Trygghet före, under och efter graviditeten

Allt hänger ihop. Dagens diskussion om förlossningsvård handlar i stort sett bara om själva födseln – hur långt fick man åka, fanns det plats på önskad klinik och hur var arbetssituationen för barnmorskorna. Väl så viktiga frågor, men vi får inte glömma att själva graviditeten liksom eftervården också är betydelsefulla.

Vårdkedjan består av flera delar och föräldrar ska kunna känna sig trygga hela vägen. Att föräldrar för föda på önskad klinik bidrar till det. Så här skriver Stockholms läns landsting i sin sextonde rapport om sommaren i vården:

Samarbetet inom sjukhusen har fungerat smidigare än tidigare år mellan till exempel förlossning, BB, neonatalvård och gynekologisk vård. I veckan har landstinget tagit hjälp vid sex tillfällen av andra län när det varit extra många förlossningar samtidigt. Samarbete mellan län pågår ständigt och Stockholms läns landsting hjälper också andra län med högspecialiserade förlossningar och neonatalvård. Cirka nio av tio förlossningar sker vid den förlossningsklinik som föräldrarna planerat föda på.

Hela rapporten från Stockholms läns landsting

Vad tycker föräldrarna?

Svensk förlossningsvård håller hög kvalitet. Det vet vi därför att vi mäter medicinska resultat, som antal bristningar och infektioner etc. Hur föräldrarna faktiskt upplever vården – genom hela förloppet – vet vi mindre om. Men det ska vi ta reda på!

Med start nästa år ska gravida få möjlighet att hjälpa till med att utforma vården. Det kommer att göras genom enkätundersökningar som mäter gravidas upplevelser av vården och där önskemål och förbättringsförslag också fångas upp.

Som alltid kommer resultaten att redovisas öppet på nationell nivå. Alla kliniker får också ta del av vad just deras patienter tyckte och önskade.

Att på detta sätt involvera dem det faktiskt handlar om ger blivande föräldrar och landsting/regioner bättre förutsättningar för en mer kunskapsbaserad, jämlik och säker vård.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300







    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Svensk hälso- och sjukvård erbjuder en vård i världsklass. Det framgår av både internationella jämförelser och nationella mätningar. Men samtidigt finns en bild, i media och allmän debatt, som säger något annat. Och visst har även världens bästa vård brister. Det kan till exempel gälla väntetider och bemötande, omogna datasystem, och bristande jämlikhet.

