Botkyrka jobbar med struktur och kultur

Att tydliggöra på vilket sätt mänskliga rättigheter kan integreras i kommunens styrsystem och samtidigt bli en del av alla medarbetares förhållningssätt, det var två mål som Botkyrka kommun satte upp i SKL:s projekt MR i styrning och ledning.

Två glada kvinnor som håller i en flagga.

Ett tydligt resultat av projektet är att kommunstyrelsen nu har beslutat att den kommunala styrningen och arbetet i kommunen ska genomsyras av rättighetsprinciperna.

För Botkyrka kommun kom SKL:s projekt om mänskliga rättigheter i styrning och ledning helt rätt i tiden av två skäl. Dels hade den politiska majoriteten redan innan beslutat att det var dags att se över kommunens övergripande målstyrning och dels hade man inlett ett arbete med att ta fram jämlikhetsdata för att mäta hur väl kommunen lever upp till alla invånares rätt till bland annat arbete, hälsa, utbildning och delaktighet.

Struktur och kultur

I SKL-arbetet har projektgruppen haft fokus på att få in mänskliga rättigheter i målstyrningen, det vill säga strukturen. Nästa steg efter projektets slut är att utveckla kulturen, det vill säga ledarskap och arbetssätt. Helena Rojas, en av projektets två projektledare berättar:

– Struktur i form av att sätta och följa upp mål handlar om att ha koll på att det vi gör också leder till önskat resultat, medan kultur handlar om arbetssätt och ledarskap.

Samtidigt som SKL-projektet pågick arbetade arbetsgrupper med deltagare från den politiska majoriteten och förvaltningsorganisationen med att ta fram förslag till en ny övergripande målstyrning. Som en del i det arbetet användes ett målsäkringsunderlag för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna utgör en viktig del i arbetet.

Tagit fram verktyg

För att hitta metoder som leder till att de mänskliga rättigheterna sätter sig i kulturen har Helena Rojas vidareutvecklat ett koncept som Botkyrka kommun redan idag använder. Verktyget bygger på workshops där medarbetare och chefer får lösa utmanande situationer och dilemman hämtade ur den egna vardagen. Verktyget, som tagits fram tillsammans med en konsult bygger på rättighetsprinciperna.

– Förändringar går alltid långsammare än man önskar, men genom att arbeta med dilemman som tankesätt blir omställningen till ett människorättsbaserat arbetssätt tydligare, säger Helena Rojas.

– Kultur är på många sätt svårare att förändra och innebär en större utmaning än en strukturförändring. Att få 330 chefer och över 6 000 medarbetare att tänka ur ett människorättsperspektiv är inte gjort i en handvändning.

Fråga om värdighet kan ge riktning

Under projektet kom arbetsgruppen fram till att utgå ifrån rättighetsprinciperna är ett konkret sätt för medarbetare och chefer att förstå vad de behöver göra annorlunda än tidigare. Att lösa olika situationer i den kommunala vardagen med hjälp av rättighetsprinciperna är ett aktivt sätt att förändra kulturen och säkerställa att kommunens verksamheter arbetar mot att uppfylla de mänskliga rättigheterna

– Vi har utöver rättighetsprinciperna också funderat på att lägga till ordet värdighet. Om vi lägger till frågan om värdighet i varje möte med en invånare och inför varje beslut så blir det enklare att se om man gör en sak rätt eller fel.

Man frågar sig helt enkelt: Är det vi nu ska göra, för eller mot denna invånare, värdigt? Man kommer långt med att tänka så, avslutar Helena Rojas.

Skribent

Anna Lindström

Projektledare överenskommelse för mänskliga rättigheter

Avdelningen för ekonomi och styrning

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att få kommentera

Stängd för fler kommentarer

Dela

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar (Anna Lindström, Cecilia Berglin och Björn Kullander) ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen under 2017 och 2018.

I bloggen kommer vi att berätta om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner, landsting och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.

