Botkyrka jobbar med struktur och kultur

Att tydliggöra på vilket sätt mänskliga rättigheter kan integreras i kommunens styrsystem och samtidigt bli en del av alla medarbetares förhållningssätt, det var två mål som Botkyrka kommun satte upp i SKL:s projekt MR i styrning och ledning.

Två glada kvinnor som håller i en flagga.

Ett tydligt resultat av projektet är att kommunstyrelsen nu har beslutat att den kommunala styrningen och arbetet i kommunen ska genomsyras av rättighetsprinciperna.

För Botkyrka kommun kom SKL:s projekt om mänskliga rättigheter i styrning och ledning helt rätt i tiden av två skäl. Dels hade den politiska majoriteten redan innan beslutat att det var dags att se över kommunens övergripande målstyrning och dels hade man inlett ett arbete med att ta fram jämlikhetsdata för att mäta hur väl kommunen lever upp till alla invånares rätt till bland annat arbete, hälsa, utbildning och delaktighet.

Struktur och kultur

I SKL-arbetet har projektgruppen haft fokus på att få in mänskliga rättigheter i målstyrningen, det vill säga strukturen. Nästa steg efter projektets slut är att utveckla kulturen, det vill säga ledarskap och arbetssätt. Helena Rojas, en av projektets två projektledare berättar:

– Struktur i form av att sätta och följa upp mål handlar om att ha koll på att det vi gör också leder till önskat resultat, medan kultur handlar om arbetssätt och ledarskap.

Samtidigt som SKL-projektet pågick arbetade arbetsgrupper med deltagare från den politiska majoriteten och förvaltningsorganisationen med att ta fram förslag till en ny övergripande målstyrning. Som en del i det arbetet användes ett målsäkringsunderlag för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna utgör en viktig del i arbetet.

Tagit fram verktyg

För att hitta metoder som leder till att de mänskliga rättigheterna sätter sig i kulturen har Helena Rojas vidareutvecklat ett koncept som Botkyrka kommun redan idag använder. Verktyget bygger på workshops där medarbetare och chefer får lösa utmanande situationer och dilemman hämtade ur den egna vardagen. Verktyget, som tagits fram tillsammans med en konsult bygger på rättighetsprinciperna.

– Förändringar går alltid långsammare än man önskar, men genom att arbeta med dilemman som tankesätt blir omställningen till ett människorättsbaserat arbetssätt tydligare, säger Helena Rojas.

– Kultur är på många sätt svårare att förändra och innebär en större utmaning än en strukturförändring. Att få 330 chefer och över 6 000 medarbetare att tänka ur ett människorättsperspektiv är inte gjort i en handvändning.

Fråga om värdighet kan ge riktning

Under projektet kom arbetsgruppen fram till att utgå ifrån rättighetsprinciperna är ett konkret sätt för medarbetare och chefer att förstå vad de behöver göra annorlunda än tidigare. Att lösa olika situationer i den kommunala vardagen med hjälp av rättighetsprinciperna är ett aktivt sätt att förändra kulturen och säkerställa att kommunens verksamheter arbetar mot att uppfylla de mänskliga rättigheterna

– Vi har utöver rättighetsprinciperna också funderat på att lägga till ordet värdighet. Om vi lägger till frågan om värdighet i varje möte med en invånare och inför varje beslut så blir det enklare att se om man gör en sak rätt eller fel.

Man frågar sig helt enkelt: Är det vi nu ska göra, för eller mot denna invånare, värdigt? Man kommer långt med att tänka så, avslutar Helena Rojas.

Skribent

Anna Lindström

Projektledare överenskommelse för mänskliga rättigheter

Avdelningen för ekonomi och styrning

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att få kommentera

Stängd för fler kommentarer

Dela

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar (Anna Lindström, Cecilia Berglin och Björn Kullander) ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen under 2017 och 2018.

I bloggen kommer vi att berätta om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner, landsting och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.

