Vårpropositionen ger ingen vägvisning för kommande år

Ja, då har regeringen lagt fram vårändringsbudget och vårproposition med både på tillskott och neddragningar. För kommunsektorn blir förändringarna och överraskningarna inte särskilt stora.

Hösten 2016 blev det klart att kommuner och regioner skulle få tio välfärdsmiljarder. Dessa generella bidrag ökades i höstens budgetproposition med ytterligare fem miljarder kronor år 2019 och 2020. Av dessa fem miljarder går 3,5 miljarder kronor till kommunerna och för regionernas del omvandlades bidraget till ett riktat för primärvården. Det här är pengar som verkligen behövs, men därtill finns över 200 riktade och detaljerade statsbidrag. Så långt om fakta som var kända även före tisdagens presentation av vårändringsbudgeten och vårpropositionen.

Långsiktighet inte längre intressant

Vårpropositionen har successivt blivit en ändring av innevarande års budget och allt mindre en avisering inför höstens budgetproposition och än mindre en strategi för hur kommunsektorns utmaningar ska hanteras kommande år. Det är som att samhället och världen blir allt mer otåligt. Att prata om saker som ska hända om ett år eller två är inte längre intressant. Det är här och nu saker ska ske. Morgondagens utmaningar får lösas sen.

Kortsiktigheten påverkar naturligtvis kommuner och regioner. Pengar som lagts in i budgeten för en reform kan sedan komma att försvinna alternativt kan pengar som lagts i höstbudgeten ändras och aviseras som nya fräscha pengar i vårändringsbudgeten. Nya pengar kan också beslutas för användning inom samma år.

Påverkar kommuner och regioners planering

Beslut om det som föreslås i regeringens vårändringsbudget fattas i juni och medlen ska användas mer eller mindre omedelbart. Kortsiktigheten ställer till det för planeringen i kommuner och regioner.

Några konkreta exempel från tidigare år är bland annat att planera sommarens feriearbeten eller sommarskola utan att ha några klara besked om kommunen kan förvänta sig medel för satsningarna. På Skolverket finns en oroväckande lång lista med sista datum att söka riktade pengar till en detaljerad satsning. Risken att missa en deadline i en liten kommun med små resurser är överhängande. Dessutom ska man uppfylla villkor på olika sätt, eller medfinansiera, vilket gör att svårigheten ökar ytterligare.

Om cirka en månad är det dags för vår egen Ekonomirapport. När rapporten släpps den 13 maj kan jag lova att vi, olikt regeringen, ger ett mer långsiktigt perspektiv kring hanteringen av välfärdens utmaningar.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300
    Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
    SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKL. Här kommer jag skriva om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    • 2019-04-18
      Myten om det svarta hålet
      Nyligen har man lyckats fotografera ett svart hål i rymden. De svarta hålen är så kraftfulla att allt som kommer nära dem sugs in och förintas.

