Arbetsgivarbloggen

  1. Publicerad: Skribent: Caroline Olsson

    Viktiga insatser för att förebygga sjukfrånvaro

    Som arbetsgivare är det nödvändigt att arbeta förbyggande för att kunna förkorta, och helst helt förhindra, sjukskrivningar. Region Skåne och Region Norrbotten samt kommunerna Botkyrka och Örnsköldsvi

    (0) Kommentarer Arbetsliv Arbetsmiljö Friskare arbetsplatser Sjukfrånvaro
  2. Publicerad: Skribent: Caroline Olsson

    Engagerade medarbetare i välfärden

    Från SKL brukar vi ofta säga att medarbetarna i välfärden är väldigt engagerade och har Sveriges viktigaste jobb. Nu har vi återigen fått det belagt i en seriös undersökning, SCB:s arbetsmiljö­undersö

    (0) Kommentarer Arbetsliv Arbetsmiljö Engagemang Arbetsmiljöverket Friskare arbetsplatser Sjukfrånvaro
  3. Publicerad: Skribent: Agneta Jöhnk

    Myt att sjuksköterskor flyr yrket

    En av de mest återkommande myterna som sprids är att sjuksköterskor flyr yrket. Det stämmer helt enkelt inte. Däremot är efterfrågan på sjuksköterskor stor. Och den kommer att öka än mer i takt med at

    (2) Kommentarer Arbetsmarknad Arbetsmiljö Kompetensförsörjning Rekrytering Sjuksköterskor
  4. Publicerad: Skribent: Agneta Jöhnk

    Sjukfrånvaron är en av våra största utmaningar

    Sjukfrånvaron på svensk arbetsmarknad är en av vår tids mest komplexa samhälls- och arbetslivsfrågor. Det är naturligtvis ett problem för person som drabbas av sjukdom och det är också ett samhällspro

    (0) Kommentarer Arbetsliv Arbetsmarknad Arbetsmiljö Sjukfrånvaro Friskare arbetsplatser
  5. Publicerad: Skribent: Caroline Olsson

    Metoo-uppropets kraftfulla röst

    Ingen kan ha missat #metoo och de berättelser om sexuella övergrepp och kränkningar som den senaste tiden har lyfts fram i medierna. Rapporteringen har verkligen visat att det här är ett problem som i

    (1) Kommentarer Arbetsmiljö Jämställdhet Kränkande särbehandling Metoo
  6. Publicerad: Skribent: Agneta Jöhnk

    Sjuksköterskeflykten är en myt

    Att sjuksköterskor flyr yrket är en seglivad myt. SKL:s personalstatistik visar att 91 procent av sjuksköterskorna år 2015 arbetar kvar i yrket följande år och att 89 procent arbetar kvar i samma land

    (0) Kommentarer Arbetsmarknad Arbetsmiljö Kompetensförsörjning Rekrytering Sjuksköterskor
  7. Publicerad: Skribent: Agneta Jöhnk

    Oberoende av hyrpersonal ger patienterna ökad kontinuitet och trygghet

    För många, inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård, innebär det en trygghet att möta samma vårdpersonal, personer som har god kunskap om patienterna och deras behov. En stabil och vara

    (0) Kommentarer Arbetsmarknad Arbetsmiljö Kompetensförsörjning Bemanningsbolag Hyrpersonal Läkare Rekrytering Sjuksköterskor Vård
  8. Publicerad: Skribent: Agneta Jöhnk

    Minskad sjukfrånvaro är en högprioriterad utmaning

    När Svenskt Näringsliv på DN Debatt 21 september 2017 ifrågasätter vinstbegränsningar i välfärdsverksamheter så gör de tyvärr det genom att framställa kommuner, landsting och regioner som sämre arbets

    (0) Kommentarer Arbetsmarknad Arbetsmiljö Jämställdhet Kompetensförsörjning Friskare arbetsplatser Sjukfrånvaro Svenskt Näringsliv
  9. Publicerad: Skribent: Caroline Olsson

    Engagerade medarbetare skapar en bättre välfärd

    I förra veckan var jag i Östersund och deltog i Arbetsgivarforum, vår konferens som i år hade temat Engagemang. Rapporten Sveriges viktigaste jobb engagerar Men vad betyder egentligen ordet engagemang

    (0) Kommentarer Arbetsliv Arbetsmiljö Engagemang Konferens Sveriges Viktigaste Jobb
  10. Publicerad: Skribent: Caroline Olsson

