Föräldrar på lika villkor

”Jämställt föräldraskap – för barnets bästa” är ett nu avslutat projekt inom mödra- och barnhälsovården i Skåne. Tanken var att tidiga insatser för jämställt föräldraskap kan minska de sjukskrivningar som i hög grad drabbar kvinnliga föräldrar. Slutsatserna, som främst riktar sig till medarbetare inom mödra- och barnhälsovården, har nu samlats i en praktisk metodbok.

Ida Ivarsson är psykolog och var en av tre projektledare. Hon berättar:
– 45 medarbetare från nio verksamheter inom mödra- och barnhälsovården (barnmorskemottagningar, barnavårdscentraler och familjecentraler) i Skåne rekryterades för att delta i ett pilotprojekt. Pilotdeltagarna fick en introduktion till ämnet och ett pilotmaterial; en pärm med fakta, reflektionsfrågor och praktiska tips och övningar. Under pilotprojektets gång skulle medarbetarna använda och utvärdera materialet, ge feedback på vad som fungerade bra och mindre bra och komma med förslag på hur materialet kunde förbättras. De fick också stöd av handledarna för att komma igång med att använda materialet och reflektera över det.

– Pilotprojektet avslutades med att alla pilotdeltagare samlades under en dag för att utbyta erfarenheter och dela med sig av tips och lärdomar. Med pilotdeltagarnas feedback som grund utformades ett metodmaterial som kan användas för att diskussion och reflektion kring ämnen som ansvarsfördelning, föräldraledighet och normer kring föräldraskap och kön i föräldragrupper.

Vad tyckte deltagarna om projektet?
– Många deltagare pratade vid uppföljningen om att projektet lett till insikter som de upplevt ändrat deras bemötande, att de fått en ny blick eller nya ”glasögon” att använda i mötet med familjerna. Flera berättade om att det till en början var en ganska jobbig process att få dessa nya glasögon på sig, men att det är något de i efterhand är glada över.

Kommer arbetet att få någon fortsättning?
– Projektet är nu avslutat och metodmaterialet förvaltas av Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum kvinnohälsa i Region Skåne. Metodmaterialet kommer att användas i samband med utbildningar i mödra- och barnhälsovården. Andra län har visat intresse för att beställa in och använda materialet men ingenting är klart kring detta ännu.

Fakta om projektet

Projektet drevs i regi av Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum kvinnohälsa i Region Skåne. Det finansierades av Region Skånes sjukskrivningsprojekt. De metoder som utvecklades i pilotprojektet finns samlat i ett metodmaterial. Delar av det går att skriva ut. Vill du veta mer?

Jämställt föräldraskap – för barnets bästa

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300







    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar (Anna Lindström, Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander) ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 2019.

    I bloggen kommer vi att berätta om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.