      Alltför ofta jämförs dessa svarta hål i rymden mycket olyckligt med kommunernas och regionernas ekonomi. I synnerhet när man från statens sida ska ge pengar till kommuner och regioner.Vårdslöst om svarta hål i ekonominI ett samtal, som jag hade med en journalist förra veckan om att staten måste minska detaljstyrningen, utbrast denne:"Men om inte staten bestämmer vad pengarna ska användas till i kommuner och regioner sugs de ju in i ett stort svart hål."Genom att uttrycka kommunernas och regionernas användande av sina ekonomiska resurser på det här sättet ger det intrycket att sektorn slösar bort pengarna på onödiga saker och inte kan kontrollera sin ekonomi. Det är som om pengar bara rinner genom fingrarna på förtroendevalda och kommunalekonomer, när man i själva verket har en rigorös planering och kontroll kring vilka välfärdsbehov som behöver mättas.Så här fördelas pengarna i kommunerna:
      • 42 procent till förskola och utbildning
      • 37 procent till äldre-, funktions-, individ och familjeomsorg
      • 10 procent till infrastruktur, byggprocesser, sophantering, vatten och avlopp
      • 6 procent till arbetsmarknads-, överförmyndar- och näringslivsfrågor, flyktingkostnader
      • 4 procent till kultur, fritid och idrott
      • 2 procent till ekonomiskt bistånd
      Så här fördelas pengarna i regionerna:
      • 89 procent till sjukvård, tandvård och läkemedel
      • 9 procent till kollektivtrafik
      • 2 procent till regional utveckling
      Riktade bidrag motverkar effektivitetSamtidigt som kommuner och regioner arbetar med att effektivisera verksamheten kommer staten ständigt med nya krav på till exempel dokumentation eller riktlinjer om barngruppernas storlek. Det kommer varje år även nya riktade statsbidrag till ett område som kanske behövs i vissa kommuner, men som i andra inte är viktigt utifrån lokala behov och förutsättningar – och som till och med kan stå i kontrast till att bedriva verksamheten så effektivt som möjligt.Så, det vore bra om vi kan sluta att litet slängigt tala om det svarta hålet i den kommunala ekonomin. Det skulle bidra till en smartare och mer professionell diskussion. Då kan vi komma till en diskussion istället om vilka faktorer som verkligen hindrar offentliga medlen att användas så effektivt som möjligt.
      Läs mer
    • 2019-04-11
      Vårpropositionen ger ingen vägvisning för kommande år
      Ja, då har regeringen lagt fram vårändringsbudget och vårproposition med både på tillskott och neddragningar. För kommunsektorn blir förändringarna och överraskningarna inte särskilt stora.
      Hösten 2016 blev det klart att kommuner och regioner skulle få tio välfärdsmiljarder. Dessa generella bidrag ökades i höstens budgetproposition med ytterligare fem miljarder kronor år 2019 och 2020. Av dessa fem miljarder går 3,5 miljarder kronor till kommunerna och för regionernas del omvandlades bidraget till ett riktat för primärvården. Det här är pengar som verkligen behövs, men därtill finns över 200 riktade och detaljerade statsbidrag. Så långt om fakta som var kända även före tisdagens presentation av vårändringsbudgeten och vårpropositionen.Långsiktighet inte längre intressant
      Vårpropositionen har successivt blivit en ändring av innevarande års budget och allt mindre en avisering inför höstens budgetproposition och än mindre en strategi för hur kommunsektorns utmaningar ska hanteras kommande år. Det är som att samhället och världen blir allt mer otåligt. Att prata om saker som ska hända om ett år eller två är inte längre intressant. Det är här och nu saker ska ske. Morgondagens utmaningar får lösas sen.Kortsiktigheten påverkar naturligtvis kommuner och regioner. Pengar som lagts in i budgeten för en reform kan sedan komma att försvinna alternativt kan pengar som lagts i höstbudgeten ändras och aviseras som nya fräscha pengar i vårändringsbudgeten. Nya pengar kan också beslutas för användning inom samma år.Påverkar kommuner och regioners planering
      Beslut om det som föreslås i regeringens vårändringsbudget fattas i juni och medlen ska användas mer eller mindre omedelbart. Kortsiktigheten ställer till det för planeringen i kommuner och regioner.Några konkreta exempel från tidigare år är bland annat att planera sommarens feriearbeten eller sommarskola utan att ha några klara besked om kommunen kan förvänta sig medel för satsningarna. På Skolverket finns en oroväckande lång lista med sista datum att söka riktade pengar till en detaljerad satsning. Risken att missa en deadline i en liten kommun med små resurser är överhängande. Dessutom ska man uppfylla villkor på olika sätt, eller medfinansiera, vilket gör att svårigheten ökar ytterligare.Om cirka en månad är det dags för vår egen Ekonomirapport. När rapporten släpps den 13 maj kan jag lova att vi, olikt regeringen, ger ett mer långsiktigt perspektiv kring hanteringen av välfärdens utmaningar.

      Läs mer
    • 2019-04-04
      Medborgarbudget ökar tilliten, kunskapen och effektiviteten
      Allt fler kommuner och regioner världen över låter medborgarna vara med och direkt påverka delar av budgeten. Och jag tror att det är en framgångsrik modell som kommer att bli alltmer utbredd, även i Sverige.