    Utökad samverkan med Arbetsmiljöverket inför tillsynskampanjer

    Arbetsmiljöverket har inspekterat runt 2 000 grund- och gymnasieskolor och besökt 300 skolhuvudmän mellan 2013 och 2016. Inspektionerna har berört såväl kommunala som fristående skolor. Arbetsmiljöver

    (0) Kommentarer Arbetsmiljö Arbetsmarknad Arbetsmiljöverket Skola Suntarbetsliv







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Välkommen till SKL:s arbetsgivarblogg. Vi kommer att blogga om olika aspekter av de arbetsgivarfrågorna inom kommuner, landsting och regioner. Under de perioder när vi befinner oss i avtalsrörelse blir det ofta fokus på just detta.

  • 2018-12-10
    Välfärdens kompetensförsörjning viktigt uppdrag för högskolan
    Sjuksköterskor, lärare, tandhygienister, socionomer, barnmorskor, ingenjörer, samhällsplanerare. Listan med högskoleyrken som kommuner, landsting och regioner har svårt att rekrytera är lång.Trots att politiker och myndigheter ställer allt högre krav på vilken utbildning personalen i skolan, vården och socialtjänsten ska ha och trots att bristen på högskoleutbildad personal i välfärden ökar har kommuner, landsting och regioner begränsade möjligheter att påverka vilka utbildningar som ges på svenska universitet och högskolor. I stället är det lärosätena som styr utbudet av utbildningar, utifrån den egna forskningsprofilen och studenternas efterfrågan.Ta hänsyn till samhällets och arbetslivets behovSKL har länge efterfrågat en styrning av högskolans dimensionering som bättre möter välfärdens behov av kompetens. En statlig utredning ser nu över systemet för resurstilldelningen och styrningen av universitet och högskolor, och jag hoppas att de förslag utredningen ska komma med i slutet av januari innebär en bättre avvägning mellan studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.Dagens studenter är framtidens medarbetare inom välfärden – på skolor, sjukhus, vårdcentraler och kommunala förvaltningar. Deras intressen och val formar framtidens arbetsmarknad och ska naturligtvis påverka vilka utbildningar som ges. Men om man inte också tar hänsyn till samhällets och arbetslivets behov riskerar systemet att förstärka den arbetskraftsbrist som i grunden har demografiska orsaker. Som det ser ut idag tvingas regeringen gång på gång att lappa och laga med särskilda satsningar för att täcka behoven av samhällsviktiga utbildningar inom exempelvis vård, skola och samhällsbyggnad.Möjliggör fler utbildningar på distansEftersom ersättningen till lärosätena baseras på antalet veckor som varje student läser och antalet högskolepoäng som studenten presterar har lärosätena inga incitament att validera kompetens som många studenter har med sig från arbetslivet eller från utländska utbildningar. Utbudet av fristående kurser för vidareutbildning och kompetensutveckling har blivit allt mindre då högskolorna prioriterar sammanhållna program och heltidsstudier.Det går förstås inte att knuffa in studenter på utbildningar som de inte är intresserade av, men studenterna kan inte heller söka utbildningar som inte erbjuds. Möjligheten att helt eller delvis läsa en utbildning på distans är avgörande för att öppna upp för grupper av potentiella studenter som inte vill eller kan flytta över halva landet för att utbilda eller vidareutbilda sig. Detta är särskilt viktigt för välfärdsyrkena, som finns i hela landet.Behoven av välfärdstjänster kommer att fortsätta öka i takt med att befolkningen växer och blir äldre, samtidigt som många medarbetare går i pension. För att möta rekryteringsbehovet och trygga kompetensförsörjningen i välfärden behövs en välfungerande samverkan mellan kommuner, landsting, regioner och högskolor och en styrning och resurstilldelning till högskolan som i större utsträckning tar hänsyn till samhällets behov.
    I början av nästa år kommer utredningen om högskolans styrning och resurstilldelning med sitt förslag. En ny styrmodell behöver i större utsträckning än idag ta hänsyn till samhällets kompetensbehov.
    Läs mer
  • 2018-12-03
    Kombinationsanställningar - ett sätt att möta rekryteringsutmaningen inom räddningstjänsten
    Ungefär två tredjedelar av Sveriges brandmän är deltidsbrandmän. Flera av landets räddningstjänster har under senare år upplevt att det har blivit svårare att rekrytera och behålla deltidsbrandmän, och särskilt i glesbygdskommunerna. I en glesbygd som avfolkas mer och mer finns det en risk att kommuner kan få svårt att upprätthålla räddningstjänstberedskapen på vissa orter.På grund av detta behöver flera arbetsgivare aktivt arbeta med rekryteringsfrågan och försöka hitta alternativa lösningar.Kombinationsanställningar en lösningEn konkret åtgärd är att uppmuntra medarbetare som redan är anställda i kommuner att även bli deltidsbrandman. Eftersom det är arbetskraftbrist i många välfärdsyrken är det en bra idé att kombinera ett yrke inom kommunen med att vara deltidsbrandman. Till exempel att en undersköterska på ett äldreboende också jobbar som brandman inom räddningstjänsten. Arbetsgivaren får fler deltidsbrandmän samtidigt som medarbetaren utvecklar och utnyttjar sin kompetens.Det var mot bakgrund av rekryteringsutmaningen som parterna i samband med förhandlingarna om RiB 17 underlättade möjligheten att ha kombinationstjänster i kommunerna.RiB - Avtal för räddningstjänstpersonal i beredskapBra exempel i Jönköping och Nordmaling