2018-07-04

Bostad först – för bättre hälsa och livskvalitet
Bostad först erbjuder personer som befinner sig i hemlöshet möjlighet till ett eget boende. Tanken är att en bostad är grunden för att kunna ta tag i sin situation i övrigt. Ett rättighetsbaserat arbetssätt med individen i fokus hjälper verksamheten att komma nära brukaren och synliggör sammansatt problematik på individnivå.
Brukardelaktighet är nyckelnEn av de kommuner som arbetar enligt Bostad först är Malmö stad. Modellen bygger på tilliten till att var och en själv vet vad hen behöver. Tillsammans med hyresgästen arbetar Bostad först för att skapa ett långsiktigt och stabilt boende med målet att brukaren ska få ett eget bostadskontrakt. Verksamheten erbjuder kontinuerligt stöd i form av samtal, rådgivning och olika aktiviteter. Man samverkar även med hyresgästens nätverk. Hyresgäst och handläggare inom socialtjänsten upprättar tillsammans en kvarboendeplan som utgår från hyresgästens situation, med egna önskemål och prioriteringar. Personer som omfattas av insatsen görs delaktiga i arbetet på flera olika sätt. Stödinsatser utgår helt från hyresgästens egna önskemål och sker på dennes initiativ.Anita Svantesson, som är sektionschef för Bostad först i Malmö stad beskriver vikten av involverade brukare:”De önskemål den hemlöse själv uttrycker i kontakten med sin handläggare väger tungt. Urval sker sedan genom intervju med Bostad först innan beslut enligt Socialtjänstlagen fattas. En viktig faktor för att få en bostad genom Bostad först är att man är motiverad samt positiv till att ha kontakt med verksamheten varje vecka. Ofta har personen en lång bakgrund i hemlöshet, ofta dessutom besvär med missbruk och/eller psykisk ohälsa.”Den nära kontakten mellan hyresgästen och handläggaren på socialtjänsten lyfts fram som en framgångsfaktor för modellen. Malmö har därför varit noga med att inte överskrida antalet om tio hyresgäster per handläggare, för att kunna tillmötesgå hyresgästernas behov och etablera en nära kontakt.Verksamheten ger ringar på vattnetBostad först är idag en väletablerad och framgångsrik modell för att motverka hemlöshet. De flesta hyresgäster upplever att de har fått ett bättre liv efter att ha fått en bostad genom Bostad först. Många får en bättre hälsa eftersom de har fått möjlighet att uppsöka läkare och tandläkare efter mångåriga bekymmer. Det är även vanligt att hyresgästerna efter en tid återupptar kontakten med sina anhöriga. Det är inte heller ovanligt att den som får bostad via projektet minskar sitt missbruk eller i vissa fall upphör helt efter en tid. Projektet har alltså visat sig ge ringar på vattnet också på andra rättighetsområden än bostad, exempelvis genom bättre hälsa.Malmö stad planerar att under hösten 2018 tillsätta ett brukarråd för att öka de boendes möjlighet att påverka ytterligare. Verksamheten har även sammankopplats med kommunenens uppsökande verksamhet för att nå ut till fler.I augusti publicerar SKL ett antal verksamhetsnära exempel på rättighetsbaserat arbetssätt i praktiken. Malmö stads arbete med Bostad först är en av de verksamheter som presenteras.
Läs mer
2018-06-20

