Hur gör ni för att säkra…
att arbetet med mänskliga rättigheter kan följas upp?
Patrik Fridh, enhetschef, kommunledningskontoret, Alingsås kommun:
– Vi har tagit fram indikatorer inom en rad områden som ska säkerställa att vi kan följa upp och mäta att vi gör framsteg mot de mål vi har satt upp. En utmaning var att begränsa oss till att inte ta fram för omfattande indikatorer och att använda sådana som vi faktiskt kan hitta i befintlig statistik. Nu återstår att se om vi kommer att ha resurser att göra uppföljningarna.
En utmaning var att inte ta fram för omfattande indikatorer
Läs vidare
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Dela
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar (Anna Lindström, Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander) ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 2019.
I bloggen kommer vi att berätta om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner, landsting och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.
-
2018-11-28
SKL medverkar vid Sveriges största jämställdhetskonferens
30 – 31 januari 2019 anordnas Forum Jämställdhet i Luleå. Experter, förtroendevalda och chefer från privat- och offentlig sektor samlas för att fylla på med kunskap, inspireras och nätverka. SKL bidrar med kunskap om hur jämställdhet kan mätas och analyseras, och kommer även presentera nytt material under konferensen.
Jämställdhetsbudgetering - metodverkstadBudgeten är en organisations viktigaste styrdokument, och hur ekonomin och styrningen ser ut är av central betydelse för graden av jämställdhet. Så kallad jämställdhetsbudgetering kan hjälpa oss att följa upp hur budgeten påverkar jämställdheten. Vi kan även få vägledning kring hur vi kan förändra budgeten i en mer jämställd riktning.Vid Forum Jämställdhet medverkar SKL för att lära ut hur man kan använda nyckeltal och indikatorer för kvalitet, resultat och kostnader ur ett jämställdhetsperspektiv. Verktygen Öppna Jämförelser och Kolada kan vara till stöd för jämställdhetsbudgetering, och SKL går igenom dessa vid en metodverkstad tillsammans med Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Metodverkstaden är ett första steg i en seminarieserie om jämställdhetsbudgetering.SKL:s arbete med mänskliga rättigheter och jämställdhetDatabasen KoladaRådet för främjande av kommunalal anlyser, RKAMakt och inflytande ska vara jämställtDärför stödjer SKL särskilt toppolitiker som är kvinnor i uppdraget. För att bidra till att antalet kvinnor ökar på ledande politiska positioner.Lyssna på podden om ”Att vara toppolitiker och kvinna”Nytt material om jämställdhet och förtroendevalda lanseras under konferensen
Att förebygga och motverka förekomsten av hot och hat mot förtroendevalda är en prioriterad fråga för SKL. Jämställdhetsperspektivet är en tydlig aspekt av frågan, och målet är att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att vara aktiva medborgare och samma möjlighet att vara delaktiga i att forma villkoren för beslutsfattandet.SKL:s förebyggande arbete mot hot och hat mot förtroendevaldaKönsskillnader och jämställdhetI samband med Forum Jämställdhet utökas SKL:s webbutbildning för att förebygga och motverka hot och hat mot förtroendevalda med ett avsnitt som belyser könsskillnader och jämställdhet. Till avsnittet kommer även fem korta filmer att publiceras, tillsammans med ett diskussionsunderlag. Material kommer att släppas och presenteras för första gången på Forum Jämställdhet.Webbutbildning om hot och hat mot förtroendevaldaWebbinarium och webbutbildning
Den 23 januari 20189 anordnas ett kostnadsfritt webbsänt seminarium om hot och hat mot förtroendevalda med tema jämställdhet. Du kan ta del av webbinariet, gå webbutbildningen och läsa mer om SKL:s arbete för att motverka hot och hat mot förtroendevalda via skl.se.Webbinarium: Hot och hat – en jämställdhetsfrågaWebbutbildning: hot och hat mot förtroendevalda
Läs mer
-
2018-11-21
FN:s kommitté mot rasism kommenterar Sveriges arbete
Committee on the Elimination of Racial Discrimination (CERD) övervakar hur FN:s konvention för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering efterlevs. Sverige avrapporterar regelbundet, varpå CERD lämnar rekommendationer och betänkligheter. Senaste kommentaren om Sveriges arbete på området kom våren 2018.