      I Paris får medborgarna vara med och bestämma hur fem procent av den årliga investeringsbudgeten ska användas. Anne Hildalgo, som är stadens borgmästare säger ”I trust the Parisians, this town they know better than anyone, I want them to help us construct it and make it grow”.Ny podd tar upp medborgarbudget
      SKL:s podd DemokratiresanJag har intresserat lyssnat på det andra avsnittet av SKL:s nya podd Demokratiresan med exempel på hur medborgarbudget används. Det här är en modell som används av både små kommuner och stora städer runt om i världen för att involvera medborgarna i att prioritera resurser och ta ansvar för utveckling av det lokala samhället. Enkelt beskrivet beslutar förtroendevalda om att medborgarna får tycka till om hur man ska använda en del av investeringsbudgeten utifrån vissa kriterier och ramar. Metoden används för att medborgarna själva kan vara bättre på att göra vägval inom de avgränsade ramarna samtidigt som det ger en ökad närhet och delaktighet. Trenden är att allt fler huvudstäder bjuder in sina medborgare till att delta, som till exempel Paris, Madrid, Berlin, New York. Och nu börjar metoden även sprida sig så sakteliga i Sverige.Delaktighet leder till ökat förtroendeMedborgarbudget används i skolor, i kommunala bostadsföretag, inom fritidsverksamhet, för utvalda grupper men förstås också för att komma med förslag på insatser i delar eller hela kommunen eller regionen. Som ekonom kan man ju undra varför medborgarna ska vara med i att besluta om budget? Det är ju trots allt ett komplext uppdrag med många avvägningar och prioriteringar som kräver mycket förkunskap och en bred syn över vilka olika behov som finns. Och av precis samma orsak lämpar sig medborgarbudget ur en mängd olika aspekter särdeles väl.Först och främst visar utvärderingar att medborgarnas förtroende för kommunen eller regionen ökar när de får vara direkt delaktiga i att besluta om hur offentliga medel ska användas. Samtidigt skapar medborgarbudget också både ett demokratiskt och politiskt engagemang. I till exempel Chicago blev en av medborgarna vald till councillor för 47:e distriktet efter att ha deltagit i stadens första medborgarbudget. Det var nämligen där och då som hon förstod att det går att påverka samhällets utveckling.Hållbar utveckling genom medborgarbudgetI Sverige var Örebro den första kommunen att genomföra medborgarbudget när andraårselever på gymnasiet fick komma med förslag inom trafik- och miljöområdet. Här blev det tydligt att metoden också ger ökade kunskaper om budgetförutsättningar, behov av prioriteringar och vad saker faktiskt kostar. En elev sammanfattade det med att han hade aldrig tidigare lärt sig så mycket om demokrati och om kommunen som när han fick involvera sig i medborgarbudgeten.En intressant utveckling är att fler och fler knyter medborgarbudget till Agenda 2030 för att få ett mer hållbart samhälle. Det mest intressanta exemplet i Sverige just nu tycker jag är Nässjö som arbetar med att utveckla och förbättra de mindre kransorterna i kommunen genom medborgarbudget.Jag tycker att vi behöver våga prova nya metoder för att utveckla samhället tillsammans med medborgarna. Jag tror också att skattepengar ibland kan användas mer effektivt genom att ta in idéer och inspel som finns i lokalsamhället, i medborgarens vardagsliv.Anmäl dig till SKL:s nya nätverk för att utveckla medborgarbudgetNätverk medborgarbudget – för demokratisk- och hållbar utvecklingSkulle du/ni vilja utveckla medborgarbudgeten i din kommun eller region? Anmäl dig i så fall till SKL:s nya nätverk senast den 15 april. Första mötet hålls i Stockholm den 9 maj.
      Läs mer
    • 2019-03-27
      Behövs en ny skattebas för att finansiera välfärden?
      Det behövs nya sätt att finansiera välfärden framöver. Hur det ska ske är än så länge oklart, men planer finns på en omfattande skattereform, som jag utgår ifrån att SKL involveras i.

      På förra veckans valkongress, där nytt styre för SKL valdes, fick jag efter finansminister Magdalena Anderssons tal möjlighet att kommentera det ekonomiska läget. I ett panelsamtal diskuterade jag de kommunalekonomiska utmaningarna som väntar, tillsammans med Eva Mörk, professor i nationalekonomi från Uppsala universitet och ordförande för SNS konjunkturrådsrapport 2018 och Ola Pettersson, chefekonom på LO.

