Normer kan stå i vägen för rättigheter
Det står ingen skylt utanför ungdomsmottagningen som säger att killar inte är välkomna. Det behövs inte. De flesta går inte dit i alla fall. Betyder det att killar inte har frågor om relationer, sex och preventivmedel? Att de aldrig behöver gå och testa sig, eller behöver någon att prata med när de mår dåligt?
Så är det naturligtvis inte. Organisationen MÄN:s stödchatt Killfrågor.se får tusentals frågor, för att ta ett exempel. Behovet finns. Ändå går killarna inte dit.
Stärka tillgången till rättigheter
Jag blir lite brydd ibland när det sägs att ”vi måste stärka den eller den gruppens rättigheter” eller ”alla människor i samhället ska ha samma rättigheter”. Alla konventioner har en bestämmelse som säger att rättigheterna som uttrycks i den gäller alla, oavsett faktorer som kön, etnicitet, religion etc. I formell mening har alla människor redan samma rättigheter.
Det vi menar är förmodligen att vi måste stärka människors tillgång till sina rättigheter. En rättighet som inte förverkligas är bara en tom föreställning som blir hängande i luften.
Dödligheten är högre bland män
- Om rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet, är det då ett rättighetsproblem att killar inte går till ungdomsmottagningen?
- Är det ett rättighetsproblem att mer än dubbelt så många män som kvinnor tar livet av sig, att många fler män än kvinnor dör i olyckor i trafiken, på sjön, i arbetslivet?
- Att tre gånger fler män än kvinnor dör i alkoholrelaterade sjukdomar?
- Att dödligheten är högre bland pojkar och män än bland flickor och kvinnor i alla åldrar upp till 80 år?
Ja, jag vill hävda att det är ett rättighetsproblem. Människor styrs och påverkas inte bara av lagar och förordningar, utan också av föreställningar om hur vi ska vara som flickor och pojkar, som kvinnor och män.
Det är normer som formar oss från första andetaget till det sista. Och det är normer som kan stå i vägen för att vi ska få tillgång till våra rättigheter. Det är normer som till exempel hävdar att män ska vara starka, självständiga och prestationsinriktade. Det är normer som bidrar till mäns risktagande och gör oss dåligt rustade att ta ansvar för vår fysiska och psykiska hälsa.
Fokus förändra mansnormer
SKL har under två år drivit en särskild satsning på män och jämställdhet, med ett fokus på hur förändrade mansnormer kan ge stora vinster både för enskilda individer och för samhället i stort. Många av de här förändringarna har betydelse för mäns hälsa, vare sig det handlar om utbildning, att vara förälder, att välja yrkesbana, eller att få möjlighet att ta ansvar för sin egen hälsa.
I spellistan Röster om manlighet på Youtube har vi samlat femton filmer som visar hur kommuner och landsting kan arbeta för att bidra till säkerställa mäns tillgång till sina rättigheter, genom att utmana och förändra normer för manlighet.
I SKL:s webbutik hittar du flera skrifter och rapporter om förändringsarbete med maskulinitet i fokus, inom psykisk hälsa, skolan, föräldraskap och våldsförebyggande arbete.
Läs vidare
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Dela
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar (Anna Lindström, Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander) ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 2019.
I bloggen kommer vi att berätta om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner, landsting och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.
-
2018-10-17
Goda råd för den kommun som vill inleda ett MR-arbete
I förra veckan berättade vi om ett verktyg för effektiv kommunikation om mänskliga rättigheter. Vi fortsätter nu med konkreta tips, där några kommuner som arbetar aktivt med MR delar med sig av sina bästa råd till de som vill börja implementera ett rättighetsbaserat arbete.
