Sjukfrånvaron är en av våra största utmaningar

Sjukfrånvaron på svensk arbetsmarknad är en av vår tids mest komplexa samhälls- och arbetslivsfrågor. Det är naturligtvis ett problem för person som drabbas av sjukdom och det är också ett samhällsproblem, eftersom bristen på arbetskraft i många viktiga yrken är stor.

Under de senaste årtiondena har sjukfrånvaronivån svängt kraftigt. I mitten av 1980-talet och runt millennieskiftet var sjuktalen som högst för att kring 2010 vara på den lägsta nivån sedan Försäkringskassans mätningar startade 1955.

Det finns många förklaringar till vad som bidrar till sjukfrånvaro. Det handlar bland annat om förändrade attityder i samhället, förändrade sjukskrivningsrutiner bland läkarna, konjunkturläget och förändringar i tillämpningen av sjukförsäkringen.

I rapporten Sjukfrånvaro i kommuner och landsting – vad är problemet? vill vi ge en reflekterande bild av sjukfrånvaron i allmänhet, och bland anställda i kommuner, landsting och regioner i synnerhet. Förhoppningen är att rapporten ska kunna bidra till att sjukfrånvaron på sikt kan minska.

Sjukfrånvaro i kommuner och landsting – vad är problemet?

Inom kommuner, landsting och regioner är fyra av fem anställda kvinnor. Att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män är därför en starkt bidragande orsak till att arbetsgivare i vår sektor har högst sjukfrånvaro i Sverige. Sjukfrånvaron innebär en förlust av personal och kompetens som kraftigt försämrar kommuners, landstings och regioners förutsättningar att klara sina uppdrag.

Att vara i arbete är en friskfaktor. Det är generellt sett betydligt sämre för hälsan att inte arbeta, även när arbetsförmågan är nedsatt. Att skapa förutsättningar för medarbetarnas närvaro på arbetsplatsen är en utgångspunkt för SKL:s arbete med att minska sjukfrånvaron. Ett sådant exempel är införandet av rehabiliteringskoordinatorer i landstingen. Koordinatorn stödjer patienter och vårdpersonal för att den som är sjukskriven ska kunna komma tillbaka i arbete.

Koordinator gör skillnad för att minska sjukskrivningar

Skribent

Agneta Jöhnk

Avdelningschef

Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Hjälpte informationen på sidan dig?


    User information

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKL:s arbetsgivarblogg. Vi kommer att blogga om olika aspekter av de arbetsgivarfrågorna inom kommuner, landsting och regioner. Under de perioder när vi befinner oss i avtalsrörelse blir det ofta fokus på just detta.