    Det finns många exempel på kommuner som använder kombinationsanställningar.Till exempel så anställer man i Jönköping så kallade brandsköterskor. Ett sätt att locka personal både inom äldreomsorgen och inom räddningstjänsten.Och i Nordmaling har man kombinationsanställningar som undersköterska och deltidsbrandman. Där har man löst det så att när undersköterskan får ett larm och behöver rycka ut som brandman så går det samtidigt ett larm till kommunens bemanningscentral. Det gör att bemanningscentralen snabbt kan skicka ut en ersättare när undersköterskan försvinner vid larm.För att få till kombinationsanställningar är det viktigt att kommunerna på central nivå beslutar eller inför policys om anställning som deltidsbrandman vid sidan av annan kommunal huvudanställning. Det här är även något som man pekar på särskilt i regeringens utredning om en effektivare kommunal räddningstjänst.Många bra förslag i utredning om räddningstjänstenMeriterande att vara deltidsbrandmanAtt arbeta som deltidsbrandman behöver lyftas fram som något meriterande för medarbetarna och som värdefull kompetens på arbetsplatsen.För arbetsgivaren är det stora värdet att medverka till ett samhällsnyttigt system. I övrigt kan det öka attraktiviteten. Det finns också fördelar för huvudarbetsgivaren med att deras anställda får en vidgad kompetens.En glädjande nyhet är att intresset för att bli deltidsbrandman har ökat efter sommarens bränder. Det är därför ett bra tillfälle att lägga i en extra växel när det gäller rekryteringsarbetet, och SKL och Sobona stöttar arbetsgivarna i detta arbete.
    Räddningstjänsten har ett mycket viktigt uppdrag i vårt samhälle, dygnet runt, året om. Det blev extra tydligt i somras när skogsbränderna rasade runt om i landet. Snart stundar jul- och nyårshelgerna. Det är en härlig tid men en tid som också innebär en ökad risk för bränder och räddningsinsatser för brandmännen.
    Läs mer
  • 2018-11-16
    Hur ser era framtida kompetensbehov ut?
    Behoven av välfärdstjänster ökar snabbare än någonsin tidigare. Kommuner, landsting/regioner och kommunala företag måste möta de ökade behoven med rätt arbetskraft och kompetens. Kompetensutveckling för att utveckla yrkesroller är därför viktig inom välfärdssektorn, men även att behålla personalresurser och kunna ställa om personalens kompetens för att tillgodose verksamhetens framtida behov av nya kompetenser.För att klara den utmaningen behövs långsiktiga åtgärder och tidiga omställningar. Principöverenskommelsen om Tidig lokal omställning (TLO-KL) kan vara till stor nytta.Medel för att genomföra tidiga omställningar i verksamhetenTLO-KL innebär att arbetsgivare kan ansöka om medel för att genomföra tidiga omställningar som ska stärka de anställdas kompetens med syfte att i god tid möta verksamhetens förändrade behov. Medlen kan användas på många sätt. Till exempel har Region Skåne kompetensutvecklat undersköterskor och i Södertälje kommun har flera socialsekreterare studerat socialrätt på högskolenivå.Eller som Agneta Jöhnk skriver i blogginlägget Automatisering frigör tid till det viktiga arbetet så kan medlen användas för att höja personalens tekniska kompetens, något som kommer behövas när våra arbetsliv digitaliseras allt mer.Hur kommer er verksamhet förändras i framtiden?Ett av de första stegen en verksamhet behöver göra är att identifiera sina framtida kompetensbehov och se på vilka kompetenser man har idag. Därefter göra en analys av gapet. Hur kan befintlig personal utvecklas för att möta det gap som ni identifierat?Kanske kan era behov tillgodoses med insatser finansierade av TLO-KL medel.Så kan ni jobba med TLO-KLHela arbetsprocessen och flera exempel på hur TLO-KL har använts av kommuner och landsting kan du ta del av i foldern.Möt rekryteringsbehovet med omställningsmedel – Så kan du jobba med tidig lokal omställning TLO-KL, OmställningsfondenUnder 2018 har allt fler arbetsgivare fått upp ögonen för och fått användning av omställningsmedlen, men det finns fortfarande mycket kvar av de 750 miljoner kronor som finns avsatta.För stöd och hjälp kopplat till omställningsavtalsfrågor kan ni vända er till Sabina Bajraktarevic på SKL eller Cecilia Tazewell på Sobona. För övriga frågor samt stöd och hjälp kring praktiskt arbete kan ni kontakta Omställningsfonden.Omställningsfonden
    TLO-KL gör det möjligt för arbetsgivare att kompetensutveckla sina medarbetare inför verksamhetens framtida kompetensbehov. Starta en dialog om era förändrade behov och påbörja ert omställningsarbete.
    Läs mer
  • 2018-11-14
    Ökad livslängd påverkar både arbetsliv och pension
