Botkyrka jobbar med struktur och kultur

Att tydliggöra på vilket sätt mänskliga rättigheter kan integreras i kommunens styrsystem och samtidigt bli en del av alla medarbetares förhållningssätt, det var två mål som Botkyrka kommun satte upp i SKL:s projekt MR i styrning och ledning.

Två glada kvinnor som håller i en flagga.

Ett tydligt resultat av projektet är att kommunstyrelsen nu har beslutat att den kommunala styrningen och arbetet i kommunen ska genomsyras av rättighetsprinciperna.

För Botkyrka kommun kom SKL:s projekt om mänskliga rättigheter i styrning och ledning helt rätt i tiden av två skäl. Dels hade den politiska majoriteten redan innan beslutat att det var dags att se över kommunens övergripande målstyrning och dels hade man inlett ett arbete med att ta fram jämlikhetsdata för att mäta hur väl kommunen lever upp till alla invånares rätt till bland annat arbete, hälsa, utbildning och delaktighet.

Struktur och kultur

I SKL-arbetet har projektgruppen haft fokus på att få in mänskliga rättigheter i målstyrningen, det vill säga strukturen. Nästa steg efter projektets slut är att utveckla kulturen, det vill säga ledarskap och arbetssätt. Helena Rojas, en av projektets två projektledare berättar:

– Struktur i form av att sätta och följa upp mål handlar om att ha koll på att det vi gör också leder till önskat resultat, medan kultur handlar om arbetssätt och ledarskap.

Samtidigt som SKL-projektet pågick arbetade arbetsgrupper med deltagare från den politiska majoriteten och förvaltningsorganisationen med att ta fram förslag till en ny övergripande målstyrning. Som en del i det arbetet användes ett målsäkringsunderlag för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna utgör en viktig del i arbetet.

Tagit fram verktyg

För att hitta metoder som leder till att de mänskliga rättigheterna sätter sig i kulturen har Helena Rojas vidareutvecklat ett koncept som Botkyrka kommun redan idag använder. Verktyget bygger på workshops där medarbetare och chefer får lösa utmanande situationer och dilemman hämtade ur den egna vardagen. Verktyget, som tagits fram tillsammans med en konsult bygger på rättighetsprinciperna.

– Förändringar går alltid långsammare än man önskar, men genom att arbeta med dilemman som tankesätt blir omställningen till ett människorättsbaserat arbetssätt tydligare, säger Helena Rojas.

– Kultur är på många sätt svårare att förändra och innebär en större utmaning än en strukturförändring. Att få 330 chefer och över 6 000 medarbetare att tänka ur ett människorättsperspektiv är inte gjort i en handvändning.

Fråga om värdighet kan ge riktning

Under projektet kom arbetsgruppen fram till att utgå ifrån rättighetsprinciperna är ett konkret sätt för medarbetare och chefer att förstå vad de behöver göra annorlunda än tidigare. Att lösa olika situationer i den kommunala vardagen med hjälp av rättighetsprinciperna är ett aktivt sätt att förändra kulturen och säkerställa att kommunens verksamheter arbetar mot att uppfylla de mänskliga rättigheterna

– Vi har utöver rättighetsprinciperna också funderat på att lägga till ordet värdighet. Om vi lägger till frågan om värdighet i varje möte med en invånare och inför varje beslut så blir det enklare att se om man gör en sak rätt eller fel.

Man frågar sig helt enkelt: Är det vi nu ska göra, för eller mot denna invånare, värdigt? Man kommer långt med att tänka så, avslutar Helena Rojas.

Skribent

Anna Lindström

Projektledare överenskommelse för mänskliga rättigheter

Avdelningen för ekonomi och styrning

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att få kommentera

Stängd för fler kommentarer

Dela

Mail name e-mail:

Meddelande * (obligatorisk)

Namn * (obligatorisk)

E-postadress * (obligatorisk)

Telefonnummer * (obligatorisk)

Organisation (endast för medlemsorganisationer)

Befattning (frivilligt)

Bifoga fil (frivilligt)

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar (Anna Lindström, Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander) ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 2019.

