För skolor som vill göra skillnad - Raoul Wallenberg Academys skolprogram Kuben

Att agera mot orättvisor är lika viktigt då som nu som alltid. Skolprogrammet Kuben får unga att reflektera över mänskliga rättigheter. Lärarna får fortbildning, erfarenhetsutbyte och gemenskap. Kuben hjälper skolan att systematiskt arbeta med värdegrundsuppdraget. 

Lastbilen som befinner sig i Kungsträdgården som utställning för RWI:s Kubprogram - för skolor som vill göra skillnad.

Raoul Wallenberg bidrog med mod, kunnighet, organisationsförmåga, och uppfinningsrikedom till att rädda tiotusentals undan Förintelsen. RWA arbetar i hans anda utifrån egenskaperna empati, civilkurage, ledarskap och samverkan för att stödja unga i att hitta modet att göra skillnad.

Gediget demokratiarbete börjar i skolan

Det arbete som bedrivs lokalt ute i landets skolor utgör en grundsten i det långsiktiga arbetet för en stark demokrati. Barn och unga med intresse för- och medvetenhet kring mänskliga rättigheter växer upp till vuxna som värnar demokratin.

Raoul Wallenberg Academy vill hjälpa kommuner att konkretisera skolans demokratiuppdrag, bland annat genom utbildningar och skolmaterial. RWA bedriver även kommunsamarbeten för att fördjupa kunskapen om de mänskliga rättigheterna, odla handlingskraft, civilkurage och ta vara på kraften i positiva förebilder och gemenskaper.

Kuben hjälper till att göra mänskliga rättigheter konkreta

Mänskliga rättigheter kan ibland upplevas som något abstrakt, övergripande och ”långt borta”. Vad innebär egentligen rätten till kulturliv, yttrandefrihet eller fredliga möten? Kubmetoden är ett sätt att ta mänskliga rättigheter från abstrakt till konkret.

Kuben fungerar som en katalysator för att lyfta viktiga frågor som rör allas lika värde.

RWA skickar varje år ut stora stålkuber till utvalda skolor i Sverige och utomlands. I år finns internationella kubskolor i Frankrike, Ungern, USA och Spanien. Varje kub representerar en mänsklig rättighet, och inuti kuben får eleverna fritt gestalta den specifika rättigheten – vad den innebär och hur varje människa kan göra skillnad. Med kuben följer en lärarhandledning med pedagogiskt material. Lärare bjuds in till nätverksträffar som tidigare år har resulterat i samarbeten och mötesplatser som består efter projektets slut.

"En KUb" i Kunskträgården på RWI:s utställning.

Utställning och demokratisummit i augusti 2019

I år har RWA för första gången haft möjligheten att involvera mer än 30 skolor i programmet. Nu befinner man sig i slutskedet för programmet ht 2018/vt 2019. Alla kuber kommer att ställas ut för allmän beskådan i Kungsträdgården 29-31 augusti, i anslutning till Raoul Wallenbergs dag.

I samband med Kubinvigningen kommer en stor demokratisummit arrangeras, med syfte är att utbilda och inspirera unga att engagera sig i den demokratiska debatten och Sveriges föreningsliv. Demokratisummiten kommer att omfatta ett scenprogram och interaktiva miniseminarium. Det kommer även finnas ett engagemangstorg för nätverkande mellan föreningar och ungdomar.

Vill din skola vara med i Kubenprojektet ht 2019/vt 2020?

Det finns fortfarande ett antal platser kvar - gör en intressanmälan till RWI

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300
    Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
    SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar (Anna Lindström, Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander) ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 2019.

    I bloggen kommer vi att berätta om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.

