Att tydliggöra på vilket sätt mänskliga rättigheter kan integreras i kommunens styrsystem och samtidigt bli en del av alla medarbetares förhållningssätt, det var två mål som Botkyrka kommun satte upp i SKL:s projekt MR i styrning och ledning
.
Ett tydligt resultat av projektet är att kommunstyrelsen nu har beslutat att den kommunala styrningen och arbetet i kommunen ska genomsyras av rättighetsprinciperna.
För Botkyrka kommun kom SKL:s projekt om mänskliga rättigheter i styrning och ledning helt rätt i tiden av två skäl. Dels hade den politiska majoriteten redan innan beslutat att det var dags att se över kommunens övergripande målstyrning och dels hade man inlett ett arbete med att ta fram jämlikhetsdata för att mäta hur väl kommunen lever upp till alla invånares rätt till bland annat arbete, hälsa, utbildning och delaktighet.
I SKL-arbetet har projektgruppen haft fokus på att få in mänskliga rättigheter i målstyrningen, det vill säga strukturen. Nästa steg efter projektets slut är att utveckla kulturen, det vill säga ledarskap och arbetssätt. Helena Rojas, en av projektets två projektledare berättar:
– Struktur i form av att sätta och följa upp mål handlar om att ha koll på att det vi gör också leder till önskat resultat, medan kultur handlar om arbetssätt och ledarskap.
Samtidigt som SKL-projektet pågick arbetade arbetsgrupper med deltagare från den politiska majoriteten och förvaltningsorganisationen med att ta fram förslag till en ny övergripande målstyrning. Som en del i det arbetet användes ett målsäkringsunderlag för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna utgör en viktig del i arbetet.
För att hitta metoder som leder till att de mänskliga rättigheterna sätter sig i kulturen har Helena Rojas vidareutvecklat ett koncept som Botkyrka kommun redan idag använder. Verktyget bygger på workshops där medarbetare och chefer får lösa utmanande situationer och dilemman hämtade ur den egna vardagen. Verktyget, som tagits fram tillsammans med en konsult bygger på rättighetsprinciperna.
– Förändringar går alltid långsammare än man önskar, men genom att arbeta med dilemman som tankesätt blir omställningen till ett människorättsbaserat arbetssätt tydligare, säger Helena Rojas.
– Kultur är på många sätt svårare att förändra och innebär en större utmaning än en strukturförändring. Att få 330 chefer och över 6 000 medarbetare att tänka ur ett människorättsperspektiv är inte gjort i en handvändning.
Under projektet kom arbetsgruppen fram till att utgå ifrån rättighetsprinciperna är ett konkret sätt för medarbetare och chefer att förstå vad de behöver göra annorlunda än tidigare. Att lösa olika situationer i den kommunala vardagen med hjälp av rättighetsprinciperna är ett aktivt sätt att förändra kulturen och säkerställa att kommunens verksamheter arbetar mot att uppfylla de mänskliga rättigheterna
– Vi har utöver rättighetsprinciperna också funderat på att lägga till ordet värdighet. Om vi lägger till frågan om värdighet i varje möte med en invånare och inför varje beslut så blir det enklare att se om man gör en sak rätt eller fel.
Man frågar sig helt enkelt: Är det vi nu ska göra, för eller mot denna invånare, värdigt? Man kommer långt med att tänka så, avslutar Helena Rojas.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Tack för att du hjälper oss!
Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar (Anna Lindström, Cecilia Berglin och Björn Kullander) ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen under 2017 och 2018.
I bloggen kommer vi att berätta om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner, landsting och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.
Landstinget i Värmland har de här förutsättningarna på plats, så nu går vi vidare och tar initiativ till en länsövergripande platt form för barnrättsarbetet i hela Värmland.Malin Berglund, ordförande i Demokratiberedningen i Landstinget i Värmland
Policy för lika möjligheter och lika rättigheter i en hållbar Region Kronobergantogs av regionfullmäktige i oktober 2016. I den nya policyn blir regionens ansvar för mänskliga rättigheter tydligt och den används och implementeras i budget och i verksamhetsplaner under 2017 och ska ha fått fullt genomslag 2018.– Bildandet av den nya regionen var ett tillfälle att klargöra ansvaret för mänskliga rättigheter, att de från och med nu ska utgöra grunden för regionens verksamhet och inte vara ett sidoprojekt, säger Susann Swärd, människorätts- och barnrättsstrateg i Region Kronoberg, och den som har lett arbetet med att ta fram policyn.
Kommentarer