I bloggen kommer vi att berätta om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner, landsting och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.

2018-11-21

FN:s kommitté mot rasism kommenterar Sveriges arbete
Committee on the Elimination of Racial Discrimination (CERD) övervakar hur FN:s konvention för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering efterlevs. Sverige avrapporterar regelbundet, varpå CERD lämnar rekommendationer och betänkligheter. Senaste kommentaren om Sveriges arbete på området kom våren 2018.
Stater som ansluter sig till FN:s kärnkonventioner åtar sig att med jämna mellanrum granskas av de kommittéer som är kopplade till konventionerna. Sverige har ratificerat FN:s konvention för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, lämnade in den senaste avrapporteringen under 2017, och fick under våren ta del av CERD:s rekommendationer. Dessa behandlar hur Sverige bör arbeta vidare med avskaffandet av rasdiskriminering.Arbete för minoriteters rättigheter prioriterasSverige uppmanas att arbeta för att eliminera förekomsten av hatbrott mot etniska och religiösa grupper och för att motverka diskriminering av minoriteter. Kommittén rekommenderar Sverige att se över olika gruppers faktiska tillgång till rättigheter som rör exempelvis utbildning och bostadsmarknad. CERD uppmärksammar att bland annat samer, romer, afro-svenskar, judar och muslimer utsätts för diskriminering, hot och våld, och uppmanar Sverige att vidta åtgärder mot detta.Särskild oro uttrycks för förekomst av brandattentat mot moskéer och flyktingboenden, och för organiserade rasistiska och extremistiska organisationer. Sverige kritiseras för att organisationer som bygger på- och uppmanar till rasism inte har förbjudits.CERD efterfrågar en svensk MR-institutionSverige har under flera år kritiserats från internationellt håll för att inte ha en oberoende nationell MR-institution. Frågan lyfts fram även i CERD:s senaste rekommendationer och inrättandet av en oberoende MR-institution utreds just nu.FN:s kommitté mot rasism är inte enbart kritisk, utan ger även Sverige beröm för bland annat det arbete som bedrivs mot diskriminering, för den nationella handlingsplanen mot rasism och hatbrott som antogs i november 2016, för arbetet mot segregation samt för strategin för romsk inkludering.
Läs mer
2018-11-08
Var fjärde förtroendevald utsatt för hot
Kvinnor, utlandsfödda och yngre är mest utsatta. Under 2016 utsattes 25% för hot och hat, och under våren har SKL genomfört intervjuer för att samla berättelser. Hot och hat mot förtroendevalda ett allvarligt hot mot demokratin, särskilt om det drabbar grupper oproportionellt. SKL håller ett seminarium på ämnet under MR-dagarna.
SKL arbetar för ökad trygghet för personer med politiska förtroendeuppdrag. Det handlar bland annat om att tydliggöra ansvar och roller inom respektive kommun, landsting och region både vad gäller rutiner för förebyggande arbete och för att hantera situationen när hot och hat förekommer.Läs vidare om SKL:s förebyggande arbete kring hot, hat och våld mot förtroendevaldaHot och hat påverkar - Intervjuer om förtroendevaldas situation, webbutikenAnna-Lena Pogulis är projektledare för SKL:s kraftsamling på området. Hon berättar att kvinnor i högre grad än män får utstå sexistiska kommentarer, och att hotfulla och hatiska uttalanden till stor del förekommer i digitala miljöer.Då det mesta av hat och hot på internet är anonymt, kan just ovissheten vara mycket obehaglig. Vem vill mig illa? Är det någon jag möter varje dag? Den osäkerheten kan skapa en oro för att vistas på gator och torg.- Anna-Lena Pogulis, projektledare Sveriges Kommuner och LandstingFörtroendevalda ska kunna verka tryggt i sitt demokratiska uppdrag, det är grundläggande för att den representativa demokratin ska fungera. SKL anordnar ett seminarium på temat När hot och hat påverkar förtroendevalda i sitt uppdrag vid årets upplaga av MR-dagarna, fredagen den 16 november kl. 09:00 – 10:00.Årets tema för Mänskliga rättighetsdagarna är rätten till ett liv fritt från våld. MR-dagarna är Nordens viktigaste mötesplats för frågor kring mänskliga rättigheter, lokalt och globalt. Konferensen anordnas sedan år 2000, och går i år av stapeln 15-17 november på Stockholmsmässan. SKL medverkar med fyra egna seminarier.Läs vidare om MR-dagarna, programmet och köp biljett
Läs mer
2018-10-30