SKL driver tillsammans med sju kommuner ett utvecklingsnätverk där syftet är att stärka det rättighetsbaserade arbetet lokalt. Nätverket har träffats regelbundet sedan i våren 2018, och arbetet utgår bland annat från MR-plattformen.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom MRFörankring i politiken – en framgångsfaktorEtt råd som flera kommuner i utvecklingsnätverket ställer sig bakom är att se till att det finns ett politiskt beslut om att satsa på rättighetsbaserat arbete. Ett politiskt beslut ger tydligt mandat och möjliggör brett genomslag i organisationen. Klargör syftet med att implementera rättighetsbaserat arbetssätt i era verksamheter och skriv ut vad ni hoppas uppnå.Börja arbetet där ni ärNär ni har bestämt er för att arbeta rättighetsbaserat – börja med en kartläggning av er nuvarande situation. Hur ser arbetet ut idag? Identifiera vad ni kan göra bättre, exempelvis vad gäller vilka målgrupper verksamheterna når ut till och hur tillgängliga ni är för invånarna. Klippans kommun i Skåne gjorde en rättighetskartläggning utifrån de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna.Kartläggningsarbetet innebär en möjlighet att formulera en gemensam problembild. Detta ger det kommande arbetet legitimitet och motiverar att resurser används.Läs vidare om Klippan kommuns arbete och inspireras av SKL:s övriga lärande exempel.Mot diskriminering och för lika rättigheter, Klippans kommun (PDF, nytt fönster)Mänskliga rättigheter i praktiken - lärande exempelFira framgångarnaGläds över varje steg framåt i arbetet!Det kan vara bra att redan från start planera in några ”checkpoints” i arbetsprocessen där ni stannar upp och påminner er om vad ni åstadkommit. Fortlöpande reflektion möjliggör dessutom lärande och förbättringsarbete under processens gång. Fundera över vilka som har varit era framgångsfaktorer respektive utmaningar och hur ni kan använda er av insikterna för att komma vidare i arbetet. Använd framstegen för att väcka stolthet inom organisationen!
Läs mer
-
2018-10-10
Tio nycklar för en effektiv kommunikation om MR
EU:s MR-organ Fundamental Rights Agency (FRA) har lanserat ett nytt verktyg till stöd för bättre kommunikation om mänskliga rättigheter. Det handlar om konkreta strategier, som att hänga upp det som kommuniceras på en personlig berättelse eller att bygga på gemensamma värderingar för att få större genomslag.
EU:s byrå för grundläggande mänskliga rättigheter (MR)FRA inrättades för drygt tio år sedan för att bidra med oberoende och faktabaserat stöd och sakkunskap om mänskliga rättigheter till EU:s institutioner och medlemsstater. Arbetsuppgifterna omfattar exempelvis att genomföra stora undersökningar av läget på olika rättighetsområden inom EU. FRA har bland annat kartlagt minoriteters upplevelser av diskriminering, förekomsten av antisemitism och romers levnadsförhållanden. Man har även genomfört den största undersökningen någonsin om könsbaserat våld mot kvinnor i samtliga EU-medlemsstater. Hela 42 000 kvinnor deltog i den undersökningen.På FRA:s webbplats finns en mängd publikationer på olika rättighetsområden att ta del av. Där publiceras även en årlig rapport om läget för mänskliga rättigheter inom EU.FRA:s publikationerNytt verktyg för att kommunicera MR bättreI september 2018 lanserade FRA 10 keys to effectively communicating human rights. Verktyget, som finns att ladda ner utan kostnad på FRA:s hemsida, omfattar tio nycklar som kan användas för att åstadkomma bättre och tydligare kommunikation på människorättsområdet. Inom varje nyckelområde finns ett antal ”dos and don’ts” – att göra och inte göra, tillsammans med en kort presentation om hur och varför nyckeln bör användas.Nycklarna är utformade för att vara så konkreta som möjligt. Det handlar exempelvis om att lyfta fram den enskilda rättighetsbärarens egen röst istället för att bara tala om statistik. De flesta av oss har lättare att relatera till en personlig historia än till siffror. En annan nyckel är att använda visuella hjälpmedel för kommunikation när det är möjligt, och en tredje är att tilltala människors kärnvärderingar genom att fokusera på de värden som ligger till grund för mänskliga rättigheter. Det kan handla om att lyfta fram gemensamma värderingar som rättvisa eller jämlikhet när vi talar om exempelvis icke-diskriminering eller minoritetsrättigheter.Ta del av alla tio nycklar och ladda ner materialet (engelska)
Läs mer
-
2018-09-26
SKL medverkar vid MR-dagarna
Nordens största forum för mänskliga rättigheter, MR-dagarna, är en återkommande konferens som i år anordnas den 15-17 november på Stockholmsmässan i Älvsjö. Tema är rätten till ett liv fritt från våld, och många aspekter av våld som rättighetskränkning kommer lyftas.
