Hur gör ni för att säkra…
att arbetet med mänskliga rättigheter kan följas upp?
Patrik Fridh, enhetschef, kommunledningskontoret, Alingsås kommun:
– Vi har tagit fram indikatorer inom en rad områden som ska säkerställa att vi kan följa upp och mäta att vi gör framsteg mot de mål vi har satt upp. En utmaning var att begränsa oss till att inte ta fram för omfattande indikatorer och att använda sådana som vi faktiskt kan hitta i befintlig statistik. Nu återstår att se om vi kommer att ha resurser att göra uppföljningarna.
En utmaning var att inte ta fram för omfattande indikatorer
Läs vidare
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Dela
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar (Anna Lindström, Cecilia Berglin och Björn Kullander) ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen under 2017 och 2018.
I bloggen kommer vi att berätta om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner, landsting och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.
-
2018-08-15
Nytt material från SKL visar på rättighetsbaserat arbete i praktiken
SKL har under våren arbetat tillsammans med åtta kommuner och två regioner med att ta fram tio verksamhetsnära exempel på rättighetsbaserat arbetssätt i praktiken. Exemplen är utformade för att komma så nära det vardagliga arbete som bedrivs hos våra medlemmar som möjligt. Materialet publiceras på skl.se/mr den 20 augusti.
Mänskliga rättigheter är faktiskt något som görs varje dag i våra medlemmars verksamheter. Utanrättighetsglasögon
kan arbetet med MR i praktiken vara svårt att få syn på. De verksamhetsnära exempel som nu har tagits fram kommer från vitt skilda verksamhetsområden, men har gemensamt att de visar hur kommuner och landstings uppdrag i mångt och mycket handlar om mänskliga rättigheter.Under våren har MR-bloggen låtit läsarna tjuvkika på några av de verksamheter som har bidragit med exempel. Klippans kommuns kartläggningsarbete mot diskriminering, Region Jönköpings läns satsning för delaktighet i vården och Malmö stads Bostad först omfattas av det material som nu publiceras. Hur Bodens kommun har arbetet med mänskliga rättigheter i skolan, hur Västra Götalandsregionen förebygger missförstånd mellan vårdgivare och patienter och hur Mölndals stad tillgänglighetssäkrar de beslut som kommuniceras är några andra exempel som presenteras.Exemplen visar både tillvägagångssätt och utfallExemplen är utformade för att påvisa mänskliga rättigheters dubbla funktion i offentlig verksamhet. Det handlar många gånger om kärnuppdraget för kommuner och landsting – uppdraget att säkra tillgång till bostäder, medborgarnas rätt till bästa möjliga hälsa och en skolgång fri från diskriminering. Ett rättighetsbaserat arbetssätt handlar många gånger rent praktiskt om att arbeta utifrån MR-principerna om icke-diskriminering/jämlikhet, deltagande/inkludering och transparens/ansvar.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom MRMed ett rättighetsbaserat arbetssätt följer många gånger andra goda effekter, som exempelvis ökad tillit och rättssäkerhet. Ett rättighetsbaserat arbetssätt är inte ett extra, ytterligare perspektiv som skaläggas på
ordinarie verksamhet, utan handlar faktiskt om kärnuppdraget och om att förhålla sig icke-diskriminerande. Materialet Mänskliga rättigheter i praktiken belyser detta. Ett diskussionsunderlag finns kopplat till de verksamhetsnära exemplen, för att hjälpa läsaren att fundera vidare och applicera principerna på den egna verksamheten.
Läs mer
-
2018-07-04
Bostad först – för bättre hälsa och livskvalitet
Bostad först erbjuder personer som befinner sig i hemlöshet möjlighet till ett eget boende. Tanken är att en bostad är grunden för att kunna ta tag i sin situation i övrigt. Ett rättighetsbaserat arbetssätt med individen i fokus hjälper verksamheten att komma nära brukaren och synliggör sammansatt problematik på individnivå.