En arbetsmodell för rättighetsbaserad skola
UNICEF har tagit fram en ny arbetsmodell för skolan i syfte är att aktivt stärka respekten, skyddet och främjandet av barnets mänskliga rättigheter. Forskning visar att barn som går i skolan i en miljö som genomsyras av deras rättigheter blir mer trygga, mobbning och utsatthet minskar och skolprestationerna ökar.
Från och med den första januari 2020 är Konventionen om barnets rättigheter inkorporerad i svensk lag. Detta medför höga krav på barnrättsarbetet i verksamheter som skola och socialtjänst, men även vid stadsplanering, i arbetet med miljöfrågor och på området för kultur och fritid.För att hjälpa till att åstadkomma en skola som säkerställer och respekterar barnets mänskliga rättigheter har UNICEF tagit fram en modell som kallas rättighetsbaserad skola (RBS). Arbetet med RBS är internationellt och kan anpassas till lokala förutsättningar. RBS har nu även anpassats till svenska förhållanden.Rättigheterna ska genomsyra skolans visioner, värderingar och praxisRättighetsbaserad skola bygger på fem grundstenar:
1. Ökad kunskap om Konventionen om barnets rättigheter – för alla på skolan! Elever, skolledning, personal och föräldrar har kännedom om konventionens principer och förstår hur dessa relaterar både till skolmiljön och den egna rollen.
2. Ökat elevinflytande – barnets åsikter beaktas! Eleverna ges möjlighet att delta i skolans utveckling och uttrycka sig i frågor som berör dem.
3. Engagemang för sina och andra barns rättigheter – för aktion lokalt och globalt! Eleverna får i samtliga ämnen lära sig mer om barns rättigheter, både för sig själva och för ökad solidaritet med andra.
4. Rättigheterna praktiseras i verksamheten – tydlig förankring i alla led! Principerna i konventionen präglar de vardagliga kontakterna på skolan, exempelvis de mellan lärare och elever. De används som utgångspunkt för regler och förhållningssätt.
5. Samverkan – med barnets rättigheter i centrum! Skolan och det omgivande samhället verkar tillsammans för att fånga upp och stärka utsatta elever. Aktörer att samverka med är exempelvis polis, socialtjänst och BUP.
Goda effekter av rättighetsbaserade skolorKonceptet med rättighetsbaserat förhållinningssätt inom skolväsendet har använts i bland annat Kanada och Storbritannien. Forskning visar på goda resultat inom flera områden. Ett aktivt arbete med RBS bidrar till att skapa trygghet och arbetsro i skolan. Resultaten blir bättre, mobbningen minskar och när eleverna känner sig trygga med de vuxna vågar de berätta om förhållanden som behöver hanteras av sociala myndigheter. Barnen upplever också att de är med delaktiga i skolans arbete och kan påverka i större utsträckning än tidigare.UNICEF:s modell för en rättighetsbaserad skola utifrån barnkonventionenRapport: Evaluation of UNICEF UK’s Rights Respecting Schools Award (PDF, nytt fönster)
Läs mer
2018-10-17