2018-04-24

Klippans kommun kraftsamlar mot diskriminering
Klippan har 2018 påbörjat ett systematiskt arbete mot diskriminering och för lika rättigheter. De ser över styrdokument, gör en tillgänglighets-inventering av kommunens lokaler och skickar de anställda på en grundläggande utbildning om diskrimineringslagen kopplat till värdegrund och verksamhet.
Rättighetsbaserat förhållningssätt vid kartläggningsarbeteEn omfattande kartläggning ligger till grund för rättighetsarbetet.Det är inte bara vid val av åtgärder, insatser, eller i den faktiska verksamheten som MR-perspektivet spelar roll. En lika viktig del av det rättighetsbaserade arbetet är kartläggningsfasen. Vem får vara med och identifiera problemet? Missar vi någon målgrupp eller fråga?Klippans kommun tog stöd i tre av de grundläggande principerna för rättighetsbaserat förhållningssätt:
- Icke-diskriminering,
- deltagande,
- transparens.
De genomförde en nulägesanalys av arbetet för mångfald, inkludering, lika rättigheter och anti-diskriminering. Genom att låta MR-principerna genomsyra allt arbete tillåts människor komma till tals oavsett identitet eller position. Kommunanställdas och invånares upplevelser och åsikter präglar analysen och arbetet framåt, och genom att kommunicera och återkoppla fortlöpande skapas transparens och tillit.Klippans rättighetsstrateg Love Hetz berättar om satsningen:—Det är ett ambitiöst grepp som Klippans kommun tar kring frågorna och när vi nu strategiskt arbetar vidare utifrån kartläggningen så tror jag faktiskt att vi kan komma närmre ett Klippan där en lever och verkar med lika rättigheter och möjligheter.Jämlikhet skapar attraktivitetKartläggningen ringar in ett antal problemområden i kommunen, bland annat upplevd diskriminering. För att få bukt med detta kommer de bland annat genomföra utbildningssatsningar för kommunens 1 500 anställda under 2018. Förmåga att tillgodose invånarnas mänskliga rättigheter utan att diskriminera hänger samman med kommunens attraktivitet för bosättning och som arbetsgivare. Ett rättighetsbaserat förhållningssätt medför inte bara förtjänster i form av ökad tillgång till de mänskliga rättigheterna, utan resulterar också i andra goda värden.Genom att arbeta rättighetsbaserat kan Klippan vinna ökad tillit genom transparens och förbättrad rättssäkerhet genom likabehandling. Dessutom kan man med hjälp av ett tydligt icke-diskriminerande förhållningssätt bli en mer attraktiv arbetsgivare.
Läs mer
2018-04-18

Att synliggöra människorna och behoven bakom siffrorna
Det är lätt att hamna i föreställningen att budgetering är något neutralt som inte handlar om rättighetsarbete. Faktum är att hur offentliga medel fördelas mellan grupper och prioriteringsområden i allra högsta grad påverkar tillgången till mänskliga rättigheter.
Jämlik resursfördelningI flera år har det talats om så kallad Gender budgeting, som går ut på att klargöra hur offentliga resurser fördelas mellan kvinnor och män och vilka effekter detta får utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv.Gender budgeting är ett verktyg för att förhindra diskriminering och åstadkomma en rättvisare fördelning. Detta mot bakgrund av insikten att budgetering i många fall har gjorts med framförallt mäns behov, aktiviteter och prioriteringar i fokus.Gender budgeting (Jämställ.nu)Att synliggöra mer och flerMR-perspektivet hjälper oss att få syn på det faktum att vi påverkas av fler faktorer än enbart könstillhörighet. Human Rights budgeting, som i viss mån kan ses som en vidareutveckling av Gender budgeting, tar fasta också på andra aspekter.Att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget kommer därmed att handla om att klargöra och diskutera hur pengar fördelas mellan olika grupper utifrån exempelvis socioekonomisk tillhörighet. I och med detta aktualiseras frågor om bland annat hur vi prioriterar satsningar mellan olika bostadsområden i en kommun.Budgetering med MR i åtankeDet huvudsakliga syftet med att tillämpa ett MR-perspektiv på budgetarbetets alla steg är att möta invånarnas faktiska behov, och att göra detta på ett sätt som inte osynliggör eller missgynnar utan istället motverkar ojämlikhet.Kännetecknande är att Human Rights budgeting utgår ifrån grundläggande mänskliga behov och att invånarna involveras i största möjliga utsträckning, särskilt när det gäller att utveckla mål och prioriteringar för utgifter och pengar. Transparens är en grundläggande princip, precis som i allt rättighetsbaserat arbete.För att följa upp arbetet och för att på ett systematiskt sätt kunna bedöma människors behov kan vi med fördel ta stöd i MR-indikatorer. Ett första steg som tjänsteperson kan vara att tillämpa ett MR-perspektiv när underlag till den egna verksamhetens budgetberedning ska tas fram.Human rights budgeting i Jackson MississippiHuman Rights budgeting på National Economic and Social Rights Initiative
Läs mer
2018-04-11

