Krislägesavtalet stärker Sveriges krisberedskap

Nu finns ett nytt avtal, Krislägesavtalet, för omkring 800 000 anställda i kommuner och regioner på plats. Krislägesavtalet kan aktiveras när ett särskilt krisläge uppstår – exempelvis vid bränder, översvämningar eller terrorhot – och kan alltså börja användas redan i sommar.

Kommuner och regioner har ett särskilt ansvar för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. Sjukvård, kommunikation och annan viktig samhällsservice måste fungera för att medborgarna ska vara trygga och säkra. Självklart gäller detta även i särskilt påfrestande situationer och krislägen, där verksamheterna kan få extra svåra problem med bemanningen.

Med krisläge avses svåra olyckshändelser med omfattande påverkan för samhället. Det kan vara naturkatastrofer, skogsbränder, översvämningar, utbrott av epidemier, terrordåd eller andra hot. Det bästa är naturligtvis om krislägesavtalet aldrig aktiveras. Samtidigt behöver det finnas tydliga regler kring vad som gäller om och när krisen är ett faktum. Det visar inte minst de omfattande bränder som drabbade Hälsingland förra sommaren.

De flesta facken har undertecknat avtalet

22 av 26 fackförbund inom kommun- och regionsektorn har undertecknat Krislägesavtalet. Läkarna och de båda lärarfacken är positivt inställda till idén om ett krisavtal, men behöver fortsätta diskutera internt vad avtalet innebär för deras medlemmar. Jag ser inget konstigt med det utan inväntar deras besked efter sommaren. Som enda fackförbund har Vårdförbundet valt att ställa sig utanför avtalet. Jag hoppas att de tänker om och vi håller förstås dörren öppen om de behöver mer tid för att förstå innebörden.

Krislägesavtalet innebär en större flexibilitet vad gäller framför allt arbetstider Den flexibiliteten är nödvändig vid en krissituation. Det såg vi inte minst förra sommaren. Efter skogsbränderna uppstod flera infekterade diskussioner om arbetstidsregler och ersättningar.

Medarbetare ska göra det de har kompetens för

Vid en kris handlar det primärt om att rädda liv, egendom och hälsa. Då ska medarbetare självklart göra det som de är bäst på och har kompetens för. Och i de allra flesta fallen på sin egen arbetsplats. Allt annat vore ett feltänk.

Krislägesavtalet innebär alltså inte att medarbetarna ska skickas iväg till en kris någon helt annanstans i landet hur som helst eller utföra arbetsuppgifter som ligger utanför deras kompetens. Det har angivits som skäl av Vårdförbundet till varför de ännu står utanför. Men i extrema fall kan det vara nödvändigt att resa iväg eller göra saker man i sin profession normalt sett inte gör. Exempelvis att en lärare tar hand om chockade eller svårt skadade elever eller en läkare som själv behöver transportera en patient till operationssalen.

Det har också påståtts att Krislägesavtalet skulle innebära ett hot mot legitimationer. Det är fel. Villkoren i Krislägesavtalet påverkar överhuvudtaget inte de regler som omgärdar legitimationer. De reglerna är desamma vare sig medarbetarna går på Krislägesavtalet eller inte.

Stor flexibilitet och förmånliga ersättningar

En större flexibilitet innebär också att ersättningarna för de som jobbar under en kris är mycket förmånliga. Enligt avtalet ska en krisersättning på 120 procent av ordinarie lön betalas ut för varje arbetad timme. För en person med en månadslön på 27 000 kronor i månaden motsvarar det under en fyraveckorsperiod en lön på cirka 70 000 kronor. Vid särskild nödfallsövertid höjs dessutom krisersättningen med ytterligare 30 procent.