SKL arrangerar seminariumFör nionde året i rad är SKL medarrangör till MR-dagarna. Evenemanget engagerar ett stort antal besökare från offentlig sektor, civilsamhälle, universitet och allmänhet, och är en bra arena för att uppmärksamma kommuners, regioners och landstings arbete och sprida kunskap och erfarenheter. SKL anordnar fyra egna seminarium:- Skolan kan förebygga våld! Men vem hjälper skolan?
- När hot och hat påverkar förtroendevalda i sitt uppdrag
- Human Rights Indicators - what´s the difference?
- Att fråga om våld på rutin – varför och hur?
Läs mer
-
2018-09-19
Inkludera medborgarna i de komplexa frågorna
Att inkludera medborgare och låta dem vara med och påverka beslut, planer och tjänster mellan valen är idag vanlig förekommande bland kommuner, regioner och landsting. När det kommer till de komplexa och potentiellt konfliktfyllda frågorna krävs dock ett fördjupat arbete för att synliggöra fler perspektiv.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2010 arbetat med att stödja ett antal kommuner som arbetat med medborgardialog i särskilt komplexa och konfliktfyllda frågor. Kommunerna har bland annat arbetat med frågor som rör socialt utanförskap, inkludering av nyanlända, stora infrastrukturprojekt och förändringar av skolorganisation med nedläggning av byskolor.En av de viktigaste lärdomarna när det är dags att summera de senaste tre årens arbete är vikten av att nå alla de som är berörda och deras perspektiv på frågan. Det gäller såväl inom kommunen som de utanför, ett arbete som kan liknas vid en detektiv som söker upp alla perspektiv genom ett aktivt och nyfiket utforskande.Är de svåra att nå eller lätta att ignorera?- Anne Tortzen fil. dr och grundare av Center for Borgerdialog.Att föra medborgardialog i komplexa frågorEn av kommunerna som arbetar med medborgardialog i komplexa frågor är Stockholm. I stadsdelen Östberga har kommunen genomfört en medborgardialog om trygghet enlig SKL:s modell. Under flera kvällar har boende och kommunen träffats för att tillsammans arbeta fram trygghetsfrämjade åtgärder. Ett av de förslag som har genomförts är bildandet av ett så kallat allaktivitetshus som invigdes 1 september i år. Allaktivitetshuset skapades bland annat för att skapa mer liv och rörelse i området, för att öka vi-känslan och för att vara en plats där boende kan arrangera aktiviteter och där stadens olika verksamheter kan rymmas.SKL erbjuder just nu utbildningsinsatser i medborgardialog i komplexa frågor kopplat till integration.Östbergas allaktivitetshusUtbildningsinsatser: Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor
Läs mer
-
2018-09-12
SKL lanserar informationsportal för nyvalda
Att det var val i söndags kan knappast ha undgått någon. Totalt 310 kommun- och landstingsval genomfördes runt om i landet. För den som är ny i sitt politiska förtroendeuppdrag kan det finnas många frågor. SKL lanserar därför en portal som stöd till nyvalda i syfte att stärka lokalpolitiker i det demokratiska uppdraget.
