Normer kan stå i vägen för rättigheter
Det står ingen skylt utanför ungdomsmottagningen som säger att killar inte är välkomna. Det behövs inte. De flesta går inte dit i alla fall. Betyder det att killar inte har frågor om relationer, sex och preventivmedel? Att de aldrig behöver gå och testa sig, eller behöver någon att prata med när de mår dåligt?
Så är det naturligtvis inte. Organisationen MÄN:s stödchatt Killfrågor.se får tusentals frågor, för att ta ett exempel. Behovet finns. Ändå går killarna inte dit.
Stärka tillgången till rättigheter
Jag blir lite brydd ibland när det sägs att ”vi måste stärka den eller den gruppens rättigheter” eller ”alla människor i samhället ska ha samma rättigheter”. Alla konventioner har en bestämmelse som säger att rättigheterna som uttrycks i den gäller alla, oavsett faktorer som kön, etnicitet, religion etc. I formell mening har alla människor redan samma rättigheter.
Det vi menar är förmodligen att vi måste stärka människors tillgång till sina rättigheter. En rättighet som inte förverkligas är bara en tom föreställning som blir hängande i luften.
Dödligheten är högre bland män
- Om rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet, är det då ett rättighetsproblem att killar inte går till ungdomsmottagningen?
- Är det ett rättighetsproblem att mer än dubbelt så många män som kvinnor tar livet av sig, att många fler män än kvinnor dör i olyckor i trafiken, på sjön, i arbetslivet?
- Att tre gånger fler män än kvinnor dör i alkoholrelaterade sjukdomar?
- Att dödligheten är högre bland pojkar och män än bland flickor och kvinnor i alla åldrar upp till 80 år?
Ja, jag vill hävda att det är ett rättighetsproblem. Människor styrs och påverkas inte bara av lagar och förordningar, utan också av föreställningar om hur vi ska vara som flickor och pojkar, som kvinnor och män.
Det är normer som formar oss från första andetaget till det sista. Och det är normer som kan stå i vägen för att vi ska få tillgång till våra rättigheter. Det är normer som till exempel hävdar att män ska vara starka, självständiga och prestationsinriktade. Det är normer som bidrar till mäns risktagande och gör oss dåligt rustade att ta ansvar för vår fysiska och psykiska hälsa.
Fokus förändra mansnormer
SKL har under två år drivit en särskild satsning på män och jämställdhet, med ett fokus på hur förändrade mansnormer kan ge stora vinster både för enskilda individer och för samhället i stort. Många av de här förändringarna har betydelse för mäns hälsa, vare sig det handlar om utbildning, att vara förälder, att välja yrkesbana, eller att få möjlighet att ta ansvar för sin egen hälsa.
I spellistan Röster om manlighet på Youtube har vi samlat femton filmer som visar hur kommuner och landsting kan arbeta för att bidra till säkerställa mäns tillgång till sina rättigheter, genom att utmana och förändra normer för manlighet.
I SKL:s webbutik hittar du flera skrifter och rapporter om förändringsarbete med maskulinitet i fokus, inom psykisk hälsa, skolan, föräldraskap och våldsförebyggande arbete.
Läs vidare
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Dela
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar (Anna Lindström, Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander) ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 2019.
I bloggen kommer vi att berätta om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.
-
2019-02-20
Demokratidagen 2019 – med flera seminarier på MR-tema
Varje år anordnar SKL en demokratidag, med föreläsningar och seminarier som riktar sig till förtroendevalda och tjänstepersoner inom offentlig verksamhet. Årets demokratidag sker den 3 april. Du har möjlighet att möta politiker, forskare samt ta del av flertalet seminarier.