    • 2018-04-25
      Barngrupperna i förskolan fortsätter att minska
      Barn och personal i förskolan hösten 2017, Skolverket (PDF, nytt fönster)Den senaste tiden har såväl gruppstorlekar som kompetensförsörjning varit i fokus i debatten om förskolan. Dagens siffror från Skolverket ger ett viktigt underlag till den fortsatta diskussionen.Tydlig minskning av barngrupperna de senaste två årenDen genomsnittliga barngruppen i förskolan 2017 har 15,3 barn. På två år har barngrupperna minskat med ungefär 1,5 barn per grupp. Inte sedan 1992 har grupperna varit mindre. Att även personaltätheten ökar något samtidigt som barnkullarna fortsätter att öka, ger en tydlig signal om att kommunerna satsar på förskolan.Under våren har berättelser om brister och behov i förskolan lyfts fram i debatten. Dessa ska vi lyssna på. Men samtidigt är det viktigt att vara medveten om och sprida den positiva utveckling som faktiskt sker här och nu. Barngruppers storlek är en av flera faktorer som påverkar förskolans kvalitet. Det är en fråga som berör och engagerar, samtidigt som den är komplex. Läs gärna mitt tidigare blogginlägg från mars där jag bland annat problematiserar frågan om riktmärken.Likvärdig förskola kräver utrymme att göra olikaKompetensförsörjning – en gemensam utmaningRekryteringsbehovet inom förskolan är stort de kommande åren. UHR presenterade idag statistik om söktryck till lärarutbildningarna. Dessa siffror visar att antal sökande till förskollärarprogrammet har minskat med 13 procent jämfört med förra året. Förskollärarprogrammet har varit den lärarutbildning med högst söktryck. Dagens siffror betyder därmed inte att det kommer att bli tomma platser. Däremot behöver utvecklingen följas.Färre vill utbilda sig till förskollärare, UHRSkolverkets siffror visar att 43 procent av förskollärarna i kommunala förskolor har förskollärarlegitimation – en siffra som skiljer sig mellan kommuner. Motsvarande siffra för fristående förskolor är 28 procent. Skolverket visar också att andelen årsarbetare som saknar en utbildning för arbete med barn (de kan dock ha en annan typ av utbildning) har ökat och motsvarar hösten 2017 nästan 30 procent.För att bibehålla personaltätheten när antalet barn har ökat har kommunerna tvingats anställa allt fler som saknar relevant utbildning för att arbeta med barn. Det har helt enkelt inte funnits tillräckligt många utbildade att tillgå. Samtidigt vet vi att personalens utbildning och kompetens är den faktor som har störst betydelse för förskolans kvalitet. Förskolans kompetensförsörjning är därför en utmaning som kräver insatser både på nationell och lokal nivå. Jag lyfte även denna fråga i ett blogginlägg tidigare i våras och skrev då om de åtgärder som vi på SKL ser behövs.Förskolans kompetensförsörjning – en gemensam utmaningI det sammanhanget vill jag passa på att tipsa om det program om förskolans kompetensförsörjning som vi sände på webben förra veckan. I programmet berättar Uppsala kommun och Uppsala universitet hur de arbetar tillsammans för att barnskötare ska kunna yrkesväxla till förskollärare. I studion finns även Örebro som beskriver hur de arbetar på olika sätt för att få fler utbildade barnskötare till förskolan.Höga ambitioner kräver ständig utvecklingBåde verksamma i förskolan och beslutsfattare på olika nivåer har höga ambitioner med svensk förskola. Det kräver ständig utveckling och nytänkande. Särskilt i en tid då jag ser kompetensförsörjningen som den centrala utmaningen för förskolans kvalitet. Hör gärna av er till mig och mina medarbetare om ni som huvudman eller förskola vill dela med er av hur ni arbetar för att trygga kompetensförsörjningen på olika sätt.
      Idag släppte Skolverket ny statistik om förskolan. Den visar att det trendbrott vi såg 2016 med minskade barngrupper håller i sig och fortsätter – detta trots att antalet inskrivna barn ökar. Även personaltätheten har ökat något. Samtidigt ökar andelen personal som saknar utbildning mot barn.
      Läs mer
    • 2018-04-25
      Årets tävlande i kategorin Vård och Omsorg på Yrkes-SM
      Tankar från Yrkes-SM
      I vår rekryteringsrapport som presenterades i februari, pekar vi på att vi behöver rekrytera runt en halv miljon nya medarbetare fram till 2026 för att kunna klara av åtaganden utifrån den demografiska utvecklingen. Det kommer att vara hård konkurrens om arbetskraften då antalet personer i arbetsför ålder inte ökar lika mycket som antal barn och äldre.Samtidigt ser vi att allt fler väljer att arbeta i välfärden och vi ökar antalet heltidsanställda och antalet heltidsarbetande inom vår sektor. Det är mycket glädjande.Fler heltidsarbetande i välfärdenSveriges Viktigaste JobbGenom vår satsning Sveriges Viktigaste Jobb – där vi vill öka kunskapen om nyansera bilden av kommuner, landsting och regioner som arbetsgivare – ser vi att en grupp som vi behöver vända oss till är skolungdomar och få dem att söka sig till välfärdsjobben.Sveriges Viktigaste JobbDet är därför som jag tycker att Yrkes-SM är en bra plats där vi kan möta varandra och få chansen att prova på arbetsmoment samt ställa frågor till vård- och omsorgspersonal.På Yrkes-SM tävlar deltagare i olika moment, såväl praktiska som teoretiska, för att lösa olika situationer som man ställs inför i sin yrkesroll. Tävlingen avslutas nu på fredag och vinnaren får sedan vara med och tillsammans representera Sverige i Yrkeslandslaget.Till de fem sistaårselever som är med och tävlar om titeln i Vård och Omsorg, vill jag hälsa ett stort lycka till och jag är övertygad om att ni kommer att göra bra ifrån er!Till er alla som har valt eller kommer att välja att arbeta inom vår sektor, vill jag säga tack och grattis. Ni har Sveriges Viktigaste Jobb.