    • 2019-02-12
      En man som står upp och ett barn som ligger ned.
      Lärande samtal om barnets rättigheter - nytt material från SKL
      Barnkonventionen blir svensk lag 2020. För att öka kunskapen om barnets rättigheter har SKL tagit fram ett stödmaterial för den som vill fördjupa sig. Materialet hjälper dig att reda ut begreppen och få kunskap om barnets rättigheter i barnkonventionen.
      När barnkonventionen blir svensk lag den 1 januari 2020 ska rättigheterna tillämpas som en vanlig lag.Mänskliga rättigheter gäller även barn, och i stor utsträckning sker tillämpningen av rättigheterna i offentlig verksamhet. Ta del av det nya stödmaterialet som består av:
      • Nio filmer,
      • powerpointpresentation med talarmanus,
      • ett antal diskussionsfrågor, samt
      • förslag på litteratur för den som vill fördjupa sig.
      Stödmaterial: Lärande samtal om barnets rättigheterI filmerna samtalar Karin Lindström, SKL, med Elizabeth Englundh, SKL, om barnets rättigheter. Fördjupningsmaterialet omfattar bland annat följande delarDärför ska vi arbeta med barnets rättigheterDet finns flera anledningar till att vi ska tillämpa barnets rättigheter i offentlig verksamhet. En ratificering innebär ett juridiskt åtagande att följa konventionens bestämmelser.Barn är och fullvärdiga rättighetsbärare och ska betraktas, bemötas och behandlas som sådana. Detta ställer bland annat krav på delaktiggörande.Regionalt och lokalt beslutsfattande
      • Kan en stat bli straffad om den inte lever upp till barnkonventionen?
      • Hur vet svenska staten att Sverige är på rätt väg?
      • Hur följer FN-kommittén för barnets rättigheter upp staternas tillämpning av rättigheterna?
      Att starta ett aktivt barnrättsarbeteForskning och beprövad erfarenhet visar att det finns en rad faktorer som spelar roll för en lyckosam implementering. Exempel på det är att det finns ett beslut på högsta nivå om att arbeta med rättigheterna och att det finns en samordnande funktion.Barnperspektiv, barnrättsperspektiv och barnets perspektivI arbetet med barnets rättigheter har det utvecklats en diskussion om olika barnperspektiv. Begreppen barnperspektiv, barnets perspektiv, barnrättsperspektiv och barnsyn har olika innebörd och kan tolkas på olika sätt.
      Läs mer
    • 2019-01-31
      Illustration av en instrumentpanel med en ratt och instrument.
      Så här syns mänskliga rättigheter i Mölndals stad
      Kommuner har ett ansvar att främja, respektera och skydda mänskliga rättigheter. Mölndals stad har granskat och analyserat det arbete som bedrivs på området genom en översyn av kommunens policy- och styrdokument.
      Mölndals stad är en av de sju kommuner som under 2018 deltog i SKL:s MR-nätverk för kommuner. Nätverket tar sin utgångspunkt i SKL:s så kallade MR-plattform, som berör kommunens roll som samhällsaktör, demokratiaktör, välfärdsaktör och arbetsgivare. Syftet var att nätverket skulle bidra med kunskap och inspiration, diskussion och erfarenhetsutbyte. Mellan de gemensamma träffarna har deltagarna arbetat på hemmaplan med insatser i lokala processer och där använt SKL:s MR-plattform som stöd.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom MRPå spaning efter MR i styrdokumentenMölndals stad har granskat och analyserat det egna arbetet med mänskliga rättigheter i en ny rapport. Den insats som har gjorts i Mölndal är presenterad utifrån en kommuns roller så som de beskrivs i MR-plattformen: rollen som välfärdsaktör och rollen som samhälls- och demokratiaktör.För att undersöka det MR-arbete som bedrivs i kommunen har Mölndal granskat några policy- och styrdokument med hjälp av ett antal frågor till stöd för inventering och analys. Frågorna undersöker om mänskliga rättigheter uttalas i dokumenten och om eller hur de sex MR-principerna - delaktighet, inkludering, jämlikhet, icke-diskriminering, transparens och ansvar - hanteras i dokument eller processer.Tydligt fokus på delaktighetMölndals stads granskning omfattade tre olika styrdokument och en process.