Under Demokratidagen kan du lyssna på kultur- och demokratiminister Amanda Lind och möta SKL:s politiska ledning. Hans Abrahamsson, som är docent i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, och SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog som talar om hur vi kan möta framtidens ekologiska, sociala och ekonomiska samhällsutmaningar.Demokratidagen håller i år, för första gången, hus på Clarion Sign i Stockholm, Vasastan. Sista anmälningsdag är 25 mars 2019.Demokratidagen 2019: Anmälan och vidare information om seminarierFjorton parallella seminariepassDen som deltar vid SKL:s demokratidag kan välja två av fjorton seminarier, på teman som mänskliga rättigheter, medborgardialog, demokratiutveckling, politiskt ledarskap, revision och mycket annat.Ett flertal seminarier behandlar ämnen som är relevanta inom området för mänskliga rättigheter, och några tips till dig som vill följa ett MR-spår.Medborgarbudget och en utblick mot StorbritannienMedborgarbudget är ett sätt att delaktiggöra medborgare genom att låta dem komma med förslag på utveckling och vara med och prioritera mellan olika förslag genom omröstning. Delaktighet är en central princip i rättighetsbaserat arbetssätt. Vid seminariet medverkar experter från Storbritannien och berättar om den pågående utvecklingen av medborgarbudget på lokal nivå i Storbritannien.Roller och ansvar när förtroendevalda utsätts för hot och hatSKL arbetar för att förbättra och stärka förtroendevaldas möjlighet att verka i det demokratiska uppdraget. En viktig del av arbetet är att tydliggöra roller och ansvar. Hot och hat drabbar grupper olika, hur kan vi göra för att möta behov jämlikt? Ytterst handlar det om allas rätt till politiskt deltagande, att vara valbar och att olika perspektiv ska tillåtas komma fram i våra demokratiska församlingar.Medborgardialog för Agenda 2030Agenda 2030 omfattar i de flesta av de 17 målen för hållbar utveckling områden och delmål som har direkt bäring på mänskliga rättigheter. Hur kan kommuner och regioner involvera medborgarna i arbetet med att nå målen i Agenda 2030? Hur kan kommuner och regioner medvetandegöra, inspirera till gemensamt ansvarstagande och verka för beteendeförändringar?Att analysera mänskliga rättigheter – det görs bäst tillsammansHur kan vi förstå tillgången till mänskliga rättigheter i kommunen eller regionen? SKL bedriver tillsammans flera kommuner ett utforskande arbete för att vidareutveckla det systematiska arbetet för mänskliga rättigheter. Bland annat presenterar Västra Götalandsregionen sin nya vägledning för människorättsbaserat arbete.Under dagen håller även Peter Örn, som är ordförande i regeringens demokratikommitté, ett föredrag på temat Demokratin 100 år, med anledning av att det är 100 år sedan Sverige fick allmän och lika rösträtt.
Läs mer
-
2019-02-12
Lärande samtal om barnets rättigheter - nytt material från SKL
Barnkonventionen blir svensk lag 2020. För att öka kunskapen om barnets rättigheter har SKL tagit fram ett stödmaterial för den som vill fördjupa sig. Materialet hjälper dig att reda ut begreppen och få kunskap om barnets rättigheter i barnkonventionen.
När barnkonventionen blir svensk lag den 1 januari 2020 ska rättigheterna tillämpas som en vanlig lag.Mänskliga rättigheter gäller även barn, och i stor utsträckning sker tillämpningen av rättigheterna i offentlig verksamhet. Ta del av det nya stödmaterialet som består av:- Nio filmer,
- powerpointpresentation med talarmanus,
- ett antal diskussionsfrågor, samt
- förslag på litteratur för den som vill fördjupa sig.
- Kan en stat bli straffad om den inte lever upp till barnkonventionen?
- Hur vet svenska staten att Sverige är på rätt väg?
- Hur följer FN-kommittén för barnets rättigheter upp staternas tillämpning av rättigheterna?
Läs mer
-
2019-01-31
Så här syns mänskliga rättigheter i Mölndals stad
Kommuner har ett ansvar att främja, respektera och skydda mänskliga rättigheter. Mölndals stad har granskat och analyserat det arbete som bedrivs på området genom en översyn av kommunens policy- och styrdokument.