      Tidigare idag var jag på plats i Uppsala för invigningen av Yrkes-SM. SKL står, tillsammans med Kommunal och Vårdföretagarna, som partner och arrangör för tävlingsgrenen Vård och Omsorg.
      Läs mer
    • 2018-04-24
      Myt att sjuksköterskor flyr yrket
      Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) fanns det i Sverige år 2014 cirka 111 000 personer under 65 år, som fram till och med år 2013 tagit en svensk sjuksköterskeexamen. Cirka 1 av 10 av dem arbetade inom andra yrken än sjuksköterska eller barnmorska, utanför vård och omsorg. SKL:s egen personalstatistik visar samma sak: 91 procent av sjuksköterskorna år 2015 arbetade kvar i yrket följande år och att 89 procent arbetade kvar i samma landsting eller region.SCB: Sjuksköterskor utanför yrketBristen på sjuksköterskor kommer att vara stor de kommande tio åren. Exempelvis beräknas pensionsavgångarna bland sjuksköterskor till knappt 24 000 personer. Enligt SCB:s arbetskraftsbarometer 2017 uppgav cirka 80 procent av arbetsgivarna att de har brist på sjuksköterskor, både nyutexaminerade och yrkeserfarna. Majoriteten tror att bristen kommer att öka.SCB Arbetskraftsbarometer 2017Det är dock viktigt att förstå att bristen beror på helt andra orsaker än att sjuksköterskor byter yrkesbana i livet. Bristen på sjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom välfärden beror i huvudsak på att befolkningen ökar med en miljon människor de kommande tio åren. Bara andelen äldre över 80 år kommer fram till 2026 att öka med 42 procent. Detta ökar såklart efterfrågan på välfärdstjänster inom hälso- och sjukvården och därmed också efterfrågan på personal som kan utföra tjänsterna.
      En av de mest återkommande myterna som sprids är att sjuksköterskor flyr yrket. Det stämmer helt enkelt inte. Däremot är efterfrågan på sjuksköterskor stor. Och den kommer att öka än mer i takt med att befolkningen och andelen äldre ökar markant. Men bristen beror inte på någon kollektiv flykt.
      Läs mer
    • 2018-04-20
      Minimal skillnad i sjukfrånvaro mellan offentlig och privat verksamhet
      I onsdags kom jag hem från två dagars studieresa i Holland där jag, tillsammans med kollegor tagit del av deras arbete med att minska sjukfrånvaron i arbetslivet. Vi delar många utmaningar kring bland annat psykisk ohälsa och att få till en effektiv samverkan mellan olika aktörer.Väl tillbaka i Sverige kunde jag igår ta del av Försäkringskassans senaste rapport. Rapporten visar att anställda inom kommunerna har en något högre risk för att bli sjukskrivna än anställda inom landstingen och de stora privata välfärdsföretagen. Skillnaden i sjukfrånvaro mellan offentliga och privata producenter av välfärdstjänster är dock marginell, och förklaras främst av låg sjukfrånvaro i de allra minsta privata välfärdsföretagen.Det innebär alltså att det inte finns någon grund för påståendet att skillnaden beror på att kommuner, landsting och regioner är sämre arbetsgivare.Försäkringskassans rapport: Sjukfrånvaron inom välfärdstjänsternaMer analys hjälper oss framåtRapporten visar också att sjukfrånvaron inom kvinnodominerade välfärdstjänster som vård, skola och omsorg har under lång tid legat på en hög nivå, vilket förklaras av att de till stor del utgörs av kontaktyrken.Även statistik från Arbetsmiljöverket pekar på att anställda i våra verksamheter tyvärr har en ökad risk att utsättas för hot och våld. Det är något som vi måste få bort och jag vet att det pågår ett arbete bland våra arbetsgivare med förebyggande åtgärder, utbildningar och att ta hand om drabbade.I mars släppte Försäkringskassan en rapport på samma tema där slutsatsen var att risken för sjukskrivning inte är högre hos offentliga än privata arbetsgivare när hänsyn tas till personalsammansättning. Båda dessa rapporter visar något som vi har pekat på under en längre tid. Det är positivt med dessa fördjupade analyser och de är väldigt värdefulla när vi fortsätter arbetet med att få ner sjukfrånvaron till en låg och stabil nivå.Några utdrag från rapporten
      • Risken för sjukskrivning är högre inom välfärdstjänstebranscherna jämfört med genomsnittet för alla branscher.
      • Fyra av fem inom vård, skola och omsorg arbetar i offentligt driven verksamhet.
      • Skillnaden i sjukfrånvaro mellan privata och offentliga välfärdsproducenter förklaras i första hand av låg sjukfrånvaro i de allra minsta privata välfärdsföretagen.
      • Sjukfrånvaron är inte högre hos kommuner och landsting än hos de stora privata välfärdsproducenterna när hänsyn tas till personalsammansättningen.