      Eva Mörk poängterade att förutsättningarna i landets kommuner är olika. För vissa är utmaningarna betydligt större än den genomsnittliga bild som finansministern visade. Ekonomiskt går det så klart att råda bot på detta, menade hon, men det kommer att bli betydligt svårare att klara av frågan om kompetensförsörjning. Det finns kommuner och regioner som redan tappar personer i arbetsför ålder medan personer över 80 år ökar i snabb takt. Bristen på arbetskraft kommer helt enkelt att slå olika hårt på olika håll i landet och på olika tidpunkter.
      Hinder för samverkan och digitalisering måste röjasVi på SKL anser att det är nödvändigt att underlätta för kommuner och regioner att samverka mellan varandra. Den generella avtalssamverkan som införts är ett stort steg åt rätt håll och underlättar för viss samverkan mellan olika kommuner och mellan olika regioner, men ytterligare steg behöver tas. Samverkan måste bli enklare även mellan kommuner och regioner till exempel inom hälso- och sjukvården. Staten behöver också undanröja juridiska och tekniska hinder för att kommuner och regioner ska kunna införa välfärdsteknologi och digitalisera lokalt och regionalt.I vårt panelsamtal pekade Ola Petterson på att det är viktigt att inte kommuner och regioner blir tvingade att höja kommunalskatten för att kunna leverera välfärd. Han konstaterade att regeringens löfte om att höja statsbidragen endast delvis räcker till den beräknade framtida kostnadsökningen.SKL vill ge inspel till ny skattereformSå hur ska vi då kunna finansiera välfärden i framtiden? Kan man tänka sig en ny kommunala skattebas? Kan man tänka sig att överföra en statlig skattebas till kommunsektorn? I januariöverenskommelsen står att en omfattande skattereform ska genomföras. Reformen är tänkt att bidra till ökad sysselsättning, förbättra bostadsmarknadens funktionssätt och trygga välfärden långsiktigt. Det låter onekligen väldigt bra, men frågan är naturligtvis hur lätt det låter sig göras.

      Jag utgår ifrån att SKL bjuds in att bidra med tankar, kunskap och insikter i arbetet kring hur en framtida skattereform kan se ut. Det är när vi och staten har en gemensam bild som vi kan se till att få långsiktigt hållbara lösningar som säkrar välfärdens finansiering. Det är när vi arbetar långsiktigt som vi kan se till att våra äldre för en fortsatt god omsorg, våra elever en bra skolgång och våra sjuka en vård av hög kvalitet.

      Läs mer
    • 2019-03-22
      Finansministern, vi vill ha långsiktiga lösningar!
      I tisdags valde SKL en ny styrelse för mandatperioden. Samtidigt berättade finansministern att Sverige går mot den tuffaste demografiska utmaningen på över hundra år. Lösningen stavas långsiktighet.

      Nu är valkongressen för SKL genomförd. 451 valombud från landets olika kommuner och regioner har röstat fram en ny styrelse för SKL. Anders Knape (M) valdes som ny ordförande och vice ordföranden blev Carola Gunnarsson (C) och Lena Micko (S).Ny ordförande och styrelse för SKL, nyhet 19 marsNågra av de stora frågorna för den nya styrelsen att hantera är välfärdens långsiktiga finansiering och demografins utmaningar, som bland annat kommer att innebära brist på arbetskraft. Det var därför värdefullt för såväl förtroendevalda, som för oss som arbetar med kommunal ekonomi, att under kongressen lyssna på finansministern Magdalena Andersson om ekonomin i allmänhet och kommunsektorns ekonomi i synnerhet.Riktade statsbidrag spås även i vårbudgetenFinansministern redovisade hur försörjningskvoten kommer att öka till den högsta på hundra år inom de närmaste åren. Det innebär alltså att de som är i arbetsför ålder kommer att behöva försörja välfärdsbehoven hos allt fler barn, unga och äldre.Den demografiska utvecklingen är något som också bör märkas bland de åtgärder som presenteras 10 april i regeringens vårändringsbudget och vårproposition. I budgeten förväntas de generella statsbidragen höjas med 5 miljarder kronor per år, men det förväntas tyvärr också finnas en rad bidrag till riktade satsningar.Vi fick också, i mitt tycke, ett rätt konkret löfte om att finansministern ska göra sitt för att försöka röja legala hinder för samverkan mellan kommuner och regioner. Samverkan kommer att vara A och O för att vi ska klara såväl finansiering som rekrytering det kommande decenniet, så det är ett löfte att återkomma till.Quickfix löser inte utmaningar”Så länge det finns olika partier i regeringen kommer olika ministrar att vilja göra utspel inom sina områden och lova riktade bidrag”. Så svarade finansministern under kongressen på frågan om varför regeringen fortsätter att ge riktade bidrag trots att de minskar effektiviteten och ökar olikheterna i kommuner och regioner.

      Vår förhoppning på SKL är dock att ministrars löften och utspel inte alls ska behöva vara kopplade till riktade bidrag. Vi vill inte ha ett kortsiktigt lappande och lagande som inte ger långsiktiga effekter för hela sektorn, utan i stället få till en dialog med staten och skapa långsiktiga överenskommelser. Tillsammans med staten vill vi skapa en gemensam bild över vilka långsiktiga förändringar som behövs för att klara de utmaningar som knackar på dörren. Lösningarna måste skapa långsiktighet och anpassas till de lokala förutsättningar. Vi vill se till att vi kan fortsätta ha en fungerande välfärd även i framtiden.