Mölndals stad är en av de sju kommuner som under 2018 deltog i SKL:s MR-nätverk för kommuner. Nätverket tar sin utgångspunkt i SKL:s så kallade MR-plattform, som berör kommunens roll som samhällsaktör, demokratiaktör, välfärdsaktör och arbetsgivare. Syftet var att nätverket skulle bidra med kunskap och inspiration, diskussion och erfarenhetsutbyte. Mellan de gemensamma träffarna har deltagarna arbetat på hemmaplan med insatser i lokala processer och där använt SKL:s MR-plattform som stöd.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom MRPå spaning efter MR i styrdokumentenMölndals stad har granskat och analyserat det egna arbetet med mänskliga rättigheter i en ny rapport. Den insats som har gjorts i Mölndal är presenterad utifrån en kommuns roller så som de beskrivs i MR-plattformen: rollen som välfärdsaktör och rollen som samhälls- och demokratiaktör.För att undersöka det MR-arbete som bedrivs i kommunen har Mölndal granskat några policy- och styrdokument med hjälp av ett antal frågor till stöd för inventering och analys. Frågorna undersöker om mänskliga rättigheter uttalas i dokumenten och om eller hur de sex MR-principerna - delaktighet, inkludering, jämlikhet, icke-diskriminering, transparens och ansvar - hanteras i dokument eller processer.Tydligt fokus på delaktighetMölndals stads granskning omfattade tre olika styrdokument och en process.— En slutsats är att även ommänskliga rättigheter
inte uttalas direkt, så lyfts MR-relaterade begrepp och värden ändå fram alla i de granskade dokumenten, berättar Hillevi Funck, folkhälsoplanerare.Av de sex MR-principerna är det delaktighet som syns tydligast. Rent konkret handlar det exempelvis om att stadens vision slår fast att utveckling ska ske i dialog med mölndalsborna. Ettvisst överlåtande ansvar
ska ske genom medborgardialog.Principerna om jämlikhet, icke-diskriminering, transparens och ansvar syns mer sparsamt i dokumenten men saknas inte helt. Deras närvaro handlar bland annat om att uppmärksamma skillnader i olika gruppers livssituationer och om att dokumenten har en tydlig avsändare.
Läs mer
-
2019-01-25
Rättighetsreportrarna lär unga om mänskliga rättigheter
Rättighetsreportrarna är ett upplevelsebaserat läromedel för årskurs 7-9 samt gymnasiet, som har till syfte att lära unga om mänskliga rättigheter och ungas rätt att påverka. De granskar elever sin skola utifrån FN:s barnkonvention genom att intervjua skolpersonal, politiker och elever.
De som intervjuas får ge sin bild av hur de mänskliga rättigheterna efterlevs på skolan. För att komplettera bilden kan de elever som agerar rättighetsreportrar även använda sig av tillgänglighetskartläggningar, trygghetsundersökningar och likande för att undersöka olika rättighetsområden.Reportrarna kan också välja att intervjua de som är ansvariga för att elevers mänskliga rättigheter respekteras och uppfylls – exempelvis rektor, tjänstepersoner i kommunen och lokala politiker. Resultaten av reportrarnas granskning sammanställs sedan i en tidning som kan spridas både inom skolan och till tjänstepersoner och förtroendevalda i kommunen. På så sätt får ansvariga kunskap direkt från de som berörs om hur situationen för de mänskliga rättigheterna ser ut på skolan.Rättighetsreportrarna är ett Arvsfondenprojekt som har tagits fram i samarbete mellan MR-piloterna, elever och pedagoger på skolor i Västsverige, läromedelsproducenten Lin Education, Göteborgs universitet och Göteborgs stad.Avstamp i rättighetsbaserat arbetssättArbetet med rättighetsreportrarna tar sitt avstamp i FN:s kriterier för ett rättighetsbaserat arbetssätt. I detta arbetssätt har målgruppens (i detta fall barn och ungas) delaktighet en central betydelse. Delaktighetsperspektivet har även genomsyrat läromedlets utvecklingsprocess, då elever fick komma med idéer och synpunkter kring innehållet och testa konceptets tema och form. På så sätt bidrog målgruppen till utformningen av rättighetsreportrarna som läromedel.Rättighetsreportrarna är ett helt kostnadsfritt läromedel för skolor att använda. Elever som granskar sin skola kan markera den på den så kallade rättighetskartan på rättighetsreportrarna.se. på så sätt synliggörs skolor där granskningar har genomförts – och förhoppningsvis blir fler elever inspirerade att starta redaktioner.
Läs mer
-
2018-12-19
Stöd till kommuner för demokratisk lokaluthyrning
Måste en kommun upplåta sina lokaler till alla som vill hyra, eller finns det utrymme för att säga nej? SKL har tillsammans med Center mot våldsbejakande extremism tagit fram en skrift med goda råd för att navigera med demokratiaspekten i åtanke.