      Igår presenterade Försäkringskassan en rapport som visar att sjukfrånvaron är inte högre bland våra medlemmar än hos de stora privata välfärdsproducenterna när hänsyn tas till personalsammansättningen.
      Läs mer
    • 2018-04-19
      Förskolans höga kvalitet måste behållas
      Att förskolan håller en hög kvalitet är viktigt, inte minst utifrån barns rätt till lärande och utveckling. Förskolan är en skolform som styrs av en läroplan. Skollagen ställer också krav på att undervisningen leds av legitimerade förskollärare.Idag är över 500 000 barn inskrivna i förskolan och inom de närmaste åren kommer antalet barn att öka stort. För att behålla personaltätheten har många kommuner tvingats anställa personer utan utbildning mot barn. Det är ingen bra utveckling. På SKL har vi en viktig roll i att stötta kommunerna i deras arbete med kompetensförsörjning. Just nu träffar vi regelbundet nio kommuner med olika förutsättningar och erfarenheter för att diskutera utmaningar och lösningar som vi förhoppningsvis kan sprida till fler kommuner.Några exempel är att stärka attraktiviteten i barnskötaryrket, se vilka andra kompetenser som kan bidra i arbetslaget, eller skapa vägar till förskollärarexamen för erfarna barnskötare. Läs gärna mer om vår handlingsplan för förskolans kompetensförsörjning.Förskolans kompetensförsörjningBredda rekryteringNågra av de allra första yrken som barn blir bekanta med är förskollärare och barnskötare. En åtgärd som kan minska rekryteringsbehovet är att få fler män att välja arbete inom förskolan.Fler män till välfärdenPå fredag 20 april anordnar vi en webbsändning om skolans kompetensförsörjning och vad vi kan göra på lokal och nationell nivå. Lokala exempel kommer också att presenteras. Ingen föranmälan behövs så titta gärna! Webbsändningen går också att ta del av i efterhand.Titta på webbsändningenDe som arbetar inom förskolan gör ett fantastiskt arbete. De skänker föräldrar och vårdnadshavare trygghet att lämna sitt barn på förskolan och gör det möjligt att kombinera familj med arbete. Vi är och ska fortsätta vara stolta över vår förskola.
      I Sverige har vi en väl fungerande och utbyggd förskola. Men det råder brist på utbildade förskollärare och barnskötare. Det vill vi förändra.
      Läs mer
    • 2018-04-17
      Möt rekryteringsbehovet med omställningsmedel i TLO-KL
      Konkurrensen om arbetskraft med rätt kompetens är hård idag och den kommer dessutom att tillta. Under de kommande tio åren kommer antalet barn och unga att öka, liksom äldre i befolkningen. Antalet personer i arbetsför ålder ökar inte alls lika mycket, och i delar av landet kommer vi att se en minskning.Kommuner, landsting och regioner arbetar på olika sätt för att möta kompetensutmaningen och har kommit olika långt. Att utveckla arbetet med personal- och kompetensförsörjning innebär att traditionella arbetssätt behöver och bör utmanas.
      OmställningsarbeteAtt behålla befintliga personalresurser och förbereda dessa inför kommande verksamhetsbehov kommer att vara nödvändigt framöver. Omställning av verksamheten kräver omställning av medarbetarnas kompetens. Utnyttja därför finansieringsmöjligheten utifrån TLO-KL för att kompetensutveckla befintliga medarbetare inför framtida behov.Genom TLO-KL har varje arbetsgivare en öronmärkt summa som kan användas för till exempel kompetensutveckling för att förebygga uppsägningar på grund av aktuell/framtida arbetsbrist, omställning vid ohälsa eller stödsamtal.Såväl medarbetare som arbetsgivare vinner på att TLO-KL medel används. Medarbetaren utvecklar sin kompetens och arbetsgivaren har möjlighet att anpassa sin verksamhet utifrån de behov som uppstår.Många av våra medlemmar har redan fått medel beviljade och är igång med sitt omställningsarbete, men för er som behöver lite inspiration tänkte jag berätta om några exempel på insatser som har blivit godkända.Kompetensutveckling lokalvårdare till undersköterskaVerksamhetsbehovArbetsgivaren