Låt inte stelbenta spelregler stå i vägen för kompetensförsörjningen
Den här veckan samlades mer än 1 000 personer som arbetar med arbetsmarknadsfrågor i kommunerna på SKL:s arbetsmarknadsdagar i Uppsala. Diskussionerna kretsade kring hur kommunernas insatser kan utvecklas för att arbetsmarknaden ska fungera bättre.
Hur ser det då ut med kommunernas insatser? Arbetsmarknadsfrågor är en statlig uppgift, men ändå satsar kommunerna fem miljarder kronor på detta område för att få en väl fungerande verksamhet. Det handlar om flera saker. Inte bara det uppenbara att kommunerna ser det som viktigt att motverka utanförskap och minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Det handlar också om att öka sysselsättningen för att öka skatteintäkterna och att hjälpa till att förse de egna verksamheterna med anställda med rätt kompetens. Ju mer man granskar fakta, desto viktigare inser man att frågan är.
Den närmaste tioårsperioden kommer antalet yngre och äldre att öka i betydligt snabbare takt än antalet personer i arbetsför ålder. Det är bara tack vare att vi haft en invandring som antalet i arbetsför ålder ökar. Om personaltätheten i kommuner, regioner och landsting ska bestå, skulle vår sektor behöva öka antalet anställda med omkring 200 000 personer inom tio år. Det innebär att över hälften av de personer som kommer in på arbetsmarknaden skulle behöva arbeta i vår sektor. Tittar man på den kalkylen, så inser man att alla som kan arbeta måste göra det. Då kan inte sådana mindre problem som att man inte kan prata prickfri svenska stå i vägen.
Språket – inte alltid viktigt
Allt oftare när jag äter lunch eller köper kaffe i Stockholm serveras jag av personer som inte kan någon svenska. Det fungerar alldeles utmärkt, så det faktum att språkkunskaperna brister är inte ett hinder får att kunna utföra väldigt många av de arbetsuppgifter som finns i välfärden. Ett av de bästa sätten att lära sig svenska är på jobbet. Det är sådant våra kommuners arbetsmarknadsenheter arbetar med.
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Dela
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKL. Här kommer jag skriva om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner, landsting och regioner och välfärdens finansiering.
-
2018-04-18
Vårbudgetens riktade statsbidrag skapar kortsiktighet
I måndags släppte regeringen vårpropositionen och vårändringsbudgeten. Även om de stora satsningarna föreslås i budgetpropositionen under hösten har vårbudgeten med tiden kommit att bli en extra budgetomgång med nya specialdestinerade medel.
Enligt förarbeten till riksdagsordningen syftar vårändringsbudgeten till att regeringen ska kunna göra justeringar i den befintliga budgeten när det är särskilt påkallat. Det innebär att det egentligen bara ska vara en budget per år, men successivt har även vårändringsbudgeten blivit ett tillfälle att fördela extra riktade statsbidrag till kommuner, regioner och landsting.Kortsiktighet och ökad administrationDe riktade statsbidragen har goda incitament, men fallerar i praktiken. Bidragen skapar kortsiktighet och gör det svårt för kommunsektorn att styra och driva verksamheten utifrån lokala förutsättningar. De riktade bidragen bidrar dessutom till ökad administration.Det är heller inte alltid brist på pengar som gör att vissa saker inte fungerar så som staten vill utan det kan till exempel bero på att den enskilde kommunen har brist på utbildad arbetskraft. Ett dilemma är också att de riktade statsbidragen kan minska kommunernas och landstingens incitament att ta egna initiativ. Ta som exempel de 100 miljoner kronor som i vårändringsbudgeten avsätts till sommarjobb för unga. Det är självklart ett mycket vällovligt syfte, men det kan också innebära att kommunerna själva väntar med att ta egna initiativ.Sommarjobbandet ska ske under juni och juli, men de extra statsbidragen till ändamålet aviseras först av regeringen i april. Då är det dessutom fortfarande ett förslag som därefter