Trygghet för förtroendevalda är en förutsättning för demokrati
Var fjärde förtroendevald uppger att de har utsatts för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt politiska förtroendeuppdrag. Vi behöver göra upp med attityden att lite får man tåla. Faran finns annars att demokratin sätts ur spel om människor avstår från att ta politiska uppdrag eller att ta ställning eller uttala sig i en känslig fråga.
SKL genomför, med stöd från regeringen, en satsning för att stödja kommuner, regioner och landsting. Vi kommer tillsammans att fördjupa kunskaper och utveckla det systematiska arbetet med riskanalyser och att förebygga självcensur. Lagstiftningen måste skärpasKänslan är att hoten tenderar att bli fler och grövre. Uppdraget som politiker bygger på att man kan, vill och vågar engagera sig. SKL har länge efterfrågat en skärpt lagstiftning för det hat och hot de utsätts för. I vår har både demokrati- och stadsministern uppmärksammat olika resultat inom området och uttalat sig om lagstiftning så vi har positiva förhoppningar.Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har på uppdrag av SKL studerat hur hat och hot mot sex kommunstyrelseordföranden ser ut i några svenska digitala miljöer, samt hur de kommenteras i diskussionsforum och kommentarsfält.FOI konstaterar att 20 procent av kommentarerna var av kränkande slag. Kommenterarna består av direkta personangrepp och handlar sällan om den politiska sakfrågan. Hat förekommer betydligt oftare än direkta hot, och kvinnor är mer utsatta än män. Studien visade att de kränkande kommentarer som riktades till kvinnliga kommunpolitiker var både fler till antalet, och dessutom att de var grövre. Det är dessutom enbart kvinnorna som har utsatts för kommentarer som anspelar på sexualitet.”Vi ser mycket allvarligt på resultatet. Studien har gett oss ökad kunskap att använda i vårt fortsatta arbete framöver”— Lena Langlet, samordnare för demokratiområdet på SKLUtsatthet kan leda till självcensurNär förtroendevalda utsätts för hat, hot och våld som leder till att de påverkas i sitt beslutsfattande är det ett allvarligt hot mot vår demokrati. För att undersöka hur beslutsfattandet påverkas av hot och har SKL genomfört en kortanalys kring självcensur i samarbete med BRÅ.Politikernas trygghetsundersökning visar att var femte förtroendevald någon gång har censurerat sig själv. Det kan handla om att den förtroendevalda tvekar inför ett beslut eller åtgärd, att hen har påverkats att fatta ett annat beslut eller har undvikit att engagera sig i en specifik fråga. Också i frågan om självcensur är kvinnor mer drabbade än män, och åldersgruppen under 39 år är mer drabbade än äldre förtroendevalda. Vid upprepade händelser av utsatthet stiger censuren ytterligare – var tredje förtroendevald som har sådana erfarenheter har någon gång valt att censurera sig själv.När hot och hat får konsekvenser på beslutsfattandet utgör det ett hot mot vårt demokratiska system, vi behöver utveckla såväl riskanalyser som andra metoder för att förtroendevalda ska känna sig trygga i sitt demokratiska uppdrag. — Anna-Lena Pogulis, projektledare SKL.SKL:s arbete fortsätterSKL fortsätter sitt arbete med bland annat genom att stötta kommuner, regioner och landsting där förtroendevalda utsätts. SKL erbjuder bland ett telefonstöd till tjänstepersoner som i sin tur ger stödet till förtroendevalda lokalt. Dessutom genomförs webbinarium med inbjudna gäster utifrån teman.. Nästa tema är den 28 augusti och handlar om olika former av stöd till förtroendevalda, Borås kommun och Brottsofferjouren kommer att vara gäster.
Läs mer
2018-06-13

Normer kan stå i vägen för rättigheter
Det står ingen skylt utanför ungdomsmottagningen som säger att killar inte är välkomna. Det behövs inte. De flesta går inte dit i alla fall. Betyder det att killar inte har frågor om relationer, sex och preventivmedel? Att de aldrig behöver gå och testa sig, eller behöver någon att prata med när de mår dåligt?
Så är det naturligtvis inte. Organisationen MÄN:s stödchatt Killfrågor.se får tusentals frågor, för att ta ett exempel. Behovet finns. Ändå går killarna inte dit.Stärka tillgången till rättigheterJag blir lite brydd ibland när det sägs att ”vi måste stärka den eller den gruppens rättigheter” eller ”alla människor i samhället ska ha samma rättigheter”. Alla konventioner har en bestämmelse som säger att rättigheterna som uttrycks i den gäller alla, oavsett faktorer som kön, etnicitet, religion etc. I formell mening har alla människor redan samma rättigheter.Det vi menar är förmodligen att vi måste stärka människors tillgång till sina rättigheter. En rättighet som inte förverkligas är bara en tom föreställning som blir hängande i luften.Dödligheten är högre bland män
- Om rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet, är det då ett rättighetsproblem att killar inte går till ungdomsmottagningen?
- Är det ett rättighetsproblem att mer än dubbelt så många män som kvinnor tar livet av sig, att många fler män än kvinnor dör i olyckor i trafiken, på sjön, i arbetslivet?
- Att tre gånger fler män än kvinnor dör i alkoholrelaterade sjukdomar?
- Att dödligheten är högre bland pojkar och män än bland flickor och kvinnor i alla åldrar upp till 80 år?
Ja, jag vill hävda att det är ett rättighetsproblem. Människor styrs och påverkas inte bara av lagar och förordningar, utan också av föreställningar om hur vi ska vara som flickor och pojkar, som kvinnor och män.Det är normer som formar oss från första andetaget till det sista. Och det är normer som kan stå i vägen för att vi ska få tillgång till våra rättigheter. Det är normer som till exempel hävdar att män ska vara starka, självständiga och prestationsinriktade. Det är normer som bidrar till mäns risktagande och gör oss dåligt rustade att ta ansvar för vår fysiska och psykiska hälsa.Fokus förändra mansnormerSKL har under två år drivit en särskild satsning på män och jämställdhet, med ett fokus på hur förändrade mansnormer kan ge stora vinster både för enskilda individer och för samhället i stort. Många av de här förändringarna har betydelse för mäns hälsa, vare sig det handlar om utbildning, att vara förälder, att välja yrkesbana, eller att få möjlighet att ta ansvar för sin egen hälsa.I spellistan Röster om manlighet på Youtube har vi samlat femton filmer som visar hur kommuner och landsting kan arbeta för att bidra till säkerställa mäns tillgång till sina rättigheter, genom att utmana och förändra normer för manlighet.Röster om manlighet, YouTubeI SKL:s webbutik hittar du flera skrifter och rapporter om förändringsarbete med maskulinitet i fokus, inom psykisk hälsa, skolan, föräldraskap och våldsförebyggande arbete.Skrifter om maskulinitet och jämställdhet
Läs mer
2018-06-04