    • 2018-11-09
      Rätt till bra vård vid beroende och psykisk sjukdom
      Sveriges Televisions granskning av den vård som en person med flera olika tillstånd behöver har satt ljus på en rad viktiga frågor.
      Beskrivningen av hur individer skickas mellan olika vårdinrättningar och vårdas omväxlande inom landstinget för sina psykiska sjukdomar och kommunen för sitt missbruk är omskakande. När man ser deras och deras anhörigas förtvivlan känner jag och säkert många med mig att så här får det inte vara.Varför blir det då så här? När personer har både en allvarlig psykisk sjukdom och en beroendesjukdom som behöver behandlas samtidigt, blir det knepigt att insatserna regleras i två olika lagstiftningar. Hälso- och sjukvårdslagen liksom Socialtjänstlagen och tvångslagarna LPT (Lagen om Psykiatrisk tvångsvård) och LVM (Lagen om Vård av Missbrukare) har alla tydliga avgränsningar kring ansvar i teorin, men verkligheten ser ofta annorlunda ut. Många människor behöver ett flertal behandlingar samtidigt och dessutom hjälp med en ordnad socialsituation och en meningsfull sysselsättning.Det går att med dagens lagstiftning ordna samordnade insatser och det finns exempel runt om i landet på arbetssätt som riktar sig till personer med samsjuklighet. Det finns möjligheter att både förbättra insatserna för individen och använda samhällsresurserna mer effektivt genom att kommuner och landsting hittar bättre samarbetsformer. Men i vissa lägen, exempelvis när det behövs vård mot personens vilja, fungerar inte nuvarande lagstiftning och en förändring skulle underlätta för kommunerna.Vi har idag en del nya kunskaper som förändrar synen på missbruk och beroende. Ny kunskap om hjärnan gör att det blir mer tydligt att beroende är en psykisk sjukdom. Det finns behandlingsmetoder, både medicinska och psykologiska, som sjukvården ansvarar för och som är effektiva vid beroendesjukdomar. Detta och annan utveckling har lett till att frågan om förändrat huvudmannaskap för beroendevården åter diskuteras. Samtidigt är det viktigt att de sociala aspekterna och stöd i vardagen med bostad, jobb, föräldraskap och ekonomi fungerar. Ett förändrat huvudmannaskap innebär inte automatiskt att bara en huvudman behövs. För att medicinska insatser ska få bra effekt behövs en trygg, stabil och långsiktig vård och planering. Då kommer även i framtiden kommun och landsting behöva samarbeta. Att ändra lagstiftning är inte enbart lätt.Inom SKL utarbetas nu en handlingsplan med fokus på åldersgruppen 13-29 år. I den finns förslag för att stödja utvecklingen för tidig upptäckt, men också för att stödja bättre samverkan och samordning mellan huvudmän och mer kunskapsbaserat stöd och behandling. I handlingsplanen kommer också frågan om ansvarsfördelning mellan huvudmännen tas upp. Handlingsplanen kommer att färdigställas under vintern.Vi är många som arbetar för en bättre vård för både psykisk sjukdom och beroende. Ofta är vi otåliga över att det går långsamt och att vi ser en samhällsförändring där behoven ökar snabbare än utbyggnaden av vård och stöd. Ett måste för att nå detta är att vi utvecklar nya arbetsmetoder, smartare sätt att samarbeta, tar vara på alla framgångsrika exempel och får statens hjälp att få en modern och ändamålsenlig lagstiftning.
      Läs mer
    • 2018-10-31
      Minskad sjukfrånvaro skapar bättre förutsättningar i vården
      Vi har i dag för hög sjukfrånvaro inom många yrkesgrupper, särskilt bekymmersamt är det med långtidssjukskrivningarna. Det är i första hand olyckligt för den som drabbas, men sjukskrivningarna gör det också svårare att få en bra kontinuitet på arbetsplatserna och de innebär stora kostnader.
      SKL har ökat sina ansträngningar för att förebygga sjukskrivningar. Ett pilotarbete är till exempel igång i två regioner och två kommuner; Region Norrbotten, Region Skåne, Botkyrka kommun och Örnsköldsviks kommun.Det är roligt med de positiva signaler vi får från pilotprojekten. I Norrbotten och Skåne har man nu anställt särskilda rehabiliteringskoordinatorer som ger råd, stöttar och coachar i dialogen mellan medarbetare, chef, vård och försäkringskassa.Genom att ta sig tid för varje medarbetare och undersöka vad som kan göras av individen på egen hand, med stöd av chefen på arbetsplatsen, inom företagshälsan och vården, kan vi både förebygga sjukfrånvaro och se till så att medarbetare snabbare ska kunna komma tillbaka till arbete igen. I projekten gör man bland annat också kartläggningar av arbetsmiljön på arbetsplatser med hög sjukfrånvaro för att se över arbetsbelastning och schemaläggning.Sjukfrånvaron har totalt sett minskat i kommuner, landsting och regioner det senaste året, men ligger ändå på en för hög nivå. Om vi med det här projektet kan minska sjukfrånvaron med sju procent så är det självfinansierat, men det ger så många andra positiva effekter också. Medarbetarna är vårdens viktigaste resurs. Medarbetare som mår bra är avgörande för att vi ska ha patienter och brukare som också mår bra.I dag är min sista dag som avdelningschef på SKL. Efter fem år lämnar jag nu över stafettpinnen till min efterträdare Fredrik Lennartsson, som också tar över Vårdbloggen efter mig.Åren har varit mycket spännande och givande, även om det förstås funnits inslag av frustration. Konstigt vore väl annars?Det som nu ligger framför mig kan nog bäst beskrivas som utveckling av Nära vård i en skön förening med Strategi för Hälsa. Kort sagt; nu ska jag försöka göra verklighet av det jag länge pratat om borde göras…Tack till er alla som följt min blogg!
