Att synliggöra människorna och behoven bakom siffrorna

Det är lätt att hamna i föreställningen att budgetering är något neutralt som inte handlar om rättighetsarbete. Faktum är att hur offentliga medel fördelas mellan grupper och prioriteringsområden i allra högsta grad påverkar tillgången till mänskliga rättigheter.

Illustration hus och människor.

Jämlik resursfördelning

I flera år har det talats om så kallad Gender budgeting, som går ut på att klargöra hur offentliga resurser fördelas mellan kvinnor och män och vilka effekter detta får utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv.

Gender budgeting är ett verktyg för att förhindra diskriminering och åstadkomma en rättvisare fördelning. Detta mot bakgrund av insikten att budgetering i många fall har gjorts med framförallt mäns behov, aktiviteter och prioriteringar i fokus.

Gender budgeting (Jämställ.nu)

Att synliggöra mer och fler

MR-perspektivet hjälper oss att få syn på det faktum att vi påverkas av fler faktorer än enbart könstillhörighet. Human Rights budgeting, som i viss mån kan ses som en vidareutveckling av Gender budgeting, tar fasta också på andra aspekter.

Att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget kommer därmed att handla om att klargöra och diskutera hur pengar fördelas mellan olika grupper utifrån exempelvis socioekonomisk tillhörighet. I och med detta aktualiseras frågor om bland annat hur vi prioriterar satsningar mellan olika bostadsområden i en kommun.

Budgetering med MR i åtanke

Det huvudsakliga syftet med att tillämpa ett MR-perspektiv på budgetarbetets alla steg är att möta invånarnas faktiska behov, och att göra detta på ett sätt som inte osynliggör eller missgynnar utan istället motverkar ojämlikhet.

Kännetecknande är att Human Rights budgeting utgår ifrån grundläggande mänskliga behov och att invånarna involveras i största möjliga utsträckning, särskilt när det gäller att utveckla mål och prioriteringar för utgifter och pengar. Transparens är en grundläggande princip, precis som i allt rättighetsbaserat arbete.

För att följa upp arbetet och för att på ett systematiskt sätt kunna bedöma människors behov kan vi med fördel ta stöd i MR-indikatorer. Ett första steg som tjänsteperson kan vara att tillämpa ett MR-perspektiv när underlag till den egna verksamhetens budgetberedning ska tas fram.

Human rights budgeting i Jackson Mississippi

Human Rights budgeting på National Economic and Social Rights Initiative

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Hjälpte informationen på sidan dig?


    User information

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar (Anna Lindström, Cecilia Berglin och Björn Kullander) ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen under 2017 och 2018.

    I bloggen kommer vi att berätta om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner, landsting och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.