      Läs mer
    • 2019-03-15
      Hur får vi igång bostadsbyggandet?
      Det byggs för få bostäder i Sverige, särskilt där de behövs som mest. Detta påverkar kommunerna på flera sätt.
      Vi har haft en hög takt av bostadsbyggande under något år, men takten har återigen avtagit, trots att efterfrågan på bostäder fortfarande är mycket hög. Det är en stor diskrepans mellan de bostäder som byggs och de personer som efterfrågar boende, då dessa ofta inte har råd att köpa de nybyggda bostäderna. Sveriges kommuner måste därför få bättre förutsättningar att erbjuda bostäder som invånarna behöver och efterfrågar.Bostadsbristen påverkar kommuner som behöver anställa, då det är svårt att få tag på bostad på orter där jobb finns. Kommunerna får också generellt sett höga kostnader inom individ- och familjeomsorgen när kommunen behöver hjälpa behövande med boende. Indirekt påverkas också kommunerna av den lägre bostadsbyggnadstakten då det påverkar sysselsättningen och därmed skatteintäkterna.Förändrade ekonomiska regelverkHur ska vi då klara denna ekvation? Dels behöver regler som förhindrar byggandet ändras, dels måste de ekonomiska regelverken ses över i syfte att stötta ekonomiskt svagare hushåll och för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Detta kan göras genom att höja bostadstillägget för pensionärer, se över systemet för bostadsbidrag och utreda möjligheten att införa ett förmånligt och subventionerat bosparande för unga.En förutsättning för att det ska kunna byggas fler bostäder utanför tillväxtregionerna är också att systemet med statliga kreditgarantier, som skyddar långivare från kreditförluster, görs om så att garantierna kan användas där de behövs som mest.Skapa förutsättningar för ökad rörlighetRörligheten på bostadsmarknaden måste också bli bättre. Den svenska flyttskatten gör att många avstår från att sälja sin bostad och flytta. I januariöverenskommelsen mellan de fyra partierna, föreslås att räntebeläggningen av uppskov på reavinstskatt ska tas bort. Dock bör hela reavinstskatten på 22 procent ses över. Den är en betydande reell och psykologisk tröskel för att byta bostad. Det är självklart inte lätt att ta bort reavinstskatten, för om flyttskatten tas bort och växlas mot nedtrappade ränteavdrag gynnas den äldre generationen på bekostnad av hushåll i arbetsför ålder. Men det är ändå nödvändigt att förändra regelverket för att skapa flyttkedjor så att de som står utanför bostadsmarknaden får möjlighet att köpa på en billigare begagnatmarknad.Kommunernas och statens ansvarMånga menar att det är kommunernas fel att det inte byggs fler bostäder. Men en undersökning som SKL gjorde 2017 visar att 160 kommuner hade färdiga detaljplaner för nästan 160 000 bostäder. Det kan jämföras med att det samma år färdigställdes cirka 34 000 bostäder i dessa kommuner. De allra flesta kommuner tar fram detaljplaner på mindre än två år. Det är kortare tid än vad det vanligen tar för byggherrarna att bebygga den mark som planlagts.Regler om strandskydd och riksintressen onödiga hinderDagens regelverk för strandskyddet är onyanserat och stoppar kommuner från att skapa attraktiva boendemiljöer på landsbygden. Reglerna måste lättas upp. Detta är också ett område som pekas ut i januariöverenskommelsen. Strandskyddets syften är bra. Det är angeläget att säkra allmänhetens tillgång till stränder och att värna den biologiska mångfalden. Men på landsbygden har lagstiftningen, och statliga myndigheters strikta tillämpning av den, fått orimliga konsekvenser.Även statens riksintressen är ett hinder för bostadsbyggandet. I en enkät från 2015 svarade 54 tillväxtkommuner att statens hantering av riksintressen fördröjde byggstarten av nästan 15 000 bostäder. Det är mer än hälften av antalet bostäder som byggdes i dessa kommuner året innan. Byggstarten fördröjs av att planarbeten ligger still medan staten bedömer hur riksintressen ska hanteras.SKL underlättar för bostäder till låga kostnaderSKL:s arbete med ramavtal för bostadshusSKL jobbar på många sätt för att bidra till ökat bostadsbyggande. Ett bidrag är en upphandling av ramavtal som kommuner och kommunala bolag kan använda för att köpa in bra bostäder till låga kostnader. Med hjälp av ramavtalen kan såväl kommuner som kommunala bolag enkelt beställa bostäder från de upphandlade leverantörerna. Husen är av bra kvalitet och de byggs på kortare tid och till lägre kostnader än vad som är vanligt på marknaden.Alla parter måste hjälpas åt och ta sina olika ansvar för bostadsbyggande. Bara så kan det byggas mer till gagn för välfärd och utveckling i hela landet.