    • 2019-05-15
      Lastbilen som befinner sig i Kungsträdgården som utställning för RWI:s Kubprogram - för skolor som vill göra skillnad.
      För skolor som vill göra skillnad - Raoul Wallenberg Academys skolprogram Kuben
      Att agera mot orättvisor är lika viktigt då som nu som alltid. Skolprogrammet Kuben får unga att reflektera över mänskliga rättigheter. Lärarna får fortbildning, erfarenhetsutbyte och gemenskap. Kuben hjälper skolan att systematiskt arbeta med värdegrundsuppdraget. 
      Raoul Wallenberg bidrog med mod, kunnighet, organisationsförmåga, och uppfinningsrikedom till att rädda tiotusentals undan Förintelsen. RWA arbetar i hans anda utifrån egenskaperna empati, civilkurage, ledarskap och samverkan för att stödja unga i att hitta modet att göra skillnad.Gediget demokratiarbete börjar i skolanDet arbete som bedrivs lokalt ute i landets skolor utgör en grundsten i det långsiktiga arbetet för en stark demokrati. Barn och unga med intresse för- och medvetenhet kring mänskliga rättigheter växer upp till vuxna som värnar demokratin.Raoul Wallenberg Academy vill hjälpa kommuner att konkretisera skolans demokratiuppdrag, bland annat genom utbildningar och skolmaterial. RWA bedriver även kommunsamarbeten för att fördjupa kunskapen om de mänskliga rättigheterna, odla handlingskraft, civilkurage och ta vara på kraften i positiva förebilder och gemenskaper.Kuben hjälper till att göra mänskliga rättigheter konkretaMänskliga rättigheter kan ibland upplevas som något abstrakt, övergripande och ”långt borta”. Vad innebär egentligen rätten till kulturliv, yttrandefrihet eller fredliga möten? Kubmetoden är ett sätt att ta mänskliga rättigheter från abstrakt till konkret.Kuben fungerar som en katalysator för att lyfta viktiga frågor som rör allas lika värde.RWA skickar varje år ut stora stålkuber till utvalda skolor i Sverige och utomlands. I år finns internationella kubskolor i Frankrike, Ungern, USA och Spanien. Varje kub representerar en mänsklig rättighet, och inuti kuben får eleverna fritt gestalta den specifika rättigheten – vad den innebär och hur varje människa kan göra skillnad. Med kuben följer en lärarhandledning med pedagogiskt material. Lärare bjuds in till nätverksträffar som tidigare år har resulterat i samarbeten och mötesplatser som består efter projektets slut.
      Läs mer
    • 2019-05-07
      Mänskliga rättigheter i podcasten Demokratiresan
      I dagens avsnitt av SKL:s podcast Demokratiresan pratar vi om mänskliga rättigheter i kommuner och regioners kärnuppdrag och om hur ett rättighetsbaserat förhållningssätt kan förbättra våra verksamheter.
      Vi som arbetar med Mänskliga rättigheter på SKL berättar i podden om vårt arbete och presenterar goda exempel från SKL:s medlemmar.Lyssna på poddavsnittet Mänskliga rättigheter i praktiken av DemokratiresanPodcasten Demokratiresan handlar om medborgardialog, medskapande och demokrati på lokal och regional nivå. Avsnitten fokuserar på olika aspekter som utvecklar demokratin samt stärker relationen mellan medborgare och kommunen eller regionen. Det nya avsnitt som nu finns tillgängligt för lyssning handlar om mänskliga rättigheter.I podcasten får lyssnaren en kort presentation av det arbete som SKL har bedrivit på området sedan 2014, då den första överenskommelsen mellan regeringen och SKL om att stärka kunskapen om- och respekten för mänskliga rättigheter på lokal nivå slöts. Vi presenterar en del av det material som har tagits fram inom överenskommelsen, och ger en lägesbild av arbetet idag.Arbetet med mänskliga rättigheter i SverigeEn konkret och vanligt förekommande fråga är den om mänskliga rättigheter i Sverige. Varför ska vi arbeta aktivt med mänskliga rättigheter, och är inte Sverige redan ”bra nog” på att säkra tillgången till mänskliga rättigheter?I podcasten pratar vi om att mänskliga rättigheter är en central del av kommuner och regioners kärnuppdrag – det handlar om att säkerställa människors tillgång till exempelvis utbildning och bästa möjliga hälsa. Hur vi utformar våra verksamheter är också i allra högsta grad en MR-fråga. Rätten till delaktighet är central, liksom principerna och icke-diskriminering och transparens. Vi menar dessutom att vi kan utforma våra verksamheter bättre genom att arbeta aktivt med mänskliga rättigheter – och rättighetsbaserat med de centrala MR-principerna.Transparanta verksamheter med tydliga beslutsvägar och möjlighet till ansvarsutkrävande skapar tillit och rättssäkerhet; verksamheter som värnar deltagande och inkluderar de som berörs av verksamheten hittar lättare ”rätt” lösningar från början och bidrar därmed till kostnadseffektivitet. Ett övergripande mål med våra verksamheter är att främja jämlikhet och demokrati, här blir kopplingen mellan mänskliga rättigheter och medskapande genom exempelvis medborgardialog och medborgarbudget tydlig.
      Läs mer
    • 2019-04-26
      Borås kommuns så kallade våldspyramid - En kommun fri från våld i Borås.
      En kommun fri från våld i Borås – tre förändringsprinciper för störst effekt på våld