­— En slutsats är att även om mänskliga rättigheter inte uttalas direkt, så lyfts MR-relaterade begrepp och värden ändå fram alla i de granskade dokumenten, berättar Hillevi Funck, folkhälsoplanerare.Av de sex MR-principerna är det delaktighet som syns tydligast. Rent konkret handlar det exempelvis om att stadens vision slår fast att utveckling ska ske i dialog med mölndalsborna. Ett visst överlåtande ansvar ska ske genom medborgardialog.Principerna om jämlikhet, icke-diskriminering, transparens och ansvar syns mer sparsamt i dokumenten men saknas inte helt. Deras närvaro handlar bland annat om att uppmärksamma skillnader i olika gruppers livssituationer och om att dokumenten har en tydlig avsändare.
      Läs mer
    • 2019-01-25
      Rättighetsreportrarna - illustration människor
      Rättighetsreportrarna lär unga om mänskliga rättigheter
      Rättighetsreportrarna är ett upplevelsebaserat läromedel för årskurs 7-9 samt gymnasiet, som har till syfte att lära unga om mänskliga rättigheter och ungas rätt att påverka. De granskar elever sin skola utifrån FN:s barnkonvention genom att intervjua skolpersonal, politiker och elever. 
      De som intervjuas får ge sin bild av hur de mänskliga rättigheterna efterlevs på skolan. För att komplettera bilden kan de elever som agerar rättighetsreportrar även använda sig av tillgänglighetskartläggningar, trygghetsundersökningar och likande för att undersöka olika rättighetsområden.Reportrarna kan också välja att intervjua de som är ansvariga för att elevers mänskliga rättigheter respekteras och uppfylls – exempelvis rektor, tjänstepersoner i kommunen och lokala politiker. Resultaten av reportrarnas granskning sammanställs sedan i en tidning som kan spridas både inom skolan och till tjänstepersoner och förtroendevalda i kommunen. På så sätt får ansvariga kunskap direkt från de som berörs om hur situationen för de mänskliga rättigheterna ser ut på skolan.Rättighetsreportrarna är ett Arvsfondenprojekt som har tagits fram i samarbete mellan MR-piloterna, elever och pedagoger på skolor i Västsverige, läromedelsproducenten Lin Education, Göteborgs universitet och Göteborgs stad.Avstamp i rättighetsbaserat arbetssättArbetet med rättighetsreportrarna tar sitt avstamp i FN:s kriterier för ett rättighetsbaserat arbetssätt. I detta arbetssätt har målgruppens (i detta fall barn och ungas) delaktighet en central betydelse. Delaktighetsperspektivet har även genomsyrat läromedlets utvecklingsprocess, då elever fick komma med idéer och synpunkter kring innehållet och testa konceptets tema och form. På så sätt bidrog målgruppen till utformningen av rättighetsreportrarna som läromedel.Rättighetsreportrarna är ett helt kostnadsfritt läromedel för skolor att använda. Elever som granskar sin skola kan markera den på den så kallade rättighetskartan på rättighetsreportrarna.se. på så sätt synliggörs skolor där granskningar har genomförts – och förhoppningsvis blir fler elever inspirerade att starta redaktioner.
      Läs mer
    • 2018-12-19
      Illustration med människor och ett hyreshus.
      Stöd till kommuner för demokratisk lokaluthyrning
      Måste en kommun upplåta sina lokaler till alla som vill hyra, eller finns det utrymme för att säga nej? SKL har tillsammans med Center mot våldsbejakande extremism tagit fram en skrift med goda råd för att navigera med demokratiaspekten i åtanke.