ser ett kommande behov av undersköterskor och minskat behov av lokalvårdare.Syfte med insatsenAtt tillgodose arbetsgivarens behov av undersköterskor och därmed undvika framtida arbetsbrist bland lokalvårdare.InsatsUtbildning för lokalvårdare till undersköterskor.Utbildning för socialsekreterare i socialrättVerksamhetsbehovArbetsgivaren har med anledning av omvärldens krav och hög personalomsättning inom socialsekreteraryrket behövt bredda sitt rekryteringsunderlag till att även innefatta beteendevetare och jurister samtidigt som det finns krav på högskolepoäng inom socialrätt inom vissa verksamheter.Syfte med insatsenAtt utbilda medarbetare i socialrätt och därmed tillgodose arbetsgivarens behov av rätt kompetens för uppdraget samt att öka medarbetarnas anställningsbarhet inom arbetsgivarens verksamhet.InsatsTillsvidareanställda medarbetare stärker sin anställningstrygghet genom att bredda sin kompetens inom socialrätt.Kompetensutveckling av barnskötareVerksamhetsbehovArbetsgivaren har brist på förskolelärare och ser ett behov av en kompetenshöjande insats för barnskötare som annars riskerar övertalighet.Syfte med insatsenAtt höja kompetensen och uppfylla verksamhetens behov av kompetens.InsatsUtbildningsprogram på distans för att studera till förskolelärare. Varje deltagare får individuell studieplan efter validering. Examen vid universitet.Det var bara några exempel på vad man kan göra inom ramen för TLO-KL. En lista på ytterligare exempel finns att läsa längre ner. Har ni fler exempel på hur dessa medel använts? Skicka gärna in dom till min kollega Sabina Bajraktarevic så kan vi dela dem till fler medlemmar.Exempel på godkända insatser som finansierats via TLO-KL medel (PDF, nytt fönster)Slutligen vill jag säga att det är viktigt att man kommer in tidigt i processen för att starta omställningen. Därmed vill jag uppmana alla att genom dialog med lokala fackliga representanter sätta igång med sitt omställningsarbete!För stöd och hjälp kan ni vända er till Sabina Bajraktarevic eller Omställningsfonden.Omställningsfonden
      Det är hög tid att börja använda de cirka 750 miljoner kronor som finns avsatta för tidig lokal omställning, TLO-KL.
      Läs mer
    • 2018-03-29
      Attraktivt att arbeta inom välfärden
      Gårdagens nyhet innehöll en rad positiva siffror. Under 2017 nyanställdes 16 000 personer i kommuner, landsting och regioner. Statistiken visade också att vi ökar antalet heltidsanställda och antalet heltidsarbetande. Där kunde vi se att en majoritet av de som väljer att arbeta heltid är kvinnor.Vi har länge arbetat för fler heltidsarbetande och det är en fråga om jämställdhet. 4 av 5 som arbetar inom sektorn är kvinnor och tenderar också att arbeta deltid i högre grad än männen. Det innebär en lägre inkomst, sämre möjligheter att ha ett eget månadssparande och även en lägre pension senare i livet. Så ska det inte vara. Vi vill att kvinnor och män ska lika stora möjligheter att kunna arbeta heltid. Med heltid som norm, det vill säga att vara både anställd och arbeta heltid, kan vi bidra till ökad jämställdhet i samhället.Statistik: Personalen i kommuner och landstingFler anställs i bristyrken
      Rapporten visade dessutom att vi har lyckats att rekrytera personer till flera av våra bristyrken som lärare och socionomer. Jag tycker mig kunna se att våra rekryteringsstrategier har varit framgångsrika. Till exempel en större medvetenhet om förskollärarnas och barnskötarnas olika roller och ansvar inom förskolan, det vill säga identifiera vem som gör vad så att medarbetarnas kompetens används på bästa sätt utifrån läroplanens krav. Parallellt ser vi en större efterfrågan efter utbildade barnskötare. Denna trend är helt i linje med strategin ”Använd kompetensen rätt”.SKL:s rekryteringsstrategier för välfärdsjobbenI vår rekryteringsrapport som presenterades i februari, redovisas SKLs nio rekryteringsstrategier. Tre av dessa har vi i rapporten gjort beräkningar på som visar hur mycket rekryteringsbehovet minskar. De är Låt fler jobba mer, Förläng arbetslivet och Utnyttja tekniken.Sveriges Viktigaste Jobb finns i välfärden – Rekryteringsrapport 2018Sammanfattar, de siffror som vi kunde se igår visar att vi som arbetsgivare är på rätt väg i vårt rekryteringsarbete. Nu gäller det att fortsätta det omfattande arbete som pågår ute runt om i landet. Att det ger resultat, blev tydligt igår.