behöver röstas genom i riksdagen. Det är alltså cirka två månader kvar tills jobben ska vara på plats och ingen chans för kommunerna att planera sin budget. Eller ska kommunerna verkligen planera utifrån att det varje år alltid kommer extra medel – utan att egentligen veta?"Ekvationen går inte ihop"Kommunerna beslutade om årets budget i höstas, det vill säga minst ett halvår innan beskedet om medel kommer från regeringen. Ekvationen går inte riktigt ihop. Kommunernas långsiktiga planering grusas, de får svårigheter att nyttja medel på bästa sätt och helt enkelt stora utmaningar med att veta hur den egna budgeten ska prioriteras.Med det sagt finns det också gradskillnader i olika riktade statsbidrag. När varje kommun, landsting eller region själv kan välja vilka lösningar som behöver sättas in för att uppnå ett specifikt mål, då fungerar det bättre. I andra fall är det fullt rimligt att staten stimulerar utveckling, som är fallet med det bidrag som nu föreslås för att införa ny teknik inom äldreomsorgen. Det är ett bidrag som ger effekt även på längre sikt genom att öka kvaliteten på äldrevården liksom möjligheterna att klara kompetensförsörjningen framöver.
Läs mer
-
2018-04-11
Statens minutiösa granskning måste förenklas
I fredags rapporterade nyheterna om att ”Kommunerna får fem miljarder för flyktingmottagande”. Nya pengar till kommunerna kan det låta som, men det är i själva verket staten som reglerar Migrationsverkets skuld till kommunsektorn.
Skulden, som var över 10 miljarder kronor i höstas, har successivt betalats av och är nu nere i fem miljarder kronor. Det är alltså dessa pengar som nu ska betalas tillbaka. För den oinvigde kanske det låter besynnerligt att staten har en så pass stor skuld till kommunsektorn.Ineffektiv ansökningsprocessAnledningen till skulden är att staten ska ansvara för kostnaderna för asylsökande, medan kommunerna har i uppdrag att ta hand om ensamkommande barn. Eftersom det år 2015 kom 35 000 ensamkommande barn, innebar det cirka 190 000 ansökningar från kommunerna till staten för att få ersättning. Dessa skulle göras på papper, med kvitton bifogade och skickas via traditionell postgång. När ansökningarna sedan kom till Migrationsverket skulle de granskas och ofta uppstod frågor som krävde kompletterande kvitton för utlägg.Under tiden har kommunerna fått vänta på sina pengar. Många kommuner har dålig likviditet och har därmed behövt låna pengar under tiden som de har väntat på statens ersättning. Eftersom många kommuner och även SKL har klagat över att staten inte reglerat skulden snabbare, har två delutbetalningar gjorts årsskiftena 2016/2017 och 2017/2018. Detta har varit bra för kommunerna ur ett likviditetsmässigt perspektiv, men det har samtidigt ökat den administrativa bördan. Det har blivit ännu fler variabler för både kommunerna och Migrationsverket att hålla koll på.Schablonersättning i stället för detaljgranskningAtt 2015 var en extrem period och att det också skulle kunna föra med sig en del administrativt efterspel är inget underligt. Men är det nödvändigt att varje ansökan måste granskas på ett så minutiöst sätt? Hade man inte istället kunnat göra en rimlighetsbedömning? Då skulle regeringen på ett tidigt stadium ha fattat ett regeringsbeslut om att fördela ut en schablon till varje kommun kopplat till hur många ensamkommande barn kommunen tog emot och under hur lång tid. Man skulle även ha kunnat betala ut extra pengar till ankomstkommunerna efter en bedömning av ungefärlig kostnad som en följd av att dessa fick lov att hantera en extraordinär situation.Mottagandekommittén har nu lagt fram förslag om stora förenklingar och mer av schabloner när det gäller ersättningarna. Kanske går det att arbeta mycket effektivare och med samma kvalitet med färre regler. Det är viktigt att se de offentliga finanserna som något gemensamt och inte lägga ned alltför mycket kraft kring administrativa detaljer. Det är en lärdom vi bör ta med oss in i framtiden.