      Sveriges kommuner spelar en viktig roll för att skapa goda förutsättningar för ett rikt kulturliv och idrotts- och fritidsaktiviteter för barn och unga, och i många kommuner finns också en uttalad politisk ambition att kommunens lokaler ska användas så mycket som möjligt, istället för att stå tomma. De flesta kommuner upplåter därför emellanåt sina idrottsanläggningar, skolor, föreläsningssalar, teatersalonger och andra samlingssalar, för olika sammankomster.Hjälp att reda ut begreppenSveriges Kommuner och Landsting (SKL), har med stöd av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) tagit fram en skrift för att reda ut begreppen och beskriva de förutsättningar och principer som gäller enligt lag, vid uthyrning och upplåtelse av kommunala lokaler.Råd vid lokaluthyrning. Demokratiska aspekter vid nyttjande av kommunala lokaler, webbutikDetta innebär att många kommuner sedan länge har behövt ta ställning till hur de ska agera när olika extrema eller våldsbejakande organisationer vill använda deras lokaler. Det har kunnat gälla till exempel motorcykelgäng eller representanter för vit makt-miljön. Idag finns dessutom även andra uttalat våldsbejakande organisationer, som ibland önskar hyra lokaler av kommunen, för kortare eller längre tid.Krav på likabehandling, opartiskhet och grundläggande MRVad är det som gäller, när extremistorganisationer av olika slag vill hyra lokaler av kommunen? Exempelvis finns det i regeringsformen (RF) krav på att kommuner i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet, enligt regeringsformen ska dessutom var och en gentemot det allmänna garanteras yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet.Kommunallagen kräver också att kommunen ska behandla sina invånare lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Kommuner måste därför göra ett principiellt ställningstagande som ska gälla vid all uthyrning och upplåtelse, så alla potentiella användare behandlas lika.
      Läs mer
    • 2018-11-21
      Ungdomar på en tågstation.
      FN:s kommitté mot rasism kommenterar Sveriges arbete
      Committee on the Elimination of Racial Discrimination (CERD) övervakar hur FN:s konvention för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering efterlevs. Sverige avrapporterar regelbundet, varpå CERD lämnar rekommendationer och betänkligheter. Senaste kommentaren om Sveriges arbete på området kom våren 2018. 
      Stater som ansluter sig till FN:s kärnkonventioner åtar sig att med jämna mellanrum granskas av de kommittéer som är kopplade till konventionerna. Sverige har ratificerat FN:s konvention för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, lämnade in den senaste avrapporteringen under 2017, och fick under våren ta del av CERD:s rekommendationer. Dessa behandlar hur Sverige bör arbeta vidare med avskaffandet av rasdiskriminering.Arbete för minoriteters rättigheter prioriterasSverige uppmanas att arbeta för att eliminera förekomsten av hatbrott mot etniska och religiösa grupper och för att motverka diskriminering av minoriteter. Kommittén rekommenderar Sverige att se över olika gruppers faktiska tillgång till rättigheter som rör exempelvis utbildning och bostadsmarknad. CERD uppmärksammar att bland annat samer, romer, afro-svenskar, judar och muslimer utsätts för diskriminering, hot och våld, och uppmanar Sverige att vidta åtgärder mot detta.Särskild oro uttrycks för förekomst av brandattentat mot moskéer och flyktingboenden, och för organiserade rasistiska och extremistiska organisationer. Sverige kritiseras för att organisationer som bygger på- och uppmanar till rasism inte har förbjudits.CERD efterfrågar en svensk MR-institutionSverige har under flera år kritiserats från internationellt håll för att inte ha en oberoende nationell MR-institution. Frågan lyfts fram även i CERD:s senaste rekommendationer och inrättandet av en oberoende MR-institution utreds just nu.FN:s kommitté mot rasism är inte enbart kritisk, utan ger även Sverige beröm för bland annat det arbete som bedrivs mot diskriminering, för den nationella handlingsplanen mot rasism och hatbrott som antogs i november 2016, för arbetet mot segregation samt för strategin för romsk inkludering.
      Läs mer
    • 2018-11-08
      Var fjärde förtroendevald utsatt för hot 