Region Jönköpings län jobbar med delaktighet för rätt vårdkvalitet
Det händer en hel del på MR-området i Region Jönköpings län. Regionen har antagit ett program för hållbar utveckling för 2017-2020, och som ett led i arbetet involverades drygt 200 medarbetare i att komma med förslag och sätta upp mål. På verksamhetsnivå använder regionen patientdelaktighet för rätt vårdkvalitet.
Social hållbarhet är en avgörande framgångsfaktorGenom att medarbetarna involverades i visionsarbetet fick regionen in över 800 förslag på hur hållbarhetsarbete kan bedrivas i framtiden. Fyra särskilda framgångsfaktorer står i centrum för arbetet: vi är klimatsmarta, vi använder våra resurser klokt, vi är socialt hållbara, och vi bidrar till en sund livsmiljö. Utifrån dessa arbetar regionen systematiskt med mål och mätetal, både för uppföljning, utvärdering och för vägledning i det fortsatta arbetet.Området för social hållbarhet omfattar en rad mänskliga rättigheter. Det handlar om mångfald, tillit till samhället, jämlik hälsa och inflytande. Konkret berörs frågor som allas rätt till sjukvård, likabehandling, goda arbetsvillkor för regionens anställda och ett meningsfullt liv.Lärcafé – ett forum där patienterna styr innehålletDet är vanligtvis hälso- och sjukvården som förmedlar kunskap och patienten som tar emot. En del medicinsk information är givetvis obligatorisk, men hur är det med alla andra funderingar som följer med en diagnos? Det är inte säkert att vårdpersonalens förväntningar om vad vårdtagarna vill veta alltid stämmer överens med vad patienten faktiskt funderar över.Lärcafé är en modell för att vända på det hela och sätta individens behov i fokus. Gruppträffar där patienternas frågor styr innehållet anordnas. Erfarna patienter och närstående bidrar med erfarenhetsbaserad kunskap och hälso-och sjukvårdspersonal med fackkunskap. Samspelet är centralt och genom ömsesidigt kunskapsutbyte genereras ny kunskap som kan komma till nytta för alla parter. Där det kommer fram att kunskap saknas bjuds experter in för att möta gruppens behov. I Region Jönköpings Län har modellen använts med framgång för bl.a. Parkinsons sjukdom, förmaksflimmer och depression.Involverade patienter och anhöriga kan vara en stor tillgång i vården. Delaktighet hjälper till att identifiera hur behoven ser ut, och utifrån dessa kan regionen prioritera och utforma rätt insatser. Ett rättighetsbaserat arbetssätt hjälper till med rätt satsningar och rätt kvalitet. Organisationen utgår ifrån individens behov, istället för att individen ska anpassa sig efter organisationen.Program för hållbar utbveckling 2019 - 2020, Region Jönköpings län (PDF, nytt fönster)
Läs mer
2018-05-23

