Modernt och stabilt avtal för beredskapsbrandmännen

Nu finns ett nytt avtal för räddningstjänstpersonal i beredskap på plats. Beredskapsbrandmännens ersättningar höjs, framför allt när de är i tjänst och rycker ut på larm, och det finns möjlighet att teckna lokala överenskommelser om exempelvis bilersättning. Det är ett bra avtal som kommer att underlätta för räddningstjänsterna att rekrytera fler beredskapsbrandmän.

Det har varit viktigt för oss att sluta ett långt avtal. En lång avtalsperiod ger kommunerna och räddningstjänsterna möjlighet att utforma arbetssätt, organisation och personalpolitik efter sina lokala förutsättningar. Därför är det bra att avtalet är på tre år och gäller till och med 30 april 2022.

Höjda ersättningar för alla beredskapsbrandmän

Beredskapsbrandmännen ska ha ett verksamhetsanpassat och modernt avtal som ger rimliga villkor. Det är nödvändigt för att kunna behålla de som redan finns i verksamheterna och för att kunna attrahera fler att söka anställning som beredskapsbrandman.

Beredskapsbrandmännen har haft en stabil löneutveckling de senaste åren. I det nya avtalet ökar de sin årsinkomst med omkring 4000 till 9000 kronor mellan 2018 och 2020. Hur stor ökningen blir varierar. Det beror på hur ofta beredskapsbrandmannen är i beredskap och hur ofta beredskapsbrandmannen rycker ut på larm.

Fakta om avtalet för räddningstjänst i beredskap

Fler beredskapsbrandmän behöver rekryteras

Vi har en rekryteringsutmaning och behöver fortsätta rekrytera fler beredskapsbrandmän de kommande åren för att klara uppdraget i hela landet. Vi behöver anpassa verksamheterna och anställningarna till hur samhället ser ut idag. Särskilt besvärligt är läget i glesbygden där det helt enkelt inte finns så många att rekrytera. Anställningen som beredskapsbrandman förutsätter att man kan inställa sig med kort varsel på stationen och det kräver att man arbetar eller bor i närheten. När det inte är lika självklart att jobba och bo på samma ort längre så minskar rekryteringsunderlaget.

Samtidigt finns det rekryteringsmöjligheter som jag inte tycker har utnyttjats tillräckligt hittills. Kommunerna och räddningstjänsterna kan bli ännu bättre på att dra nytta av möjligheten till kombinationsanställningar. Att till exempel en undersköterska också kan vara deltidsanställd beredskapsbrandman är något som både kommunen och räddningstjänsten tjänar på, och därmed är det också en vinst för hela orten och samhället. Detta förutsätter att kommunerna också tar möjligheten att inrätta kombinationsanställningar.

En annan alltför outnyttjad möjlighet är att få fler kvinnor att bli deltidsbrandmän. I dag är bara drygt 500 av alla 10 000 deltidsbrandmän kvinnor. Här finns en stor rekryteringspotential och ett viktigt jämställdhetsarbete att göra. Överhuvudtaget behöver arbetsgivarna fundera över hur rekryteringen kan breddas, för att få fler att vilja ta sig an detta viktiga uppdrag.

Därför känns det spännande att SKL tillsammans med MSB och fackförbunden BRF, Kommunal och Vision har inlett ett gemensamt arbete kring olika rekryteringsinsatser. Vi kommer på olika sätt att lyfta fram hur meriterande och attraktivt det är att vara beredskapsbrandman. Och att vi kan göra det med ett modernt och stabilt avtal i ryggen gör att jag känner mig optimistisk. Det är en stor utmaning, som kommer att kräva mycket jobb, men jag är övertygad om att vi kommer att få fler beredskapsbrandmän runt om i landet de kommande åren.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    1000

    Kontakt

    Välkommen att skicka din fråga till SKL!

    Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

    SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKL:s arbetsgivarblogg. Vi bloggar om olika aspekter av arbetsgivarfrågor inom kommuner och regioner. Under de perioder när vi befinner oss i avtalsrörelse blir det ofta fokus på just detta.

    • 2019-10-14
      Förbättrad arbetsmiljö för socialsekreterare
      För några veckor sedan släppte Arbetsmiljöverket en rapport där man visar att arbetsmiljön har blivit bättre för socialsekreterare inom socialtjänsten. Högskolan i Gävle presenterade i en studie preliminära forskningsresultat som visar att arbetsvillkoren för yrkesgruppen har förbättrats.
      Läs mer
    • 2019-10-04
      Statliga lagförslag riskerar att slå hårt mot tjänstepensionen
      Regeringen och Finansinspektionen har lagt fram förslag till lagar och föreskrifter som kommer att göra det svårare att avkastning på tjänstepensionskapital och sannolikt kommer att öka kraven på högre tjänstepensionsinsättningar framöver. Förslagen riskerar att leda till att medarbetare i välfärdsyrken får lägre tjänstepensioner. Det är ett obegripligt och rättsosäkert agerande av staten.
      Läs mer
    • 2019-09-19
      Samverkan för friskare arbetsplatser
      Samverkan mellan fack och arbetsgivare är ett viktigt arbetsgivarpolitiskt verktyg för att finna lösningar på komplexa utmaningar i arbetslivet, såväl nationellt som lokalt. Den 13 november bjuder SKL och de fackliga parterna in till ett webbsänt seminarium om hur kommuner och regioner kan utveckla strategier för friskare arbetsplatser.
      Läs mer
    • 2019-08-30
      Brons i Yrkes-VM till Jonna Mjörnell
      I tisdags knep undersköterskan Jonna Mjörnell brons i kategorin vård och omsorg. En mycket stark prestation som SKL bara kan applådera!
      Läs mer
    • 2019-08-27
      Stort intresse bland unga för att jobba i välfärden
      Sju av tio unga tycker att välfärdsjobben är viktiga och meningsfulla, enligt en ny undersökning från SKL. Unga förknippar också jobben med en god arbetsmarknad och trygga anställningar. Studien ger ett bra kvitto på att jobben i välfärden är attraktiva, och ger också bra tips på hur kommuner och regioner kan bli ännu vassare som arbetsgivare.
      Läs mer
    • 2019-08-23
      Antalet lärare ökar men fler behövs
      I veckan läste jag en nyhet från Sveriges Radio om att många kommuner uppger att de har svårt att rekrytera lärare. Det var ingen upplyftande läsning. Men mycket arbete görs för att klara av rekryteringsutmaningen.
      Läs mer
    • 2019-07-05
      Intensivår för nyanlända = snabbspår 2.0?
      I dagarna fick Arbetsförmedlingen i uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet att utreda hur ett intensivår för nyanlända skulle kunna se ut och genomföras.
      Läs mer
    • 2019-07-01
      Krislägesavtalet stärker Sveriges krisberedskap
      Nu finns ett nytt avtal, Krislägesavtalet, för omkring 800 000 anställda i kommuner och regioner på plats. Krislägesavtalet kan aktiveras när ett särskilt krisläge uppstår – exempelvis vid bränder, översvämningar eller terrorhot – och kan alltså börja användas redan i sommar.
      Läs mer
    • 2019-06-27
      Bilden av stress behöver nyanseras
      Under de senaste årtiondena har stress varit den arbetsmiljöfråga som exponerats mest i media. Men vi behöver saklig och balanserad information.
      Läs mer
    • 2019-06-17
      Är språk ett hinder?
      Att kunna tala och göra sig förstådd med hjälp av språket gör att man känner sig mer inkluderad, såväl i samhället som på sin arbetsplats. En viktig pusselbit till att underlätta denna inkludering är att arbeta med språkutveckling på arbetsplatsen.
      Läs mer

    Prenumeration

    Sidfot