      Läs mer
    • 2018-10-19
      Bristningar vid förlossning fortsätter att minska
      De allvarliga bristningarna vid vaginala förlossningar fortsätter att minska och är nu nere på 1,8 procent. Det är glädjande siffror från Graviditetsregistret.
      Sedan 2015 har andelen allvarliga bristningar legat på omkring 2,3-2,5 procent, men de senaste åren har vi sett en rejäl minskning för varje kvartal. Nu har vi dessutom nått Graviditetsregistrets mål om högst 1,9 procent.
      Alla kvinnor och deras familjer ska kunna känna sig trygga före, under och efter graviditet. Landsting och regioner arbetar intensivt med att skapa en säkrare vård för blivande föräldrar, genom utbildningsinsatser, bättre teamarbete och utvecklad diagnostik. Och det ger resultat! SKL och regeringen har en långsiktigt överenskommelse om en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Under 2018 fördelas 1,8 miljarder till landsting och regioner till insatser i hela vårdkedjan för graviditet och förlossning. Vården i siffror: Bristningar vid icke instrumentell förlossning
      Läs mer
    • 2018-10-11
      Förändringen i Borgholm
      Det pågår en omställning av vården i vårt land. Vi kallar det Nära vård. Det är inte en ny organisationsnivå eller en benämning på dagens primärvård, utan snarare ett nytt sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg.
      En mer tillgänglig, närmare vård kan tillsammans med nya arbetssätt i vården innebära att resurserna inom vård och omsorg kan användas bättre och därmed räcka till fler. Hur ska man då uppnå detta?Idag saxar jag från Åke Åkessons kloka ord från skriften Nära vård i Borgholm, där han är verksamhetschef:”Generellt är vår sjukvård i Sverige som bäst när patienten är som sämst, såvida det handlar om akuta tillstånd för tidigare friska personer. Hjärtinfarkter, benbrott, trafikolyckor, magblödningar, blindtarmsinflammationer och många fler akuta tillstånd hanteras snabbt och effektivt.När det gäller mer och mest sjuka äldre är situationen en annan. Dessa människor sköts bäst så långt det är möjligt i primärvården, i bästa fall i hemsjukvården eller motsvarande. När en äldre multisjuk hamnar på en akutmottagning är det väldigt lätt att ”finna fem fel”. Men ofta är det lika svårt att förstå vad som just denna dag tvingade denna människa till akutmottagningen. Störst chans att hitta rätt har naturligtvis en erfaren geriatriker i nära kontakt med patientens egen läkare från hemsjukvård/vårdcentral.Många vägar inEtt helt sjukhus och bara en akut ingång, vilket resursslöseri! När vi har bemannat primärvården för att med kompetens och kontinuitet sköta alla patienter kan vi öppna många vägar in till sjukhuset. Allmänmedicinaren kontaktar rätt organspecialist eller geriatriker. Allmänmedicinaren och sjukhusläkaren kommer överens om en optimal handläggning. När detta innebär inläggning går patienten direkt till en anvisad plats där fortsatt utredning och behandling redan är förberedd. Patientens läkare från primärvården håller kontakten med ansvarig sjukhusläkare.Vården optimeras och hemgång sker så snart sjukhuset inte behövs för diagnostik och behandling. Omvårdnad sker ofta mycket bra i Hemsjukhuset, naturligtvis kan dock tiden på sjukhuset ibland förlängas av omvårdnadsbehov som bara kan tillgodoses där.HoppfulltJa, visst är det självklart och enkelt! Så enkelt att jag när jag skriver tänker jag att det nästan låter förnumstigt. Ändå är detta oftast mycket långt från verkligheten. I Borgholm har vi tillsammans försökt att genomföra denna omställning och kommit en bra bit på väg. Vi kallar det Borgholmsmodellen. Det ligger något genuint hoppfullt för alla i denna förändring.”Skrift: Nära vård i Borgholm (Borgholmsmodellen)
      Läs mer
    • 2018-10-02
      Om statistik
      I dagarna har det varit en del i media om hur vi på SKL presenterar jämförelser och statistik, i första hand internationella jämförelser.
      Internationella jämförelser är ofta svåra, vilket vi betonar då vi redovisar olika länders statistik och jämför den med vår. Samtidigt är både nationella och internationella jämförelser intressanta. Vi i kommer att med OECD ta upp de brister som uppmärksammats av tidningen Sjukhusläkaren rörande väntetidsdata i olika länder. Dessutom kan vi överväga att tillsammans med till exempel Socialstyrelsen mer aktivt värdera kvaliteten i de data som används i internationella jämförelser.