      Kvinnor, utlandsfödda och yngre är mest utsatta. Under 2016 utsattes 25% för hot och hat, och under våren har SKL genomfört intervjuer för att samla berättelser. Hot och hat mot förtroendevalda ett allvarligt hot mot demokratin, särskilt om det drabbar grupper oproportionellt. SKL håller ett seminarium på ämnet under MR-dagarna.
      SKL arbetar för ökad trygghet för personer med politiska förtroendeuppdrag. Det handlar bland annat om att tydliggöra ansvar och roller inom respektive kommun, landsting och region både vad gäller rutiner för förebyggande arbete och för att hantera situationen när hot och hat förekommer.Läs vidare om SKL:s förebyggande arbete kring hot, hat och våld mot förtroendevaldaHot och hat påverkar - Intervjuer om förtroendevaldas situation, webbutikenAnna-Lena Pogulis är projektledare för SKL:s kraftsamling på området. Hon berättar att kvinnor i högre grad än män får utstå sexistiska kommentarer, och att hotfulla och hatiska uttalanden till stor del förekommer i digitala miljöer.Då det mesta av hat och hot på internet är anonymt, kan just ovissheten vara mycket obehaglig. Vem vill mig illa? Är det någon jag möter varje dag? Den osäkerheten kan skapa en oro för att vistas på gator och torg.- Anna-Lena Pogulis, projektledare Sveriges Kommuner och LandstingFörtroendevalda ska kunna verka tryggt i sitt demokratiska uppdrag, det är grundläggande för att den representativa demokratin ska fungera. SKL anordnar ett seminarium på temat När hot och hat påverkar förtroendevalda i sitt uppdrag vid årets upplaga av MR-dagarna, fredagen den 16 november kl. 09:00 – 10:00.Årets tema för Mänskliga rättighetsdagarna är rätten till ett liv fritt från våld. MR-dagarna är Nordens viktigaste mötesplats för frågor kring mänskliga rättigheter, lokalt och globalt. Konferensen anordnas sedan år 2000, och går i år av stapeln 15-17 november på Stockholmsmässan. SKL medverkar med fyra egna seminarier.Läs vidare om MR-dagarna, programmet och köp biljett
      Läs mer
    • 2018-10-30
      Två barn som läser en bok tillsammans med en kvinna.
      En arbetsmodell för rättighetsbaserad skola
      UNICEF har tagit fram en ny arbetsmodell för skolan i syfte är att aktivt stärka respekten, skyddet och främjandet av barnets mänskliga rättigheter. Forskning visar att barn som går i skolan i en miljö som genomsyras av deras rättigheter blir mer trygga, mobbning och utsatthet minskar och skolprestationerna ökar.
      Från och med den första januari 2020 är Konventionen om barnets rättigheter inkorporerad i svensk lag. Detta medför höga krav på barnrättsarbetet i verksamheter som skola och socialtjänst, men även vid stadsplanering, i arbetet med miljöfrågor och på området för kultur och fritid.För att hjälpa till att åstadkomma en skola som säkerställer och respekterar barnets mänskliga rättigheter har UNICEF tagit fram en modell som kallas rättighetsbaserad skola (RBS). Arbetet med RBS är internationellt och kan anpassas till lokala förutsättningar. RBS har nu även anpassats till svenska förhållanden.Rättigheterna ska genomsyra skolans visioner, värderingar och praxisRättighetsbaserad skola bygger på fem grundstenar:
      1. Ökad kunskap om Konventionen om barnets rättigheter – för alla på skolan! Elever, skolledning, personal och föräldrar har kännedom om konventionens principer och förstår hur dessa relaterar både till skolmiljön och den egna rollen.
      2. Ökat elevinflytande – barnets åsikter beaktas! Eleverna ges möjlighet att delta i skolans utveckling och uttrycka sig i frågor som berör dem.
      3. Engagemang för sina och andra barns rättigheter – för aktion lokalt och globalt! Eleverna får i samtliga ämnen lära sig mer om barns rättigheter, både för sig själva och för ökad solidaritet med andra.
      4. Rättigheterna praktiseras i verksamheten – tydlig förankring i alla led! Principerna i konventionen präglar de vardagliga kontakterna på skolan, exempelvis de mellan lärare och elever. De används som utgångspunkt för regler och förhållningssätt.