Goda råd för den kommun som vill inleda ett MR-arbete
I förra veckan berättade vi om ett verktyg för effektiv kommunikation om mänskliga rättigheter. Vi fortsätter nu med konkreta tips, där några kommuner som arbetar aktivt med MR delar med sig av sina bästa råd till de som vill börja implementera ett rättighetsbaserat arbete.
SKL driver tillsammans med sju kommuner ett utvecklingsnätverk där syftet är att stärka det rättighetsbaserade arbetet lokalt. Nätverket har träffats regelbundet sedan i våren 2018, och arbetet utgår bland annat från MR-plattformen.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom MRFörankring i politiken – en framgångsfaktorEtt råd som flera kommuner i utvecklingsnätverket ställer sig bakom är att se till att det finns ett politiskt beslut om att satsa på rättighetsbaserat arbete. Ett politiskt beslut ger tydligt mandat och möjliggör brett genomslag i organisationen. Klargör syftet med att implementera rättighetsbaserat arbetssätt i era verksamheter och skriv ut vad ni hoppas uppnå.Börja arbetet där ni ärNär ni har bestämt er för att arbeta rättighetsbaserat – börja med en kartläggning av er nuvarande situation. Hur ser arbetet ut idag? Identifiera vad ni kan göra bättre, exempelvis vad gäller vilka målgrupper verksamheterna når ut till och hur tillgängliga ni är för invånarna. Klippans kommun i Skåne gjorde en rättighetskartläggning utifrån de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna.Kartläggningsarbetet innebär en möjlighet att formulera en gemensam problembild. Detta ger det kommande arbetet legitimitet och motiverar att resurser används.Läs vidare om Klippan kommuns arbete och inspireras av SKL:s övriga lärande exempel.Mot diskriminering och för lika rättigheter, Klippans kommun (PDF, nytt fönster)Mänskliga rättigheter i praktiken - lärande exempelFira framgångarnaGläds över varje steg framåt i arbetet!Det kan vara bra att redan från start planera in några ”checkpoints” i arbetsprocessen där ni stannar upp och påminner er om vad ni åstadkommit. Fortlöpande reflektion möjliggör dessutom lärande och förbättringsarbete under processens gång. Fundera över vilka som har varit era framgångsfaktorer respektive utmaningar och hur ni kan använda er av insikterna för att komma vidare i arbetet. Använd framstegen för att väcka stolthet inom organisationen!
Läs mer
2018-10-10

Tio nycklar för en effektiv kommunikation om MR
EU:s MR-organ Fundamental Rights Agency (FRA) har lanserat ett nytt verktyg till stöd för bättre kommunikation om mänskliga rättigheter. Det handlar om konkreta strategier, som att hänga upp det som kommuniceras på en personlig berättelse eller att bygga på gemensamma värderingar för att få större genomslag.

EU:s byrå för grundläggande mänskliga rättigheter (MR)FRA inrättades för drygt tio år sedan för att bidra med oberoende och faktabaserat stöd och sakkunskap om mänskliga rättigheter till EU:s institutioner och medlemsstater. Arbetsuppgifterna omfattar exempelvis att genomföra stora undersökningar av läget på olika rättighetsområden inom EU. FRA har bland annat kartlagt minoriteters upplevelser av diskriminering, förekomsten av antisemitism och romers levnadsförhållanden. Man har även genomfört den största undersökningen någonsin om könsbaserat våld mot kvinnor i samtliga EU-medlemsstater. Hela 42 000 kvinnor deltog i den undersökningen.På FRA:s webbplats finns en mängd publikationer på olika rättighetsområden att ta del av. Där publiceras även en årlig rapport om läget för mänskliga rättigheter inom EU.FRA:s publikationerNytt verktyg för att kommunicera MR bättreI september 2018 lanserade FRA 10 keys to effectively communicating human rights. Verktyget, som finns att ladda ner utan kostnad på FRA:s hemsida, omfattar tio nycklar som kan användas för att åstadkomma bättre och tydligare kommunikation på människorättsområdet. Inom varje nyckelområde finns ett antal ”dos and don’ts” – att göra och inte göra, tillsammans med en kort presentation om hur och varför nyckeln bör användas.Nycklarna är utformade för att vara så konkreta som möjligt. Det handlar exempelvis om att lyfta fram den enskilda rättighetsbärarens egen röst istället för att bara tala om statistik. De flesta av oss har lättare att relatera till en personlig historia än till siffror. En annan nyckel är att använda visuella hjälpmedel för kommunikation när det är möjligt, och en tredje är att tilltala människors kärnvärderingar genom att fokusera på de värden som ligger till grund för mänskliga rättigheter. Det kan handla om att lyfta fram gemensamma värderingar som rättvisa eller jämlikhet när vi talar om exempelvis icke-diskriminering eller minoritetsrättigheter.Ta del av alla tio nycklar och ladda ner materialet (engelska)
Läs mer
2018-09-19