      Debatter kring våld och våldsprevention blir allt mer synliga i vårt samhälle. Media, debattörer och samhällsaktörer diskuterar olika sätt att motarbeta våldet. Boråsprojektet arbetar utifrån en Hela kommunen-ansats och utgår från tre förändringsprinciper som enligt WHO har störst effekt på våld. 
      Det femåriga sociala investeringsprojektet En kommun fri från våld i Borås är inne på sitt sista år. Genom att arbeta brett och med många olika aktörer når projektet många med det våldspreventiva budskapet. Projektet arbetar med att utbilda, handleda och träna enheter och verksamheter i våldspreventivt arbete.Karin Ljung Aust, projektledare, och Stina Graad, utvecklingsledare inom projektet, berättar för MR-bloggen om det våldspreventiva arbete som bedrivs i Borås.Lindrigare våld hänger samman med grovt våldEn kommun fri från våld i Borås utgår från de tre förändringsprinciper som enligt Världshälsoorganisationen WHO har störst effekt på våld:Öka medvetenheten om sambandet mellan lindrigt och grovt våldVåld är varje handling riktad mot en person som genom denna handling skadar, smärtar eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill– Per Isdal, psykolog och våldsforskare, 2001.Ofta när vi pratar om våld tänker vi på grovt våld, som slag, sparkar och grov misshandel. Men våld finns i många olika former som vi kan se i Per Isdals citat ovan. Genom att bli medvetna om det lindriga våldet räknar vi också fler händelser som våld. Forskning visar att det får effekt även på det grova våldet.Modellen som används för att beskriva sambandet mellan lindrigt våld och grovt våld kallas för våldspyramiden. Den visar hur det lindriga våldet, längst ner i pyramiden, har hög förekomst men lågt erkännande. Det grova våldet, längst upp i pyramiden, här däremot låg förekomst men högt erkännande – det finns alltså en bredare ”överenskommelse” i samhället att räkna det som våld. Det som våldspyramiden också visar är att det grova våldet bygger på det lindriga, inget våld startar som grovt våld, det grova våldet är alltså beroende av att det lindriga våldet är normaliserat. Därför måste vi börja reagera tidigt i våldspyramiden och ingripa även mot det lindriga våldet, längst ner i pyramiden, exempelvis mot elaka skämt och kommentarer.
      Läs mer
    • 2019-04-12
      Att komma till sin rätt – egenmakt med rättighetsbärarens perspektiv
      Västra Götalandsregionen har tagit fram 5 steg i rätt riktning – en vägledning för människorättsbaserat arbete. I projektet ”Att komma till sin rätt” har rättighetsbärare i samarbete med regionen tagit fram ett material ur sitt perspektiv: Fem steg mot egenmakt.
      I regionens vägledning för människorättsbaserat arbete har man omsatt FN:s konventioner om mänskliga rättigheter till praktiskt arbete. Skriften omfattar beskrivningar av hur regionens pilotverksamheter; Angereds Närsjukhus, delar av psykiatriverksamheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset – Psykosvård Nordost och Avdelning 242 – samt Bohusläns museum Västarvet, har gått till väga för att arbeta människorättsbaserat.Kärnan är att alltid sätta människans värdighet i centrum och utgå från principerna om jämlikhet, delaktighet, ansvar och transparens. Men det finns ingen enkel checklista och inget facit. Arbetet måste utgå från hur det ser ut på din arbetsplats och vilka ni är till för.
      — Anna Jacobson, regionutvecklare på avdelningen för social hållbarhet.
      Läs vidare om regionens människorättsbaseratde arbeteRättighetsbärarperspektivet behandlas i parallell rapport - Fem steg mot egenmakt I samband med att Västra Götalandsregionen publicerade sin vägledning 5 steg i rätt riktning utkom även skiften ”Fem steg mot egenmakt – en vägledning för dig som rättighetsbärare”. Den har tagits fram inom det arvsfondfinansierade projektet.Vägledningen Fem steg mot egenmakt (PDF, nytt fönster)Att komma till sin rätt
      Att komma till sin rätt, som är ett samarbete mellan regionen, Sahlgrenska universitetssjukhus-psykiatri psykos och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg (NSPHiG). Att komma till sin rätt lyckades under projektets tre år komma i kontakt med ca. 2 200 rättighetsbärare och skyldighetsbärare – möten som dessutom har givit ringar på vattnet genom en lång rad samarbeten. Att komma till sin rätt var också delaktiga i formulerandet av regionens nollvision för tvångsåtgärder i den strategiska regionala MR-planen För varje människa, som gäller i Västra Götalandsregionen 2017-2020.Där Västra Götalandsregionens skrift i första hand har ett vänder sig till regionens verksamheter med fokus på hur de kan arbeta människorättsbaserat, har Fem steg mot egenmakt fokus på rättighetsbärarens perspektiv i mötet med verksamheten, med särskilt fokus på psykiatrin. Syftet är att ge rättighetsbärare redskap för att öka egenmakten och inflytandet i det egna livet och i mötet med vården.Projektet Att komma till sin rättAtt skifta perspektivenEgenexperterna Agneta Persson och Anna-Karin Engqvist har varit med och tagit fram vägledningen. De berättar om att en stor del av arbetets kärna handlar om att tänka