Sverige ska bli bäst i världen på hållbar utveckling
Delegationen för Agenda 2030 har till uppdrag att arbeta för FN:s mål för hållbar utveckling. Ambitionsnivån är hög – Sverige ska vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030. Utmaningarna är globala, men lösningarna är lokala. Kopplingen till mänskliga rättigheter är stark. Delegationens slutbetänkande kommer i mars 2019.
Arbetssättet känns igen från Mänskliga rättighetsområdet (MR)FN har identifierat ett antal globala mål för hållbar utveckling – utmaningar för att världen ska utvecklas i en önskvärd riktning. Inom de 17 utvecklingsmålen finns 169 delmål identifierade. Enligt Danish Institute for Human Rights (DIHR) är 155 av dessa kopplade till mänskliga rättigheter.Utan mänskliga rättigheter, ingen hållbar utveckling – och vice versa.- Birgitte Feiring, DIHRLäs vidare om kopplingen mellan MR och Agenda 2030 - du kan laborera själv (guide, engelska)Utöver den tydliga kopplingen mellan MR och den stora merparten av utvecklingsmålen i sak, känns förhållningssättet till Agenda 2030 igen från rättighetsområdet. Agendan är universell och riktar sig till alla världens länder; ansvaret och genomförandet är gemensamt. Målen är integrerade och odelbara, vilket innebär att inget mål får nås på bekostnad av ett annat. Ingen ska lämnas utanför, utan agendan ska genomföras med särskild hänsyn till de samhällen och människor som har sämst förutsättningar.Den svenska delegationen för Agenda 2030 prioriterarMålen i Agenda 2030 är ingenting som ska läggas utanpå ordinarie arbete – de ska arbetas in i befintliga strukturer, från global till lokal nivå. Detta ställer stora krav på regioner, landsting och kommuner. Den svenska Agenda 2030-delegationen har till uppgift att stödja och stimulera genomförandet av utvecklingsmålen i Sverige och ge förslag till en övergripande handlingsplan.Målet är att Sverige ska vara världsledande när det gäller hållbar utveckling, men det är skillnad på att vara bäst i världen och att göra det som är bäst för världen.I sitt arbete har delegationen identifierat ett antal prioriterade områden utifrån en nulägesbeskrivning av hur Sverige ligger till när det gäller samtliga 17 mål. Slutsatsen är att Sverige bör satsa på att arbeta för ett jämlikt och jämställt samhälle, hållbara städer, en samhällsnyttig och cirkulär ekonomi, ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller, hållbara och hälsosamma livsmedel och stärkt kunskap och innovation. Ett flertal av FN:s utvecklingsmål omfattas av dessa prioriterade områden.Delegationens arbete med Agenda 2030Globala målen på FN:s utvecklingsprogram UNDP
Läs mer
2018-05-16

Raoul Wallenberg Academy, RWA, vill uppmuntra unga att göra skillnad
Raoul Wallenberg bidrog med mod, kunnighet, organisationsförmåga, och uppfinningsrikedom till att rädda tiotusentals undan förintelsen. RWA arbetar i hans anda utifrån egenskaperna empati, civilkurage, ledarskap och samverkan för att stödja unga i att hitta modet att göra skillnad.
Skolans arbete – en förutsättning för demokratiDet arbete som bedrivs lokalt ute i landets skolor utgör en grundsten i det långsiktiga arbetet för en stark demokrati. Barn och unga med intresse för och medvetenhet kring mänskliga rättigheter växer upp till vuxna som värnar demokratin.Vilka egenskaper kännetecknar en positiv samhällsförändrare?Raoul Wallenberg Academy vill hjälpa kommuner att konkretisera skolans demokratiuppdrag, bland annat genom utbildningar och skolmaterial. Akademin bedriver även kommunsamarbeten för att fördjupa kunskapen om de mänskliga rättigheterna, odla handlingskraft, civilkurage och ta vara på kraften i positiva förebilder och gemenskaper.
Läs mer
2018-05-08