    Enligt SKL:s senaste ekonomirapport ökar antalet personer över 80 år med 44 procent fram till 2028. Samtidigt ökar antalet barn och unga betydligt mer än de som är i yrkesverksam ålder. Bristen på arbetskraft under den kommande tioårsperioden gör det viktigt att fler vill jobba längre. Att förlänga arbetslivet med några år är nödvändigt om välfärdstjänsterna även i framtiden ska hålla hög kvalitet.SKL:s ekonomirapportArbeta heltid och förläng arbetslivetAtt vi lever längre innebär att pensionen ska räcka under flera år. Därför är det också ur individens perspektiv viktigt att möjlighet finns för den som vill och är frisk att välja att jobba ytterligare några år. Viktigt är också att så långt som möjligt jobba heltid. Många, framför allt kvinnor, inom kommun och landsting arbetar i dag deltid. Genom att gå från deltidsarbete till heltidsarbete ökar den ekonomiska självständigheten och tryggheten – både under arbetslivet och sedan som pensionär.För att få fler att vilja arbeta heltid och att orka arbeta längre är det viktigt att ta ett grepp om arbetsmiljön och arbetsorganisationen, till exempel vikten av vila, återhämtning och hållbara scheman.Sedan är det så att det i regel är deltidsarbetande som upplever att de inte orkar arbeta heltid, inte heltidsarbetande. Deltidsarbetande arbetar ofta när det är som mest att göra och under arbetstoppar. Heltidsarbete kan innebära en jämnare arbetsbelastning och därmed en förbättrad arbetsmiljö.Långsiktig, stabil och förutsebar pensionDe pensionsöverenskommelser som arbetsgivarorganisationer och fackförbund sluter behöver anpassas till dessa nya förutsättningar. Samtidigt behöver pensionen vara långsiktig, stabil och förutsebar. Ett exempel på det kunde vi se under året.Vid årsskiftet drabbades vissa pensionärer inom kommuner, landsting och regioner av sänkta pensioner. SKL fattade då ett snabbt beslut om att de pensionärer som drabbats skulle kompenseras, vilket skedde från april 2018. SKL beslutade samtidigt att konstruera en mer stabil och förutsebar pensionslösning för framtiden.En sådan finns nu på plats sedan vi kommit överens med Kommunal, OFR och Akademikeralliansen. De pensionärer som drabbades årsskiftet 2017/18 kan genom detta räkna med stabil pension som aldrig kommer att sänkas och där friläggning och bruttosamordning aldrig mer kommer att kunna få negativa effekter på kompletteringspensionens nivå.Långsiktig lösning för kommunal tjänstepensionMedarbetarna är själva grunden till en god välfärd. De som har jobbat och fortfarande jobbar i kommuner, landsting och regioner ska kunna lita på att deras pensionsavtal är långsiktiga, stabila och förutsebara. Och genom att arbeta heltid och förlänga arbetslivet ett par år kan de dessutom öka pensionens storlek.
    Vi lever allt längre. Vad innebär det för hur länge man kommer att jobba? Och hur får man pensionen att räcka ytterligare några år?
    Läs mer
  • 2018-11-06
    Automatisering frigör tid till det viktiga arbetet
    Globalt bedöms hälften av alla arbetsuppgifter kunna automatiseras inom ett par decennier. Men det handlar inte om att robotar ska göra medarbetare arbetslösa. Arbetskraftsbrist gör att vi behöver alla våra medarbetare och deras olika kompetenser i välfärden. Däremot kan de flesta yrken automatiseras till viss del och göra att medarbetare har mer tid till att, exempelvis, ta hand om patienter.I SKL:s rapport Automatisering av arbeteframgår att det i kommuner, landsting och regioner sannolikt är arbetsuppgifter inom områden som administration, ekonomi, service, och teknik som kommer att påverkas i störst utsträckning av ökad automatisering. Inom områden som utbildning, vård och omsorg är visserligen potentialen lägre, men ändå betydande.
    Automatisering av arbete, webbutikenInspiration till nya arbetssättDet är enkelt att tänka att automatisering bara handlar om teknik. För mig handlar det snarare om låta teknik och automatisering tjäna som inspiration till att tänka nytt när det gäller arbetssätt och förhållningssätt.I Helsingborg finns ett bra exempel på detta. Där pratar man om ATA – Automatisera Tråkiga Arbetsuppgifter. Medarbetare i vård - och omsorgsförvaltningen identifierade 37 potentiella administrativa processer som kunde automatiseras och man började med den som medarbetarna ansåg mest angelägen. Syftet med automatisering i Helsingborg är att frigöra tid för det viktiga arbetet och att vara en attraktiv arbetsgivare.Utbilda för framtidens välfärdÖkad automatisering och digitalisering kommer på sikt medföra att nya yrken skapas och att nya arbetsuppgifter tillkommer. Här är det viktigt att utbildningsväsendet hänger med i den snabba utvecklingen. Staten behöver erbjuda fler studievägar, mer flexibel fortbildning och smidigare omskolning för att utöka och vidga vägarna till välfärdsjobben.Utbilda för framtidens välfärd, webbutikenUtnyttja omställningsmedel för att utveckla verksamhetenDigitaliseringen av arbetslivet gör att behovet av utbildning och kompetensutveckling kanske är större än någonsin förut. Det kan handla om omskolning till ett helt nytt yrke eller att uppdatera sina kunskaper för det nuvarande yrket. Här är överenskommelsen om tidig lokal omställning, TLO-KL, ett bra verktyg att utnyttja. Medarbetaren får möjlighet att utveckla sin kompetens och arbetsgivaren kan anpassa sin verksamhet utifrån de behov som uppstår. Totalt finns det runt 750 miljoner kronor avsatta för tidig lokal omställning.Möt rekryteringsbehovet med omställningsmedel i TLO-KLFör arbetsgivare och medarbetare finns det alltså goda möjligheter att ställa om till arbetslivets nya förutsättningar. Ett livslångt lärande är nödvändigt för att vara anställningsbar under ett helt yrkesverksamt liv.