      5. Samverkan – med barnets rättigheter i centrum! Skolan och det omgivande samhället verkar tillsammans för att fånga upp och stärka utsatta elever. Aktörer att samverka med är exempelvis polis, socialtjänst och BUP.
      Goda effekter av rättighetsbaserade skolorKonceptet med rättighetsbaserat förhållinningssätt inom skolväsendet har använts i bland annat Kanada och Storbritannien. Forskning visar på goda resultat inom flera områden. Ett aktivt arbete med RBS bidrar till att skapa trygghet och arbetsro i skolan. Resultaten blir bättre, mobbningen minskar och när eleverna känner sig trygga med de vuxna vågar de berätta om förhållanden som behöver hanteras av sociala myndigheter. Barnen upplever också att de är med delaktiga i skolans arbete och kan påverka i större utsträckning än tidigare.UNICEF:s modell för en rättighetsbaserad skola utifrån barnkonventionenRapport: Evaluation of UNICEF UK’s Rights Respecting Schools Award (PDF, nytt fönster)
      Läs mer
    • 2018-10-17
      Två galda kivnnor som håller i en "regnsbågsflagga" bakom ryggen.
      Goda råd för den kommun som vill inleda ett MR-arbete
      I förra veckan berättade vi om ett verktyg för effektiv kommunikation om mänskliga rättigheter. Vi fortsätter nu med konkreta tips, där några kommuner som arbetar aktivt med MR delar med sig av sina bästa råd till de som vill börja implementera ett rättighetsbaserat arbete. 
      SKL driver tillsammans med sju kommuner ett utvecklingsnätverk där syftet är att stärka det rättighetsbaserade arbetet lokalt. Nätverket har träffats regelbundet sedan i våren 2018, och arbetet utgår bland annat från MR-plattformen.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom MRFörankring i politiken – en framgångsfaktorEtt råd som flera kommuner i utvecklingsnätverket ställer sig bakom är att se till att det finns ett politiskt beslut om att satsa på rättighetsbaserat arbete. Ett politiskt beslut ger tydligt mandat och möjliggör brett genomslag i organisationen. Klargör syftet med att implementera rättighetsbaserat arbetssätt i era verksamheter och skriv ut vad ni hoppas uppnå.Börja arbetet där ni ärNär ni har bestämt er för att arbeta rättighetsbaserat – börja med en kartläggning av er nuvarande situation. Hur ser arbetet ut idag? Identifiera vad ni kan göra bättre, exempelvis vad gäller vilka målgrupper verksamheterna når ut till och hur tillgängliga ni är för invånarna. Klippans kommun i Skåne gjorde en rättighetskartläggning utifrån de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna.Kartläggningsarbetet innebär en möjlighet att formulera en gemensam problembild. Detta ger det kommande arbetet legitimitet och motiverar att resurser används.Läs vidare om Klippan kommuns arbete och inspireras av SKL:s övriga lärande exempel.Mot diskriminering och för lika rättigheter, Klippans kommun (PDF, nytt fönster)Mänskliga rättigheter i praktiken - lärande exempelFira framgångarnaGläds över varje steg framåt i arbetet!Det kan vara bra att redan från start planera in några ”checkpoints” i arbetsprocessen där ni stannar upp och påminner er om vad ni åstadkommit. Fortlöpande reflektion möjliggör dessutom lärande och förbättringsarbete under processens gång. Fundera över vilka som har varit era framgångsfaktorer respektive utmaningar och hur ni kan använda er av insikterna för att komma vidare i arbetet. Använd framstegen för att väcka stolthet inom organisationen!
      Läs mer
    • 2018-10-10
      The FRA premises in Vienna, Austria
      Tio nycklar för en effektiv kommunikation om MR
      EU:s MR-organ Fundamental Rights Agency (FRA) har lanserat ett nytt verktyg till stöd för bättre kommunikation om mänskliga rättigheter. Det handlar om konkreta strategier, som att hänga upp det som kommuniceras på en personlig berättelse eller att bygga på gemensamma värderingar för att få större genomslag.