Sveriges kommuner spelar en viktig roll för att skapa goda förutsättningar för ett rikt kulturliv och idrotts- och fritidsaktiviteter för barn och unga, och i många kommuner finns också en uttalad politisk ambition att kommunens lokaler ska användas så mycket som möjligt, istället för att stå tomma. De flesta kommuner upplåter därför emellanåt sina idrottsanläggningar, skolor, föreläsningssalar, teatersalonger och andra samlingssalar, för olika sammankomster.Hjälp att reda ut begreppenSveriges Kommuner och Landsting (SKL), har med stöd av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) tagit fram en skrift för att reda ut begreppen och beskriva de förutsättningar och principer som gäller enligt lag, vid uthyrning och upplåtelse av kommunala lokaler.Råd vid lokaluthyrning. Demokratiska aspekter vid nyttjande av kommunala lokaler, webbutikDetta innebär att många kommuner sedan länge har behövt ta ställning till hur de ska agera när olika extrema eller våldsbejakande organisationer vill använda deras lokaler. Det har kunnat gälla till exempel motorcykelgäng eller representanter för vit makt-miljön. Idag finns dessutom även andra uttalat våldsbejakande organisationer, som ibland önskar hyra lokaler av kommunen, för kortare eller längre tid.Krav på likabehandling, opartiskhet och grundläggande MRVad är det som gäller, när extremistorganisationer av olika slag vill hyra lokaler av kommunen? Exempelvis finns det i regeringsformen (RF) krav på att kommuner i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet, enligt regeringsformen ska dessutom var och en gentemot det allmänna garanteras yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet.Kommunallagen kräver också att kommunen ska behandla sina invånare lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Kommuner måste därför göra ett principiellt ställningstagande som ska gälla vid all uthyrning och upplåtelse, så alla potentiella användare behandlas lika.
Läs mer
-
2018-11-21
FN:s kommitté mot rasism kommenterar Sveriges arbete
Committee on the Elimination of Racial Discrimination (CERD) övervakar hur FN:s konvention för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering efterlevs. Sverige avrapporterar regelbundet, varpå CERD lämnar rekommendationer och betänkligheter. Senaste kommentaren om Sveriges arbete på området kom våren 2018.
Stater som ansluter sig till FN:s kärnkonventioner åtar sig att med jämna mellanrum granskas av de kommittéer som är kopplade till konventionerna. Sverige har ratificerat FN:s konvention för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, lämnade in den senaste avrapporteringen under 2017, och fick under våren ta del av CERD:s rekommendationer. Dessa behandlar hur Sverige bör arbeta vidare med avskaffandet av rasdiskriminering.Arbete för minoriteters rättigheter prioriterasSverige uppmanas att arbeta för att eliminera förekomsten av hatbrott mot etniska och religiösa grupper och för att motverka diskriminering av minoriteter. Kommittén rekommenderar Sverige att se över olika gruppers faktiska tillgång till rättigheter som rör exempelvis utbildning och bostadsmarknad. CERD uppmärksammar att bland annat samer, romer, afro-svenskar, judar och muslimer utsätts för diskriminering, hot och våld, och uppmanar Sverige att vidta åtgärder mot detta.Särskild oro uttrycks för förekomst av brandattentat mot moskéer och flyktingboenden, och för organiserade rasistiska och extremistiska organisationer. Sverige kritiseras för att organisationer som bygger på- och uppmanar till rasism inte har förbjudits.CERD efterfrågar en svensk MR-institutionSverige har under flera år kritiserats från internationellt håll för att inte ha en oberoende nationell MR-institution. Frågan lyfts fram även i CERD:s senaste rekommendationer och inrättandet av en oberoende MR-institution utreds just nu.FN:s kommitté mot rasism är inte enbart kritisk, utan ger även Sverige beröm för bland annat det arbete som bedrivs mot diskriminering, för den nationella handlingsplanen mot rasism och hatbrott som antogs i november 2016, för arbetet mot segregation samt för strategin för romsk inkludering.
Läs mer
-
2018-11-08
Var fjärde förtroendevald utsatt för hot
Kvinnor, utlandsfödda och yngre är mest utsatta. Under 2016 utsattes 25% för hot och hat, och under våren har SKL genomfört intervjuer för att samla berättelser. Hot och hat mot förtroendevalda ett allvarligt hot mot demokratin, särskilt om det drabbar grupper oproportionellt. SKL håller ett seminarium på ämnet under MR-dagarna.