    • 2018-05-23
      Symboler för de 17 globala målen för Agenda 2030
      Sverige ska bli bäst i världen på hållbar utveckling
      Delegationen för Agenda 2030 har till uppdrag att arbeta för FN:s mål för hållbar utveckling. Ambitionsnivån är hög – Sverige ska vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030. Utmaningarna är globala, men lösningarna är lokala. Kopplingen till mänskliga rättigheter är stark. Delegationens slutbetänkande kommer i mars 2019.
      Arbetssättet känns igen från Mänskliga rättighetsområdet (MR)FN har identifierat ett antal globala mål för hållbar utveckling – utmaningar för att världen ska utvecklas i en önskvärd riktning. Inom de 17 utvecklingsmålen finns 169 delmål identifierade. Enligt Danish Institute for Human Rights (DIHR) är 155 av dessa kopplade till mänskliga rättigheter.Utan mänskliga rättigheter, ingen hållbar utveckling – och vice versa.- Birgitte Feiring, DIHRLäs vidare om kopplingen mellan MR och Agenda 2030 - du kan laborera själv (guide, engelska)Utöver den tydliga kopplingen mellan MR och den stora merparten av utvecklingsmålen i sak, känns förhållningssättet till Agenda 2030 igen från rättighetsområdet. Agendan är universell och riktar sig till alla världens länder; ansvaret och genomförandet är gemensamt. Målen är integrerade och odelbara, vilket innebär att inget mål får nås på bekostnad av ett annat. Ingen ska lämnas utanför, utan agendan ska genomföras med särskild hänsyn till de samhällen och människor som har sämst förutsättningar.Den svenska delegationen för Agenda 2030 prioriterarMålen i Agenda 2030 är ingenting som ska läggas utanpå ordinarie arbete – de ska arbetas in i befintliga strukturer, från global till lokal nivå. Detta ställer stora krav på regioner, landsting och kommuner. Den svenska Agenda 2030-delegationen har till uppgift att stödja och stimulera genomförandet av utvecklingsmålen i Sverige och ge förslag till en övergripande handlingsplan.Målet är att Sverige ska vara världsledande när det gäller hållbar utveckling, men det är skillnad på att vara bäst i världen och att göra det som är bäst för världen.I sitt arbete har delegationen identifierat ett antal prioriterade områden utifrån en nulägesbeskrivning av hur Sverige ligger till när det gäller samtliga 17 mål. Slutsatsen är att Sverige bör satsa på att arbeta för ett jämlikt och jämställt samhälle, hållbara städer, en samhällsnyttig och cirkulär ekonomi, ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller, hållbara och hälsosamma livsmedel och stärkt kunskap och innovation. Ett flertal av FN:s utvecklingsmål omfattas av dessa prioriterade områden.Delegationens arbete med Agenda 2030Globala målen på FN:s utvecklingsprogram UNDP
      Läs mer
    • 2018-05-16
      Illustration av Kubprojektet, Raoul Wallenberg Academy
      Raoul Wallenberg Academy, RWA, vill uppmuntra unga att göra skillnad
      Raoul Wallenberg bidrog med mod, kunnighet, organisationsförmåga, och uppfinningsrikedom till att rädda tiotusentals undan förintelsen. RWA arbetar i hans anda utifrån egenskaperna empati, civilkurage, ledarskap och samverkan för att stödja unga i att hitta modet att göra skillnad.
      Skolans arbete – en förutsättning för demokratiDet arbete som bedrivs lokalt ute i landets skolor utgör en grundsten i det långsiktiga arbetet för en stark demokrati. Barn och unga med intresse för och medvetenhet kring mänskliga rättigheter växer upp till vuxna som värnar demokratin.Vilka egenskaper kännetecknar en positiv samhällsförändrare?Raoul Wallenberg Academy vill hjälpa kommuner att konkretisera skolans demokratiuppdrag, bland annat genom utbildningar och skolmaterial. Akademin bedriver även kommunsamarbeten för att fördjupa kunskapen om de mänskliga rättigheterna, odla handlingskraft, civilkurage och ta vara på kraften i positiva förebilder och gemenskaper.
      Läs mer
    • 2018-05-08
      Två personer som sitter och samtalar.
      Radikal förändring av ledsagarservice
      Förändra radikalt var ett projekt för att skapa ”annorlunda, bättre och billigare” tjänster med brukare i fokus. Brukarna av ledsagarservice i Laholms kommun upplevde att insatsen saknade flexibilitet. Kommunen satsade därför på förbättring med en radikal lösning som både ökade livskvaliteten för brukarna och blev billigare.