Stater som ansluter sig till FN:s kärnkonventioner åtar sig att med jämna mellanrum granskas av de kommittéer som är kopplade till konventionerna. Sverige har ratificerat FN:s konvention för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, lämnade in den senaste avrapporteringen under 2017, och fick under våren ta del av CERD:s rekommendationer. Dessa behandlar hur Sverige bör arbeta vidare med avskaffandet av rasdiskriminering.Arbete för minoriteters rättigheter prioriterasSverige uppmanas att arbeta för att eliminera förekomsten av hatbrott mot etniska och religiösa grupper och för att motverka diskriminering av minoriteter. Kommittén rekommenderar Sverige att se över olika gruppers faktiska tillgång till rättigheter som rör exempelvis utbildning och bostadsmarknad. CERD uppmärksammar att bland annat samer, romer, afro-svenskar, judar och muslimer utsätts för diskriminering, hot och våld, och uppmanar Sverige att vidta åtgärder mot detta.Särskild oro uttrycks för förekomst av brandattentat mot moskéer och flyktingboenden, och för organiserade rasistiska och extremistiska organisationer. Sverige kritiseras för att organisationer som bygger på- och uppmanar till rasism inte har förbjudits.CERD efterfrågar en svensk MR-institutionSverige har under flera år kritiserats från internationellt håll för att inte ha en oberoende nationell MR-institution. Frågan lyfts fram även i CERD:s senaste rekommendationer och inrättandet av en oberoende MR-institution utreds just nu.FN:s kommitté mot rasism är inte enbart kritisk, utan ger även Sverige beröm för bland annat det arbete som bedrivs mot diskriminering, för den nationella handlingsplanen mot rasism och hatbrott som antogs i november 2016, för arbetet mot segregation samt för strategin för romsk inkludering.
Läs mer
-
2018-11-08
Var fjärde förtroendevald utsatt för hot
Kvinnor, utlandsfödda och yngre är mest utsatta. Under 2016 utsattes 25% för hot och hat, och under våren har SKL genomfört intervjuer för att samla berättelser. Hot och hat mot förtroendevalda ett allvarligt hot mot demokratin, särskilt om det drabbar grupper oproportionellt. SKL håller ett seminarium på ämnet under MR-dagarna.
SKL arbetar för ökad trygghet för personer med politiska förtroendeuppdrag. Det handlar bland annat om att tydliggöra ansvar och roller inom respektive kommun, landsting och region både vad gäller rutiner för förebyggande arbete och för att hantera situationen när hot och hat förekommer.Läs vidare om SKL:s förebyggande arbete kring hot, hat och våld mot förtroendevaldaHot och hat påverkar - Intervjuer om förtroendevaldas situation, webbutikenAnna-Lena Pogulis är projektledare för SKL:s kraftsamling på området. Hon berättar att kvinnor i högre grad än män får utstå sexistiska kommentarer, och att hotfulla och hatiska uttalanden till stor del förekommer i digitala miljöer.Då det mesta av hat och hot på internet är anonymt, kan just ovissheten vara mycket obehaglig. Vem vill mig illa? Är det någon jag möter varje dag? Den osäkerheten kan skapa en oro för att vistas på gator och torg.- Anna-Lena Pogulis, projektledare Sveriges Kommuner och LandstingFörtroendevalda ska kunna verka tryggt i sitt demokratiska uppdrag, det är grundläggande för att den representativa demokratin ska fungera. SKL anordnar ett seminarium på temat När hot och hat påverkar förtroendevalda i sitt uppdrag vid årets upplaga av MR-dagarna, fredagen den 16 november kl. 09:00 – 10:00.Årets tema för Mänskliga rättighetsdagarna är rätten till ett liv fritt från våld. MR-dagarna är Nordens viktigaste mötesplats för frågor kring mänskliga rättigheter, lokalt och globalt. Konferensen anordnas sedan år 2000, och går i år av stapeln 15-17 november på Stockholmsmässan. SKL medverkar med fyra egna seminarier.Läs vidare om MR-dagarna, programmet och köp biljett
Läs mer
-
2018-10-30
En arbetsmodell för rättighetsbaserad skola
UNICEF har tagit fram en ny arbetsmodell för skolan i syfte är att aktivt stärka respekten, skyddet och främjandet av barnets mänskliga rättigheter. Forskning visar att barn som går i skolan i en miljö som genomsyras av deras rättigheter blir mer trygga, mobbning och utsatthet minskar och skolprestationerna ökar.