      Man kan hävda att statistik som inte är perfekt inte ska redovisas, men jag anser att motsatsen också kan gälla. Med insikt om att data kan ha brister kan vi ändå vinna på att använda dem för att analysera våra verksamheter i syfte att ständigt förbättra. Givetvis med de förbehåll som krävs för att uttolkandet av statistiken inte ska bli missledande.
      TransparensSveriges Kommuner och Landsting arbetar kontinuerligt och aktivt med att lyfta fram olika kvalitetsdata inom vården och omsorgen. I första hand för att stötta hälso- och sjukvårdens ledning och professionerna genom att visa på såväl uppnådda förbättringar som brister som behöver åtgärdas.

      SKL är den nationella aktör i Sverige som på uppdrag av samtliga landsting och regioner kontinuerligt redovisar en rad olika uppgifter om sjukvårdens resultat, goda som sämre. Utöver att bidra till ökad transparens, gör vi det för att bidra till en verksamhetsutveckling och förbättra hälso- och sjukvården.
      Sant och relevantVi arbetar hårt för att se till att den data vi presenterar är kvalitetssäkrad och relevant, även om vi också väljer att redovisa data som är behäftad med olika brister. Men när SKL och andra i rapporter använder data för att utvärdera eller dra slutsatser om hälso- och sjukvården och omsorgen är det helt centralt att data inte över- eller feltolkas.

      De data vi redovisar är inte missvisande, utan både sanna och relevanta.