Läs mer
-
2018-04-06
Investeringar nödvändiga för välfärdens utveckling
Investeringsvolymen i kommuner och landsting har nästan tredubblats under 2000-talet. Från en årlig investeringsnivå på 65 miljarder (inklusive de kommunala bolagen) till en nivå på 155 miljarder per år 2017.
Även om man tar bort de investeringar som sker i bolagen, är utvecklingen densamma. Den som följer nyhetsmedier kan få intrycket av att investeringarna endast görs i stora arenor och i stora sjukhus och om man bara lät bli det, så skulle välfärdens finansiering vara starkare. Det är fel. Den årliga investeringsnivån för hela kultur- och fritidsområdet i alla kommuner har de senaste åren varit ungefär 3,5 miljarder kronor per år, och då ingår allt inom området: löparspår, allmänna badplatser, fritidsgårdar, simhallar, bibliotek, idrottshallar, slalombackar, fotbollsplaner och liknande.Nya Karolinska debatteras frisktDebattens vågor om bygget av Nya Karolinska Sjukhuset har också gått höga. Det så kallade OPS-avtalet innebär att kostnaden för bygget är cirka 52,2 miljarder kronor, inklusive byggkostnaden på 14,5 miljarder kronor, fram till år 2040. Med den tillkommande medicintekniska utrustningen, tilläggsbeställningar och övriga bygginvesteringar blir totalsumman fram till 2040 cirka 61 miljarder kronor. Delat på de 25 år som avtalet gäller innebär det 2,4 miljarder per år och då ingår även drift och underhåll av sjukhuset fram till 2040. Det är självfallet mycket pengar, men det ska också ställas mot Stockholms läns landstings totala budget på cirka 100 miljarder kronor.Det som är viktigt att påpeka är att den stora majoriteten av investeringarna är nödvändiga. Inom de närmaste åren behövs hundratals nya skolor, förskolor, äldreboenden, gruppbostäder, sjukhus, bostäder, energiverk, vatten- och avloppsanläggningar, bredband och annan infrastruktur. Ska välfärden även utvecklas i den takt som krävs, måste investeringar även öka i välfärdsteknologi.Räntekostnaderna förväntas ökaI dag är kommunsektorns lån en bra bit över 600 miljarder kronor, en ökning med 200 miljarder kronor de senaste fem åren. Räntorna kommer inte att fortsätta vara så låga som i dag. En ränta på 5 procent med dagens lånenivå skulle motsvara en räntekostnad i sektorn på 36 miljarder kronor per år. Därtill kommer kostnader för drift av anläggningar; städning, fastighetsskötsel, underhåll, el, värme och vatten, som en följd av ökad kvadratmeteryta.Frågan om investeringarna upptar många kommuners tankeverksamhet och planering just nu. Vilket utrymme har man för investeringar och vilket utrymme har man för driften av nya anläggningar och den verksamhet som man kommer att bedriva där? Hur stor andel ska lokaler få ta av kommunernas och regionernas budgetar? Behöver vi bygga allt som planeras med tanke på att allt fler delar kommer att kunna göras digitalt och alltså inte är beroende av lokaler på samma sätt i framtiden? Diskussionen om hur kommunsektorns allt knappare resurser ska fördelas, är en av de allra viktigaste att föra de närmaste åren.
Läs mer
-
2018-03-27
Finansieringsprincipen är till för att följas
Finansieringsprincipen innebär att om staten beslutar att ge kommuner, landsting eller regioner ett ökat uppdrag ska reformen också finansieras av staten. Det är dock tydligt att staten faktiskt inte följer överenskommelsen.