annorlunda och skifta perspektiv. Det är inte alltid stora förändringar som krävs för att arbeta människorättsbaserat – ofta handlar det om att ändra sitt bemötande eller sina prioriteringar, att sätta brukarnas egna berättelser i fokus och att arbeta aktivt för egenmakt och självstärkande.På ett personligt plan har det varit viktigt då när en konsekvent blir bemött som en människa kan en börja känna sig som en människa igen. Och att den värdigheten var det jag tappade när jag mådde som sämst. Och därmed blev MR-förhållningsättet avgörande- där blev återställandet och bekräftandet av värdigheten och egenmakten i centrum. Och där började min resa mot återhämtning, säger Agneta Persson, NSPHiG.Den enskilt viktigaste framgångsfaktorn har varit projektets arbetsgrupp där skyldighets- och rättighetsbärare tillsammans har formulerat och analyserat verksamheten. Vad är problemet och vad äger vi makt att påverka?Ett resultat av arbetet är en kraftig minskning av användningen av tvång – från ca. fyra fastspänningar, också kallade bältningar per månad till endast fyra per år. Man har också säkerställt rätten att rösta i allmänna val också för dem som vårdas inom tvångsvården, en möjlighet som inte alltid fanns i praktiken tidigare. Avdelning 242 har inte högre personaltäthet än andra avdelningar, ändå har man fått tydliga mätbara effekter och större nöjdhet både bland brukare och medarbetare.Den viktigaste frågan eller vinsten av att arbeta människorättsbaserat är svår att svara på. Kanske att detta förhållningssätt stärker och främjar hälsan både hos rättighetsbärarna och skyldighetsbärarna. Det är också bra för arbetsmiljön. Det är helt enkelt bra för alla, säger Agneta Persson, NSPHiG.Erfarenheter och kunskap tas till varaArbetssättet inom projektet Att komma till sin rätt går ut på att medarbetare och brukare inom psykiatrin arbetar tillsammans. Olika erfarenheter värderas lika och en utgångspunkt är synsättet att alla perspektiv tillför värdefull kunskap.MR-förhållningsättet med rättighetsbärarens berättelse och erfarenhet i centrum tillsammans med den professionella erfarenheten och förankringen i forskningserfarenheten säkerställer att det blir evidensbaserad praktik på riktigt. Alla delar blir lika viktiga.
      — Agneta Persson, NSPHiG.
      Rent konkret har man arbetat med workshops, samtalsgrupper och föreläsningar. Formen har anpassats efter de behov som visat sig, bland annat har man kompletterat samtalsformen med mindre samtalsgrupper inför möten för att möjliggöra för alla perspektiv att komma fram. Med ökat stöd och en plattform för att ”prata ihop sig” inför mötet kunde fler komma till tals.Ett annat konkret exempel på anpassning till gruppens behov som tillkommit under arbetets gång är de mycket populära rättighetspicknickar som har anordnats tre somrar i rad. Man såg nämligen att målgruppen saknade gemensamma aktiviteter under sommarmånaderna då många verksamheter håller stängt. För att möjliggöra för så många som möjligt att delta har man tänkt noga på tillgängligheten. Dels fysiskt – att välja en plats dit alla kan ta sig – men också ekonomiskt och psykiskt genom att säkerställa att alla har råd och möjlighet att ta sig dit genom att bekosta resan med kollektivtrafik och erbjuda sig att möta upp den som kanske känner sig osäker att genomföra resan på egen hand.
      Läs mer
    • 2019-04-02
      En bild av Ale kommuns vision.
      Var med och stärk lokal demokrati genom Kommunalt Partnerskap
      För att de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 ska bli verklighet måste alla delar av samhället inkluderas i arbetet. Genom det SIDA-finansierade partnerskapsprogrammet kan din kommun inleda ett samarbete med en internationell partner som genomför samma insats.
      Lokalt arbete får globala effekterKommuner, regioner och regionala kommunalförbund kan ansöka om att ingå ett Kommunalt Partnerskap. Du som till exempel är en engagerad lokalpolitiker, integrationssamordnare, strateg inom mänskliga rättigheter eller internationell samordnare kan kontakta ICLD (Internationellt Centrum för Lokal Demokrati) för att påbörja processen. Din kommun eller region kopplas sedan samman med en internationell partner i ett av19 samarbetsländer, som bland annat omfattar Georgien, Kosovo, Vietnam och Kenya. Syftet är att främja hållbar lokal demokratiutveckling hos båda samarbetsparterna genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom något av organisationernas ansvarsområden.Just nu är cirka 50 svenska kommuner och regioner aktiva inom programmet, men det behövs fler!Ale – Ghanzi: demokratin fördjupas med medborgardialogEn svensk kommun som arbetar inom det Kommunala Partnerskapsprogrammet är Ale, som sedan 2011 bedriver ett samarbete med Ghanzi-distriktet i Botswana. Ett delprojekt som nu är avslutat kallades Citizen Dialogue Ale – Ghanzi.Bakgrunden till projektet var att Ale befann sig i en process med att förbättra medborgardialogabetet, med målet att dialog skulle bli en del av kommunens styrprocess. Ghanzi å sin sida hade sett att tidigare stödinsatser för den fattiga