Radikal förändring av ledsagarservice
Förändra radikalt var ett projekt för att skapa ”annorlunda, bättre och billigare” tjänster med brukare i fokus. Brukarna av ledsagarservice i Laholms kommun upplevde att insatsen saknade flexibilitet. Kommunen satsade därför på förbättring med en radikal lösning som både ökade livskvaliteten för brukarna och blev billigare.
2015 släppte Laholms kommun ledsagarservicen fri. I intervjuer med brukarna hade man förstått att det vanliga sättet att handlägga ledsagning innebar långa väntetider, vilket i sin tur gjorde det svårt att gå på en speciell konsert eller ”spontant” gå på bio veckan efter ansökningen. Många brukare kände sig också tvungna att ständigt använda upp sin tilldelade ledsagartid, eftersom man visste att den annars minskades ner.Projektet diskuterade med några brukare: skulle deras situation bli bättre om timmarna blev helt fria? Brukarna var förvånade: kunde man göra så?Projektet bestämde sig för att prova på en mindre grupp. Utan gränser för hur många ledsagartimmar varje brukare skulle tilldelas, och med ett löfte om att ledsagningen inte skulle minskas om man inte använde ett visst antal timmar.Kristina Isaksson var en av två projektledare från Laholms kommun:
—Först visste vi inte alls hur det skulle gå, tänk om alla i testgruppen skulle boka ledsagning hela tiden? Så blev det inte, men ledsagartimmarna ökade något. Samtidigt minskade handläggningstimmarna för personalen med motsvarande summa, till och med lite mer, så tjänsten blev faktiskt både bättre och billigare.Vad har hänt sedan projektet avslutades?—Vi har fått mycket uppmärksamhet kring vårt sätt att hantera ledsagarservice och i och med det intervjuades brukare som var otroligt positiva. FUB (Föreningen utvecklingsstörda barn och unga) är väldigt stolta och malliga för att vi har gjort på detta sätt. De sprider stoltheten vidare i sina kretsar och berättar vilket bra samarbete de har med tjänstemännen. Vi fortsatte testet till november 2015, därefter togs beslut i socialnämnden att fullt ut implementera tjänsten från 2016. Det är väldigt många kommuner som hör av sig och vill vetta hur vi har gjort och hur det gick. Bland annat Jönköping och Trollhättan som båda håller på att implementera friare ledsagarservice.Fortsätter ni att jobba med tjänstedesign?—Ja, det gör vi, och jag rekommenderar arbetssättet till andra, men det behövs utbildning och träning. Vi har gått ”all in” från 2018. Alla chefer i socialtjänsten och alla de högsta cheferna inklusive kommunchefen har fått en tvådagars utbildning som vi köpt in via SKL. Vi har i dagsläget utbildat 60 personer. Och jag och en kollega har handledning i tjänstedesignprojekt. Vi har identifierat fyra projekt i vår verksamhetsplan och de ska använda tjänstedesignmetoder.
Läs mer
2018-04-24

Klippans kommun kraftsamlar mot diskriminering
Klippan har 2018 påbörjat ett systematiskt arbete mot diskriminering och för lika rättigheter. De ser över styrdokument, gör en tillgänglighets-inventering av kommunens lokaler och skickar de anställda på en grundläggande utbildning om diskrimineringslagen kopplat till värdegrund och verksamhet.
Rättighetsbaserat förhållningssätt vid kartläggningsarbeteEn omfattande kartläggning ligger till grund för rättighetsarbetet.Det är inte bara vid val av åtgärder, insatser, eller i den faktiska verksamheten som MR-perspektivet spelar roll. En lika viktig del av det rättighetsbaserade arbetet är kartläggningsfasen. Vem får vara med och identifiera problemet? Missar vi någon målgrupp eller fråga?Klippans kommun tog stöd i tre av de grundläggande principerna för rättighetsbaserat förhållningssätt:
- Icke-diskriminering,
- deltagande,
- transparens.
De genomförde en nulägesanalys av arbetet för mångfald, inkludering, lika rättigheter och anti-diskriminering. Genom att låta MR-principerna genomsyra allt arbete tillåts människor komma till tals oavsett identitet eller position. Kommunanställdas och invånares upplevelser och åsikter präglar analysen och arbetet framåt, och genom att kommunicera och återkoppla fortlöpande skapas transparens och tillit.Klippans rättighetsstrateg Love Hetz berättar om satsningen:—Det är ett ambitiöst grepp som Klippans kommun tar kring frågorna och när vi nu strategiskt arbetar vidare utifrån kartläggningen så tror jag faktiskt att vi kan komma närmre ett Klippan där en lever och verkar med lika rättigheter och möjligheter.Jämlikhet skapar attraktivitetKartläggningen ringar in ett antal problemområden i kommunen, bland annat upplevd diskriminering. För att få bukt med detta kommer de bland annat genomföra utbildningssatsningar för kommunens 1 500 anställda under 2018. Förmåga att tillgodose invånarnas mänskliga rättigheter utan att diskriminera hänger samman med kommunens attraktivitet för bosättning och som arbetsgivare. Ett rättighetsbaserat förhållningssätt medför inte bara förtjänster i form av ökad tillgång till de mänskliga rättigheterna, utan resulterar också i andra goda värden.Genom att arbeta rättighetsbaserat kan Klippan vinna ökad tillit genom transparens och förbättrad rättssäkerhet genom likabehandling. Dessutom kan man med hjälp av ett tydligt icke-diskriminerande förhållningssätt bli en mer attraktiv arbetsgivare.
Läs mer
2018-04-18