Från och med den första januari 2020 är Konventionen om barnets rättigheter inkorporerad i svensk lag. Detta medför höga krav på barnrättsarbetet i verksamheter som skola och socialtjänst, men även vid stadsplanering, i arbetet med miljöfrågor och på området för kultur och fritid.För att hjälpa till att åstadkomma en skola som säkerställer och respekterar barnets mänskliga rättigheter har UNICEF tagit fram en modell som kallas rättighetsbaserad skola (RBS). Arbetet med RBS är internationellt och kan anpassas till lokala förutsättningar. RBS har nu även anpassats till svenska förhållanden.Rättigheterna ska genomsyra skolans visioner, värderingar och praxisRättighetsbaserad skola bygger på fem grundstenar:- Ökad kunskap om Konventionen om barnets rättigheter – för alla på skolan! Elever, skolledning, personal och föräldrar har kännedom om konventionens principer och förstår hur dessa relaterar både till skolmiljön och den egna rollen.
- Ökat elevinflytande – barnets åsikter beaktas! Eleverna ges möjlighet att delta i skolans utveckling och uttrycka sig i frågor som berör dem.
- Engagemang för sina och andra barns rättigheter – för aktion lokalt och globalt! Eleverna får i samtliga ämnen lära sig mer om barns rättigheter, både för sig själva och för ökad solidaritet med andra.
- Rättigheterna praktiseras i verksamheten – tydlig förankring i alla led! Principerna i konventionen präglar de vardagliga kontakterna på skolan, exempelvis de mellan lärare och elever. De används som utgångspunkt för regler och förhållningssätt.
- Samverkan – med barnets rättigheter i centrum! Skolan och det omgivande samhället verkar tillsammans för att fånga upp och stärka utsatta elever. Aktörer att samverka med är exempelvis polis, socialtjänst och BUP.
Läs mer
-
2018-10-17
Goda råd för den kommun som vill inleda ett MR-arbete
I förra veckan berättade vi om ett verktyg för effektiv kommunikation om mänskliga rättigheter. Vi fortsätter nu med konkreta tips, där några kommuner som arbetar aktivt med MR delar med sig av sina bästa råd till de som vill börja implementera ett rättighetsbaserat arbete.