Globala trender för hållbara städer
Martha Davis är professor vid Northeastern School of Law i Boston och aktiv vid Raoul Wallenberg institutet. Vi bad henne att bidra med en spaning på globala trender på människorättsområdet. En tydlig utveckling är att enskilda städer tar allt större ansvar för sociala frågor, mänskliga rättigheter och hållbarhetsmål.
Trygghet för flyktningar och migranterDen som kommer till ett land som flykting eller saknar medborgarskap befinner sig i många fall i en situation som innebär en risk för att mänskliga rättigheter inte tillgodoses eller rentav kränks. Sanctuary Cities är ett initiativ av städer i framförallt Nordamerika och Europa för att värna grundläggande mänskliga rättigheter för flyktingar och migranter, så att även de som är mest utsatta vågar anmäla brott de utsatts för eller skicka sina barn till skolan.Läs en kortare intervju med Martha Davis om Sanctuary Cities (RWI, engelska)Nätverk för självförsörjande urbana miljöerPå hållbarhetsområdet lyfter Davis fram ett globalt nätverk av städer som vidtagit steg för att i allt högre grad bli självförsörjande och minska sin klimatpåverkan drastiskt. Där stater och regeringar sänker ambitionsnivån kan den höjas lokalt för att klara hållbarhetsmål.Fab Cities har lagt ribban högt och satsar på att vara självförsörjande som städer år 2054. Ännu har ingen svensk stad anslutit sig till nätverket.Läs vidare om Fab CityArbete som förbättrar tillgången till mänskliga rättigheter bedrivs på olika sätt och med olika etiketter. Det kallas inte alltid för rättighetsarbete, men tydligt är att initiativ inte saknas på området!
Läs mer
2018-03-28

Att integrera mänskliga rättigheter i arbetet
Att omsätta mänskliga rättigheter i praktiken betyder att man måste våga testa nya sätt att planera, genomföra och följa upp det vi gör med rättighetsbäraren i centrum. SKL arbetar tillsammans med sju kommuner i ett nätverk kommunerna ska stärka sitt systematiska MR-arbete. Följ deras arbete här på bloggen.
Rättighetsbäraren i centrumVid nätverkets andra träff av totalt fem diskuterades hur våra förhållningssätt och vårt arbete förändras om vi sätter människan och hens rättigheter i centrum. Ett sätt som ska prövas är att låta allt arbete – processer, kartläggningar, analyser och genomförande – genomsyras av principerna om jämlikhet och icke-diskriminering, delaktighet och inkludering samt ansvar och transparens.På spaning efter mänskliga rättigheter i styrdokumentenNätverkets deltagare fick genomföra en övning som gick ut på att reflektera kring den egna kommunens styrdokument utifrån rättighetsprinciperna.
- Vem har egentligen formulerat problemen och tänkt ut åtgärderna?
- Är dokumenten formulerade för eller med medborgarna?
Kanske skulle prioriteringarna vara helt andra om de som verksamheten är till för fick bidra med sina perspektiv. Med införandet av ett rättighetsperspektiv i styrdokument får man stöd iI nätverket ingår kommunerna Hudiksvall, Klippan, Linköping, Lund, Mölndal, Uppsala och Piteå. De ska utveckla sitt strategiska MR-arbete och testa vad det innebär att tillämpa ett rättighetsbaserat förhållningssätt i praktiken.
Läs mer
2018-03-15