Informationsportalen för nyvalda finns nu tillgänglig på SKL:s webbplats. Via ingången kan den som är ny i sitt politiska förtroendeuppdrag ta del av material på grundläggande basnivå kring bland annat det politiska uppdraget, arbetsgivaransvaret, självstyre, lagstiftning och revision. Där finns även information om uppdrag och ansvar för fullmäktige, styrelser och nämnder. Via informationsportalen med stöd och utbildning för nyvalda politiker i kommuner och landsting kan du även ta del av:- kostnadsfria webbutbildningar och kunskapsfilmer
- erbjudande om grundutbildningar
- publikationer och annat material att ladda ned eller beställa
Läs mer
-
2018-08-31
Lund har fattat beslut om att bli en MR-stad
Begreppet MR-städer bygger på idén att platsen där människor bor är speciellt viktig för att skydda och främja mänskliga rättigheter. Förslaget om att utropa sig till MR-stad fick en bred uppslutning av flera partier i Lunds kommunfullmäktige. Lund har gått systematiskt till väga. MR ska genomsyra varje beslut som rör medborgarna!
För bli en MR-stad (eller MR-kommun/region) krävs ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. Lunds kommun har sedan 2016 arbetat tillsammans med Raoul Wallenberginstitutet (RWI) för att ta fram den struktur för MR-arbetet som kommunstyrelsen nu beslutat om. Det handlar bland annat om kunskapshöjande insatser och om hur kommunens ska kunna arbeta med människorättsfrågor i kommunens alla verksamheter. RWI har tidigare varit med och utvecklat SKL:s så kallade MR-plattform.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheterSamverkan med forskare och civilsamhälle för att stärka MRAtt vara en MR-stad innebär, bland annat, att staden i sitt interna arbete anammar ett perspektiv på mänskliga rättigheter i varje beslut som rör medborgarna. Det kan till exempel gälla beslut om bostadsplanering, stadsplanering, utbildning och äldrevård. I det externa arbetet samverkar staden med företag, föreningar, universitetet och andra aktörer för att se till att positiva åtgärder för mänskliga rättigheter utvecklas och genomförs.— Nu tar vi nästa steg i arbetet med att bli en mer öppen och välkomnande stad. Vi har under mandatperioden haft ett stort fokus på att stärka arbetet med mänskliga rättigheter i kommunen. Det har handlat om att se över våra interna arbetssätt såväl som att öka kommunens internationella engagemang i dessa frågor. Det är med stor stolthet vi kan deklarera oss själva som Sveriges första MR-stad, säger Elin Gustafsson (S), kommunalråd.Barnrättskommitté får ett bredare fokusBeslutet innebär också att den barnrättskommitté som finns i kommunen och som består av representanter från samtliga förvaltningar görs om till en kommitté för mänskliga rättigheter. Kommittén får bland annat i uppdrag att initiera utbildningsinsatser om mänskliga rättigheter, arbeta för att motverka diskriminering och främja människors möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda på likvärdiga villkor. Kommittén ska liksom den tidigare Barnrättskommittén bestå av representanter från alla kommunens förvaltningar och ska överse hur implementeringen av det nya arbetssättet går till och följs upp.Vi gratulerar Lunds kommun till beslutet och önskar lycka till med rättighetsarbetet i framtiden!Läs vidare om beslutet på Lunds kommuns webbplats
Läs mer
-
2018-08-27
Raoul Wallenbergs dag 27 augusti
Raoul Wallenbergs dag är Sveriges nationella dag för civilkurage och medmänsklighet. Något som behövs särskilt mycket nu när intolerans åter brer ut sig. Vi vill att den här dagen ska påminna om hur viktigt det är med demokratiska arenor där alla kan vara delaktiga och engagera sig.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är stolt medlem i Nationalkommittén för den här dagen och vill att vi tillsammans mobiliserar oss och tar ställning för demokratin. MR-bloggen har i tidigare inlägg uppmärksammat den svenske diplomaten Raoul Wallenbergs gärning, där civilkurage och medmänsklighet är ledord. Raoul Wallenberg Academy arbetar vidare i hans anda, bland annat genom det årliga högtidlighållandet och uppmärksammandet av Raoul Wallenbergs dag den 27 augusti.För mig finns inget annat val