SKL driver tillsammans med sju kommuner ett utvecklingsnätverk där syftet är att stärka det rättighetsbaserade arbetet lokalt. Nätverket har träffats regelbundet sedan i våren 2018, och arbetet utgår bland annat från MR-plattformen.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom MRFörankring i politiken – en framgångsfaktorEtt råd som flera kommuner i utvecklingsnätverket ställer sig bakom är att se till att det finns ett politiskt beslut om att satsa på rättighetsbaserat arbete. Ett politiskt beslut ger tydligt mandat och möjliggör brett genomslag i organisationen. Klargör syftet med att implementera rättighetsbaserat arbetssätt i era verksamheter och skriv ut vad ni hoppas uppnå.Börja arbetet där ni ärNär ni har bestämt er för att arbeta rättighetsbaserat – börja med en kartläggning av er nuvarande situation. Hur ser arbetet ut idag? Identifiera vad ni kan göra bättre, exempelvis vad gäller vilka målgrupper verksamheterna når ut till och hur tillgängliga ni är för invånarna. Klippans kommun i Skåne gjorde en rättighetskartläggning utifrån de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna.Kartläggningsarbetet innebär en möjlighet att formulera en gemensam problembild. Detta ger det kommande arbetet legitimitet och motiverar att resurser används.Läs vidare om Klippan kommuns arbete och inspireras av SKL:s övriga lärande exempel.Mot diskriminering och för lika rättigheter, Klippans kommun (PDF, nytt fönster)Mänskliga rättigheter i praktiken - lärande exempelFira framgångarnaGläds över varje steg framåt i arbetet!Det kan vara bra att redan från start planera in några ”checkpoints” i arbetsprocessen där ni stannar upp och påminner er om vad ni åstadkommit. Fortlöpande reflektion möjliggör dessutom lärande och förbättringsarbete under processens gång. Fundera över vilka som har varit era framgångsfaktorer respektive utmaningar och hur ni kan använda er av insikterna för att komma vidare i arbetet. Använd framstegen för att väcka stolthet inom organisationen!
Läs mer
-
2018-10-10
Tio nycklar för en effektiv kommunikation om MR
EU:s MR-organ Fundamental Rights Agency (FRA) har lanserat ett nytt verktyg till stöd för bättre kommunikation om mänskliga rättigheter. Det handlar om konkreta strategier, som att hänga upp det som kommuniceras på en personlig berättelse eller att bygga på gemensamma värderingar för att få större genomslag.
EU:s byrå för grundläggande mänskliga rättigheter (MR)FRA inrättades för drygt tio år sedan för att bidra med oberoende och faktabaserat stöd och sakkunskap om mänskliga rättigheter till EU:s institutioner och medlemsstater. Arbetsuppgifterna omfattar exempelvis att genomföra stora undersökningar av läget på olika rättighetsområden inom EU. FRA har bland annat kartlagt minoriteters upplevelser av diskriminering, förekomsten av antisemitism och romers levnadsförhållanden. Man har även genomfört den största undersökningen någonsin om könsbaserat våld mot kvinnor i samtliga EU-medlemsstater. Hela 42 000 kvinnor deltog i den undersökningen.På FRA:s webbplats finns en mängd publikationer på olika rättighetsområden att ta del av. Där publiceras även en årlig rapport om läget för mänskliga rättigheter inom EU.FRA:s publikationerNytt verktyg för att kommunicera MR bättreI september 2018 lanserade FRA 10 keys to effectively communicating human rights. Verktyget, som finns att ladda ner utan kostnad på FRA:s hemsida, omfattar tio nycklar som kan användas för att åstadkomma bättre och tydligare kommunikation på människorättsområdet. Inom varje nyckelområde finns ett antal ”dos and don’ts” – att göra och inte göra, tillsammans med en kort presentation om hur och varför nyckeln bör användas.Nycklarna är utformade för att vara så konkreta som möjligt. Det handlar exempelvis om att lyfta fram den enskilda rättighetsbärarens egen röst istället för att bara tala om statistik. De flesta av oss har lättare att relatera till en personlig historia än till siffror. En annan nyckel är att använda visuella hjälpmedel för kommunikation när det är möjligt, och en tredje är att tilltala människors kärnvärderingar genom att fokusera på de värden som ligger till grund för mänskliga rättigheter. Det kan handla om att lyfta fram gemensamma värderingar som rättvisa eller jämlikhet när vi talar om exempelvis icke-diskriminering eller minoritetsrättigheter.Ta del av alla tio nycklar och ladda ner materialet (engelska)