befolkningen i distriktet hade misslyckats. Deras fokus för dialog var två avlägsna byar med i huvudsak minoritetsbefolkning. Syftet var att invånarna skulle involveras mer i kommunens stödinsatser.Partnernas projektmål var att få till stånd en välfungerande medborgardialog i Ale respektive Ghanzi. I utbytet av olika erfarenheter skapades möjligheter för Ale och Ghanzi att gemensamt utveckla modellen för medborgardialog. Parterna genomförde problem-, mål-, omvärlds-, intressent- och riskanalyser som en del i arbetet.Vi vill absolut rekommendera att utveckla metoder för inflytande i ett kommunalt partnerskap. Några av fördelarna av att använda ett partnerskap är att man har ett mycket bredare perspektiv och olika erfarenheter och traditioner. Det ger utvecklingsarbete en stark dynamik och innovationskraft. Partnerskapet är också en drivande motor i utvecklingsarbetet – har man åtagit sig att utföra aktiviteter i partnerskapet är det förpliktigande.— Joachim Wever, utvecklingsledare kvalitet, i Ale kommunKonkret utfall av dialogsamarbetetUtvärderingen vid projektets slut visade att de flesta projektmålen uppfyllts och att arbetet resulterat i att principer för medborgardialog har antagits av båda kommunerna. Som ett resultat av dialogsamarbetet tolkas nu alla viktiga delar av kommunalt beslutsfattande i Ghanzi, vilket konkret har lett till ett ökat antal deltagare i möten och inkludering av olika grupper. Medborgarna tar en aktivare roll och initierar frågor till dialogmöten.I Ale är riktlinjerna för medborgardialog numera en del av styrprocessen, och i kommunens verksamhetsplan konstateras att såväl politik som förvaltning har ett stort ansvar för att använda sig av dialogmetoder där det förbättrar resultatet av kommunens arbete. Under 2019 har Ale kommun inlett ett arbete som kallas ”Ale i 360 grader”. Inom ramarna för detta har mer än 200 intervjuer med alebor genomförts för att samla perspektiv på vad som är viktigt i framtidens Ale. Resultaten från perspektivinsamlingen har sammanställts och presenterats på ett stort dialogmöte där invånarna i Ale kunde vara med på att prioritera vilka frågor som är viktigast. Även det framtida arbetet kring de prioriterade områdena kommer ske i dialogform.Läs vidare i Ale 360 graderICLD arbetar för att främja social hållbarhet och öka medborgarinflytandeICLD:s mål är att främja utvecklingen av hållbar demokrati på lokal och regional nivå genom att bidra till ökat medborgarinflytande. Detta kan ske genom att stärka lokala och regionala politiskt styrda organisationer inom ett eller flera av följande kärnområden:
      • Jämlik och rättvis samt inkluderande behandling
      • Deltagande och delaktighet
      • Transparens och insynsmöjligheter
      • Möjlighet till Ansvarsutkrävande
      Mer från ICLDPå ICLD:S webbplats hittar du mer information. Det går också bra att ringa 0498 – 29 91 00. En kostnadsfri konferens arrangeras i Västerås den 13-14 maj 2019 där nya kommuner kan välja att endast delta i introduktionspasset 14 maj.Gör din anmälan via mejl att delta på konferensenDu är även välkomna att besöka ICLD under Almedalsveckan sommaren 2019, hör av dig till dem så bjuder de in dig till deras kontor som ligger utanför Söderport i Visby!ICLD - Internationellt Centrum för Lokal Demokrati
      Läs mer
    • 2019-03-25
      Logga för de Globala målen för Agenda 2030
      Lansering av nyckeltal Agenda 2030 i Kolada
      2015 antog världens länder Agenda 2030, som är en uppsättning mål med syfte att avskaffa fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. Idag den 25 mars 2019 hittar du i Kolada ett nyckeltalsurval som stödjer genomförandet av Agenda 2030.
      Kommuner och regioner har ett stort engagemang för Agenda 2030. Många har efterfrågat metoder för att följa upp vad arbetet mot hållbarhetsmålen ger för resultat. De nya nyckeltalen kan användas för att följa förbättringar och kommuner och regioner kan jämföra sina resultat för att lära av varandra, säger Vesna Jovic, vd på SKL.Nyckeltalen är ett stöd för kommuner och regioners lokala arbete
      Tanken med det nya nyckeltalsurvalet är att det ska vara till praktisk nytta för kommuner och regioner i genomförandet av de globala målen för hållbar utveckling. Nyckeltalen speglar agendans odelbarhet och fungerar som en sammanhängande enhet. De nyckeltal som har valts ut berör de områden där kommuner och regioner har rådighet och där förbättringsarbete kan genomföras. Nyckeltalen är cirka 50 vardera för kommun och region, en del är överlappande och en del är specifika.Arbeta med nyckeltalsurvalet med verktyget Jämföraren i KoladaTillsammans med nyckeltalsurvalet publiceras även en vägledning som ger användaren ytterligare information om nyckeltalen, de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 samt tips om fler nyckeltal som hjälper dig som användare att bredda analysen.Vägledning - Nyckeltal Agenda 2030RKA höll i samband med lanseringen ett seminarium där nyckeltalsurvalet, Agenda 2030 och användarvägledningen presenterades.Du kan se webbsändningen av lanseringen i efterhandUtbildning i nyckeltalen