      Igår presenterade SKL statistik som visar att fler väljer att arbeta i välfärden. Att vi lyckas knyta till oss nya medarbetare är naturligtvis roligt men också en nödvändighet för att vi ska klara kompetensutmaningen.
      Läs mer
    • 2018-03-22
      Bild på deltagare från konferens om organisation och bemanning.
      Att ändra en norm
      Konferensen som inriktar sig på organisation och bemanning anordnas vid tre ytterligare tillfällen i april och det finns några platser kvar att anmäla sig på.Anmäl mig till heltidskonferensenDet ska sägas att heltidsfrågan är komplex. De förändringar som krävs kommer att ta tid. Men vi har kommit igång! Jag vet att många befinner sig i olika stadier i genomförandet, några har nyss startat och andra har arbetat under en längre tid, men det är viktigt att man arbetar kontinuerligt och följer den handlingsplan som man har upprättat. Om du vill veta hur just din organisation, hittar du all statistik på webbplatsen heltid.nu.Hur ligger vi till på heltidsresan?Anledningen till att frågan är så komplex, är att vi ska försöka att göra något av det svåraste som finns – vi ska ändra på en norm. Genom historien har normen varit att män ska arbeta och kvinnor ska ta hand om hus och barn. Tack och lov håller den normen på att luckras upp, men det finns mycket kvar att göra. Fortfarande råder stora strukturella skillnader mellan kvinnor och män i arbetslivet. I manligt dominerade sektorer är heltidsarbete norm, i kvinnligt dominerade sektorer är deltidsarbete norm. Vi vill att både kvinnor och män ska arbeta heltid och ta ett lika stort ansvar för barn och hem.SKL:s VD Lena Micko och Kommunals ordförande Tobias Baudin har tillsammans skrivit en debattartikel där de pekar på att det utbredda deltidsarbetet är ett slöseri med kompetens. I artikeln lyfter de tre steg för att heltidsarbete ska bli norm; deltidsarbete ersätts med heltidsarbete, alla nyanställningar är heltidstjänster och ett aktivt jämställdhetsarbete.Debattartikel: Heltidsarbete som norm för allaJag tycker att det är väldigt viktigt att heltidsfrågan är ett partsgemensamt projekt, detta är en fråga där vi tillsammans måste göra vad vi kan. Tillsammans kan vi göra heltidsarbete som norm för både kvinnor och män.
      Igår deltog jag på en konferens om heltid som anordnades i Stockholm. Konferensen anordnas av SKL och Kommunal och syftade till att visa på hur man ska få sin organisation att gå från deltid till heltid.
      Läs mer
    • 2018-03-14
      Diskussioner om sjukfrånvaron måste baseras på fakta
      Från SKL har vi länge efterlyst mer och djupare analyser, vilket glädjande nog Försäkringskassan nu har gjort.Idag släpper de en rapport där man konstaterar att risken för sjukskrivning inte är högre hos offentliga än privata arbetsgivare när hänsyn tas till personalsammansättning, som till exempel kön, yrke och ålder. Framförallt är det en högre andel kvinnor och en större andel personal i kontaktyrken, som arbetar inom offentlig jämfört med privat verksamhet som förklarar skillnaden. Storleken på arbetsplatsen har större påverkan på sjukfrånvaron än driftsformen.Försäkringskassan: Risken för sjukskrivning inte större i offentlig verksamhetI rapporten klarlägger Försäkringskassan fakta som vi länge pekat på. De konstaterar i sin analys att sjukfrånvaron är lägst hos små, privata arbetsgivare och högre hos större privata respektive offentliga arbetsgivare. Storleken har alltså betydelse. Offentliga arbetsgivare och stora, privata företag har fler, men kortare, sjukfall än små och medelstora företag.SKL:s rapport: Sjukfrånvaro i kommuner och landsting – vad är problemet?Fakta och analys behövs