Läs mer
-
2018-09-19
Inkludera medborgarna i de komplexa frågorna
Att inkludera medborgare och låta dem vara med och påverka beslut, planer och tjänster mellan valen är idag vanlig förekommande bland kommuner, regioner och landsting. När det kommer till de komplexa och potentiellt konfliktfyllda frågorna krävs dock ett fördjupat arbete för att synliggöra fler perspektiv.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2010 arbetat med att stödja ett antal kommuner som arbetat med medborgardialog i särskilt komplexa och konfliktfyllda frågor. Kommunerna har bland annat arbetat med frågor som rör socialt utanförskap, inkludering av nyanlända, stora infrastrukturprojekt och förändringar av skolorganisation med nedläggning av byskolor.En av de viktigaste lärdomarna när det är dags att summera de senaste tre årens arbete är vikten av att nå alla de som är berörda och deras perspektiv på frågan. Det gäller såväl inom kommunen som de utanför, ett arbete som kan liknas vid en detektiv som söker upp alla perspektiv genom ett aktivt och nyfiket utforskande.Är de svåra att nå eller lätta att ignorera?- Anne Tortzen fil. dr och grundare av Center for Borgerdialog.Att föra medborgardialog i komplexa frågorEn av kommunerna som arbetar med medborgardialog i komplexa frågor är Stockholm. I stadsdelen Östberga har kommunen genomfört en medborgardialog om trygghet enlig SKL:s modell. Under flera kvällar har boende och kommunen träffats för att tillsammans arbeta fram trygghetsfrämjade åtgärder. Ett av de förslag som har genomförts är bildandet av ett så kallat allaktivitetshus som invigdes 1 september i år. Allaktivitetshuset skapades bland annat för att skapa mer liv och rörelse i området, för att öka vi-känslan och för att vara en plats där boende kan arrangera aktiviteter och där stadens olika verksamheter kan rymmas.SKL erbjuder just nu utbildningsinsatser i medborgardialog i komplexa frågor kopplat till integration.Östbergas allaktivitetshusUtbildningsinsatser: Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor
Läs mer
-
2018-09-12
SKL lanserar informationsportal för nyvalda
Att det var val i söndags kan knappast ha undgått någon. Totalt 310 kommun- och landstingsval genomfördes runt om i landet. För den som är ny i sitt politiska förtroendeuppdrag kan det finnas många frågor. SKL lanserar därför en portal som stöd till nyvalda i syfte att stärka lokalpolitiker i det demokratiska uppdraget.
Informationsportalen för nyvalda finns nu tillgänglig på SKL:s webbplats. Via ingången kan den som är ny i sitt politiska förtroendeuppdrag ta del av material på grundläggande basnivå kring bland annat det politiska uppdraget, arbetsgivaransvaret, självstyre, lagstiftning och revision. Där finns även information om uppdrag och ansvar för fullmäktige, styrelser och nämnder. Via informationsportalen med stöd och utbildning för nyvalda politiker i kommuner och landsting kan du även ta del av:- kostnadsfria webbutbildningar och kunskapsfilmer
- erbjudande om grundutbildningar
- publikationer och annat material att ladda ned eller beställa
Läs mer
-
2018-08-31
Lund har fattat beslut om att bli en MR-stad
Begreppet MR-städer bygger på idén att platsen där människor bor är speciellt viktig för att skydda och främja mänskliga rättigheter. Förslaget om att utropa sig till MR-stad fick en bred uppslutning av flera partier i Lunds kommunfullmäktige. Lund har gått systematiskt till väga. MR ska genomsyra varje beslut som rör medborgarna!