    Brist på arbetskraft gör att vi behöver förändra våra arbetssätt. En ökad automatisering kan effektivisera många välfärdsyrken och frigöra tid till viktigare arbetsuppgifter.
    Läs mer
  • 2018-10-29
    Viktiga insatser för att förebygga sjukfrånvaro
    Att rekrytera och behålla medarbetare är en strategisk utmaning för kommuner, landsting och regioner och i förlängningen även för Sverige. Hög sjukfrånvaro kombinerat med svårigheter att rekrytera påverkar verksamheters kvalitet och förutsättningar för långsiktig kompetensförsörjning.Förbättrad samverkan i Skåne och NorrbottenRegion Skåne och Region Norrbotten driver tillsammans med SKL ett pilotprojekt som innehåller olika insatser som syftar till att minska och förebygga sjukfrånvaro. Genom att anställa en rehabiliteringskoordinator på arbetsplatsen kan arbetsgivaren ge ett individanpassat stöd till personer som riskerar sjukskrivning, är sjukskrivna eller på väg tillbaka i arbete. Kontakten kan till exempel handla om information, rådgivning, och coachning samt vara ett stöd i dialogen mellan medarbetaren, ansvarig chef, vård och försäkringskassa.Projektet innehåller också ett särskilt stöd som riktar sig till arbetsplatser med höga och ökande sjuktal. Det kan till exempel handla om att utifrån en kartläggning av arbetsmiljön se över arbetsbelastning och schemaläggning. Projektmålet är att antalet sjukfrånvarodagar per medarbetare ska minska med sju procent vid årsskiftet 2019/2020. Lyckas regionerna nå målet är insatserna självfinansierande.Förbättrad samverkan för minskad sjukskrivning, Uppdrag psykisk hälsaTidiga insatser i Botkyrka och ÖrnsköldsvikBotkyrka och Örnsköldsviks kommun investerar sammanlagt 40 miljoner kronor på att förbättra arbetsmiljön och minska sjukskrivningarna bland medarbetarna. Arbetet handlar om att tidigt upptäcka individer och arbetsplatser där det finns skäl att anta att stöd kan göra skillnad. På arbetsplatser som har höga och ökande sjuktal erbjuds cheferna ett extra stöd med fokus på att kartlägga och åtgärda arbetsplatsrelaterade orsaker till sjukskrivning och skapa goda förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsplats.All personal som under en 12-månadersperiod har fler än tre sjukfrånvarotillfällen deltar i ett omtankesamtal med sin chef. Syftet med dessa samtal är att gemensamt undersöka om det är något som går att göra för att minska risken för fortsatt sjukfrånvaro. Det kan handla om vägledning kring stress eller annan ohälsa men det kan också handla om att arbetssituationen behöver utredas och anpassas.Projekten i Botkyrka och Örnsköldsvik startar hösten 2018 och pågår i tre år. Målet är att antalet korttidssjukfrånvarodagar per medarbetare ska minska med minst 12 procent. Om målet nås är insatserna självfinansierande.Tidiga insatser för minska sjukskrivning, Uppdrag psykisk hälsaInsatserna som beskrivs ovan är några exempel på det arbetsmiljöarbete som pågår hela tiden i kommuner, landsting och regioner. Åtgärderna kan se olika ut eftersom de alltid måste utgå från lokala förutsättningar och behov. Men ett samlande kännetecken är att insatserna har samma målbild: att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och främja snabbare återgång i arbete vid sjukfrånvaro.
    Som arbetsgivare är det nödvändigt att arbeta förbyggande för att kunna förkorta, och helst helt förhindra, sjukskrivningar. Region Skåne och Region Norrbotten samt kommunerna Botkyrka och Örnsköldsvik driver ett par intressanta satsningar som syftar till att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron.
    Läs mer
  • 2018-10-25
    Engagerade medarbetare i välfärden