      2015 släppte Laholms kommun ledsagarservicen fri. I intervjuer med brukarna hade man förstått att det vanliga sättet att handlägga ledsagning innebar långa väntetider, vilket i sin tur gjorde det svårt att gå på en speciell konsert eller ”spontant” gå på bio veckan efter ansökningen. Många brukare kände sig också tvungna att ständigt använda upp sin tilldelade ledsagartid, eftersom man visste att den annars minskades ner.Projektet diskuterade med några brukare: skulle deras situation bli bättre om timmarna blev helt fria? Brukarna var förvånade: kunde man göra så?Projektet bestämde sig för att prova på en mindre grupp. Utan gränser för hur många ledsagartimmar varje brukare skulle tilldelas, och med ett löfte om att ledsagningen inte skulle minskas om man inte använde ett visst antal timmar.Kristina Isaksson var en av två projektledare från Laholms kommun:
      —Först visste vi inte alls hur det skulle gå, tänk om alla i testgruppen skulle boka ledsagning hela tiden? Så blev det inte, men ledsagartimmarna ökade något. Samtidigt minskade handläggningstimmarna för personalen med motsvarande summa, till och med lite mer, så tjänsten blev faktiskt både bättre och billigare.
      Vad har hänt sedan projektet avslutades?—Vi har fått mycket uppmärksamhet kring vårt sätt att hantera ledsagarservice och i och med det intervjuades brukare som var otroligt positiva. FUB (Föreningen utvecklingsstörda barn och unga) är väldigt stolta och malliga för att vi har gjort på detta sätt. De sprider stoltheten vidare i sina kretsar och berättar vilket bra samarbete de har med tjänstemännen. Vi fortsatte testet till november 2015, därefter togs beslut i socialnämnden att fullt ut implementera tjänsten från 2016. Det är väldigt många kommuner som hör av sig och vill vetta hur vi har gjort och hur det gick. Bland annat Jönköping och Trollhättan som båda håller på att implementera friare ledsagarservice.Fortsätter ni att jobba med tjänstedesign?—Ja, det gör vi, och jag rekommenderar arbetssättet till andra, men det behövs utbildning och träning. Vi har gått ”all in” från 2018. Alla chefer i socialtjänsten och alla de högsta cheferna inklusive kommunchefen har fått en tvådagars utbildning som vi köpt in via SKL. Vi har i dagsläget utbildat 60 personer. Och jag och en kollega har handledning i tjänstedesignprojekt. Vi har identifierat fyra projekt i vår verksamhetsplan och de ska använda tjänstedesignmetoder.
      Läs mer
    • 2018-04-24
      Ungdomar som arbetar tillsammans.
      Klippans kommun kraftsamlar mot diskriminering
      Klippan har 2018 påbörjat ett systematiskt arbete mot diskriminering och för lika rättigheter. De ser över styrdokument, gör en tillgänglighets-inventering av kommunens lokaler och skickar de anställda på en grundläggande utbildning om diskrimineringslagen kopplat till värdegrund och verksamhet.
      Rättighetsbaserat förhållningssätt vid kartläggningsarbeteEn omfattande kartläggning ligger till grund för rättighetsarbetet.Det är inte bara vid val av åtgärder, insatser, eller i den faktiska verksamheten som MR-perspektivet spelar roll. En lika viktig del av det rättighetsbaserade arbetet är kartläggningsfasen. Vem får vara med och identifiera problemet? Missar vi någon målgrupp eller fråga?Klippans kommun tog stöd i tre av de grundläggande principerna för rättighetsbaserat förhållningssätt:
      • Icke-diskriminering,
      • deltagande,
      • transparens.
      De genomförde en nulägesanalys av arbetet för mångfald, inkludering, lika rättigheter och anti-diskriminering. Genom att låta MR-principerna genomsyra allt arbete tillåts människor komma till tals oavsett identitet eller position. Kommunanställdas och invånares upplevelser och åsikter präglar analysen och arbetet framåt, och genom att kommunicera och återkoppla fortlöpande skapas transparens och tillit.Klippans rättighetsstrateg Love Hetz berättar om satsningen:—Det är ett ambitiöst grepp som Klippans kommun tar kring frågorna och när vi nu strategiskt arbetar vidare utifrån kartläggningen så tror jag faktiskt att vi kan komma närmre ett Klippan där en lever och verkar med lika rättigheter och möjligheter.Jämlikhet skapar attraktivitetKartläggningen ringar in ett antal problemområden i kommunen, bland annat upplevd diskriminering. För att få bukt med detta kommer de bland annat genomföra utbildningssatsningar för kommunens 1 500 anställda under 2018. Förmåga att tillgodose invånarnas mänskliga rättigheter utan att diskriminera hänger samman med kommunens attraktivitet för bosättning och som arbetsgivare. Ett rättighetsbaserat förhållningssätt medför inte bara förtjänster i form av ökad tillgång till de mänskliga rättigheterna, utan resulterar också i andra goda värden.Genom att arbeta rättighetsbaserat kan Klippan vinna ökad tillit genom transparens och förbättrad rättssäkerhet genom likabehandling. Dessutom kan man med hjälp av ett tydligt icke-diskriminerande förhållningssätt bli en mer attraktiv arbetsgivare.
      Läs mer
    • 2018-04-18
      Illustration hus och människor.
      Att synliggöra människorna och behoven bakom siffrorna