För bli en MR-stad (eller MR-kommun/region) krävs ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. Lunds kommun har sedan 2016 arbetat tillsammans med Raoul Wallenberginstitutet (RWI) för att ta fram den struktur för MR-arbetet som kommunstyrelsen nu beslutat om. Det handlar bland annat om kunskapshöjande insatser och om hur kommunens ska kunna arbeta med människorättsfrågor i kommunens alla verksamheter. RWI har tidigare varit med och utvecklat SKL:s så kallade MR-plattform.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheterSamverkan med forskare och civilsamhälle för att stärka MRAtt vara en MR-stad innebär, bland annat, att staden i sitt interna arbete anammar ett perspektiv på mänskliga rättigheter i varje beslut som rör medborgarna. Det kan till exempel gälla beslut om bostadsplanering, stadsplanering, utbildning och äldrevård. I det externa arbetet samverkar staden med företag, föreningar, universitetet och andra aktörer för att se till att positiva åtgärder för mänskliga rättigheter utvecklas och genomförs.— Nu tar vi nästa steg i arbetet med att bli en mer öppen och välkomnande stad. Vi har under mandatperioden haft ett stort fokus på att stärka arbetet med mänskliga rättigheter i kommunen. Det har handlat om att se över våra interna arbetssätt såväl som att öka kommunens internationella engagemang i dessa frågor. Det är med stor stolthet vi kan deklarera oss själva som Sveriges första MR-stad, säger Elin Gustafsson (S), kommunalråd.Barnrättskommitté får ett bredare fokusBeslutet innebär också att den barnrättskommitté som finns i kommunen och som består av representanter från samtliga förvaltningar görs om till en kommitté för mänskliga rättigheter. Kommittén får bland annat i uppdrag att initiera utbildningsinsatser om mänskliga rättigheter, arbeta för att motverka diskriminering och främja människors möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda på likvärdiga villkor. Kommittén ska liksom den tidigare Barnrättskommittén bestå av representanter från alla kommunens förvaltningar och ska överse hur implementeringen av det nya arbetssättet går till och följs upp.Vi gratulerar Lunds kommun till beslutet och önskar lycka till med rättighetsarbetet i framtiden!Läs vidare om beslutet på Lunds kommuns webbplats
Läs mer
-
2018-08-27
Raoul Wallenbergs dag 27 augusti
Raoul Wallenbergs dag är Sveriges nationella dag för civilkurage och medmänsklighet. Något som behövs särskilt mycket nu när intolerans åter brer ut sig. Vi vill att den här dagen ska påminna om hur viktigt det är med demokratiska arenor där alla kan vara delaktiga och engagera sig.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är stolt medlem i Nationalkommittén för den här dagen och vill att vi tillsammans mobiliserar oss och tar ställning för demokratin. MR-bloggen har i tidigare inlägg uppmärksammat den svenske diplomaten Raoul Wallenbergs gärning, där civilkurage och medmänsklighet är ledord. Raoul Wallenberg Academy arbetar vidare i hans anda, bland annat genom det årliga högtidlighållandet och uppmärksammandet av Raoul Wallenbergs dag den 27 augusti.För mig finns inget annat val
– Raoul WallenbergDagen uppmärksammas på flera hållDen 27 augusti uppmärksammas på flera sätt runt om i landet, och varje år är det fler kommuner som ansluter sig med egna arrangemang. Ystad, Vindeln, Falköping, Kramfors, Mönsterås, Kristiansand, Vallentuna, Smedjebacken och Tranås är bara några exempel på platser där det anordnas olika aktiviteter för att uppmärksamma dagen.På webbplatsen för Raoul Wallenbergs dag kan du hitta information om hur dagen uppmärksammas i just din hemkommun!Raoul WallenbergsdagOlika priser delas ut under dagenI Stockholm delar Raoul Wallenberg Academy ut det årliga Raoul Wallenbergpriset, som går till en person som arbetar med kunskapshöjande insatser för barn och unga mot främlingsfientlighet, intolerans och alla människors lika värde.Ungdomspriset Ungt Kurage går till unga som agerar med civilkurage i sin vardag.I år delar man även för första gången ut pris för Årets medmänskliga kommun och priset Årets Changemaker.Du kan läsa mer om Raoul Wallenbergs gärning, om de utmärkelser som delas ut i hans namn, och om det arbete som bedrivs av Raoul Wallenberg Academy på deras webbplats.Raoul Wallenberg
Läs mer
Kommentarer