Oberoende av hyrpersonal ger patienterna ökad kontinuitet och trygghet

För många, inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård, innebär det en trygghet att möta samma vårdpersonal, personer som har god kunskap om patienterna och deras behov. En stabil och varaktig bemanning skapar också bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö och ett långsiktigt utvecklingsarbete där alla är med och bidrar till ökad kvalitet. Därför arbetar samtliga landsting och regioner gemensamt och med stöd av SKL för att nå ett oberoende av inhyrd personal inom hälso- och sjukvården senast den 1 januari 2019.

Användningen av hyrpersonal i vården har ökat de senaste åren. Det beror bland annat på stora pensionsavgångar, ökat vårdbehov, stort rekryteringsbehov, tuff arbetsmiljö och att det inom bemanningsföretag lovas högre löner.

SVT Nyheter har i flera artiklar lyft problemet med att många landsting och regioner tvingas hyra in läkare till onödigt höga priser. När de upphandlade bemanningsbolagen inte kan leverera läkare till landstingen enligt de ramavtal som finns tvingas de till dyra direktupphandlingar.

Så rundas avtalen: Hyrbolag säljer dyrare läkare genom dotterbolag

Kostnaderna för hyrpersonal inom hälso- och sjukvården landade på 4,6 miljarder kronor 2016. Under det första kvartalet 2017 ökade kostnaderna ytterligare jämfört med samma period 2016. Siffrorna är i sig ingen stor överraskning. Utvecklingen har pågått under lång tid och det är inte realistiskt att tro att man förändrar det på ett halvår.

Men det finns flera positiva exempel. I Jämtland-Härjedalen har primärvården sänkt kostnaderna med sju miljoner kronor bara under augusti månad. Det är en effekt av att man i juni i år införde stopp för hyrsköterskor och lönetak på 1 500 kronor i timmen för hyrläkare.

Jämtlands län sparar miljoner på stafettstopp

Landstingen i Östergötland och Kalmar samt Region Skåne har alla minskat sina hyrkostnader totalt sett. De är också de landsting och den region som arbetat längst med att bli oberoende av hyrpersonal. Inom psykiatriområdet, som haft fokus på sänkta hyrkostnader sedan 2015, har kostnaderna minskat i åtta landsting och gått ned med 1 procent i landet. Båda exemplen understryker att det tar tid vända trenden men att det är fullt möjligt.

Ibland får jag frågan om varför vi sätter ett sånt ambitiöst mål som landsting och regioner har gjort tillsammans med SKL. Jag tycker att det är självklart att vi ska ha höga mål. De hjälper oss att komma till rätta med delar i verksamheten som inte fungerar så bra, i det här fallet alldeles för höga kostnader för inhyrd personal.

Främst handlar det om att landsting och regioner vill att vården ska vara säker för patienterna. Det förutsätter i sin tur kontinuitet. Ju fler som är involverade i vården, desto större risk för fel och misstag. Och i ett vårdförlopp där det ständigt kommer in ny vårdpersonal ökar risken för fel.

Med fler egna medarbetare skapas just kontinuitet. Därför är det viktigt att rekrytera fler och också utbilda fler till bristyrkena inom vården. Det kommer alltid att finnas ett behov av att ta in hyrpersonal, för att exempelvis klara tillfälliga toppar. Men landstingen och regionerna ska inte vara beroende av hyrpersonal. En stabil och varaktig bemanning behövs. Det ger förutsättningar såväl för patienternas bästa som för en god arbetsmiljö och ett långsiktigt utvecklingsarbete där alla är med och bidrar till ökad kvalitet.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300







    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKL:s arbetsgivarblogg. Vi kommer att blogga om olika aspekter av de arbetsgivarfrågorna inom kommuner och regioner. Under de perioder när vi befinner oss i avtalsrörelse blir det ofta fokus på just detta.