SKL arbetar för ökad trygghet för personer med politiska förtroendeuppdrag. Det handlar bland annat om att tydliggöra ansvar och roller inom respektive kommun, landsting och region både vad gäller rutiner för förebyggande arbete och för att hantera situationen när hot och hat förekommer.Läs vidare om SKL:s förebyggande arbete kring hot, hat och våld mot förtroendevaldaHot och hat påverkar - Intervjuer om förtroendevaldas situation, webbutikenAnna-Lena Pogulis är projektledare för SKL:s kraftsamling på området. Hon berättar att kvinnor i högre grad än män får utstå sexistiska kommentarer, och att hotfulla och hatiska uttalanden till stor del förekommer i digitala miljöer.Då det mesta av hat och hot på internet är anonymt, kan just ovissheten vara mycket obehaglig. Vem vill mig illa? Är det någon jag möter varje dag? Den osäkerheten kan skapa en oro för att vistas på gator och torg.- Anna-Lena Pogulis, projektledare Sveriges Kommuner och LandstingFörtroendevalda ska kunna verka tryggt i sitt demokratiska uppdrag, det är grundläggande för att den representativa demokratin ska fungera. SKL anordnar ett seminarium på temat När hot och hat påverkar förtroendevalda i sitt uppdrag vid årets upplaga av MR-dagarna, fredagen den 16 november kl. 09:00 – 10:00.Årets tema för Mänskliga rättighetsdagarna är rätten till ett liv fritt från våld. MR-dagarna är Nordens viktigaste mötesplats för frågor kring mänskliga rättigheter, lokalt och globalt. Konferensen anordnas sedan år 2000, och går i år av stapeln 15-17 november på Stockholmsmässan. SKL medverkar med fyra egna seminarier.Läs vidare om MR-dagarna, programmet och köp biljett
Läs mer
-
2018-10-30
En arbetsmodell för rättighetsbaserad skola
UNICEF har tagit fram en ny arbetsmodell för skolan i syfte är att aktivt stärka respekten, skyddet och främjandet av barnets mänskliga rättigheter. Forskning visar att barn som går i skolan i en miljö som genomsyras av deras rättigheter blir mer trygga, mobbning och utsatthet minskar och skolprestationerna ökar.
Från och med den första januari 2020 är Konventionen om barnets rättigheter inkorporerad i svensk lag. Detta medför höga krav på barnrättsarbetet i verksamheter som skola och socialtjänst, men även vid stadsplanering, i arbetet med miljöfrågor och på området för kultur och fritid.För att hjälpa till att åstadkomma en skola som säkerställer och respekterar barnets mänskliga rättigheter har UNICEF tagit fram en modell som kallas rättighetsbaserad skola (RBS). Arbetet med RBS är internationellt och kan anpassas till lokala förutsättningar. RBS har nu även anpassats till svenska förhållanden.Rättigheterna ska genomsyra skolans visioner, värderingar och praxisRättighetsbaserad skola bygger på fem grundstenar:- Ökad kunskap om Konventionen om barnets rättigheter – för alla på skolan! Elever, skolledning, personal och föräldrar har kännedom om konventionens principer och förstår hur dessa relaterar både till skolmiljön och den egna rollen.
- Ökat elevinflytande – barnets åsikter beaktas! Eleverna ges möjlighet att delta i skolans utveckling och uttrycka sig i frågor som berör dem.
- Engagemang för sina och andra barns rättigheter – för aktion lokalt och globalt! Eleverna får i samtliga ämnen lära sig mer om barns rättigheter, både för sig själva och för ökad solidaritet med andra.
- Rättigheterna praktiseras i verksamheten – tydlig förankring i alla led! Principerna i konventionen präglar de vardagliga kontakterna på skolan, exempelvis de mellan lärare och elever. De används som utgångspunkt för regler och förhållningssätt.
- Samverkan – med barnets rättigheter i centrum! Skolan och det omgivande samhället verkar tillsammans för att fånga upp och stärka utsatta elever. Aktörer att samverka med är exempelvis polis, socialtjänst och BUP.
Läs mer
-
2018-10-17
Goda råd för den kommun som vill inleda ett MR-arbete
I förra veckan berättade vi om ett verktyg för effektiv kommunikation om mänskliga rättigheter. Vi fortsätter nu med konkreta tips, där några kommuner som arbetar aktivt med MR delar med sig av sina bästa råd till de som vill börja implementera ett rättighetsbaserat arbete.