I förra veckan presenterade Riksrevisionen en granskning av hur staten har följt finansieringsprincipen i samband med införandet av tre stora reformer: ”Gymnasiereformen 2011”, ”Barnomsorgspeng och allmän förskola för treåringar” och ”Ökad undervisningstid i matematik i grundskolan”.För de granskade reformerna konstaterar Rikrevisionen att finansieringsprincipen inte har följts. Och det är inte de enda fall där vi på SKL ser att intentionerna i principen inte tillämpas. I vissa fall har SKL fått besked av en statlig utredare som ska föreslå en reform att den inte får kosta något för staten och därför behöver man inte förhandla med SKL. I andra fall har utredare menat att det inte har funnits tid att överlägga eller förhandla med SKL.En annan vanlig metod är att staten ger ersättning för en reform som ett riktat statsbidrag. Det innebär att enbart de kommuner eller landsting som inte på eget initiativ tidigare har genomfört åtgärder i linje med reformen får ersättning för att göra en förändring. De som redan har genomfört förändringen får alltså i någon mening ”skylla sig själva”.Finansieringen måste vara klar på förhandDet är självklart viktigt att våra rikspolitiker har visioner att utveckla välfärden och samhället, men den som vill genomföra saker måste rimligen ha finansieringen klar och tydlig. Det är också viktigt att i sammanhanget påpeka att kommuner och landsting alltid är i underläge mot staten. Kommunsektorn har visserligen möjlighet att reglera sin egen skattesats, men den möjligheten ska användas till att reglera den egna ambitionsnivån och inte vara en konsekvens av att staten lägger på sektorn ofinansierade reformer.När vi blickar framåt är det tydligt att de demografiska utmaningarna framöver kommer att påverka kommunsektorn påtagligt. Utifrån detta perspektiv blir det ännu viktigare att staten behandlar kommunsektorn på ett transparent och korrekt sätt, vilket också är en tydlig slutsats av Riksrevisionens granskning. Jag ser att staten måste förändra sitt sätt att arbeta – och det nu. Finansieringsprincipen finns till för att följas!
Läs mer
-
2018-03-21
Snart kan hemtjänstbilen äntligen korsa kommungränser
Regeringen har lämnat ett förslag om enklare samverkan över landstings- och kommungränsen. Det är ett sannerligen efterlängtat förslag.
Under många år har kommuner, landsting och regioner påtalat att hinder för samverkan måste rivas. Och behoven bara växer i takt med att de demografiska utmaningarna blir allt mer påtagliga. Det kan handla om att låta en hemtjänstbil köra över kommungränsen för att kommuner ska kunna dela hemtjänstservice till att gemensamt upphandla leverantörer av mat till skola och omsorg.
För att ta vara på resurser, både personella som ekonomiska, är det självklart att det måste finnas möjlighet att låta annan kommun, landsting eller region utföra vissa arbetsuppgifter. Vi kan inte ha regler och lagar som sätter käppar i hjulet för sektorn att kunna ge en likvärdig och god välfärd i hela landet och samtidigt arbeta mer effektivt.Ökad kostnadseffektivitetNu hoppas jag att regelverket verkligen kommer att ändras 1 juli i år. Det är av stor betydelse inte minst för mindre kommuner där det inte är kostnadseffektivt eller ens möjligt att få tag på egna personella resurser.Vi på SKL hoppas samtidigt på förståelse för de olika kommunernas och regionernas och landstingens situation och ett fortsatt gott samarbete med Upphandlingsmyndigheten som ska bistå sektorn med stöd i frågan. Med tanke på kommande demografiska utmaningar framöver och förändrade arbetssätt med allt mer digital teknik kommer kommun- och länsgränser att få allt mindre betydelse. Det kräver mer samverkan i vårt samhälle. Inte bara mellan kommuner, eller mellan regioner och landsting, utan också mellan stat och kommunsektorn, mellan olika nationella myndigheter och mellan kommuner, landsting och regioner. Förslaget om avtalssamverkan är ett väldigt bra steg på den vägen.
