Förlängt arbetsliv dellösning på kompetensförsörjningsutmaningen

I SKL:s senaste ekonomirapport är slutsatsen tydlig: kompetensförsörjningen är den absolut största utmaningen framöver. Därtill krävs effektiviseringar eller ökade resurser på 43 miljarder kronor till sektorn för att klara en välfärd på dagens nivå fram till år 2022, med oförändrad personaltäthet.

Det kommer att krävas många olika åtgärder för att kunna upprätthålla och utveckla framtidens välfärd.

Ekonomirapporten, december 2018

Vi lever allt längre i Sverige. På hundra år har medellivslängden ökat från 57 år till nästan 84 år för kvinnor och 80 år för män. Om tio år kommer andelen äldre över 80 år att ha ökat med 44 procent, medan den arbetsföra befolkningen under samma period ökar med blygsamma sex procent. Med andra ord ökar behoven av välfärdstjänster markant samtidigt som konkurrensen om arbetskraften blir ännu tuffare. Det är en stor utmaning för välfärden.

Fler som jobbar längre

Ett sätt att möta den här demografiska och kompetensförsörjningsmässiga utmaningen är att fler i välfärdsyrken förlänger arbetslivet med några år. Det är därför glädjande att allt fler i de äldre åldersgrupperna arbetar längre. I jämförelse med andra EU-länder har Sverige den tredje högsta pensionsåldern och samtidigt en hög sysselsättningsgrad, framför allt bland kvinnor, i åldern 55–64 år. Mellan 2007 och 2017 har sysselsättningsgraden i åldersgruppen 55-64 år ökat från 70 till nära 77 procent.

Det är en positiv utveckling. Samtidigt finns det en hel del att göra när det gäller åldersgruppen 65-74 år. Antal medarbetare över 65 år har i och för sig stigit rejält bland de anställda i kommuner, landsting och regioner; från 10 000 personer år 2005 till 45 000 år 2017. Men sett till hela befolkningen är det bara knappt en av fem i åldersgruppen som väljer att fortsätta arbeta efter 65 år.

Här finns en outnyttjad potential i att försöka få ännu fler att välja att arbeta ett par år till. Vi som arbetsgivare behöver signalera att våra äldre medarbetare är en viktig resurs. Då behöver vi också ge möjlighet till kompetensutveckling, erbjuda en hållbar arbetsmiljö och vara så flexibla som möjligt inför individuella lösningar.

Underlätta tidigare inträde på arbetsmarknaden

Att förlänga arbetslivet handlar också om att komma in tidigare på arbetsmarknaden. Vi behöver förändra och förlänga arbetslivet i båda ändar, för både unga och äldre. I dag är etableringsåldern på arbetsmarknaden 26 år, och för akademiker ligger etableringsåldern närmare 30 år. Även här finns alltså en outnyttjad potential i att försöka få fler att arbeta ett par år till. Men här handlar det snarare om att göra det tillräckligt attraktivt för fler att börja jobba några år tidigare.

För att förbättra och underlätta ingången för unga i yrkeslivet kan vi som arbetsgivare exempelvis erbjuda praktik, traineeprogram, yrkesintroduktionsavtal och ännu tydligare koppla samman utbildning och arbetsliv. Här behöver också staten bli bättre på att utveckla och anpassa utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik till välfärdens kompetensförsörjningsbehov.

Rapporten Utbilda för framtidens välfärd

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300







    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKL:s arbetsgivarblogg. Vi kommer att blogga om olika aspekter av de arbetsgivarfrågorna inom kommuner och regioner. Under de perioder när vi befinner oss i avtalsrörelse blir det ofta fokus på just detta.

    • 2019-03-20
      Kommande inspektioner från Arbetsmiljöverket
      Under 2019 och 2020 genomför Arbetsmiljöverket en nationell informations- och inspektionsinsats riktad till förtroendevalda med fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet. I torsdags besökte Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem våra förtroendevalda politiker för att informera om den kommande tillsynsinsatsen.
      Läs mer
    • 2019-03-15
      Regionerna satsar på sjuksköterskorna
      Sjuksköterskor har som grupp haft en gynnsam löneutveckling de senaste åren. Enligt Medlingsinstitutet hör sjuksköterskor, lärare och undersköterskor till de yrken som förbättrat sitt löneläge i förhållande till andra grupper de senaste åren.
      Läs mer
    • 2019-03-01
      Kompetensförsörjningen är vårdens största utmaning
      Tillgången på vårdpersonal är inte tillräcklig för att möta den efterfrågan som uppstår till följd av en ökande och åldrande befolkning. Nästan alla regioner redovisar fortsatt brist på ett flertal yrkesgrupper inom sjukvården, enligt Socialstyrelsens senaste arbetsmarknadsenkät.
      Läs mer
    • 2019-02-28
      Viktiga lärdomar av Arbetsmiljöverkets rapport
      2017 inledde Arbetsmiljöverket en nationell tillsyn av arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Tillsynen pågår detta år ut och i förra veckan presenterades en delrapport med en rad intressanta synpunkter.
      Läs mer
    • 2019-02-13
      Delat ansvar ökar jämställdheten
      Uttaget av föräldraledighet är mindre jämställt än vad Försäkringskassans statistik visar, enligt Ekot. För ökad jämställdhet behöver kvinnor och män dela på föräldraledigheten och fler kvinnor arbeta heltid.
      Läs mer
    • 2019-02-08
      Arbetskraftsbrist kräver nya sätt att jobba
      Det kommer att saknas omkring 55 000 personer med rätt utbildning inom hälso- och sjukvården och pedagogiskt arbete på fem års sikt, enligt en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Enbart nyrekrytering kommer inte att räcka till. Det måste också till en mängd andra åtgärder för att vi ska klara kompetensförsörjningen i välfärden.
      Läs mer
    • 2019-01-15
      Tidig omställning avgörande framgångsfaktor
      Framtidens kompetensförsörjning är en stor utmaning för kommuner och regioner. Fler behöver rekryteras och alla de som redan är anställda behöver fortsätta vara det. Att erbjuda tidig omställning och löpande kompetensutveckling kommer då att vara en avgörande framgångsfaktor för både arbetsgivare och anställda i kommuner och regioner.
      Läs mer
    • 2019-01-10
      Välfärdsbehoven styr verksamheten
      Det finns en mängd olika synpunkter och idéer om hur kompetensförsörjningen i välfärden ska lösas. Ska staten tillföra mer resurser? Behöver välfärdens verksamheter effektiviseras? Behöver arbetsmiljön i välfärdsyrkena förbättras?
      Läs mer
    • 2018-12-19
      Förlängt arbetsliv dellösning på kompetensförsörjningsutmaningen
      I SKL:s senaste ekonomirapport är slutsatsen tydlig: kompetensförsörjningen är den absolut största utmaningen framöver. Därtill krävs effektiviseringar eller ökade resurser på 43 miljarder kronor till sektorn för att klara en välfärd på dagens nivå fram till år 2022, med oförändrad personaltäthet.
      Läs mer
    • 2018-12-17
      Samverkan nyckeln i det partsgemensamma arbetsmiljöarbetet
      På arbetsmiljöområdet har vi en lång tradition av partsgemensam samverkan. Vi har ett gemensamt intresse av att verksamheterna utvecklas och fungerar bra och en vilja att ta ett gemensamt ansvar för den långsiktiga utvecklingen av ett hållbart arbetsliv.
      Läs mer

    Prenumeration

    Sidfot