Det finns huvudöverenskommelser och kollektivavtal som reglerar det vardagliga arbetet för de cirka 1,2 miljoner medarbetarna i kommuner och regioner. Krislägesavtalet aktiveras när något extraordinärt händer och vardagen slås i spillror. När Sverige står inför ett krisläge behöver andra regler och villkor gälla för de anställda. Det är bra för oss som arbetsgivare och det är bra för de anställda. Framför allt kan vi tillsammans lägga vårt fokus på att se till att våra medborgare är trygga och säkra även i ett krisläge.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    1000
    Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
    SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKL:s arbetsgivarblogg. Vi bloggar om olika aspekter av arbetsgivarfrågor inom kommuner och regioner. Under de perioder när vi befinner oss i avtalsrörelse blir det ofta fokus på just detta.

    • 2019-07-05
      Intensivår för nyanlända = snabbspår 2.0?
      I dagarna fick Arbetsförmedlingen i uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet att utreda hur ett intensivår för nyanlända skulle kunna se ut och genomföras.
      Läs mer
    • 2019-07-01
      Krislägesavtalet stärker Sveriges krisberedskap
      Nu finns ett nytt avtal, Krislägesavtalet, för omkring 800 000 anställda i kommuner och regioner på plats. Krislägesavtalet kan aktiveras när ett särskilt krisläge uppstår – exempelvis vid bränder, översvämningar eller terrorhot – och kan alltså börja användas redan i sommar.
      Läs mer
    • 2019-06-27
      Bilden av stress behöver nyanseras
      Under de senaste årtiondena har stress varit den arbetsmiljöfråga som exponerats mest i media. Men vi behöver saklig och balanserad information.
      Läs mer
    • 2019-06-17
      Är språk ett hinder?
      Att kunna tala och göra sig förstådd med hjälp av språket gör att man känner sig mer inkluderad, såväl i samhället som på sin arbetsplats. En viktig pusselbit till att underlätta denna inkludering är att arbeta med språkutveckling på arbetsplatsen.
      Läs mer
    • 2019-06-14
      Utbildade barnskötare behövs i en växande förskola
      Det är studenttider och idag vill vi rikta ett särskilt grattis alla som tar examen från barn- och fritidsprogrammet.
      Läs mer
    • 2019-05-21
      Avtal som stärker vården
      Nu har vi ett nytt avtal klart för omkring 90 000 medarbetare i vården. Avtalet är sifferlöst för att ge utrymme för lokal lönebildning. I avtalet prioriteras särskilt yrkesskickliga medarbetare, vilket förbättrar möjligheterna till ökad lönespridning och fortsatt god löneutveckling i vården.
      Läs mer
    • 2019-05-16
      Försämrad ekonomi ställer krav på förändring och effektivisering
      Försämrad ekonomi och fortsatta demografiska utmaningar innebär att de kommande åren blir tuffa för kommuner och regioner. Att förändra arbetssätt och organisation kommer att vara absolut nödvändigt för att möta de ökande välfärdsbehoven.
      Läs mer
    • 2019-05-09
      Fler vill ha Sveriges viktigaste jobb
      I slutet av april presenterade SKL en sammanställning som visar att antalet medarbetare inom kommuner och regioner ökar. Det var mycket glädjande läsning.
      Läs mer
    • 2019-05-03
      Modernt och stabilt avtal för beredskapsbrandmännen
      Nu finns ett nytt avtal för räddningstjänstpersonal i beredskap på plats. Beredskapsbrandmännens ersättningar höjs, framför allt när de är i tjänst och rycker ut på larm, och det finns möjlighet att teckna lokala överenskommelser om exempelvis bilersättning. Det är ett bra avtal som kommer att underlätta för räddningstjänsterna att rekrytera fler beredskapsbrandmän.
      Läs mer
    • 2019-04-23
      Nödvändigt med flexibelt avtal för räddningstjänsten
      Vi förhandlar just nu om ett nytt avtal för räddningstjänstpersonal i beredskap. En av de viktigaste delarna är att på olika sätt underlätta rekryteringen av fler beredskapsbrandmän. En lösning är att öka möjligheten till kombinationsanställningar.
      Läs mer

    Prenumeration

    Sidfot