      Läs mer
    • 2019-03-06
      Svagare resultat kräver långsiktig planering
      I Ekonomirapporten bedömde vi att resultatet för kommuner och regioner skulle falla från 20,6 till 15,9 miljarder kronor för 2018. SCB:s sammanställning visar nu att vår bedömning var riktig.
      Det ekonomiska resultatet för 2018 landade totalt på cirka 15 miljarder kronor. Regionerna hamnade precis över nollstrecket med 0,5 miljarder kronor plus. Sex regioner och 72 kommuner redovisade underskott, samtidigt som över 200 kommuner och 14 regioner redovisade överskott.Merparten klarar inte god ekonomisk hushållningDet är dock bara en region och en dryg tredjedel (104 stycken) av kommunerna som klarade ett resultat, som motsvarar det som vi satt som mått för god ekonomisk hushållning i sektorn (2 procent som andel av skatter och statsbidrag). Det finns flera skäl till resultatförsvagningen. Skatteintäkterna ökar inte i samma takt som tidigare samtidigt som nettokostnaderna fortsätter att öka. I kommunerna beror det till stor del på att verksamhetsintäkterna faller jämfört med 2017 och i regionerna beror det på att bruttokostnaderna ökar snabbt.Verksamheten dras med underskottI mer än hälften (elva stycken) av regionerna och 38 procent (109 stycken) av kommunerna är resultatet för verksamheten egentligen negativt. Det innebär att många har klarat sin ekonomi endast tack vare ett positivt finansnetto, vilket jag också uppmärksammade i mitt förra blogginlägg. Det här är något som vi också kommer att lyfta tydligare från och med årets Ekonomirapporter.Konstgjord andning ger oro för konjunktureffekt, Ekonomibloggen 27 februariInvesteringarna har fördubblatsSom en följd av att äldre och unga ökar snabbt så gör också investeringarna det i bland annat skolor, äldreboende och sjukvårdsteknisk utrustning. Investeringsnivån ligger på över 100 miljarder kronor år 2018, vilket är dubbelt så högt som för tio år sedan. Ett ytterligare skäl till det stora investeringstrycket är också att fastighetsbeståndet och infrastrukturen är sliten och måste byggas om. Den höga investeringsnivån gör att skulderna ökar med mer än 50 miljarder under 2018.Och det är svårt att se någon direkt ljusning de kommande åren. Skälet till den mörknande framtida ekonomin är främst det ökade trycket från demografin men även den försvagning av konjunkturen som vi förutspår.Breda överenskommelser behövsDet är nu viktigt med krafttag för att vi ska kunna klara av att rätta upp ekonomin i de kommuner och regioner som redan har underskott och hejda resultatförsämringar i fler. Här krävs ett ökat samarbete mellan kommunerna och regionerna men också mellan staten och sektorn. För att hantera utmaningarna är det helt nödvändigt att sektorn får långsiktiga planeringsförutsättningar utan ökad detaljstyrning och utan korta riktade statsbidrag. Även staten måste hjälpa till att ta ansvar för att välfärden ska kunna fungera effektivt. Detta sker bäst genom en bred överenskommelse mellan regeringen och kommunsektorn om långsiktiga lösningar, som ger lugn och stabilitet i välfärden. Långsiktighet är helt enkelt en viktig pusselbit för att vi ska klara de kommande årens utmaningar.
      Läs mer
    • 2019-02-27
      Konstgjord andning ger oro för konjunktureffekt
      Den 17 februari presenterade SKL en ny skatteunderlagsprognos. Vi gör i stort sett samma bedömning av konjunkturen nu som i december. Konjunkturen kommer mattas av, men inte bli till lågkonjunktur.