      RKA bjuder in till två utbildningstillfällen utifrån nyckeltalsurvalet Agenda 2030 under våren, den 23 april respektive den 22 maj. Utbildningarna kommer även att webbsändas.Anmälan och programDet här är Kolada
      I Kolada kan du med hjälp av cirka 5 000 nyckeltal följa kommunernas och regionernas verksamheter från år till år. I databasen får du underlag för analyser och jämförelser. Nyckeltalen bygger ofta på nationell statistik från de statistikansvariga myndigheterna, men också på uppgifter från andra källor. Kolada ägs av den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) i samarbete mellan staten och SKL.Vid frågor om nyckeltalen kontakta RKA
      Läs mer
    • 2019-03-21
      Pridemålad flytbrygga nedanför Lejontrappan i Göteborg.
      Göteborgs stad kraftsamlar mot rasism
      21 mars uppmärksammas årligen den internationella dagen mot rasism. Göteborgs stad arbetar aktivt för att stärka insatserna mot rasism inom ramarna för stadens arbete med mänskliga rättigheter, bland annat genom en plan och en studie där delaktighet spelar en central roll.
      Kommunfullmäktige i Göteborgs stad fattade i 2018 års budget beslut om satsningen, där ett första steg var att ta fram en plan för arbetet. Man konstaterade att:I en tid av ökad polarisering mellan människor då diskriminering, rasism och hatbrott breder ut sig måste Göteborgs stad stärka arbetet med de mänskliga rättigheterna.Två planeringsledare berättar om arbetetIda Rosell och Salem Yohannes, planeringsledare vid Stadsledningskontoret i Göteborgs stad berättar för MR-bloggen:Vi började arbetet 2018 med att organisera oss i styrgrupp och arbetsgrupp utifrån de rättighetsområden som är en del av kommunens grunduppdrag så som utbildning, bostad, delaktighet, arbete och social trygghet och omsorg. Dessa områden har Göteborgs stad rådighet över som servicelämnare, arbetsgivare och demokrati- och samhällsaktör.Vi landade i att planen bör fokusera på är det som kallas strukturell eller institutionell rasism och som handlar om när vardagliga rutiner, normer och arbetssätt utgör hinder och begränsningar i att garantera alla invånare likvärdig service, bemötande och möjligheter.— Hur ni har resonerat under arbetets gång, och hur har ni gått till väga? En viktig utgångspunkt i arbetet har varit att genomföra uppdraget tillsammans med, och inte för, de som har egna erfarenheter av rasism och skapa plattformar för inflytande.Initialt fördes samtal med röstbärande organisationer och nätverk med stor kunskap på området för att fånga perspektiv på problematiken med rasism. Internt började vi också undersöka hur det såg ut i staden men insåg ganska snabbt att genom den data vi har tillgång till idag vet relativt lite om läget. För att få en lokal lägesbild att utgå ifrån har Stadsledningskontoret genomfört en kvalitativ studie om minoriteters erfarenheter av rasism i kontakt med Göteborgs stad som servicelämnare.— Vilka förtjänster har delaktiggörandet bidragit med i ert arbete? Det är viktigt att skapa en djupare förståelse för den specifika rasism som olika grupper i samhället möter. Ett synliggörande av dessa förhållanden är ett första steg för att skapa medvetenhet i organisationen och arbeta för att förbättra situationen.Utifrån studiens berättelser har vi genomfört workshops där deltagare i studien, representanter från det civila samhället, kommunstyrelsens råd och tjänstepersoner från stadens organisation tillsammans har fått identifiera utvecklingsområden och insatser till planen.Det har under processen varit viktigt att kommunicera att detta är första gången Göteborgs stad sätter luppen på rasism specifikt och att vi är i startgroparna för ett samordnat och aktivt arbete mot rasism. Workshoparna ringade in att vi behöver synliggöra och uppmärksamma olika former av rasism; att medvetenheten och självreflektionen i Göteborgs stad behöver öka; och att vi behöver föra ett pågående samtal där de som är berörda involveras och där vi samverkar tillsammans och agerar för att motverka rasism.— Hur kommer arbetet mot rasism fortsätta i Göteborgs stad? Ambitionen är att kommunstyrelsen får ta del av studien och en första version av planen för insatser mot rasism i början av maj. Därefter kommer den att gå ut på remiss till stadens nämnder, styrelser och till kommunstyrelsens råd, men också till civila samhället för yttrande kring de föreslagna insatserna. Planen fokuserar på förflyttningar som staden förväntas göra under planperioden.Tillsammans med Länsstyrelsen Västra Götaland och Västra Götalandsregionen har staden bildat nätverket ”Västsverige mot rasism” vars syfte är att bidra till ett systematiskt arbete för att garantera att vi respekterar, skyddar och främjar mänskliga rättigheter, demokrati och hållbarhet genom att motverka rasism och diskriminering i Västra Götaland.— Vill ni dela med er av några särskilt starka erfarenheter eller insikter som har kommit till er under arbetets gång? Då arbetet med planen till stor del baserats på medskapande processer har det visats sig kräva mer flexibilitet och uthållighet än vad vi är vana vid. Något som vi tar med oss är att delaktighet måste få ta tid om strävan har varit att möjliggöra inflytande i alla processer - från problemformulering till lösning!Mer information om arbetet kommer publiceras på Göteborgs stads webbplats under våren 2019. Där kommer du även kunna ta del av den plan som studien har resulterat i, men du kan redan nu läsa mer i Göteborgs Stads nyhetstidning - Vårt Göteborg.Göteborgs Stad lägger fram plan för att motverka rasism, Vårt GöteborgSå arbetar Göteborgs stad med mänskliga rättigheter