SKL driver tillsammans med sju kommuner ett utvecklingsnätverk där syftet är att stärka det rättighetsbaserade arbetet lokalt. Nätverket har träffats regelbundet sedan i våren 2018, och arbetet utgår bland annat från MR-plattformen.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom MRFörankring i politiken – en framgångsfaktorEtt råd som flera kommuner i utvecklingsnätverket ställer sig bakom är att se till att det finns ett politiskt beslut om att satsa på rättighetsbaserat arbete. Ett politiskt beslut ger tydligt mandat och möjliggör brett genomslag i organisationen. Klargör syftet med att implementera rättighetsbaserat arbetssätt i era verksamheter och skriv ut vad ni hoppas uppnå.Börja arbetet där ni ärNär ni har bestämt er för att arbeta rättighetsbaserat – börja med en kartläggning av er nuvarande situation. Hur ser arbetet ut idag? Identifiera vad ni kan göra bättre, exempelvis vad gäller vilka målgrupper verksamheterna når ut till och hur tillgängliga ni är för invånarna. Klippans kommun i Skåne gjorde en rättighetskartläggning utifrån de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna.Kartläggningsarbetet innebär en möjlighet att formulera en gemensam problembild. Detta ger det kommande arbetet legitimitet och motiverar att resurser används.Läs vidare om Klippan kommuns arbete och inspireras av SKL:s övriga lärande exempel.Mot diskriminering och för lika rättigheter, Klippans kommun (PDF, nytt fönster)Mänskliga rättigheter i praktiken - lärande exempelFira framgångarnaGläds över varje steg framåt i arbetet!Det kan vara bra att redan från start planera in några ”checkpoints” i arbetsprocessen där ni stannar upp och påminner er om vad ni åstadkommit. Fortlöpande reflektion möjliggör dessutom lärande och förbättringsarbete under processens gång. Fundera över vilka som har varit era framgångsfaktorer respektive utmaningar och hur ni kan använda er av insikterna för att komma vidare i arbetet. Använd framstegen för att väcka stolthet inom organisationen!
Läs mer
-
2018-10-10
Tio nycklar för en effektiv kommunikation om MR
EU:s MR-organ Fundamental Rights Agency (FRA) har lanserat ett nytt verktyg till stöd för bättre kommunikation om mänskliga rättigheter. Det handlar om konkreta strategier, som att hänga upp det som kommuniceras på en personlig berättelse eller att bygga på gemensamma värderingar för att få större genomslag.
EU:s byrå för grundläggande mänskliga rättigheter (MR)FRA inrättades för drygt tio år sedan för att bidra med oberoende och faktabaserat stöd och sakkunskap om mänskliga rättigheter till EU:s institutioner och medlemsstater. Arbetsuppgifterna omfattar exempelvis att genomföra stora undersökningar av läget på olika rättighetsområden inom EU. FRA har bland annat kartlagt minoriteters upplevelser av diskriminering, förekomsten av antisemitism och romers levnadsförhållanden. Man har även genomfört den största undersökningen någonsin om könsbaserat våld mot kvinnor i samtliga EU-medlemsstater. Hela 42 000 kvinnor deltog i den undersökningen.På FRA:s webbplats finns en mängd publikationer på olika rättighetsområden att ta del av. Där publiceras även en årlig rapport om läget för mänskliga rättigheter inom EU.FRA:s publikationerNytt verktyg för att kommunicera MR bättreI september 2018 lanserade FRA 10 keys to effectively communicating human rights. Verktyget, som finns att ladda ner utan kostnad på FRA:s hemsida, omfattar tio nycklar som kan användas för att åstadkomma bättre och tydligare kommunikation på människorättsområdet. Inom varje nyckelområde finns ett antal ”dos and don’ts” – att göra och inte göra, tillsammans med en kort presentation om hur och varför nyckeln bör användas.Nycklarna är utformade för att vara så konkreta som möjligt. Det handlar exempelvis om att lyfta fram den enskilda rättighetsbärarens egen röst istället för att bara tala om statistik. De flesta av oss har lättare att relatera till en personlig historia än till siffror. En annan nyckel är att använda visuella hjälpmedel för kommunikation när det är möjligt, och en tredje är att tilltala människors kärnvärderingar genom att fokusera på de värden som ligger till grund för mänskliga rättigheter. Det kan handla om att lyfta fram gemensamma värderingar som rättvisa eller jämlikhet när vi talar om exempelvis icke-diskriminering eller minoritetsrättigheter.Ta del av alla tio nycklar och ladda ner materialet (engelska)
Läs mer
Kommentarer