Brukardelaktighet är nyckelnEn av de kommuner som arbetar enligt Bostad först är Malmö stad. Modellen bygger på tilliten till att var och en själv vet vad hen behöver. Tillsammans med hyresgästen arbetar Bostad först för att skapa ett långsiktigt och stabilt boende med målet att brukaren ska få ett eget bostadskontrakt. Verksamheten erbjuder kontinuerligt stöd i form av samtal, rådgivning och olika aktiviteter. Man samverkar även med hyresgästens nätverk. Hyresgäst och handläggare inom socialtjänsten upprättar tillsammans en kvarboendeplan som utgår från hyresgästens situation, med egna önskemål och prioriteringar. Personer som omfattas av insatsen görs delaktiga i arbetet på flera olika sätt. Stödinsatser utgår helt från hyresgästens egna önskemål och sker på dennes initiativ.Anita Svantesson, som är sektionschef för Bostad först i Malmö stad beskriver vikten av involverade brukare:”De önskemål den hemlöse själv uttrycker i kontakten med sin handläggare väger tungt. Urval sker sedan genom intervju med Bostad först innan beslut enligt Socialtjänstlagen fattas. En viktig faktor för att få en bostad genom Bostad först är att man är motiverad samt positiv till att ha kontakt med verksamheten varje vecka. Ofta har personen en lång bakgrund i hemlöshet, ofta dessutom besvär med missbruk och/eller psykisk ohälsa.”Den nära kontakten mellan hyresgästen och handläggaren på socialtjänsten lyfts fram som en framgångsfaktor för modellen. Malmö har därför varit noga med att inte överskrida antalet om tio hyresgäster per handläggare, för att kunna tillmötesgå hyresgästernas behov och etablera en nära kontakt.Verksamheten ger ringar på vattnetBostad först är idag en väletablerad och framgångsrik modell för att motverka hemlöshet. De flesta hyresgäster upplever att de har fått ett bättre liv efter att ha fått en bostad genom Bostad först. Många får en bättre hälsa eftersom de har fått möjlighet att uppsöka läkare och tandläkare efter mångåriga bekymmer. Det är även vanligt att hyresgästerna efter en tid återupptar kontakten med sina anhöriga. Det är inte heller ovanligt att den som får bostad via projektet minskar sitt missbruk eller i vissa fall upphör helt efter en tid. Projektet har alltså visat sig ge ringar på vattnet också på andra rättighetsområden än bostad, exempelvis genom bättre hälsa.Malmö stad planerar att under hösten 2018 tillsätta ett brukarråd för att öka de boendes möjlighet att påverka ytterligare. Verksamheten har även sammankopplats med kommunenens uppsökande verksamhet för att nå ut till fler.I augusti publicerar SKL ett antal verksamhetsnära exempel på rättighetsbaserat arbetssätt i praktiken. Malmö stads arbete med Bostad först är en av de verksamheter som presenteras.
Läs mer
-
2018-06-20
Trygghet för förtroendevalda är en förutsättning för demokrati
Var fjärde förtroendevald uppger att de har utsatts för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt politiska förtroendeuppdrag. Vi behöver göra upp med attityden att lite får man tåla. Faran finns annars att demokratin sätts ur spel om människor avstår från att ta politiska uppdrag eller att ta ställning eller uttala sig i en känslig fråga.