    Årets undersökning visar att mer än fyra av fem anställda inom kommuner, landsting och regioner anser att man har ett mycket meningsfullt arbete. Det är fler än i någon annan del av arbetsmarknaden. Det är inte så konstigt. Medarbetare i välfärden jobbar med de viktigaste frågorna i livet. Allt från att barn föds, växer upp, utbildas och har aktiviteter på sin fritid, till att samhällsplanering och miljö fungerar liksom vård och omsorg när vi blir sjuka eller gamla.Undersökningen görs regelbundet av SCB på uppdrag av Arbetsmiljöverket för att ta reda på hur samtliga anställda i Sverige upplever sin arbetsmiljö. Det intressanta med just den undersökningen är att vi kan se hur utvecklingen har sett ut över tid, den redovisar utvecklingen så långt tillbaka som 26 år.Arbetsmiljön 2017 – Arbetsmiljöstatistik Rapport 2018:2 (PDF, öppnas i nytt fönster)Ett annat resultat i undersökningen som nog kan förvåna en och annan är att andelen som upplever sitt arbete som fysiskt eller psykiskt påfrestande är ganska oförändrat i jämförelse med tidigare undersökningar. Och att andelen som helt eller delvis instämmer i påståendet att de har ett psykiskt påfrestande arbete har varit ganska oförändrad under det senaste årtiondet och till och med minskat något sedan slutet av 1990-talet.Det betyder inte att vi inte har saker att göra. Sex av tio upplever arbetet som psykiskt påfrestande och det är många. Men situationen har varit stabil under många år. Det har alltså inte blivit värre – vilket många påstår.Naturligtvis finns det många berättelser på individnivå om hur förhållanden har blivit tuffare, det har jag stor respekt för. Men dessa siffror måste ju rimligtvis också betyda att det på många håll också har blivit bättre. Varför hör vi så sällan de historierna? En käpphäst för mig är att vi i vårt förbättringsarbete måste utgå från fakta. Risken med en osaklig och ensidigt negativ bild är att vi missar de riktiga problemen och möjligheterna att verkligen träffa rätt med åtgärder.En glädjande slutsats är att undersökningen visar att förekomst av företagshälsovård och systematiskt arbetsmiljöarbete är högre i kommuner, landsting och regioner än generellt i arbetslivet. Det betyder att det pågår ett gott förebyggande arbete lokalt med dessa viktiga frågor.
    Från SKL brukar vi ofta säga att medarbetarna i välfärden är väldigt engagerade och har Sveriges viktigaste jobb. Nu har vi återigen fått det belagt i en seriös undersökning, SCB:s arbetsmiljö­undersökning.
    Läs mer
  • 2018-10-23
    Samarbete och samverkan vägen framåt för svensk skola
    Arbetskraftsbristen i Sverige är stor de kommande åren, vilket inte minst märks i skolan där det råder brist på behöriga lärare. Självklart ska vi rekrytera fler lärare, men nyrekrytering kan inte vara huvudfokus eftersom antalet ungdomar inte räcker till för att möta behovet i alla bristyrken. Vi måste framförallt se till att behålla redan anställda lärare.Det kommer att krävas flera olika samverkande lösningar för att möta lärarbristen och det är nödvändigt att de olika åtgärderna är anpassade efter de lokala behoven. Det kan exempelvis handla om vidareutbildning av redan anställda, förbättringar av arbetsmiljö och arbetsorganisation, bli ännu bättre på att fånga upp lärare med utländsk utbildning, att öka samverkan mellan lärosäten och huvudmännen och även öka genomströmningen i lärarutbildningen.I det nya avtalet för skolans runt 200 000 lärare är SKL och lärarfacken överens om att vi ska fördjupa vårt samarbete ytterligare. Och i kommunerna finns ett stort engagemang för att bygga vidare med avtalet som grund. Vi kommer tillsammans att på olika sätt stötta arbetsgivare och lokala fackliga företrädare bland annat när det gäller det lokala arbetet med strategisk kompetensförsörjning och att skapa en hälsofrämjande arbetsmiljö och minska sjuktalen.Ska vi klara skolans utmaningar och få tillräckligt många behöriga lärare måste vi ta till vara på alla medarbetares kompetens och engagemang. En nyckel för att möta lärarbristen är att utveckla organisation och arbetssätt i skolan. Det kommer att betyda olika saker i olika kommuner, men gemensamt är att vi utifrån lokala behov utvecklar våra verksamheter på så sätt att eleven hamnar i fokus och dagens lärare stannar och nya kan rekryteras.Det nya avtalet gäller i tre år framåt. Det praktiska och strategiska arbete som inletts måste fortsätta, och det kommer bara att fungera om vi som parter, SKL och lärarfacken, tar ett gemensamt ansvar och tillsammans stödjer det lokala arbetet för att hitta gemensamma vägar framåt.