Prövning av barnets bästa – ett verktyg för styrning och ledning
För att stödja medlemmarna har SKL arbetat fram en skrift som på ett enkelt sätt visar hur det går till att göra en prövning av barnets bästa. Skriften vänder sig i första hand till förtroendevalda och ger en vägledning om vilket underlag som behövs för ett beslut i enlighet med artikel 3.1 - Barnets bästa i främsta rummet.
Process, analys, prioritering och beslutSkriften åskådliggör prövningen som en hage och visar att det handlar om en process där olika underlag ska sammanvägas inför prioritering och beslut. De olika delarna är inte hierarkiska på något sätt.I skriften genomförs en prövning av ett fall där läsaren får följa processen från början till slut. Den avslutas med en beskrivning av relationen mellan en prövning av barnets bästa och en barnkonsekvensanalys.Prövning av barnets bästa - Ett verktyg för styrning och ledning, webbutikenBarnkonventionen föreslås bli svensk lag
SKL har även publicerat skriften ”Barnkonventionen blir svensk lag? - Till dig som förtroendevald”. Syftet är att på ett mycket kortfattat och enkelt sätt beskriva hur viktig den politiska nivån är för att barnets rättigheter ska förverkligas.Viktiga förutsättningar för ett gott barnrättsarbete är till exempel att det finns ett beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta i enlighet med barnkonventionen. Det är också bra om det finns en person som samordnar arbetet för hela organisationen.Barnkonventionen föreslås bli svensk lag - Till dig som är förtroendevaldLandstinget i Värmland har de här förutsättningarna på plats, så nu går vi vidare och tar initiativ till en länsövergripande platt form för barnrättsarbetet i hela Värmland. Malin Berglund, ordförande i Demokratiberedningen i Landstinget i Värmland
Läs mer
2018-03-12

Överenskommelse mot korruption
Får en biståndshandläggare ta emot blommor av någon som söker bistånd? Varför inte? Hur kan man tänka och göra för att förhindra att göra fel? SKL, Vårdföretagarna och Arbetsgivarföreningen KFO med stöd av Institutet Mot Mutor (IMM) har tagit fram en överenskommelse som gäller för verksamhet som vård, omsorg och personlig assistans.
Nu har SKL, Vårdföretagarna och KFO tagit fram en överenskommelse för att förebygga mutor och korruption. Det gemensamma synsättet om korruption och mutor har tagits fram efter diskussioner med medlemmar.En naturlig del i det dagliga arbetet inom vård- och omsorgssektorn är att olika aktörer samverkar med varandra. Men i den samverkan kan det ibland uppstå situationer som är svåra att hantera. Det kan handla om förmåner av olika slag: måltider, tjänster, gåvor, lån av pengar eller saker. I vissa fall kan förmåner innebära mutbrott, men också förmåner som inte är olagliga kan vara olämpliga och leda till förtroendeskador.Överenskommelse: Motverka mutor och korruption inom vårdsektorn (PDF, nytt fönster)Lär dig att förebygga, upptäcka och hantera korruptionLättare att göra rättÖverenskommelsen är till för att förhindra situationer som är tvivelaktiga eller felaktiga, berättar Cecilia Berglin som representerat SKL i arbetet:
- Klara och tydliga regler gör det lättare för aktörerna att mötas utan att att överträda lagar eller hamna i situationer där man är osäker på vad som är tillåtet.Överenskommelsen innehåller information om:
- Grundläggande principer och riktlinjer
- Praktiska exempel
- Otillåtna förmåner
- Frågor – om du blir erbjuden något
- Checklista – att förebygga korruption
- Gällande lag
Läs mer
2018-02-28

York – Storbritanniens första MR-stad
Yorks storlek med drygt 200 000 personer och relativa ekonomiska välstånd, jämfört med större och mer industriella städer i norr, har gjort det till en attraktiv plats att bo och studera på. Det har drivit upp priserna och därmed ojämlikheterna i staden. Samtidigt fanns en lång tradition av att arbeta med mänskliga rättigheter och social rättvisa genom välgörenhetsorganisationer och universitet.
I april 2017 utropade York sig till Storbritanniens första människorättsstad. York: Human Rights City (YHRC) är ett initiativ som arbetar för att minska klyftan mellan internationella MR-förpliktelser och de dagliga kraven på rättigheter på lokal nivå.Man arbetar i nätverk med olika organisationer och personer för att fungera som en katalysator för Yorks människor, organisationer och företag som tillsammans skapar en mångsidig, rättvis och säker stad för alla.Indikatorer för mänskliga rättigheterDen 8 december 2016 lanserade YHRC sin första årliga rapport om människorättsindikatorer. För att få fram indikatorerna arbetade man tillsammans med City of York Council, York CVS, North Yorkshire Police och representanter från den frivilliga sektorn.Rapporten består av fem olika områden som bestämdes genom en deltagandeprocess med invånare och olika samhällsgrupper:
- Icke-diskriminering och jämställdhet
- Hälso- och sjukvård
- Rätten till bostad
- Utbildning
- Levnadsvillkor
York Human Rights Indicator Baseline Report 2016 (PDF, nytt fönster)Den följdes av en uppföljningsrapport i december 2017 som fokuserar på utmaningar.