      Läs mer
    • 2019-03-12
      SKL ger ut en podcast om demokrati
      Podden Demokratiresan handlar om medborgardialog, medskapande och demokrati på lokal och regional nivå. Avsnitten fokuserar på olika aspekter som utvecklar demokratin samt stärker relationen mellan medborgare och kommunen. Första avsnittet handlar om grunderna för medborgardialog.
      Demokratiresan har kommit ut med ett par avsnitt. Podden hittar du i din telefons poddspelare. Glöm inte att prenumerera så att du kan följa vår Demokratiresa.Lyssna på podcast DemokratiresanSammanlagt är det åtta avsnitt under våren som publiceras varannan vecka. Några av de teman som behandlas i kommande avsnitt är bland annat mänskliga rättigheter, medskapande och medborgarbudget. Lyssnaren får ökad kunskap om hur man kan utveckla demokratin på lokal och regional nivå genom goda exempel och erfarenheter från hela världen. Podden bidrar även med inspiration till arbetet med att bygga ett lokalsamhälle redo för morgondagens utmaningar.Vi vill sprida SKL:s arbete till fler och inspirera till initiativ för att utveckla den lokala demokratin.Säger Lena Langlet, samordningsansvarig för demokratiområdet på SKL.Samtal om mänskliga rättigheter i kommun och regionI avsnittet om mänskliga rättigheter som släpps senare i vår medverkar jag själv och Cecilia Berglin, som båda arbetar med mänskliga rättigheter på SKL. I avsnittet pratar vi med Demokratiresans Malin Svanberg om mänskliga rättigheters ställning i vårt samhälle och om kopplingen till demokrati.Vi diskuterar varför mänskliga rättigheter är grundläggande i kommuner och regioners kärnuppdrag, och vilka förtjänster som följer när vi ställer om till ett arbetssätt med rättighetsbäraren i fokus. I avsnittet tar vi även upp grundprinciperna för rättighetsbaserat arbetssätt – hur verksamheter kan göra för att delaktiggöra och möta medborgarna för att främja jämlikhet och tillit. Med goda exempel från våra medlemmar pratar vi även om hur olika rättighetsområden spiller över på varandra och ger goda effekter utöver de som man kanske först väntat sig.Om principerna och ta del av goda exempel från SKL:s medlemmar
      Läs mer
    • 2019-03-06
      Öppna jämförelser (ÖJ) folkhälsa – om rätten till bästa möjliga hälsa
      Arbetet med rätten till bästa möjliga hälsa är en central del i regionernas kärnuppdrag. Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. ÖJ folkhälsa visar med 39 indikatorer hälsoutfall och belyser bakomliggande faktorer.
      Ett uttryckligt mål med folkhälsopolitiken är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Landets regioner kan bidra till detta både genom sitt ansvar för hälso- och sjukvården, och genom det regionala utvecklingsansvaret för en hållbar samhällsutveckling.Den öppna jämförelse som nu finns tillgänglig att ta del av är den tredje på området. De föregående rapporterna publicerades 2009 och 2014, och är liksom denna resultatet av ett samarbete mellan SKL och Folkhälsomyndigheten. Tanken med ÖJ folkhälsa är att de ska stimulera aktörer på lokal och regional nivå till fördjupade diskussioner, analyser och till strategiskt för att förbättra befolkningens hälsa och minska ojämlikheter.Öppna jämförelser FolkhälsaÄven kommunernas arbete spelar stor roll för befolkningens hälsaAtt det är regionerna (tidigare landstingen, men sedan årsskiftet har samtliga omvandlats till regioner) som ansvarar för folkhälsan är kanske den spontana uppfattningen, men faktum är att kommunernas arbete också har stor inverkan på medborgarnas hälsa. Det är nämligen kommunernas som står för merparten av de välfärdstjänster som påverkar befolkningens hälsa genom hela livet. Det handlar om viktigt arbete med bland annat samhällsplanering, skola, socialtjänst och äldreomsorg, verksamheter som i allra högsta grad har direkt bäring på befolkningens hälsa och mående.