      Läs mer
    • 2018-09-20
      Hur får vi en trygg och säker vård före, under och efter graviditet?
      Den pågående nationella patientsäkerhetskonferensen sätter ljuset på viktiga frågor som alltid är värda att lyfta. SKL presenterade igår fem förbättringsområden för en trygg och säker vård före, under och efter graviditet tillsammans med Svenska Neonatalföreningen och Barnmorskeförbundet.
      När föräldrar får frågan om hur vården kan förbättras är svaret samstämmigt: en sökväg in och snabb återkoppling. Samtidigt ser vi att det blir svårare över tid att möta behoven, och en anledning är personaltillgången. På Patientsäkerhetskonferensen tog jag upp fem förbättringsområden för en trygg och säker vård före, under och efter graviditet.
      1. Involvera patienter och partnersDetta kan tyckas vara en självklarhet, men vi ser stora behov av att i ännu större utsträckning involvera både gravida och deras partners. Det bidrar inte bara till bättre vårdresultat utan har också ett egenvärde i sig. I vården tror man sig ofta ha en relativt bra förståelse av vad patienter vill och behöver, men så är inte alltid fallet.2. Pröva innovativa arbetssättVården före, under och efter graviditet måste, precis som alla branscher, sträva efter att hitta nya smarta arbetssätt. Det är avgörande för att klara de kompetensförsörjningsutmaningar som finns på flera håll i landet.3. Stärk vårdkedjanVi vet att många föräldrar upplever glapp i vården före, under och efter graviditet – glapp som också påverkar patientsäkerheten. En sammanhängande vårdkedja är en grundläggande förutsättning för att skapa trygghet hela vägen.4. Utveckla kunskapsstyrningAtt säkerställa goda förutsättningar för att styra på bästa tillgängliga kunskap är viktigt för att kunna bedriva vård av god kvalitet oavsett område. Den nya organisationen för kunskapsstyrning som håller på att etableras är en av flera viktiga delar i ett sådant arbete.5. Anpassa vården efter behovSist, men definitivt inte minst, är det centralt att utforma vården utifrån olika patienters behov och förutsättningar. Det kan till exempel handla om kvinnor med förlossningsrädsla, om nyanlända föräldrar eller om föräldrar med beroendesjukdom.Vår samlade bild är att kraftansträngningar inom dessa områden tillsammans gör att föräldrar kan känna sig mer trygga, säkra och delaktiga. Den nationella patientsäkerhetskonferensen bidrar till att sätta dessa angelägna frågor på kartan – något som inte kan underskattas!Vilka förbättringsområden tycker ni är viktiga för att utveckla vården före, under och efter graviditet? Vad kan vi på SKL göra för att stödja en positiv utveckling? Hör gärna av er till mig med era tankar och reflektioner.
      Läs mer
    • 2018-09-13
      När patienterna säger sitt
      I dagarna fick vi veta vad drygt 144 000 patienter tyckte om sina upplevelser av sjukhusvården. Och överlag var det glädjande siffror.
      Helhetsintrycket för många sjukhus låg på mellan 95 och 98 procent nöjda patienter. Jag är egentligen inte särskilt förvånad, den som har egen erfarenhet av att få vård och behandling är i allmänhet mer nöjd än den som inte har det.Patienterna lämnade omdömen inom flera områden, som till exempel respekt och bemötande, information och kunskap samt delaktighet och involvering. Upplevelsen av bemötande och emotionellt stöd har förbättrats jämfört med förra undersökningen. Det känns bra, särskilt som Sverige i internationella undersökningar rankats lägre just vad gäller det.Men tro nu inte att vårdgivarna nöjda lutar sig tillbaka. Förbättringsarbete pågår ständigt. En viktig del av den nationella patientenkäten är de kommentarer som patienterna har möjlighet att lämna. Varje klinik får ta del av omdömena för den egna kliniken, och jag vet hur betydelsefulla de är.Denna gång var det 43 599 patienter som tog sig tid att skriva en kommentar, ömsom ris, ömsom ros. Det blir viktig läsning för klinikerna.Alla resultat finns på patientenkat.se
      Läs mer
    • 2018-09-04
      Personal och villkor
      Det har väl inte undgått någon att landstingen och regionerna behöver rekrytera mer personal. Och det är också viktigt att behålla de medarbetare som redan arbetar i vården. Då är arbetsvillkoren viktiga.
      Landsting och regioner jobbar mycket tillsammans med SKL för att hela tiden försöka utveckla våra arbetsplatser. Därför är det tråkigt att rätt ofta läsa debattartiklar, ledarsidor och andra inlägg där enbart dåliga löner och hopplösa arbetsvillkor lyfts fram. Olika yrkesgrupper driver sina hjärtefrågor och det finns varierande bilder av vardagens verklighet. Det är självklart. Men få lyfter fram att landstingens och regionernas satsning på sjuksköterskors och specialistsjuksköterskors löner. De har exempelvis under åren 2014-2017 i genomsnitt haft en löneutveckling på cirka 4 procent om året. Det är också en bild av vardagens verklighet.Kortare arbetstidUtöver tillägg för obekväm arbetstid tillämpas också kortare arbetstid för de sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som arbetar helger, kvällar och ibland nätter. Beroende på omfattningen av sådan tid varierar oftast arbetstiden (avser heltid) cirka 34-38 timmar/vecka.En annan viktig pusselbit är det faktum att alla landsting och regioner erbjuder sjuksköterskor möjlighet att utbilda sig till specialistsjuksköterska eller barnmorska med lön. Samtliga har också infört eller ska införa särskilda utbildningstjänster för sjuksköterskor som genomgår vissa specialistutbildningar.Naturligtvis finns mer att göra. Vi som är arbetsgivare vill och kan ta ytterligare steg. Men viktigt att visa på verkligheten – det finns mycket som är riktigt bra.