York Human Rights 2nd Indicator Report 2017 (PDF, nytt fönster)
Medskapande för framtidsvisionNu arbetar man regelbundet med nyckelpersoner och organisationer (inklusive politiska partier), kommuner och myndigheter som till exempel polisen och ett stort antal grupper från det civila samhället. Dels har man regelbundna föreläsningar, utställningar och föreställningar om ämnen som berör mänskliga rättigheter, men man bjuder också in till samtal för att gemensamt bestämma vad man vill fortsätta att arbeta med i framtiden.
Yorks arbete med MR-indikatorer
Läs mer
2018-02-14

Ny region - ny policy för MR
2015 bildades Region Kronoberg genom att man slog ihop Landstinget Kronoberg och Regionförbundet Södra Småland. I samband med bildandet påbörjades arbetet med att skapa en ny gemensam policy. Nu ska hela Region Kronoberg genomsyras av tanken på alla människors lika värde, värdighet och rättigheter.
Policy för lika möjligheter och lika rättigheter i en hållbar Region Kronoberg antogs av regionfullmäktige i oktober 2016. I den nya policyn blir regionens ansvar för mänskliga rättigheter tydligt och den används och implementeras i budget och i verksamhetsplaner under 2017 och ska ha fått fullt genomslag 2018.– Bildandet av den nya regionen var ett tillfälle att klargöra ansvaret för mänskliga rättigheter, att de från och med nu ska utgöra grunden för regionens verksamhet och inte vara ett sidoprojekt, säger Susann Swärd, människorätts- och barnrättsstrateg i Region Kronoberg, och den som har lett arbetet med att ta fram policyn.
Väl politiskt förankratSusann menar att arbetet med att ta fram en policy som utgår från de mänskliga rättigheterna inte har uppfattats som ett perspektiv bland många andra, utan har setts som en naturlig grund för verksamheten, både för de politiker och tjänstepersoner som har varit med i arbetet.Många politiker och chefer i det som tidigare var Landstinget Kronoberg hade redan under flera år haft fokus på mänskliga rättigheter med särskilt inriktning på barns rättigheter. Att regionen har en sakkunnig expert och under utvecklandet av policyn även en arbetsgrupp för dessa frågor har varit viktigt och har också gett tyngd åt arbetet, liksom det faktum att det har initierats från politiskt håll.– Det var ett ganska självklart beslut att arbetet skulle grunda sig på mänskliga rättigheter. Men vi har haft många bra diskussioner på många nivåer och även från politiskt håll har man varit med och diskuterat på detaljnivå. Bland annat har vi haft intressanta diskussioner om vilka de mänskliga rättigheterna är och vilka diskrimineringsgrunder vi ska ha i dokumentet. Det utmynnade bland annat i att vi trycker på att det är likvärdigheten som är grunden för de mänskliga rättigheterna och att vi använder oss av diskrimineringslagstiftningens diskrimineringsgrunder, säger Susann Swärd.
Läs mer
2018-02-07