SKL genomför, med stöd från regeringen, en satsning för att stödja kommuner, regioner och landsting. Vi kommer tillsammans att fördjupa kunskaper och utveckla det systematiska arbetet med riskanalyser och att förebygga självcensur. Lagstiftningen måste skärpasKänslan är att hoten tenderar att bli fler och grövre. Uppdraget som politiker bygger på att man kan, vill och vågar engagera sig. SKL har länge efterfrågat en skärpt lagstiftning för det hat och hot de utsätts för. I vår har både demokrati- och stadsministern uppmärksammat olika resultat inom området och uttalat sig om lagstiftning så vi har positiva förhoppningar.Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har på uppdrag av SKL studerat hur hat och hot mot sex kommunstyrelseordföranden ser ut i några svenska digitala miljöer, samt hur de kommenteras i diskussionsforum och kommentarsfält.FOI konstaterar att 20 procent av kommentarerna var av kränkande slag. Kommenterarna består av direkta personangrepp och handlar sällan om den politiska sakfrågan. Hat förekommer betydligt oftare än direkta hot, och kvinnor är mer utsatta än män. Studien visade att de kränkande kommentarer som riktades till kvinnliga kommunpolitiker var både fler till antalet, och dessutom att de var grövre. Det är dessutom enbart kvinnorna som har utsatts för kommentarer som anspelar på sexualitet.”Vi ser mycket allvarligt på resultatet. Studien har gett oss ökad kunskap att använda i vårt fortsatta arbete framöver”— Lena Langlet, samordnare för demokratiområdet på SKLUtsatthet kan leda till självcensurNär förtroendevalda utsätts för hat, hot och våld som leder till att de påverkas i sitt beslutsfattande är det ett allvarligt hot mot vår demokrati. För att undersöka hur beslutsfattandet påverkas av hot och har SKL genomfört en kortanalys kring självcensur i samarbete med BRÅ.Politikernas trygghetsundersökning visar att var femte förtroendevald någon gång har censurerat sig själv. Det kan handla om att den förtroendevalda tvekar inför ett beslut eller åtgärd, att hen har påverkats att fatta ett annat beslut eller har undvikit att engagera sig i en specifik fråga. Också i frågan om självcensur är kvinnor mer drabbade än män, och åldersgruppen under 39 år är mer drabbade än äldre förtroendevalda. Vid upprepade händelser av utsatthet stiger censuren ytterligare – var tredje förtroendevald som har sådana erfarenheter har någon gång valt att censurera sig själv.När hot och hat får konsekvenser på beslutsfattandet utgör det ett hot mot vårt demokratiska system, vi behöver utveckla såväl riskanalyser som andra metoder för att förtroendevalda ska känna sig trygga i sitt demokratiska uppdrag.
— Anna-Lena Pogulis, projektledare SKL.SKL:s arbete fortsätterSKL fortsätter sitt arbete med bland annat genom att stötta kommuner, regioner och landsting där förtroendevalda utsätts. SKL erbjuder bland ett telefonstöd till tjänstepersoner som i sin tur ger stödet till förtroendevalda lokalt. Dessutom genomförs webbinarium med inbjudna gäster utifrån teman.. Nästa tema är den 28 augusti och handlar om olika former av stöd till förtroendevalda, Borås kommun och Brottsofferjouren kommer att vara gäster.
Läs mer
-
2018-06-13
Normer kan stå i vägen för rättigheter
Det står ingen skylt utanför ungdomsmottagningen som säger att killar inte är välkomna. Det behövs inte. De flesta går inte dit i alla fall. Betyder det att killar inte har frågor om relationer, sex och preventivmedel? Att de aldrig behöver gå och testa sig, eller behöver någon att prata med när de mår dåligt?
Så är det naturligtvis inte. Organisationen MÄN:s stödchatt Killfrågor.se får tusentals frågor, för att ta ett exempel. Behovet finns. Ändå går killarna inte dit.Stärka tillgången till rättigheterJag blir lite brydd ibland när det sägs att ”vi måste stärka den eller den gruppens rättigheter” eller ”alla människor i samhället ska ha samma rättigheter”. Alla konventioner har en bestämmelse som säger att rättigheterna som uttrycks i den gäller alla, oavsett faktorer som kön, etnicitet, religion etc. I formell mening har alla människor redan samma rättigheter.Det vi menar är förmodligen att vi måste stärka människors tillgång till sina rättigheter. En rättighet som inte förverkligas är bara en tom föreställning som blir hängande i luften.Dödligheten är högre bland män- Om rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet, är det då ett rättighetsproblem att killar inte går till ungdomsmottagningen?
- Är det ett rättighetsproblem att mer än dubbelt så många män som kvinnor tar livet av sig, att många fler män än kvinnor dör i olyckor i trafiken, på sjön, i arbetslivet?
- Att tre gånger fler män än kvinnor dör i alkoholrelaterade sjukdomar?
- Att dödligheten är högre bland pojkar och män än bland flickor och kvinnor i alla åldrar upp till 80 år?
Läs mer
-
2018-06-04
Region Jönköpings län jobbar med delaktighet för rätt vårdkvalitet
Det händer en hel del på MR-området i Region Jönköpings län. Regionen har antagit ett program för hållbar utveckling för 2017-2020, och som ett led i arbetet involverades drygt 200 medarbetare i att komma med förslag och sätta upp mål. På verksamhetsnivå använder regionen patientdelaktighet för rätt vårdkvalitet.