Läs mer
-
2018-03-16
Låt inte stelbenta spelregler stå i vägen för kompetensförsörjningen
Den här veckan samlades mer än 1 000 personer som arbetar med arbetsmarknadsfrågor i kommunerna på SKL:s arbetsmarknadsdagar i Uppsala. Diskussionerna kretsade kring hur kommunernas insatser kan utvecklas för att arbetsmarknaden ska fungera bättre.
Hur ser det då ut med kommunernas insatser? Arbetsmarknadsfrågor är en statlig uppgift, men ändå satsar kommunerna fem miljarder kronor på detta område för att få en väl fungerande verksamhet. Det handlar om flera saker. Inte bara det uppenbara att kommunerna ser det som viktigt att motverka utanförskap och minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Det handlar också om att öka sysselsättningen för att öka skatteintäkterna och att hjälpa till att förse de egna verksamheterna med anställda med rätt kompetens. Ju mer man granskar fakta, desto viktigare inser man att frågan är.Den närmaste tioårsperioden kommer antalet yngre och äldre att öka i betydligt snabbare takt än antalet personer i arbetsför ålder. Det är bara tack vare att vi haft en invandring som antalet i arbetsför ålder ökar. Om personaltätheten i kommuner, regioner och landsting ska bestå, skulle vår sektor behöva öka antalet anställda med omkring 200 000 personer inom tio år. Det innebär att över hälften av de personer som kommer in på arbetsmarknaden skulle behöva arbeta i vår sektor. Tittar man på den kalkylen, så inser man att alla som kan arbeta måste göra det. Då kan inte sådana mindre problem som att man inte kan prata prickfri svenska stå i vägen.Språket – inte alltid viktigtAllt oftare när jag äter lunch eller köper kaffe i Stockholm serveras jag av personer som inte kan någon svenska. Det fungerar alldeles utmärkt, så det faktum att språkkunskaperna brister är inte ett hinder får att kunna utföra väldigt många av de arbetsuppgifter som finns i välfärden. Ett av de bästa sätten att lära sig svenska är på jobbet. Det är sådant våra kommuners arbetsmarknadsenheter arbetar med.
Läs mer
-
2018-03-09
Varför prata om ekonomiska utmaningar när allt går så bra?
Efter kommunernas rekordresultat 2017 finns det en del som frågar varför SKL fortfarande ser med oro på framtiden. Två år i rad har vi haft de bästa resultaten i kommunsektorns historia och så hissar SKL ändå varningsflagg.
Till att börja med måste det preliminära resultatet förklaras. Av det sammantagna resultatet på 26,6 miljarder kronor stod regioner och landsting för 2,6 miljarder. Överskotten bestod för deras del av att skatteintäkterna blev bättre än budgeterat och att flera hade överskott inom sin finansförvaltning. Samtidigt är resultatet sämre än 2016 och innebär att en fjärdedel av regioner och landsting hade underskott 2017. Hälften redovisade ett sämre resultat och hälften ett bättre resultat.