    I slutet av september enades SKL och lärarfacken om ett avtal som ska möta skolans utmaningar. Nu gäller att arbetsgivare och fackliga företrädare, både på central och på lokal nivå, samarbetar och samverkar för att tillsammans möta lärarbristen och säkra kompetensförsörjningen i skolan.
    Läs mer
  • 2018-10-11
    Från nyanländ till nyanställd inom vård, skola och omsorg
    Här gäller det att ta tillvara deras kompetens och se till de når fram till rätt jobb. Människor
    ska kunna arbeta i linje med sin kompetens, oavsett om de har en svensk eller utländsk utbildning.
    Men i praktiken är det här en utmaning. Den som är ny i Sverige behöver gå igenom ett antal moment för att komma in på arbetsmarknaden. Att lära sig svenska, få reda på vilket yrke ens utbildning och yrkeserfarenhet motsvarar i Sverige och förstå vilka myndigheter och aktörer man ska vända sig till är några av utmaningarna.Samtidigt behöver handledare och arbetsgivare veta vad de kan göra: hur vägen till jobben kan se ut och vilken roll de har för att kunna stötta och ta tillvara nyanländas kompetens i verksamheterna.Därför är jag glad att berätta att SKL och nio fackförförbund nu lanserar webbplatsen Vägen till jobben – från nyanländ till nyanställd inom vård, skola och omsorg.Vägen till jobben – från nyanländ till nyanställd inom vård, skola och omsorgVår ambition är att ge information och stöd för både arbetsgivare och handledare i kommuner och landsting och för nyanlända med utbildning eller arbetslivserfarenhet som behövs i välfärden. För handledare finns stöd inför praktik och handledning av nyanlända och för arbetsgivare finns vägledning och information som behövs för att ta tillvara nyanländas kompetens. Det kan handla om språkutveckling på arbetsplatsen, vad som gäller vid rekrytering och hur anställningsstöd fungerar.Så besök gärna Vägen till jobben. Den ger dig och andra aktörer inom välfärden ökade möjligheter att bredda rekryteringen.
    Kommuner, landsting och regioner har ett stort behov av att
    rekrytera kvalificerad arbetskraft. Samtidigt har många nyanlända med
    utbildning och yrkeserfarenhet kommit till Sverige de senaste åren.