      Vår bedömning på SKL är att arbetsmarknaden kommer att kylas av och att antalet arbetade timmar minskar år 2020, vilket blir första gången på över tio år. Trots stark ekonomi i kommunerna under några år är läget generellt sett betydligt mer problematiskt än vid konjunkturnedgången 2009. Vi kommer att ha både större demografiska och ekonomiska utmaningar de närmaste åren.Verksamheten har underskottDet överskott som många av kommunerna och regionerna räknar med under 2018 kommer från positiva finansnetton, reavinster eller särskilda bidrag från staten. Verksamheten i sig lämnar i många kommuner och regioner istället ekonomiska underskott.Det är en märklig situation där den kommunala verksamheten har blivit allt mer beroende av riktade statsbidrag, avkastning på placeringar, försäljning av mark, fastigheter eller liknande finansiella transaktioner. Det är som att verksamhetens ekonomi blivit alltmer underordnad dessa möjligheter som öppnat sig att få in extra pengar.Även privata företag har letat sig in i denna bransch. Det blir allt vanligare med företag som vill köpa och förvalta kommunala fastigheter, placera kommunernas eller regionernas likviditet, utveckla dataprogram för att hitta och söka riktade statsbidrag och konsulter som hjälper till att ansöka och hålla reda på de riktade bidragen.Självklart är det bra att kommuner och regioner gör affärer, som kan stärka verksamhetens ekonomi. Dilemmat är att verksamheternas kostnadsnivå kan komma att anpassas efter dessa tillfälliga överskott, vilket gör att en konjunkturnedgång kan slå hårt mot sektorns ekonomi.Risker som kan påverka konjunkturenDet är också så att kommuner och regioner använder SKL:s skatteunderlagsprognos för att budgetera sina egna skatteintäkter. Vi prognosticerar ingen lågkonjunktur just nu, men det finns flera risker för nedgång som vi inte har kunnat lägga in men behöver hålla ögonen på. Det handlar till exempel om hur handelskonflikten mellan USA och Kina utvecklas, osäkerheten i den europeiska konjunkturen, oklarheten kring formerna för Storbritanniens utträde ur EU. Därtill kommer det avtagande bostadsbyggandet i Sverige, kombinerat med höga bostadspriser och högt belånade hushåll och den senaste tidens växelkursförsvagning. Och inte att förglömma: kommunsektorns resultat är dopad av helt annat än överskott i verksamheten.En lågkonjuktur kommande år kan alltså slå betydligt hårdare mot kommunsektorn än finanskrisen gjorde.
      Läs mer
    • 2019-02-18
      Välfärdsutmaningarna på bästa sändningstid
      SVT:s fredagsunderhållning Svenska Nyheter tog upp demografins utmaningar och konsekvenser för välfärden i fredags. Dagen därpå var kompetensbristen i transportsektorn på tapeten i Ekots lördagsintervju. Det är frågor som SKL driver stenhårt och nu fick vi god draghjälp.
      Svenska nyheter, fredagen den 15 februari 2019 (cirka 20 minuter in i avsnittet), SVT PlaySveriges Televisions humorprogram Svenska Nyheter, som speglar viktiga samhällsfrågor med humor, ägnade fredagens program bland annat åt det faktum att medan antalet barn, unga och äldre ökar, så ökar inte arbetskraften i samma takt. Känns det igen? För den som läser SKL:s Ekonomibloggen och tar del av annat material från SKL, så är nog svaret ja. Den demografiska utmaningen är ju en av de största för kommuner och regioner de kommande åren och inte minst här har jag diskuterat flera olika aspekter av det.Snabblektion i demografiÖver en miljon tittare fick i fredags en snabblektion i problematiken. Att den arbetsföra delen av befolkningen ska försörja ett växande antal unga och gamla med välfärd, både finansiellt och kompetensmässigt. Personer i arbetsför ålder ökar dock långsammare än äldre och yngre och endast det faktum att vi har och har haft en nettoinvandrandring gör att befolkningen i arbetsför ålder ens ökar. SVT:s Svenska Nyheter pekar också mycket riktigt på att ju snabbare och bättre vi kan få invandrare i arbete, desto mer positivt. Och att vi behöver fler med rätt utbildning, som kan arbeta i vårt land.Precis som Svenska Nyheter konstaterade: Om vi ska klara rekryteringen inom vård, skola och omsorg så skulle så många personer som hela den beräknade nettoökningen av arbetskraften behöva arbeta i välfärdssektorn, under förutsättning att vi skulle fortsätta öka personaltätheten på det sätt vi gjort hittills. Då detta inte är rimligt räknar vi inom SKL på att vi inte kan fortsätta öka personaltätheten, utan i stället bibehålla den på dagens nivå och samtidigt utveckla nya arbetssätt för att kunna hålla en fortsatt hög kvalitet i välfärden.Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden, Rekryteringsrapport 2018Svenska Nyheter säger mycket riktigt att vi behöver rekrytera en halv miljon medarbetare i välfärdssektorn, av dessa behöver vi bli 200 000 personer fler än i dag inom välfärden för att klara de växande demografiska behoven med bibehållen personaltätheten, resterande 300 000 personer behövs för att ersätta dem som går i pension. Då vet vi att det redan i dag är svårt att hitta personal, i synnerhet är det svårt att hitta personer som har en längre utbildning.Alla sektorer har en rekryteringsutmaningDilemmat med en generell arbetskraftsbrist speglades också under helgen av Trafikverkets generaldirektör i Ekots lördagsintervju. Hon konstaterade att en av nycklarna för att myndighetens uppdrag ska kunna genomföras på ett bra sätt är att den kan rekrytera rätt kompetens. Det är brist på banarbetare, signaltekniker och ingenjörer. Det är förstås ingen nyhet, men det sätter fingret på betydelsen av att utbildningssystemet bättre svarar upp mot arbetsmarknadens behov, men också på att det är fler sektorer än välfärden som måste utveckla nya arbetssätt för att klara rekryteringsutmaningen.Den demografiska utvecklingen och vad den får för konsekvenser för oss alla, måste diskuteras betydligt mer i hela vårt samhälle. SKL gör vad vi kan för att sätta frågorna högst på agendan. Under den gångna helgen fick vi välkommen draghjälp.
      Läs mer
    • 2019-02-12
      Välfärdens digitalisering kräver ett gott ledarskap
      Medborgarnas behov av och krav på välfärd ökar för varje år. Det gör digitalisering och automatisering nödvändigt, då personaltätheten inte kommer att kunna öka i takt med demografins utveckling.
      Nu börjar så sakteliga 2018 års bokslut i kommuner och regioner att färdigställas. Från att kommunerna generellt sett haft goda resultat de senaste åren, börjar vi allt mer se kommuner och regioner som går med underskott. 2018 var ett år med mycket starka reala skatteintäkter, som ökade med cirka 1,5 procent. De kommande åren beräknas ökningstakten på skatteintäkterna att avta och landa på drygt 0,5 procent. Och även om inte kommunerna som helhet redovisar underskott, meddelar många att de har underskott i flera verksamheter, framför allt inom de verksamheter som redovisas under socialnämnderna.Smartare välfärd behövsDe goda åren har möjliggjort högre kostnader jämfört med åren före finanskrisen. Åren efter finanskrisen har kostnaden per elev och barn i skola och förskola ökat, liksom kostnaden per timme inom hemtjänsten. Kostnadsökningen beror främst på en ökad personaltäthet.När allt större andel av befolkningen framöver utgörs av barn, unga och äldre skulle fler medarbetare behöva anställas för att täcka upp de ökade behoven av välfärd. Samtidigt blir medborgarnas krav på våra verksamheter allt högre. Det är en ekvation som inte går ihop när det varken finns ekonomi eller tillräcklig arbetskraft för det. En viktig del av lösningen är välfärdsteknologi, digitalisering och automatisering – helt enkelt en smartare välfärd.Medskapande-projekt med start i marsVi behöver dock göra mer än att prata och införa digitalisering och automatisering för att förbättra servicen. Vi måste också ställa om sättet att leverera välfärdstjänster. Det behövs medskapande från både medarbetarna och medborgarna, liksom ett aktivt och gott ledarskap. Det finns flera exempel. Ett är SKL:s förändringsledningsprojekt, som påbörjas i mars, för att automatisera handläggningsprocessen för ekonomiskt bistånd i tolv kommuner. Det handlar om att involvera användare och medarbetare samt förändra arbetssättet. Syftet är att skapa utrymme för fokus på det värdeskapande i uppdraget. Genom att automatisera rutinuppgifter finns mer tid för de delar av uppdraget som kräver personliga möten mellan klienten och medarbetare.Ny chans till deltagande i augusti
      Efter sommaren kommer projektet startas i en andra omgång – så det finns möjlighet för ytterligare kommuner att anmäla sitt intresse.
      Automatisering av handläggningsprocessen i ekonomiskt bistånd, inbjudan och anmälan
      Läs mer

    Prenumeration

    Skribenter

    Sidfot