Inkludera medborgarna i de komplexa frågorna
Att inkludera medborgare och låta dem vara med och påverka beslut, planer och tjänster mellan valen är idag vanlig förekommande bland kommuner, regioner och landsting. När det kommer till de komplexa och potentiellt konfliktfyllda frågorna krävs dock ett fördjupat arbete för att synliggöra fler perspektiv.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2010 arbetat med att stödja ett antal kommuner som arbetat med medborgardialog i särskilt komplexa och konfliktfyllda frågor. Kommunerna har bland annat arbetat med frågor som rör socialt utanförskap, inkludering av nyanlända, stora infrastrukturprojekt och förändringar av skolorganisation med nedläggning av byskolor.En av de viktigaste lärdomarna när det är dags att summera de senaste tre årens arbete är vikten av att nå alla de som är berörda och deras perspektiv på frågan. Det gäller såväl inom kommunen som de utanför, ett arbete som kan liknas vid en detektiv som söker upp alla perspektiv genom ett aktivt och nyfiket utforskande.Är de svåra att nå eller lätta att ignorera?- Anne Tortzen fil. dr och grundare av Center for Borgerdialog.Att föra medborgardialog i komplexa frågorEn av kommunerna som arbetar med medborgardialog i komplexa frågor är Stockholm. I stadsdelen Östberga har kommunen genomfört en medborgardialog om trygghet enlig SKL:s modell. Under flera kvällar har boende och kommunen träffats för att tillsammans arbeta fram trygghetsfrämjade åtgärder. Ett av de förslag som har genomförts är bildandet av ett så kallat allaktivitetshus som invigdes 1 september i år. Allaktivitetshuset skapades bland annat för att skapa mer liv och rörelse i området, för att öka vi-känslan och för att vara en plats där boende kan arrangera aktiviteter och där stadens olika verksamheter kan rymmas.SKL erbjuder just nu utbildningsinsatser i medborgardialog i komplexa frågor kopplat till integration.Östbergas allaktivitetshusUtbildningsinsatser: Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor
Läs mer
2018-09-12

SKL lanserar informationsportal för nyvalda
Att det var val i söndags kan knappast ha undgått någon. Totalt 310 kommun- och landstingsval genomfördes runt om i landet. För den som är ny i sitt politiska förtroendeuppdrag kan det finnas många frågor. SKL lanserar därför en portal som stöd till nyvalda i syfte att stärka lokalpolitiker i det demokratiska uppdraget.
Informationsportalen för nyvalda finns nu tillgänglig på SKL:s webbplats. Via ingången kan den som är ny i sitt politiska förtroendeuppdrag ta del av material på grundläggande basnivå kring bland annat det politiska uppdraget, arbetsgivaransvaret, självstyre, lagstiftning och revision. Där finns även information om uppdrag och ansvar för fullmäktige, styrelser och nämnder. Via informationsportalen med stöd och utbildning för nyvalda politiker i kommuner och landsting kan du även ta del av:
- kostnadsfria webbutbildningar och kunskapsfilmer
- erbjudande om grundutbildningar
- publikationer och annat material att ladda ned eller beställa
Stöd och utbildning för nyvald politiker i kommuner och landstingÖkad kunskap om mänskliga rättigheter bland förtroendevaldaMänskliga rättigheter utgör en grundbult för demokrati och är i många fall kärnan i kommuner och landstings välfärdsuppdrag, exempelvis vad gäller hälsa, utbildning, delaktighet och inflytande. Att politiker i kommuner och landsting har kunskap om mänskliga rättigheter är en grundläggande förutsättning för att perspektivet ska få genomslag och bli en integrerad del av verksamheterna.Som en del i att medvetandegöra, informera och fortbilda förtroendevalda om mänskliga rättigheter är SKL:s webbutbildning i mänskliga rättigheter en del av portalen för nyvalda. Förutom mänskliga rättigheter omfattar portalen stödmaterial kring demokrati, medborgardialog och relationen mellan lokalpolitiken och EU.Vi önskar de förtroendevalda lycka till i sina uppdrag, med förhoppning om ett fortsatt stort engagemang på MR-området. Grundläggande webbutbildning inom mänskliga rättigheter
Läs mer
2018-08-31