Social hållbarhet är en avgörande framgångsfaktorGenom att medarbetarna involverades i visionsarbetet fick regionen in över 800 förslag på hur hållbarhetsarbete kan bedrivas i framtiden. Fyra särskilda framgångsfaktorer står i centrum för arbetet: vi är klimatsmarta, vi använder våra resurser klokt, vi är socialt hållbara, och vi bidrar till en sund livsmiljö. Utifrån dessa arbetar regionen systematiskt med mål och mätetal, både för uppföljning, utvärdering och för vägledning i det fortsatta arbetet.Området för social hållbarhet omfattar en rad mänskliga rättigheter. Det handlar om mångfald, tillit till samhället, jämlik hälsa och inflytande. Konkret berörs frågor som allas rätt till sjukvård, likabehandling, goda arbetsvillkor för regionens anställda och ett meningsfullt liv.Lärcafé – ett forum där patienterna styr innehålletDet är vanligtvis hälso- och sjukvården som förmedlar kunskap och patienten som tar emot. En del medicinsk information är givetvis obligatorisk, men hur är det med alla andra funderingar som följer med en diagnos? Det är inte säkert att vårdpersonalens förväntningar om vad vårdtagarna vill veta alltid stämmer överens med vad patienten faktiskt funderar över.Lärcafé är en modell för att vända på det hela och sätta individens behov i fokus. Gruppträffar där patienternas frågor styr innehållet anordnas. Erfarna patienter och närstående bidrar med erfarenhetsbaserad kunskap och hälso-och sjukvårdspersonal med fackkunskap. Samspelet är centralt och genom ömsesidigt kunskapsutbyte genereras ny kunskap som kan komma till nytta för alla parter. Där det kommer fram att kunskap saknas bjuds experter in för att möta gruppens behov. I Region Jönköpings Län har modellen använts med framgång för bl.a. Parkinsons sjukdom, förmaksflimmer och depression.Involverade patienter och anhöriga kan vara en stor tillgång i vården. Delaktighet hjälper till att identifiera hur behoven ser ut, och utifrån dessa kan regionen prioritera och utforma rätt insatser. Ett rättighetsbaserat arbetssätt hjälper till med rätt satsningar och rätt kvalitet. Organisationen utgår ifrån individens behov, istället för att individen ska anpassa sig efter organisationen.Program för hållbar utbveckling 2019 - 2020, Region Jönköpings län (PDF, nytt fönster)
Läs mer
-
2018-05-23
Sverige ska bli bäst i världen på hållbar utveckling
Delegationen för Agenda 2030 har till uppdrag att arbeta för FN:s mål för hållbar utveckling. Ambitionsnivån är hög – Sverige ska vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030. Utmaningarna är globala, men lösningarna är lokala. Kopplingen till mänskliga rättigheter är stark. Delegationens slutbetänkande kommer i mars 2019.
Arbetssättet känns igen från Mänskliga rättighetsområdet (MR)FN har identifierat ett antal globala mål för hållbar utveckling – utmaningar för att världen ska utvecklas i en önskvärd riktning. Inom de 17 utvecklingsmålen finns 169 delmål identifierade. Enligt Danish Institute for Human Rights (DIHR) är 155 av dessa kopplade till mänskliga rättigheter.Utan mänskliga rättigheter, ingen hållbar utveckling – och vice versa.- Birgitte Feiring, DIHRLäs vidare om kopplingen mellan MR och Agenda 2030 - du kan laborera själv (guide, engelska)Utöver den tydliga kopplingen mellan MR och den stora merparten av utvecklingsmålen i sak, känns förhållningssättet till Agenda 2030 igen från rättighetsområdet. Agendan är universell och riktar sig till alla världens länder; ansvaret och genomförandet är gemensamt. Målen är integrerade och odelbara, vilket innebär att inget mål får nås på bekostnad av ett annat. Ingen ska lämnas utanför, utan agendan ska genomföras med särskild hänsyn till de samhällen och människor som har sämst förutsättningar.Den svenska delegationen för Agenda 2030 prioriterarMålen i Agenda 2030 är ingenting som ska läggas utanpå ordinarie arbete – de ska arbetas in i befintliga strukturer, från global till lokal nivå. Detta ställer stora krav på regioner, landsting och kommuner. Den svenska Agenda 2030-delegationen har till uppgift att stödja och stimulera genomförandet av utvecklingsmålen i Sverige och ge förslag till en övergripande handlingsplan.Målet är att Sverige ska vara världsledande när det gäller hållbar utveckling, men det är skillnad på att vara bäst i världen och att göra det som är bäst för världen.I sitt arbete har delegationen identifierat ett antal prioriterade områden utifrån en nulägesbeskrivning av hur Sverige ligger till när det gäller samtliga 17 mål. Slutsatsen är att Sverige bör satsa på att arbeta för ett jämlikt och jämställt samhälle, hållbara städer, en samhällsnyttig och cirkulär ekonomi, ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller, hållbara och hälsosamma livsmedel och stärkt kunskap och innovation. Ett flertal av FN:s utvecklingsmål omfattas av dessa prioriterade områden.Delegationens arbete med Agenda 2030Globala målen på FN:s utvecklingsprogram UNDP
