonal som privatpersoner här:Balansera mera, SocialstyrelsenEkonomirapporten 2017
      Läs mer
    • 2017-10-10
      Att redovisa statistik är inte att skönmåla
      Vi på SKL ska ge en riktig och rättvis bild av hur det ser ut i vårdens verksamheter. Då händer det ibland att några tycker att vi skönmålar verkligheten.
      Vi vill inte skönmåla någonting. Däremot vill vi lyfta fram det som fungerar bra, oftast alldeles utmärkt. Två aktuella exempel:
      • Världens största nationella journalgranskning, 65 000 journaler, visar att vårdskadorna har minskat under den undersökta perioden 2013-2016. Det är sant att minskningen planat ut mot slutet av perioden, men vissa skadeområden, som vårdrelaterade infektioner och svikt i vitala funktioner, minskade under hela perioden.
      • Sommarsituationen i vården: Av dryga 30 000 förlossningar under sommaren hänvisades endast 108 av mammorna utanför hemregionen. När en patient väl hänvisas vidare är det alltid utifrån att förlossningen ska vara så patientsäker som möjligt.
        Vi redovisar också att överbeläggningar/utlokaliseringar ökat samt att vårdplatserna varit färre jämfört med sommaren 2016.
      Vi mörkar inte att brist på vårdplatser kan orsaka svåra problem för både patienter och personal. Inte minst när det kan vara personalbrist eller tuff arbetsmiljö som leder till att vårdplatser inte kan hållas öppna.För att komma till rätta med det samarbetar vi med en rad fackliga organisationer. I en gemensam avsiktsförklaring har vi enats om ett 25-tal konkreta åtgärder för att säkerställa ett förebyggande arbetsmiljöarbete och i förlängningen ett friskt arbetsliv, god arbetsmiljö, förbättrade rehabiliteringsinsatser och snabbare och hållbar återgång i arbete för de som är sjukskrivna.Det är viktiga fakta som behövs när så mycket av det som sägs och skrivs präglas av missnöje och kritik. Det är också att tala klarspråk.
      Läs mer

    Prenumeration

    Skribenter

    Sök i bloggen

    Meny

    Sidfot