Regionerna satsar på sjuksköterskorna

Sjuksköterskor har som grupp haft en gynnsam löneutveckling de senaste åren. Enligt Medlingsinstitutet hör sjuksköterskor, lärare och undersköterskor till de yrken som förbättrat sitt löneläge i förhållande till andra grupper de senaste åren.

Lönen är ett av många viktiga incitament för att rekrytera och behålla medarbetare. Med en lokal lönebildning med individuell och differentierad lön blir det möjligt att förändra lönerelationer och göra strukturella satsningar på vissa personalgrupper.

Bättre löneutveckling än de flesta andra yrken

Sjuksköterskor är en av de grupper som regioner och kommuner satsat extra på de senaste åren. Bland annat så betalar alla regioner lön under utbildningstiden för sjuksköterskor som läser vidare till specialistsjuksköterska.

I rapporten "Yrke, lön och kön" har Medlingsinstitutet undersökt den genomsnittliga löneökningstakten mellan åren 2014 och 2017 för totalt 383 yrken. Av rapporten framgår att sjuksköterskor ligger topp-3, tillsammans med lärare och undersköterskor, av de yrken som förbättrat sitt löneläge mest.

Yrke, lön och kön – Medlingsinstitutet

Löneökning på 6 000 kronor mellan 2013 och 2017

Hur ser löneutvecklingen för sjuksköterskor i regionerna ut i faktiska kronor? Enligt den partsgemensamma personalstatistiken så har en sjuksköterska i genomsnitt ökat sin lön med 6 000 mellan 2013 och 2017. För barnmorskor ligger ökningen i snitt på 6 700 kronor under samma tidsperiod.

Hur ser då den totala lönen ut? I SCB:s nationella statistik för 2017 finns några exempel för olika specialistsjuksköterskor (inom parentes framgår den genomsnittliga lönen inklusive tillägget för obekväm arbetstid), som jag tycker är bra att ha med sig när lönerna diskuteras:

  • Anestesisjuksköterskor, 36 300 kr/månad (38 100 kr/månad)
  • Intensivvårdssjuksköterskor, 36 800 kr/månad (39 500 kr/månad)
  • Operationssjuksköterskor, 36 500 kr/månad (38 000 kr/månad)
  • Barnmorskor, 36 600 kr/månad (38 700 kr/månad)

Lönen ska sättas lokalt

Vi är i våra avtal överens med Vårdförbundet om att lönespridningen behöver fortsätta att öka. Vi vill fortsätta utveckla en lönestruktur som är nära sammankopplad med kommuners och regioners verksamhet. För att skapa acceptans och motivera lönesättningen är det viktigt att arbeta med tydliga och verksamhetsanpassade lönekriterier. Varje medarbetare ska ges återkoppling på sina insatser i en dialog mellan chef och medarbetare.

Det centrala löneavtalet med Vårdförbundet är sifferlöst för att ge utrymme för lokal lönebildning, med en i avtalet beskriven löneprocess som lokala parter arbetar inom. Den avtalsstrukturen har vi och Vårdförbundet arbetat fram. Det är en avtalsmodell vi vill fortsätta med.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300







    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKL:s arbetsgivarblogg. Vi kommer att blogga om olika aspekter av de arbetsgivarfrågorna inom kommuner och regioner. Under de perioder när vi befinner oss i avtalsrörelse blir det ofta fokus på just detta.

    • 2019-03-20
      Kommande inspektioner från Arbetsmiljöverket
      Under 2019 och 2020 genomför Arbetsmiljöverket en nationell informations- och inspektionsinsats riktad till förtroendevalda med fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet. I torsdags besökte Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem våra förtroendevalda politiker för att informera om den kommande tillsynsinsatsen.
      Läs mer
    • 2019-03-15
      Regionerna satsar på sjuksköterskorna
      Sjuksköterskor har som grupp haft en gynnsam löneutveckling de senaste åren. Enligt Medlingsinstitutet hör sjuksköterskor, lärare och undersköterskor till de yrken som förbättrat sitt löneläge i förhållande till andra grupper de senaste åren.
      Läs mer
    • 2019-03-01
      Kompetensförsörjningen är vårdens största utmaning
      Tillgången på vårdpersonal är inte tillräcklig för att möta den efterfrågan som uppstår till följd av en ökande och åldrande befolkning. Nästan alla regioner redovisar fortsatt brist på ett flertal yrkesgrupper inom sjukvården, enligt Socialstyrelsens senaste arbetsmarknadsenkät.
      Läs mer
    • 2019-02-28
      Viktiga lärdomar av Arbetsmiljöverkets rapport
      2017 inledde Arbetsmiljöverket en nationell tillsyn av arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Tillsynen pågår detta år ut och i förra veckan presenterades en delrapport med en rad intressanta synpunkter.
      Läs mer
    • 2019-02-13
      Delat ansvar ökar jämställdheten
      Uttaget av föräldraledighet är mindre jämställt än vad Försäkringskassans statistik visar, enligt Ekot. För ökad jämställdhet behöver kvinnor och män dela på föräldraledigheten och fler kvinnor arbeta heltid.
      Läs mer
    • 2019-02-08
      Arbetskraftsbrist kräver nya sätt att jobba
      Det kommer att saknas omkring 55 000 personer med rätt utbildning inom hälso- och sjukvården och pedagogiskt arbete på fem års sikt, enligt en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Enbart nyrekrytering kommer inte att räcka till. Det måste också till en mängd andra åtgärder för att vi ska klara kompetensförsörjningen i välfärden.
      Läs mer
    • 2019-01-15
      Tidig omställning avgörande framgångsfaktor
      Framtidens kompetensförsörjning är en stor utmaning för kommuner och regioner. Fler behöver rekryteras och alla de som redan är anställda behöver fortsätta vara det. Att erbjuda tidig omställning och löpande kompetensutveckling kommer då att vara en avgörande framgångsfaktor för både arbetsgivare och anställda i kommuner och regioner.
      Läs mer
    • 2019-01-10
      Välfärdsbehoven styr verksamheten
      Det finns en mängd olika synpunkter och idéer om hur kompetensförsörjningen i välfärden ska lösas. Ska staten tillföra mer resurser? Behöver välfärdens verksamheter effektiviseras? Behöver arbetsmiljön i välfärdsyrkena förbättras?
      Läs mer
    • 2018-12-19
      Förlängt arbetsliv dellösning på kompetensförsörjningsutmaningen
      I SKL:s senaste ekonomirapport är slutsatsen tydlig: kompetensförsörjningen är den absolut största utmaningen framöver. Därtill krävs effektiviseringar eller ökade resurser på 43 miljarder kronor till sektorn för att klara en välfärd på dagens nivå fram till år 2022, med oförändrad personaltäthet.
      Läs mer
    • 2018-12-17
      Samverkan nyckeln i det partsgemensamma arbetsmiljöarbetet
      På arbetsmiljöområdet har vi en lång tradition av partsgemensam samverkan. Vi har ett gemensamt intresse av att verksamheterna utvecklas och fungerar bra och en vilja att ta ett gemensamt ansvar för den långsiktiga utvecklingen av ett hållbart arbetsliv.
      Läs mer

    Prenumeration

    Sidfot