      EU:s byrå för grundläggande mänskliga rättigheter (MR)FRA inrättades för drygt tio år sedan för att bidra med oberoende och faktabaserat stöd och sakkunskap om mänskliga rättigheter till EU:s institutioner och medlemsstater. Arbetsuppgifterna omfattar exempelvis att genomföra stora undersökningar av läget på olika rättighetsområden inom EU. FRA har bland annat kartlagt minoriteters upplevelser av diskriminering, förekomsten av antisemitism och romers levnadsförhållanden. Man har även genomfört den största undersökningen någonsin om könsbaserat våld mot kvinnor i samtliga EU-medlemsstater. Hela 42 000 kvinnor deltog i den undersökningen.På FRA:s webbplats finns en mängd publikationer på olika rättighetsområden att ta del av. Där publiceras även en årlig rapport om läget för mänskliga rättigheter inom EU.FRA:s publikationerNytt verktyg för att kommunicera MR bättreI september 2018 lanserade FRA 10 keys to effectively communicating human rights. Verktyget, som finns att ladda ner utan kostnad på FRA:s hemsida, omfattar tio nycklar som kan användas för att åstadkomma bättre och tydligare kommunikation på människorättsområdet. Inom varje nyckelområde finns ett antal ”dos and don’ts” – att göra och inte göra, tillsammans med en kort presentation om hur och varför nyckeln bör användas.Nycklarna är utformade för att vara så konkreta som möjligt. Det handlar exempelvis om att lyfta fram den enskilda rättighetsbärarens egen röst istället för att bara tala om statistik. De flesta av oss har lättare att relatera till en personlig historia än till siffror. En annan nyckel är att använda visuella hjälpmedel för kommunikation när det är möjligt, och en tredje är att tilltala människors kärnvärderingar genom att fokusera på de värden som ligger till grund för mänskliga rättigheter. Det kan handla om att lyfta fram gemensamma värderingar som rättvisa eller jämlikhet när vi talar om exempelvis icke-diskriminering eller minoritetsrättigheter.Ta del av alla tio nycklar och ladda ner materialet (engelska)
      Läs mer
    • 2018-09-19
      En man och två kvinnor sitter och samtalar.
      Inkludera medborgarna i de komplexa frågorna
      Att inkludera medborgare och låta dem vara med och påverka beslut, planer och tjänster mellan valen är idag vanlig förekommande bland kommuner, regioner och landsting. När det kommer till de komplexa och potentiellt konfliktfyllda frågorna krävs dock ett fördjupat arbete för att synliggöra fler perspektiv.
      Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2010 arbetat med att stödja ett antal kommuner som arbetat med medborgardialog i särskilt komplexa och konfliktfyllda frågor. Kommunerna har bland annat arbetat med frågor som rör socialt utanförskap, inkludering av nyanlända, stora infrastrukturprojekt och förändringar av skolorganisation med nedläggning av byskolor.En av de viktigaste lärdomarna när det är dags att summera de senaste tre årens arbete är vikten av att nå alla de som är berörda och deras perspektiv på frågan. Det gäller såväl inom kommunen som de utanför, ett arbete som kan liknas vid en detektiv som söker upp alla perspektiv genom ett aktivt och nyfiket utforskande.Är de svåra att nå eller lätta att ignorera?- Anne Tortzen fil. dr och grundare av Center for Borgerdialog.Att föra medborgardialog i komplexa frågorEn av kommunerna som arbetar med medborgardialog i komplexa frågor är Stockholm. I stadsdelen Östberga har kommunen genomfört en medborgardialog om trygghet enlig SKL:s modell. Under flera kvällar har boende och kommunen träffats för att tillsammans arbeta fram trygghetsfrämjade åtgärder. Ett av de förslag som har genomförts är bildandet av ett så kallat allaktivitetshus som invigdes 1 september i år. Allaktivitetshuset skapades bland annat för att skapa mer liv och rörelse i området, för att öka vi-känslan och för att vara en plats där boende kan arrangera aktiviteter och där stadens olika verksamheter kan rymmas.SKL erbjuder just nu utbildningsinsatser i medborgardialog i komplexa frågor kopplat till integration.Östbergas allaktivitetshusUtbildningsinsatser: Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor
      Läs mer

    Prenumeration

    Sidfot