Läs mer
-
2018-05-16
Raoul Wallenberg Academy, RWA, vill uppmuntra unga att göra skillnad
Raoul Wallenberg bidrog med mod, kunnighet, organisationsförmåga, och uppfinningsrikedom till att rädda tiotusentals undan förintelsen. RWA arbetar i hans anda utifrån egenskaperna empati, civilkurage, ledarskap och samverkan för att stödja unga i att hitta modet att göra skillnad.
Skolans arbete – en förutsättning för demokratiDet arbete som bedrivs lokalt ute i landets skolor utgör en grundsten i det långsiktiga arbetet för en stark demokrati. Barn och unga med intresse för och medvetenhet kring mänskliga rättigheter växer upp till vuxna som värnar demokratin.Vilka egenskaper kännetecknar en positiv samhällsförändrare?Raoul Wallenberg Academy vill hjälpa kommuner att konkretisera skolans demokratiuppdrag, bland annat genom utbildningar och skolmaterial. Akademin bedriver även kommunsamarbeten för att fördjupa kunskapen om de mänskliga rättigheterna, odla handlingskraft, civilkurage och ta vara på kraften i positiva förebilder och gemenskaper.
Läs mer
-
2018-05-08
Radikal förändring av ledsagarservice
Förändra radikalt var ett projekt för att skapa ”annorlunda, bättre och billigare” tjänster med brukare i fokus. Brukarna av ledsagarservice i Laholms kommun upplevde att insatsen saknade flexibilitet. Kommunen satsade därför på förbättring med en radikal lösning som både ökade livskvaliteten för brukarna och blev billigare.
2015släppte
Laholms kommun ledsagarservicen fri. I intervjuer med brukarna hade man förstått att det vanliga sättet att handlägga ledsagning innebar långa väntetider, vilket i sin tur gjorde det svårt att gå på en speciell konsert eller ”spontant” gå på bio veckan efter ansökningen. Många brukare kände sig också tvungna att ständigt använda upp sin tilldelade ledsagartid, eftersom man visste att den annars minskades ner.Projektet diskuterade med några brukare: skulle deras situation bli bättre om timmarna blev helt fria? Brukarna var förvånade: kunde man göra så?Projektet bestämde sig för att prova på en mindre grupp. Utan gränser för hur många ledsagartimmar varje brukare skulle tilldelas, och med ett löfte om att ledsagningen inte skulle minskas om man inte använde ett visst antal timmar.Kristina Isaksson var en av två projektledare från Laholms kommun:
—Först visste vi inte alls hur det skulle gå, tänk om alla i testgruppen skulle boka ledsagning hela tiden? Så blev det inte, men ledsagartimmarna ökade något. Samtidigt minskade handläggningstimmarna för personalen med motsvarande summa, till och med lite mer, så tjänsten blev faktiskt både bättre och billigare.Vad har hänt sedan projektet avslutades?—Vi har fått mycket uppmärksamhet kring vårt sätt att hantera ledsagarservice och i och med det intervjuades brukare som var otroligt positiva. FUB (Föreningen utvecklingsstörda barn och unga) är väldigt stolta och malliga för att vi har gjort på detta sätt. De sprider stoltheten vidare i sina kretsar och berättar vilket bra samarbete de har med tjänstemännen. Vi fortsatte testet till november 2015, därefter togs beslut i socialnämnden att fullt ut implementera tjänsten från 2016. Det är väldigt många kommuner som hör av sig och vill vetta hur vi har gjort och hur det gick. Bland annat Jönköping och Trollhättan som båda håller på att implementera friare ledsagarservice.Fortsätter ni att jobba med tjänstedesign?—Ja, det gör vi, och jag rekommenderar arbetssättet till andra, men det behövs utbildning och träning. Vi har gått ”all in” från 2018. Alla chefer i socialtjänsten och alla de högsta cheferna inklusive kommunchefen har fått en tvådagars utbildning som vi köpt in via SKL. Vi har i dagsläget utbildat 60 personer. Och jag och en kollega har handledning i tjänstedesignprojekt. Vi har identifierat fyra projekt i vår verksamhetsplan och de ska använda tjänstedesignmetoder.