Tillgänglighet som mål och metod
Ämnet mänskliga rättigheter är omfattande och det är en utmaning att göra det konkret, menar Göteborgs stads representanter i SKL:s projekt. Till slut hittade de en nyckel i ordet tillgänglighet. Ett begrepp som faktiskt rymmer mycket av det som ett människorättsbaserat arbete innebär.
Under deltagandet i SKL:s projekt Mänskliga rättigheter i styrning och ledning tog en av Göteborgs stads förvaltningar, Konsument- och medborgarservice, fram ett metodstöd. Stödet, med utgångspunkt i åtta olika sätt att se på tillgänglighet, underlättar för chefer, utvecklingsledare och verksamhetsutvecklare att både planera för, verkställa och följa upp att alla invånare i staden har tillgång till förvaltningens tjänster. Det hjälper även till att besvara en rad frågor som:
- Hur vet vi att vi är tillgängliga för dem som behöver verksamhetens service, stöd och skydd?
- Hur kan vi garantera att alla personer får tillgång till vår service? Varför är det så att vissa målgrupper inte använder vår service?
Rebecca Fogler, verksamhets- och hållbarhetschef på̊ Konsument- och medborgarservice är en av dem som har arbetat i projektet:– Det är lätt att hela tiden hitta på nya saker. Här har vi angripit problemet på̊ ett annat sätt. Utan att prata om det som något nytt har vi, genom att använda oss av de olika aspekterna av tillgänglighet, fört in människorättsperspektivet i all planering och uppföljning. Förhoppningsvis kommer det att märkas i arbetssättet. Nu hoppas vi få in det i stadens övergripande planeringsprocess, säger Rebecca Fogler.Åtta aspekter av tillgänglighetKunskapstillgänglighetDen som inte känner till verksamheten kan inte använda sig av den.Psykosocial tillgänglighetOm en person inte kan använda sig av befintliga kontaktvägar är tjänsten inte tillgänglig.TillitstillgänglighetDet är extra viktigt att tydligt visa personer från grupper som generellt möts av diskriminering hur den egna verksamheten inte diskriminerar.Administrativ tillgänglighetBlanketter och annan formalia kan utgöra hinder. Ofta drabbar det personer som behöver ha kontakt med olika verksamheter och myndigheter parallellt.Ekonomisk tillgänglighetKommunal service som är avgiftsbelagd eller som kräver en viss teknisk utrustning som till exempel smartphone eller dator blir ett hinder för grupper som är extra ekonomiskt utsatta.Fysisk tillgänglighetVissa platser kan vara fysiskt svåra att ta sig till för den som har en fysisk funktionsnedsättning.KognitivtillgänglighetInformation kan vara krångligt formulerad eller på annat sätt svår att förstå̊ och blir då inte tillgänglig för den som inte förstår.Språklig tillgänglighetPersoner som inte läser, skriver, förstår eller talar svenska har ett extra hinder för att kunna få service, stöd och skydd. Det gäller även de som har svårigheter att förstå̊ byråkratiskt språk och fackspråk.
Läs mer
2018-01-31

Kommunnätverk för mänskliga rättigheter
29 januari startade sex kommuner ett nätverksarbete för att stärka det egna MR-arbetet. Utvecklingsnätverket kommer att träffas vid fyra-fem workshops under 2018 och mellan träffarna genomförs arbete på hemmaplan.
Den första träffen inleddes med att Anna Jakobsson från Västra Götalandsregionen (VGR) berättade om sitt arbete med mänskliga rättigheter, framför allt deras tillgänglighetsdatabas. Tillsammans med Morten Kjaerum från Raoul Wallenberg Institutet (RWI) fick deltagarna ett vidare perspektiv på frågorna.- Det är sex kommuner som deltar, berättar Anna Lindström, projektledare på SKL. Arbetet bygger på den nationella MR-plattformen som blev färdig förra året och vi kommer att varva kunskapspass med diskussioner och planering. De sex kommunerna är Hudiksvall, Klippan, Linköping, Lund, Mölndal och Uppsala vilket ger en bra blandning av storlek kommuner och erfarenheter.En plattform för policy- och verksamhetsutveckling (webbutik)Arbetet kommer att följas av forskare från Raoul Wallenberg Institute of Human Rights (RWI) och Lunds universitet. Deras råd till deltagarna var att avgränsa så att det blir möjligt att åstadkomma en förflyttning under den här perioden, berättar Anna Lindström och fortsätter:- Vi hoppas på att få se nya bra exempel på rättighetsbaserat arbete växa fram. Det fanns mycket stor kompetens och erfarenhet bland deltagarna och jag känner att det här kommer att bli riktigt bra!Nästa gemensamma nätverksträff är 23 mars och till dess har deltagarna tagit fram en plan för det egna arbetet. Nätverket kommer att kunna följas här på bloggen och har du frågor eller synpunkter går det bra att höra av dig till Anna Lindström.
Läs mer