    Läs mer
  • 2018-09-21
    Fördjupat samarbete mellan parterna i nytt läraravtal
    Vi gick in i årets avtalsförhandlingar med lärarna med ambitionen att teckna ett avtal som bidrar till att utveckla förskola och skola. Det har vi lyckats med och flera centrala delar finns med i det nya läraravtalet.Lärarbristen är en av nyckelfrågorna och det är av största vikt att vi förstärker arbetet med att trygga kompetensförsörjningen. Det är viktigt att förstå att det inte handlar om enstaka insatser. Det kommer helt enkelt inte räcka med att enbart rekrytera nya lärare, särskilt när hela arbetsmarknaden står inför en stor arbetskraftsbrist.Olika lösningar möter lärarbristenDet krävs flera olika samverkande lösningar för att möta lärarbristen och det är nödvändigt att de olika åtgärderna är anpassade efter de lokala behoven. SKL:s nio rekryteringsstrategier är framtagna för att möta rekryteringsutmaningen och kan tjäna som inspiration för att utveckla organisation och arbetssätt i skolan. Genom att utnyttja tekniken bättre, att fler anställda arbetar heltid och att fler medarbetare jobbar ett par år längre kan rekryteringsbehovet minska markant de kommande åren.Skolans rekryteringsutmaningar – Lokala strategier och exempelVi och lärarfacken kommer att fördjupa vårt gemensamma arbete med att öka attraktiviteten för läraryrket och skapa förutsättningar för en likvärdig och bra skola. Vi kommer att på olika sätt stötta arbetsgivare och de lokala fackliga organisationerna arbetet med arbetsmiljö, att förebygga ohälsa och säkerställa att sjuktalen ligger på en låg och stabil nivå.Hög löneökningstakt de senaste årenEn del i att göra läraryrket attraktivare ligger i löneinstrumentet. I avtalet finns inga angivna nivåer för löneutfall, och lönesättningen ska fortsatt vara individuell och differentierad. Det ger goda förutsättningar för lokal lönebildning och utrymme för arbete med önskvärd lönestruktur. Det är så vi har arbetat de senaste åren och det har tjänat både lärarna och skolan väl. Löneökningstakten har de senaste åren varit hög. Grundskolelärare har i genomsnitt höjt lönen med 8 400 kronor de senaste fem åren. Den genomsnittliga ökningen för gymnasielärare ligger på 8 100 kronor under samma period. Sedan 2011 har kommunerna satsat 15 miljarder på lärarlöner utöver industriavtalets nivå och utöver statliga lärarlönesatsningar.Vi har varit tydliga med att vi gärna sett att lärarna också ska omfattas av avtalet för tidig lokal omställning. Det är ett bra verktyg för att tidigt kunna fånga de behov av kompetensutveckling och omställning som kan finnas, särskilt när vi har brist på lärare och verkligen behöver se till att använda all kompetens rätt. Det är därför bra att lärarfacken kommer att delta i den utvärdering av omställningsavtalet som ska ske med samtliga våra motparter under 2019.Brett samarbete på alla nivåerDet nya läraravtalet gäller till 31 mars 2021. Den långa avtalsperioden ger såväl arbetsgivare som fackliga företrädare möjlighet att gemensamt arbeta långsiktigt och strategiskt med kompetensförsörjning. Fokus måste nu läggas på brett samarbete och samverkan på alla nivåer. Då möter vi kompetensförsörjningsutmaningen med samlad kraft som jag är övertygad om kommer att utveckla svensk skola och göra den ännu bättre.

    Skolan står inför flera stora utmaningar. Med det nya läraravtalet fördjupar SKL och lärarfacken sitt gemensamma ansvarstagande för skolans utveckling.
    Läs mer

Prenumeration

Sidfot