      Det är lätt att hamna i föreställningen att budgetering är något neutralt som inte handlar om rättighetsarbete. Faktum är att hur offentliga medel fördelas mellan grupper och prioriteringsområden i allra högsta grad påverkar tillgången till mänskliga rättigheter.
      Jämlik resursfördelningI flera år har det talats om så kallad Gender budgeting, som går ut på att klargöra hur offentliga resurser fördelas mellan kvinnor och män och vilka effekter detta får utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv.Gender budgeting är ett verktyg för att förhindra diskriminering och åstadkomma en rättvisare fördelning. Detta mot bakgrund av insikten att budgetering i många fall har gjorts med framförallt mäns behov, aktiviteter och prioriteringar i fokus.Gender budgeting (Jämställ.nu)Att synliggöra mer och flerMR-perspektivet hjälper oss att få syn på det faktum att vi påverkas av fler faktorer än enbart könstillhörighet. Human Rights budgeting, som i viss mån kan ses som en vidareutveckling av Gender budgeting, tar fasta också på andra aspekter.Att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget kommer därmed att handla om att klargöra och diskutera hur pengar fördelas mellan olika grupper utifrån exempelvis socioekonomisk tillhörighet. I och med detta aktualiseras frågor om bland annat hur vi prioriterar satsningar mellan olika bostadsområden i en kommun.Budgetering med MR i åtankeDet huvudsakliga syftet med att tillämpa ett MR-perspektiv på budgetarbetets alla steg är att möta invånarnas faktiska behov, och att göra detta på ett sätt som inte osynliggör eller missgynnar utan istället motverkar ojämlikhet.Kännetecknande är att Human Rights budgeting utgår ifrån grundläggande mänskliga behov och att invånarna involveras i största möjliga utsträckning, särskilt när det gäller att utveckla mål och prioriteringar för utgifter och pengar. Transparens är en grundläggande princip, precis som i allt rättighetsbaserat arbete.För att följa upp arbetet och för att på ett systematiskt sätt kunna bedöma människors behov kan vi med fördel ta stöd i MR-indikatorer. Ett första steg som tjänsteperson kan vara att tillämpa ett MR-perspektiv när underlag till den egna verksamhetens budgetberedning ska tas fram.Human rights budgeting i Jackson MississippiHuman Rights budgeting på National Economic and Social Rights Initiative
      Läs mer
    • 2018-04-11
      Martha F. Davis
      Globala trender för hållbara städer
      Martha Davis är professor vid Northeastern School of Law i Boston och aktiv vid Raoul Wallenberg institutet. Vi bad henne att bidra med en spaning på globala trender på människorättsområdet. En tydlig utveckling är att enskilda städer tar allt större ansvar för sociala frågor, mänskliga rättigheter och hållbarhetsmål.
      Trygghet för flyktningar och migranterDen som kommer till ett land som flykting eller saknar medborgarskap befinner sig i många fall i en situation som innebär en risk för att mänskliga rättigheter inte tillgodoses eller rentav kränks. Sanctuary Cities är ett initiativ av städer i framförallt Nordamerika och Europa för att värna grundläggande mänskliga rättigheter för flyktingar och migranter, så att även de som är mest utsatta vågar anmäla brott de utsatts för eller skicka sina barn till skolan.Läs en kortare intervju med Martha Davis om Sanctuary Cities (RWI, engelska)Nätverk för självförsörjande urbana miljöerPå hållbarhetsområdet lyfter Davis fram ett globalt nätverk av städer som vidtagit steg för att i allt högre grad bli självförsörjande och minska sin klimatpåverkan drastiskt. Där stater och regeringar sänker ambitionsnivån kan den höjas lokalt för att klara hållbarhetsmål.Fab Cities har lagt ribban högt och satsar på att vara självförsörjande som städer år 2054. Ännu har ingen svensk stad anslutit sig till nätverket.Läs vidare om Fab CityArbete som förbättrar tillgången till mänskliga rättigheter bedrivs på olika sätt och med olika etiketter. Det kallas inte alltid för rättighetsarbete, men tydligt är att initiativ inte saknas på området!
      Läs mer
    • 2018-03-28
      Arbete oich föreläsning inom nätverket för mänskliga rättigheter
      Att integrera mänskliga rättigheter i arbetet
      Att omsätta mänskliga rättigheter i praktiken betyder att man måste våga testa nya sätt att planera, genomföra och följa upp det vi gör med rättighetsbäraren i centrum. SKL arbetar tillsammans med sju kommuner i ett nätverk kommunerna ska stärka sitt systematiska MR-arbete. Följ deras arbete här på bloggen.