Att synliggöra människorna och behoven bakom siffrorna
Det är lätt att hamna i föreställningen att budgetering är något neutralt som inte handlar om rättighetsarbete. Faktum är att hur offentliga medel fördelas mellan grupper och prioriteringsområden i allra högsta grad påverkar tillgången till mänskliga rättigheter.
Jämlik resursfördelningI flera år har det talats om så kallad Gender budgeting, som går ut på att klargöra hur offentliga resurser fördelas mellan kvinnor och män och vilka effekter detta får utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv.Gender budgeting är ett verktyg för att förhindra diskriminering och åstadkomma en rättvisare fördelning. Detta mot bakgrund av insikten att budgetering i många fall har gjorts med framförallt mäns behov, aktiviteter och prioriteringar i fokus.Gender budgeting (Jämställ.nu)Att synliggöra mer och flerMR-perspektivet hjälper oss att få syn på det faktum att vi påverkas av fler faktorer än enbart könstillhörighet. Human Rights budgeting, som i viss mån kan ses som en vidareutveckling av Gender budgeting, tar fasta också på andra aspekter.Att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget kommer därmed att handla om att klargöra och diskutera hur pengar fördelas mellan olika grupper utifrån exempelvis socioekonomisk tillhörighet. I och med detta aktualiseras frågor om bland annat hur vi prioriterar satsningar mellan olika bostadsområden i en kommun.Budgetering med MR i åtankeDet huvudsakliga syftet med att tillämpa ett MR-perspektiv på budgetarbetets alla steg är att möta invånarnas faktiska behov, och att göra detta på ett sätt som inte osynliggör eller missgynnar utan istället motverkar ojämlikhet.Kännetecknande är att Human Rights budgeting utgår ifrån grundläggande mänskliga behov och att invånarna involveras i största möjliga utsträckning, särskilt när det gäller att utveckla mål och prioriteringar för utgifter och pengar. Transparens är en grundläggande princip, precis som i allt rättighetsbaserat arbete.För att följa upp arbetet och för att på ett systematiskt sätt kunna bedöma människors behov kan vi med fördel ta stöd i MR-indikatorer. Ett första steg som tjänsteperson kan vara att tillämpa ett MR-perspektiv när underlag till den egna verksamhetens budgetberedning ska tas fram.Human rights budgeting i Jackson MississippiHuman Rights budgeting på National Economic and Social Rights Initiative
Läs mer
2018-04-11

Globala trender för hållbara städer
Martha Davis är professor vid Northeastern School of Law i Boston och aktiv vid Raoul Wallenberg institutet. Vi bad henne att bidra med en spaning på globala trender på människorättsområdet. En tydlig utveckling är att enskilda städer tar allt större ansvar för sociala frågor, mänskliga rättigheter och hållbarhetsmål.
Trygghet för flyktningar och migranterDen som kommer till ett land som flykting eller saknar medborgarskap befinner sig i många fall i en situation som innebär en risk för att mänskliga rättigheter inte tillgodoses eller rentav kränks. Sanctuary Cities är ett initiativ av städer i framförallt Nordamerika och Europa för att värna grundläggande mänskliga rättigheter för flyktingar och migranter, så att även de som är mest utsatta vågar anmäla brott de utsatts för eller skicka sina barn till skolan.Läs en kortare intervju med Martha Davis om Sanctuary Cities (RWI, engelska)Nätverk för självförsörjande urbana miljöerPå hållbarhetsområdet lyfter Davis fram ett globalt nätverk av städer som vidtagit steg för att i allt högre grad bli självförsörjande och minska sin klimatpåverkan drastiskt. Där stater och regeringar sänker ambitionsnivån kan den höjas lokalt för att klara hållbarhetsmål.Fab Cities har lagt ribban högt och satsar på att vara självförsörjande som städer år 2054. Ännu har ingen svensk stad anslutit sig till nätverket.Läs vidare om Fab CityArbete som förbättrar tillgången till mänskliga rättigheter bedrivs på olika sätt och med olika etiketter. Det kallas inte alltid för rättighetsarbete, men tydligt är att initiativ inte saknas på området!
Läs mer