      Läs mer
    • 2018-08-24
      Lyssna på valrörelsens vårddebatt
      Häromdagen var jag bisittare i en stor sjukvårdspolitisk debatt. Den sändes direkt i både radio och TV, och stundtals var det rätt hårda ordväxlingar partierna emellan. Du kan lyssna på och se den i efterhand.
      Min roll i debatten var att ge en nationell bild, av tillgängligheten, jämlik vård, ekonomin och cancervården. Första frågan till mig handlade om hur svensk vård mår idag. Mitt svar:Svensk sjukvård har en stark position, både när vi ser på vårdens resultat och när vi jämför med andra länder. Men väntetiderna är ett bekymmer. Det hänger ihop med att alla ska känna sig trygga i att få vård när man behöver den. I jämförelse med andra länder är Sverige på fjärde plats.Svensk vård är relativt jämlik, men det finns skillnader. Detta arbetar SKL och landstingen/regionerna för att utjämna. Jämförelser sinsemellan och bra kunskapsunderlag tillgängliga för alla i vården är några av verktygen. Landsting och regioner jämför sig hela tiden med varandra, för att var och en ska bli bättre. Inget landsting har högst resultat på allt och inget landsting har lägst resultat på allt.Vårddebatt byggd på faktaDet kändes väldigt bra att på detta sätt kunna bidra med fakta. I en valrörelse ska förstås de stora visionerna och åsikterna brytas, men jag är helt övertygad om att vi alla tjänar på att debatterna byggs på fakta och alla de nyanser som finns i en sån komplex verksamhet som hälso- och sjukvården. Jag tror att vi alla är överens om att inga av våra utmaningar i vården löses med några snabba penseldrag. Det tycker jag att arrangörerna av debatten lyckades spegla på ett bra sätt.Lyssna eller titta på debatten härPatientsäkerhetskonferens i septemberHösten är i startgroparna, den blir spännande. Bland mycket annat är det snart dags för den stora patientsäkerhetskonferensen 19-20 september. Ett spännande program, och än finns möjlighet att anmäla sig.Anmäl dig till patientsäkerhetskonferensen här

      Läs mer
    • 2018-08-21
      Sjukvårdsdebatter heta i valrörelsen
      Det är valrörelsetider och vård- och omsorgsfrågorna är på högkant i debatten. På onsdag deltar jag som expert i en vårddebatt som Sveriges Television och Sveriges Radio gör tillsammans med regional media i Jämtland.
      Det är en fantastisk tid för oss som har ett stort engagemang i utvecklingen av vård och omsorg. Nu finns ju så många idéer och förslag för framtiden – och alla tar sikte på att göra välfärden bättre för patienter och brukare. Ibland blir debatten förstås litet väl svart/vit eller saknar några viktiga fakta, men det hör väl till i de heta debatterna i vår demokrati.På onsdag har jag förmånen att vara med som expert och bisittare i en vårddebattsatsning som Sveriges Television och Sveriges Radio gör tillsammans med regional media i Jämtland, men som sänds över hela landet. Deras ambition är att den ska bidra till att vi som väljare ska få mer information om just hälso- och sjukvårdsfrågorna inför valet den 9 september. Deras tema är #rättvisvård och fokus är hur alla – oavsett vem du är eller var du bor – ska få jämlik vård och att utmaningarna är stora när vi nu lever allt längre och allt fler sjukdomar kan botas. I grunden är ju det oerhört bra, men gör också att vården behöver drivas på en del nya sätt. Vi har exempelvis fler medarbetare i vården idag än någonsin tidigare, men ändå inte tillräckligt många – på grund av den generella arbetskraftsbristen.Sjukvårdsdebatten kan ses och höras bland annat i SvT Forum och i Sveriges Radios P4 Jämtland på onsdag klockan 13.30.Mer information om debatten #rättvisvård på Sveriges RadioPolitikerna som deltar i debatten kommer att diskutera tillgängligheten, kompetensförsörjning och frågor om hur vi organiserar vården på olika nivåer. Jag ska försöka ge en nationell bild utifrån fakta om hur svensk vård faktiskt fungerar och varför. Till grund för det har jag bland annat den öppna jämförelse, som vi publicerade i mitten av juni. Den ger verkligen mycket viktig kunskap om hälso- och sjukvården. En aspekt, som jag tror att vi lätt glömmer, är att inget landsting eller region är bäst på allt och inget har heller lägst resultat i alla kategorier. Svensk vård håller generellt sett hög kvalitet och alla har något att förbättra.Läs Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018 - Öppna jämförelser
      Läs mer

    Prenumeration

    Sidfot