      Rättighetsbäraren i centrumVid nätverkets andra träff av totalt fem diskuterades hur våra förhållningssätt och vårt arbete förändras om vi sätter människan och hens rättigheter i centrum. Ett sätt som ska prövas är att låta allt arbete – processer, kartläggningar, analyser och genomförande – genomsyras av principerna om jämlikhet och icke-diskriminering, delaktighet och inkludering samt ansvar och transparens.På spaning efter mänskliga rättigheter i styrdokumentenNätverkets deltagare fick genomföra en övning som gick ut på att reflektera kring den egna kommunens styrdokument utifrån rättighetsprinciperna.
      • Vem har egentligen formulerat problemen och tänkt ut åtgärderna?
      • Är dokumenten formulerade för eller med medborgarna?
      Kanske skulle prioriteringarna vara helt andra om de som verksamheten är till för fick bidra med sina perspektiv. Med införandet av ett rättighetsperspektiv i styrdokument får man stöd iI nätverket ingår kommunerna Hudiksvall, Klippan, Linköping, Lund, Mölndal, Uppsala och Piteå. De ska utveckla sitt strategiska MR-arbete och testa vad det innebär att tillämpa ett rättighetsbaserat förhållningssätt i praktiken.
      Läs mer
    • 2018-03-15
      Illustration människor
      Prövning av barnets bästa – ett verktyg för styrning och ledning
      För att stödja medlemmarna har SKL arbetat fram en skrift som på ett enkelt sätt visar hur det går till att göra en prövning av barnets bästa. Skriften vänder sig i första hand till förtroendevalda och ger en vägledning om vilket underlag som behövs för ett beslut i enlighet med artikel 3.1 - Barnets bästa i främsta rummet.
      Process, analys, prioritering och beslutSkriften åskådliggör prövningen som en hage och visar att det handlar om en process där olika underlag ska sammanvägas inför prioritering och beslut. De olika delarna är inte hierarkiska på något sätt.I skriften genomförs en prövning av ett fall där läsaren får följa processen från början till slut. Den avslutas med en beskrivning av relationen mellan en prövning av barnets bästa och en barnkonsekvensanalys.Prövning av barnets bästa - Ett verktyg för styrning och ledning, webbutikenBarnkonventionen föreslås bli svensk lag
      SKL har även publicerat skriften ”Barnkonventionen blir svensk lag? - Till dig som förtroendevald”. Syftet är att på ett mycket kortfattat och enkelt sätt beskriva hur viktig den politiska nivån är för att barnets rättigheter ska förverkligas.Viktiga förutsättningar för ett gott barnrättsarbete är till exempel att det finns ett beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta i enlighet med barnkonventionen. Det är också bra om det finns en person som samordnar arbetet för hela organisationen.Barnkonventionen föreslås bli svensk lag - Till dig som är förtroendevaldLandstinget i Värmland har de här förutsättningarna på plats, så nu går vi vidare och tar initiativ till en länsövergripande platt form för barnrättsarbetet i hela Värmland. Malin Berglund, ordförande i Demokratiberedningen i Landstinget i Värmland
      Läs mer
    • 2018-03-12
      Överenskommelse mot korruption inom vårdsektorn
      Överenskommelse mot korruption
      Får en biståndshandläggare ta emot blommor av någon som söker bistånd? Varför inte? Hur kan man tänka och göra för att förhindra att göra fel? SKL, Vårdföretagarna och Arbetsgivarföreningen KFO med stöd av Institutet Mot Mutor (IMM) har tagit fram en överenskommelse som gäller för verksamhet som vård, omsorg och personlig assistans.
      Nu har SKL, Vårdföretagarna och KFO tagit fram en överenskommelse för att förebygga mutor och korruption. Det gemensamma synsättet om korruption och mutor har tagits fram efter diskussioner med medlemmar.En naturlig del i det dagliga arbetet inom vård- och omsorgssektorn är att olika aktörer samverkar med varandra. Men i den samverkan kan det ibland uppstå situationer som är svåra att hantera. Det kan handla om förmåner av olika slag: måltider, tjänster, gåvor, lån av pengar eller saker. I vissa fall kan förmåner innebära mutbrott, men också förmåner som inte är olagliga kan vara olämpliga och leda till förtroendeskador.Överenskommelse: Motverka mutor och korruption inom vårdsektorn (PDF, nytt fönster)Lär dig att förebygga, upptäcka och hantera korruptionLättare att göra rättÖverenskommelsen är till för att förhindra situationer som är tvivelaktiga eller felaktiga, berättar Cecilia Berglin som representerat SKL i arbetet:
      - Klara och tydliga regler gör det lättare för aktörerna att mötas utan att att överträda lagar eller hamna i situationer där man är osäker på vad som är tillåtet.
      Överenskommelsen innehåller information om:
      • Grundläggande principer och riktlinjer
      • Praktiska exempel
      • Otillåtna förmåner
      • Frågor – om du blir erbjuden något
      • Checklista – att förebygga korruption
      • Gällande lag