Läs mer
-
2018-04-24
Klippans kommun kraftsamlar mot diskriminering
Klippan har 2018 påbörjat ett systematiskt arbete mot diskriminering och för lika rättigheter. De ser över styrdokument, gör en tillgänglighets-inventering av kommunens lokaler och skickar de anställda på en grundläggande utbildning om diskrimineringslagen kopplat till värdegrund och verksamhet.
Rättighetsbaserat förhållningssätt vid kartläggningsarbeteEn omfattande kartläggning ligger till grund för rättighetsarbetet.Det är inte bara vid val av åtgärder, insatser, eller i den faktiska verksamheten som MR-perspektivet spelar roll. En lika viktig del av det rättighetsbaserade arbetet är kartläggningsfasen. Vem får vara med och identifiera problemet? Missar vi någon målgrupp eller fråga?Klippans kommun tog stöd i tre av de grundläggande principerna för rättighetsbaserat förhållningssätt:- Icke-diskriminering,
- deltagande,
- transparens.
Läs mer
-
2018-04-18
Att synliggöra människorna och behoven bakom siffrorna
Det är lätt att hamna i föreställningen att budgetering är något neutralt som inte handlar om rättighetsarbete. Faktum är att hur offentliga medel fördelas mellan grupper och prioriteringsområden i allra högsta grad påverkar tillgången till mänskliga rättigheter.
Jämlik resursfördelningI flera år har det talats om så kallad Gender budgeting, som går ut på att klargöra hur offentliga resurser fördelas mellan kvinnor och män och vilka effekter detta får utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv.Gender budgeting är ett verktyg för att förhindra diskriminering och åstadkomma en rättvisare fördelning. Detta mot bakgrund av insikten att budgetering i många fall har gjorts med framförallt mäns behov, aktiviteter och prioriteringar i fokus.Gender budgeting (Jämställ.nu)Att synliggöra mer och flerMR-perspektivet hjälper oss att få syn på det faktum att vi påverkas av fler faktorer än enbart könstillhörighet. Human Rights budgeting, som i viss mån kan ses som en vidareutveckling av Gender budgeting, tar fasta också på andra aspekter.Att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget kommer därmed att handla om att klargöra och diskutera hur pengar fördelas mellan olika grupper utifrån exempelvis socioekonomisk tillhörighet. I och med detta aktualiseras frågor om bland annat hur vi prioriterar satsningar mellan olika bostadsområden i en kommun.Budgetering med MR i åtankeDet huvudsakliga syftet med att tillämpa ett MR-perspektiv på budgetarbetets alla steg är att möta invånarnas faktiska behov, och att göra detta på ett sätt som inte osynliggör eller missgynnar utan istället motverkar ojämlikhet.Kännetecknande är att Human Rights budgeting utgår ifrån grundläggande mänskliga behov och att invånarna involveras i största möjliga utsträckning, särskilt när det gäller att utveckla mål och prioriteringar för utgifter och pengar. Transparens är en grundläggande princip, precis som i allt rättighetsbaserat arbete.För att följa upp arbetet och för att på ett systematiskt sätt kunna bedöma människors behov kan vi med fördel ta stöd i MR-indikatorer. Ett första steg som tjänsteperson kan vara att tillämpa ett MR-perspektiv när underlag till den egna verksamhetens budgetberedning ska tas fram.Human rights budgeting i Jackson MississippiHuman Rights budgeting på National Economic and Social Rights Initiative
Läs mer
Kommentarer