Lund har fattat beslut om att bli en MR-stad
Begreppet MR-städer bygger på idén att platsen där människor bor är speciellt viktig för att skydda och främja mänskliga rättigheter. Förslaget om att utropa sig till MR-stad fick en bred uppslutning av flera partier i Lunds kommunfullmäktige. Lund har gått systematiskt till väga. MR ska genomsyra varje beslut som rör medborgarna!
För bli en MR-stad (eller MR-kommun/region) krävs ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. Lunds kommun har sedan 2016 arbetat tillsammans med Raoul Wallenberginstitutet (RWI) för att ta fram den struktur för MR-arbetet som kommunstyrelsen nu beslutat om. Det handlar bland annat om kunskapshöjande insatser och om hur kommunens ska kunna arbeta med människorättsfrågor i kommunens alla verksamheter. RWI har tidigare varit med och utvecklat SKL:s så kallade MR-plattform.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheterSamverkan med forskare och civilsamhälle för att stärka MRAtt vara en MR-stad innebär, bland annat, att staden i sitt interna arbete anammar ett perspektiv på mänskliga rättigheter i varje beslut som rör medborgarna. Det kan till exempel gälla beslut om bostadsplanering, stadsplanering, utbildning och äldrevård. I det externa arbetet samverkar staden med företag, föreningar, universitetet och andra aktörer för att se till att positiva åtgärder för mänskliga rättigheter utvecklas och genomförs.— Nu tar vi nästa steg i arbetet med att bli en mer öppen och välkomnande stad. Vi har under mandatperioden haft ett stort fokus på att stärka arbetet med mänskliga rättigheter i kommunen. Det har handlat om att se över våra interna arbetssätt såväl som att öka kommunens internationella engagemang i dessa frågor. Det är med stor stolthet vi kan deklarera oss själva som Sveriges första MR-stad, säger Elin Gustafsson (S), kommunalråd.Barnrättskommitté får ett bredare fokusBeslutet innebär också att den barnrättskommitté som finns i kommunen och som består av representanter från samtliga förvaltningar görs om till en kommitté för mänskliga rättigheter. Kommittén får bland annat i uppdrag att initiera utbildningsinsatser om mänskliga rättigheter, arbeta för att motverka diskriminering och främja människors möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda på likvärdiga villkor. Kommittén ska liksom den tidigare Barnrättskommittén bestå av representanter från alla kommunens förvaltningar och ska överse hur implementeringen av det nya arbetssättet går till och följs upp.Vi gratulerar Lunds kommun till beslutet och önskar lycka till med rättighetsarbetet i framtiden!Läs vidare om beslutet på Lunds kommuns webbplats
Läs mer
2018-08-27