      Läs mer
    • 2018-02-28
      En läkare underöker ett barn.
      York – Storbritanniens första MR-stad
      Yorks storlek med drygt 200 000 personer och relativa ekonomiska välstånd, jämfört med större och mer industriella städer i norr, har gjort det till en attraktiv plats att bo och studera på. Det har drivit upp priserna och därmed ojämlikheterna i staden. Samtidigt fanns en lång tradition av att arbeta med mänskliga rättigheter och social rättvisa genom välgörenhetsorganisationer och universitet.
      I april 2017 utropade York sig till Storbritanniens första människorättsstad. York: Human Rights City (YHRC) är ett initiativ som arbetar för att minska klyftan mellan internationella MR-förpliktelser och de dagliga kraven på rättigheter på lokal nivå.Man arbetar i nätverk med olika organisationer och personer för att fungera som en katalysator för Yorks människor, organisationer och företag som tillsammans skapar en mångsidig, rättvis och säker stad för alla.Indikatorer för mänskliga rättigheterDen 8 december 2016 lanserade YHRC sin första årliga rapport om människorättsindikatorer. För att få fram indikatorerna arbetade man tillsammans med City of York Council, York CVS, North Yorkshire Police och representanter från den frivilliga sektorn.Rapporten består av fem olika områden som bestämdes genom en deltagandeprocess med invånare och olika samhällsgrupper:
      • Icke-diskriminering och jämställdhet
      • Hälso- och sjukvård
      • Rätten till bostad
      • Utbildning
      • Levnadsvillkor
      York Human Rights Indicator Baseline Report 2016 (PDF, nytt fönster)Den följdes av en uppföljningsrapport i december 2017 som fokuserar på utmaningar.

      York Human Rights 2nd Indicator Report 2017 (PDF, nytt fönster)
      Medskapande för framtidsvisionNu arbetar man regelbundet med nyckelpersoner och organisationer (inklusive politiska partier), kommuner och myndigheter som till exempel polisen och ett stort antal grupper från det civila samhället. Dels har man regelbundna föreläsningar, utställningar och föreställningar om ämnen som berör mänskliga rättigheter, men man bjuder också in till samtal för att gemensamt bestämma vad man vill fortsätta att arbeta med i framtiden.
      Yorks arbete med MR-indikatorer
      Läs mer

    Prenumeration

    Sök i bloggen

    Sidfot