Det som är bekymrande är att i stort sett samtliga regioner och landsting redan nu brottas med att få ihop ekonomin inom hälso- och sjukvården. Det demografiska trycket betyder allt fler äldre och därmed större behov av sjukvård. Det utvecklas samtidigt allt fler behandlingsmetoder och förväntningarna på sjukvården ökar. Det positiva är att vår hälsa ständigt förbättras, men utmaningen blir att upprätthålla en tillgänglig vård. Framgångar och utmaningar på samma gång.Överskottet större än beräknatEkonomirapporten, hösten 2016, WebbutikenKommunerna då? De hade ett stort överskott på cirka 24 miljarder kronor. Kände vi inte till det innan? I höstens ekonomirapport räknade vi med ett stort överskott förra året och även ett överskott i år. Överskottet blev dock större än beräknat under 2017 på grund av högre intäkter, främst som riktade statsbidrag bland annat för flyktingmottagande samt större reavinster kopplade till markförsäljningar. En annan orsak till de starka resultaten är att skatteintäkterna bara för kommunerna har ökat med 44 miljarder kronor sedan 2015, som en följd av den starka konjunkturutvecklingen.Det är viktigt att ställa kommunernas resultat i relation till de stora investeringar som har gjorts och behöver göras framöver. Trots det höga resultatet 2017 var kommunernas utgifter högre än inkomsterna. Skulderna ökade med 36 miljarder som en följd av de stora investeringarna.För sektorn behövs alltså stora överskott för att klara av att finansiera de investeringarna som krävs i form av VA-anläggningar, skolor, gruppbostäder, äldreboenden och sjukhus."Någon gång vänder konjunkturen"Varför bedömer vi då att den ekonomiska utvecklingen kommer att bli sämre framöver? Jo, dels på grund av förändringar i befolkningsstrukturen och dels på grund av försämrad konjunktur. Kommunerna har inte på samma sätt som landstingen påverkats av befolkningens sammansättning ännu, utan det är en påverkan som sker successivt. Den snabba tillväxten kan inte heller fortsätta öka på samma sätt hur länge som helst. Någon gång vänder konjunkturen.En avmattad konjunktur och ett ökat demografiskt tryck ger förstås effekter på kommuner, regioner och landsting. Det kräver det som nu också sker, nämligen att man lokalt jobbar stenhårt för att den effekten ska bli så hanterbar som möjligt. Med god kunskap om hur ekonomin kommer att utvecklas, har vi bättre förutsättningar att lyckas hantera motgångar.
Läs mer
-
2018-03-05
Vilken beredskap finns för en sämre konjunktur?
I USA har ekonomin nu gått upp i 105 månader. Det är bara en månad ifrån den hittills längsta konjunkturuppgången någonsin. Även i Sverige har den starka ekonomin varit tydlig. Under senare år har kommuner, landsting och regioner kunnat vänja sig vid stora ökningar av skatteunderlaget, där villkoren och de ekonomiska förutsättningarna förbättrats relativt kraftigt. Men en högkonjunktur har alltid ett slut. Trenden kommer att vända.
I mitten av februari gjorde vi på SKL en ny makro- och skatteunderlagsprognos. Det är en av fem prognoser som vi gör varje år och som tidigare ekonomidirektör i en kommun vet jag hur viktiga dessa prognoser är för kommuner, landsting och regioner och för hela Sverige, då våra medlemmar står för nästan 25 procent av BNP.I prognosen för skatteunderlaget 2017 och 2018 reviderades intäkterna ned med 3 miljarder kronor i år och många undrar kanske varför. Först och främst är det viktigt att konstatera att alla våra prognoser bygger på senast kända fakta och vår bästa bedömning av hur de data och underlag vi har tillgång till kan påverka ekonomin.När vi gjorde vår skatteunderlagsprognos i december fanns preliminära uppgifter om hur stor lönesumma, som betalats ut i riket fram till och med oktober. Vi hade också information från Medlingsinstitutet, som i sin tur hade överskattat effekterna för löneökningar från årets avtalsförhandlingar. Svårigheten var alltså osäkerheten i hur stora retroaktiva löner som återstod att betala ut. Det blev sedan ytterst små retroaktiva löneutbetalningar under de sista månaderna. Löneglidningen var mindre än vi och många andra bedömare antog, trots det starka konjunkturläget. Vi har därför reviderat ner löneökningstakten för 2018 och 2019. Lägre löneökningar innebär att även pensionsinkomsterna stiger långsammare, vilket i sin tur också drar ned skatteunderlaget.En av de viktigaste diskussionerna just nu är: vilken beredskap finns när vi nu ser flera tecken på en vändning i de ekonomiska förutsättningarna? En sak är i alla fall säker. SKL:s prognos är en viktig grund för kommuner, landsting och regioner i den diskussionen.
Läs mer
Kommentarer