Raoul Wallenbergs dag 27 augusti
Raoul Wallenbergs dag är Sveriges nationella dag för civilkurage och medmänsklighet. Något som behövs särskilt mycket nu när intolerans åter brer ut sig. Vi vill att den här dagen ska påminna om hur viktigt det är med demokratiska arenor där alla kan vara delaktiga och engagera sig.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är stolt medlem i Nationalkommittén för den här dagen och vill att vi tillsammans mobiliserar oss och tar ställning för demokratin. MR-bloggen har i tidigare inlägg uppmärksammat den svenske diplomaten Raoul Wallenbergs gärning, där civilkurage och medmänsklighet är ledord. Raoul Wallenberg Academy arbetar vidare i hans anda, bland annat genom det årliga högtidlighållandet och uppmärksammandet av Raoul Wallenbergs dag den 27 augusti.För mig finns inget annat val – Raoul WallenbergDagen uppmärksammas på flera hållDen 27 augusti uppmärksammas på flera sätt runt om i landet, och varje år är det fler kommuner som ansluter sig med egna arrangemang. Ystad, Vindeln, Falköping, Kramfors, Mönsterås, Kristiansand, Vallentuna, Smedjebacken och Tranås är bara några exempel på platser där det anordnas olika aktiviteter för att uppmärksamma dagen.På webbplatsen för Raoul Wallenbergs dag kan du hitta information om hur dagen uppmärksammas i just din hemkommun!Raoul WallenbergsdagOlika priser delas ut under dagenI Stockholm delar Raoul Wallenberg Academy ut det årliga Raoul Wallenbergpriset, som går till en person som arbetar med kunskapshöjande insatser för barn och unga mot främlingsfientlighet, intolerans och alla människors lika värde.Ungdomspriset Ungt Kurage går till unga som agerar med civilkurage i sin vardag.I år delar man även för första gången ut pris för Årets medmänskliga kommun och priset Årets Changemaker.Du kan läsa mer om Raoul Wallenbergs gärning, om de utmärkelser som delas ut i hans namn, och om det arbete som bedrivs av Raoul Wallenberg Academy på deras webbplats.Raoul Wallenberg
Läs mer
2018-08-15

Nytt material från SKL visar på rättighetsbaserat arbete i praktiken
SKL har under våren arbetat tillsammans med åtta kommuner och två regioner med att ta fram tio verksamhetsnära exempel på rättighetsbaserat arbetssätt i praktiken. Exemplen är utformade för att komma så nära det vardagliga arbete som bedrivs hos våra medlemmar som möjligt. Materialet publiceras på skl.se/mr den 20 augusti.
Mänskliga rättigheter är faktiskt något som görs varje dag i våra medlemmars verksamheter. Utan rättighetsglasögon kan arbetet med MR i praktiken vara svårt att få syn på. De verksamhetsnära exempel som nu har tagits fram kommer från vitt skilda verksamhetsområden, men har gemensamt att de visar hur kommuner och landstings uppdrag i mångt och mycket handlar om mänskliga rättigheter.Under våren har MR-bloggen låtit läsarna tjuvkika på några av de verksamheter som har bidragit med exempel. Klippans kommuns kartläggningsarbete mot diskriminering, Region Jönköpings läns satsning för delaktighet i vården och Malmö stads Bostad först omfattas av det material som nu publiceras. Hur Bodens kommun har arbetet med mänskliga rättigheter i skolan, hur Västra Götalandsregionen förebygger missförstånd mellan vårdgivare och patienter och hur Mölndals stad tillgänglighetssäkrar de beslut som kommuniceras är några andra exempel som presenteras.Exemplen visar både tillvägagångssätt och utfallExemplen är utformade för att påvisa mänskliga rättigheters dubbla funktion i offentlig verksamhet. Det handlar många gånger om kärnuppdraget för kommuner och landsting – uppdraget att säkra tillgång till bostäder, medborgarnas rätt till bästa möjliga hälsa och en skolgång fri från diskriminering. Ett rättighetsbaserat arbetssätt handlar många gånger rent praktiskt om att arbeta utifrån MR-principerna om icke-diskriminering/jämlikhet, deltagande/inkludering och transparens/ansvar.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom MRMed ett rättighetsbaserat arbetssätt följer många gånger andra goda effekter, som exempelvis ökad tillit och rättssäkerhet. Ett rättighetsbaserat arbetssätt är inte ett extra, ytterligare perspektiv som ska läggas på ordinarie verksamhet, utan handlar faktiskt om kärnuppdraget och om att förhålla sig icke-diskriminerande. Materialet Mänskliga rättigheter i praktiken belyser detta. Ett diskussionsunderlag finns kopplat till de verksamhetsnära exemplen, för att hjälpa läsaren att fundera vidare och applicera principerna på den egna verksamheten.
Läs mer