– Är din kommun mitt uppe i arbetet med behovsanalyser och planeringsförutsättningar? Då kan Öppna jämförelser folkhälsa vara ett bra verktyg för att följa upp, analysera och arbeta med resultaten som en del av förbättringsarbetet i din verksamhet, säger Elisabeth Skoog Garås, handläggare folkhälsa kvalitet och uppföljning, SKLBakomliggande faktorer påverkarUr ett MR-perspektiv blir det tydligt hur flera olika rättighetsområden hänger samman och påverkar varandra när det kommer till befolkningens hälsa. Utöver skillnader i direkt utfall – som hur medellivslängd och mående kan skilja sig mellan geografiska områden – visar ÖJ folkhälsa också tydligt hur bakomliggande faktorer som exempelvis utbildning, delaktighet, sysselsättning och levnadsvanor påverkar hälsan.Medellivslängden i landet ökar, och den självskattade hälsan är fortsatt god. Ur ett befolkningsperspektiv har hälsan förbättrats, vilket givetvis är glädjande nyheter. Vad som är mer nedslående och ett område för fortsatt förbättringsarbete är att ojämlikheten i hälsa består, och att den i vissa fall har ökat mellan olika socioekonomiska grupper och mellan kommuner och regioner. Tolkningen av detta är att skillnaderna ofta beror på en ojämlikhet i levnadsvillkor och levnadsförhållanden. Här finns utrymme för fortsatt arbete för att minska hälsoskillnader – för allas lika rätt till bästa möjliga hälsa!Stödmaterial för att underlätta användningen av rapportenSe resultatÖppna jämförelser folkhälsa visar resultat för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsa i kommunen, länet och riket. Du kan även se skillnader bland olika grupper: kön, ålder och socioekonomi.Jämför med andra kommunerI Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen) kan du jämföra din kommuns resultat med kommuner som har liknande socioekonomi.KoladaVälj verktyg för analysKommunrapport som visar kommunens utveckling över tid i jämförelse med länet och rikets utveckling samt utveckling bland socioekonomiskt liknande kommuner.Verktygslåda: kommunrapport, folkhälsostatistik och ÖJ inom folkhälsaSocial kompass folkhälsa där ytterligare nyanser av de socioekonomiska skillnaderna kan ses. Det finns också en verktygslåda som innehåller stöd för analys och tolkning av resultaten.Social kompass: sök orsaker till resultatenInformation om ÖJ folkhälsa har spridits i olika nätverk för kommuner: kommundirektörer, socialchefer, folkhälsostrateger samt i olika nyhetsbrev och sociala medier.Faktablad som kort beskriver resultaten i ÖJ, Folkhälsomyndigheten (PDF, nytt fönster)
      Läs mer
    • 2019-02-20
      Demokratidagen 2019 – med flera seminarier på MR-tema
      Varje år anordnar SKL en demokratidag, med föreläsningar och seminarier som riktar sig till förtroendevalda och tjänstepersoner inom offentlig verksamhet. Årets demokratidag sker den 3 april. Du har möjlighet att möta politiker, forskare samt ta del av flertalet seminarier.
      Under Demokratidagen kan du lyssna på kultur- och demokratiminister Amanda Lind och möta SKL:s politiska ledning. Hans Abrahamsson, som är docent i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, och SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog som talar om hur vi kan möta framtidens ekologiska, sociala och ekonomiska samhällsutmaningar.Demokratidagen håller i år, för första gången, hus på Clarion Sign i Stockholm, Vasastan. Sista anmälningsdag är 25 mars 2019.Demokratidagen 2019: Anmälan och vidare information om seminarierFjorton parallella seminariepassDen som deltar vid SKL:s demokratidag kan välja två av fjorton seminarier, på teman som mänskliga rättigheter, medborgardialog, demokratiutveckling, politiskt ledarskap, revision och mycket annat.Ett flertal seminarier behandlar ämnen som är relevanta inom området för mänskliga rättigheter, och några tips till dig som vill följa ett MR-spår.Medborgarbudget och en utblick mot StorbritannienMedborgarbudget är ett sätt att delaktiggöra medborgare genom att låta dem komma med förslag på utveckling och vara med och prioritera mellan olika förslag genom omröstning. Delaktighet är en central princip i rättighetsbaserat arbetssätt. Vid seminariet medverkar experter från Storbritannien och berättar om den pågående utvecklingen av medborgarbudget på lokal nivå i Storbritannien.Roller och ansvar när förtroendevalda utsätts för hot och hatSKL arbetar för att förbättra och stärka förtroendevaldas möjlighet att verka i det demokratiska uppdraget. En viktig del av arbetet är att tydliggöra roller och ansvar. Hot och hat drabbar grupper olika, hur kan vi göra för att möta behov jämlikt? Ytterst handlar det om allas rätt till politiskt deltagande, att vara valbar och att olika perspektiv ska tillåtas komma fram i våra demokratiska församlingar.Medborgardialog för Agenda 2030Agenda 2030 omfattar i de flesta av de 17 målen för hållbar utveckling områden och delmål som har direkt bäring på mänskliga rättigheter. Hur kan kommuner och regioner involvera medborgarna i arbetet med att nå målen i Agenda 2030? Hur kan kommuner och regioner medvetandegöra, inspirera till gemensamt ansvarstagande och verka för beteendeförändringar?Att analysera mänskliga rättigheter – det görs bäst tillsammansHur kan vi förstå tillgången till mänskliga rättigheter i kommunen eller regionen? SKL bedriver tillsammans flera kommuner ett utforskande arbete för att vidareutveckla det systematiska arbetet för mänskliga rättigheter. Bland annat presenterar Västra Götalandsregionen sin nya vägledning för människorättsbaserat arbete.Under dagen håller även Peter Örn, som är ordförande i regeringens demokratikommitté, ett föredrag på temat Demokratin 100 år, med anledning av att det är 100 år sedan Sverige fick allmän och lika rösträtt.
      Läs mer

    Prenumeration

    Sidfot