      Små företag har färre sjukfall, men sjukfallen som uppstår blir ofta längre. De små arbetsgivarna behöver helt enkelt längre tid för att få tillbaka människor i arbete. Stora arbetsgivare som kommuner, landsting och regioner är bättre på att få tillbaka folk i arbete. En rimlig förklaring är att de har bättre förutsättningar att omplacera. Men vi vet också att de är bättre organiserade, vilket gör dem mer framgångsrika i rehabiliteringsarbetet, till exempel genom att det finns kompetenta HR-funktioner.Stora organisationer har sina speciella utmaningar. Risken att som medarbetare försvinna som ”en i mängden” är en sådan. I små organisationer finns bättre förutsättningar att skapa personliga, nära relationer. En motsatt aspekt är att stora arbetsgivare, oavsett om de är privata eller offentliga, har bättre förutsättningar att hantera att anställda är sjukfrånvarande ibland, att man är mindre sårbar och har lättare att lösa frånvarosituationer. Det finns fördelar med att vara organiserade så att medarbetare kan vara hemma när de behöver det – i motsats till små företag där man av olika anledningar är mindre tillåtande.Hög sjukfrånvaro är ett problem på både samhälls-, organisations- och indi­vidnivå. Ska vi komma tillrätta med problematiken kring sjukfrånvaron så behöver vi en diskussion som bygger på fakta och analys. I diskussionerna om orsakerna till skillnaderna i sjukfrånvaro mellan olika sektorer har tyvärr bägge dessa delar varit allt för bristfälliga. Tack vare Försäkringskassans rapport kan vi nu förhoppningsvis fortsätta diskussionerna om sjukfrånvarons utmaningar på ett lite mer sansat sätt – det är mycket välkommet.
      Få frågor har väl diskuterats så intensivt under de senaste åren som sjukfrånvarons utveckling och orsaker. Särskilt fokus har ofta varit på skillnaderna i sjukfrånvaro mellan olika sektorer.
      Läs mer
    • 2018-03-09
      Internationella kvinnodagen året om
      I grunden är jag positiv till att det finns en dag som uppmärksammar skillnaderna mellan kvinnor och män och de problem som det medför. Men samtidigt kan jag känna att det här är så självklara saker att den egentligen inte skulle behövas. Att kvinnor och män ska vara jämställda ska vara en icke-fråga.Men tyvärr är det så att skillnad i livsinkomst beräknas uppgå till 3,6 miljoner kronor mellan könen enligt en utredning från Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. En stor orsak till detta är att kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning än männen. En annan faktor är att kvinnor tar ut en större del av föräldraledigheten, 75 procent jämfört med männen som tar ut 25 procent av föräldrapenningdagarnaDagen innan internationella kvinnodagen presenterade vi en ny rapport med fokus på att just delad föräldraledighet och ökat heltidsarbete är två faktorer som bidrar till en ökad jämställdhet.Läs rapporten Halva föräldraledigheten, hela tidenI samband med rapportens publicering, anordnade vi även ett seminarium med en tillhörande paneldebatt om föräldraledighet, heltidsarbete och jämställdhet i arbetslivet. Panelen bestod av Ida Texell som är förbundsdirektör och räddningschef vid Attunda brandförsvar Åsa Forsell som är jämställdhetspolitisk utredare på TCO, Per Östlund som är lönebildningsexpert på Almega och författaren Per Kågeson. Jag tycker att det blev ett väldigt bra seminarium med många kloka tanker och inspel hur vi ska komma åt detta problem.Se seminariet i efterhandMin avslutande ord blir att läsa rapporten, se seminariet så ser vi till att ständigt ha jämställdhet som en prioriterad fråga som vi arbetar aktivt med ute på våra arbetsplatser!
      Med anledningen av att det var internationella kvinnodagen igår, vill jag ta tillfället i akt att dela med mig av några tankar.
      Läs mer

    Prenumeration

    Sök i bloggen

    Sidfot