    • 2019-03-20
      Kommande inspektioner från Arbetsmiljöverket
      Under 2019 och 2020 genomför Arbetsmiljöverket en nationell informations- och inspektionsinsats riktad till förtroendevalda med fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet. I torsdags besökte Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem våra förtroendevalda politiker för att informera om den kommande tillsynsinsatsen.
      Läs mer
    • 2019-03-15
      Regionerna satsar på sjuksköterskorna
      Sjuksköterskor har som grupp haft en gynnsam löneutveckling de senaste åren. Enligt Medlingsinstitutet hör sjuksköterskor, lärare och undersköterskor till de yrken som förbättrat sitt löneläge i förhållande till andra grupper de senaste åren.
      Läs mer
    • 2019-03-01
      Kompetensförsörjningen är vårdens största utmaning
      Tillgången på vårdpersonal är inte tillräcklig för att möta den efterfrågan som uppstår till följd av en ökande och åldrande befolkning. Nästan alla regioner redovisar fortsatt brist på ett flertal yrkesgrupper inom sjukvården, enligt Socialstyrelsens senaste arbetsmarknadsenkät.
      Läs mer
    • 2019-02-28
      Viktiga lärdomar av Arbetsmiljöverkets rapport
      2017 inledde Arbetsmiljöverket en nationell tillsyn av arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Tillsynen pågår detta år ut och i förra veckan presenterades en delrapport med en rad intressanta synpunkter.
      Läs mer
    • 2019-02-13
      Delat ansvar ökar jämställdheten
      Uttaget av föräldraledighet är mindre jämställt än vad Försäkringskassans statistik visar, enligt Ekot. För ökad jämställdhet behöver kvinnor och män dela på föräldraledigheten och fler kvinnor arbeta heltid.
      Läs mer
    • 2019-02-08
      Arbetskraftsbrist kräver nya sätt att jobba
      Det kommer att saknas omkring 55 000 personer med rätt utbildning inom hälso- och sjukvården och pedagogiskt arbete på fem års sikt, enligt en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Enbart nyrekrytering kommer inte att räcka till. Det måste också till en mängd andra åtgärder för att vi ska klara kompetensförsörjningen i välfärden.
      Läs mer
    • 2019-01-15
      Tidig omställning avgörande framgångsfaktor
      Framtidens kompetensförsörjning är en stor utmaning för kommuner och regioner. Fler behöver rekryteras och alla de som redan är anställda behöver fortsätta vara det. Att erbjuda tidig omställning och löpande kompetensutveckling kommer då att vara en avgörande framgångsfaktor för både arbetsgivare och anställda i kommuner och regioner.
      Läs mer
    • 2019-01-10
      Välfärdsbehoven styr verksamheten
      Det finns en mängd olika synpunkter och idéer om hur kompetensförsörjningen i välfärden ska lösas. Ska staten tillföra mer resurser? Behöver välfärdens verksamheter effektiviseras? Behöver arbetsmiljön i välfärdsyrkena förbättras?
      Läs mer
    • 2018-12-19
      Förlängt arbetsliv dellösning på kompetensförsörjningsutmaningen
      I SKL:s senaste ekonomirapport är slutsatsen tydlig: kompetensförsörjningen är den absolut största utmaningen framöver. Därtill krävs effektiviseringar eller ökade resurser på 43 miljarder kronor till sektorn för att klara en välfärd på dagens nivå fram till år 2022, med oförändrad personaltäthet.
      Läs mer
    • 2018-12-17
      Samverkan nyckeln i det partsgemensamma arbetsmiljöarbetet
      På arbetsmiljöområdet har vi en lång tradition av partsgemensam samverkan. Vi har ett gemensamt intresse av att verksamheterna utvecklas och fungerar bra och en vilja att ta ett gemensamt ansvar för den långsiktiga utvecklingen av ett hållbart arbetsliv.
      Läs mer

    Prenumeration

    Sidfot