– Raoul WallenbergDagen uppmärksammas på flera hållDen 27 augusti uppmärksammas på flera sätt runt om i landet, och varje år är det fler kommuner som ansluter sig med egna arrangemang. Ystad, Vindeln, Falköping, Kramfors, Mönsterås, Kristiansand, Vallentuna, Smedjebacken och Tranås är bara några exempel på platser där det anordnas olika aktiviteter för att uppmärksamma dagen.På webbplatsen för Raoul Wallenbergs dag kan du hitta information om hur dagen uppmärksammas i just din hemkommun!Raoul WallenbergsdagOlika priser delas ut under dagenI Stockholm delar Raoul Wallenberg Academy ut det årliga Raoul Wallenbergpriset, som går till en person som arbetar med kunskapshöjande insatser för barn och unga mot främlingsfientlighet, intolerans och alla människors lika värde.Ungdomspriset Ungt Kurage går till unga som agerar med civilkurage i sin vardag.I år delar man även för första gången ut pris för Årets medmänskliga kommun och priset Årets Changemaker.Du kan läsa mer om Raoul Wallenbergs gärning, om de utmärkelser som delas ut i hans namn, och om det arbete som bedrivs av Raoul Wallenberg Academy på deras webbplats.Raoul Wallenberg
Läs mer
-
2018-08-15
Nytt material från SKL visar på rättighetsbaserat arbete i praktiken
SKL har under våren arbetat tillsammans med åtta kommuner och två regioner med att ta fram tio verksamhetsnära exempel på rättighetsbaserat arbetssätt i praktiken. Exemplen är utformade för att komma så nära det vardagliga arbete som bedrivs hos våra medlemmar som möjligt. Materialet publiceras på skl.se/mr den 20 augusti.
Mänskliga rättigheter är faktiskt något som görs varje dag i våra medlemmars verksamheter. Utanrättighetsglasögon
kan arbetet med MR i praktiken vara svårt att få syn på. De verksamhetsnära exempel som nu har tagits fram kommer från vitt skilda verksamhetsområden, men har gemensamt att de visar hur kommuner och landstings uppdrag i mångt och mycket handlar om mänskliga rättigheter.Under våren har MR-bloggen låtit läsarna tjuvkika på några av de verksamheter som har bidragit med exempel. Klippans kommuns kartläggningsarbete mot diskriminering, Region Jönköpings läns satsning för delaktighet i vården och Malmö stads Bostad först omfattas av det material som nu publiceras. Hur Bodens kommun har arbetet med mänskliga rättigheter i skolan, hur Västra Götalandsregionen förebygger missförstånd mellan vårdgivare och patienter och hur Mölndals stad tillgänglighetssäkrar de beslut som kommuniceras är några andra exempel som presenteras.Exemplen visar både tillvägagångssätt och utfallExemplen är utformade för att påvisa mänskliga rättigheters dubbla funktion i offentlig verksamhet. Det handlar många gånger om kärnuppdraget för kommuner och landsting – uppdraget att säkra tillgång till bostäder, medborgarnas rätt till bästa möjliga hälsa och en skolgång fri från diskriminering. Ett rättighetsbaserat arbetssätt handlar många gånger rent praktiskt om att arbeta utifrån MR-principerna om icke-diskriminering/jämlikhet, deltagande/inkludering och transparens/ansvar.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom MRMed ett rättighetsbaserat arbetssätt följer många gånger andra goda effekter, som exempelvis ökad tillit och rättssäkerhet. Ett rättighetsbaserat arbetssätt är inte ett extra, ytterligare perspektiv som skaläggas på
ordinarie verksamhet, utan handlar faktiskt om kärnuppdraget och om att förhålla sig icke-diskriminerande. Materialet Mänskliga rättigheter i praktiken belyser detta. Ett diskussionsunderlag finns kopplat till de verksamhetsnära exemplen, för att hjälpa läsaren att fundera vidare och applicera principerna på den egna verksamheten.
Läs mer
-
2018-07-04
Bostad först – för bättre hälsa och livskvalitet
Bostad först erbjuder personer som befinner sig i hemlöshet möjlighet till ett eget boende. Tanken är att en bostad är grunden för att kunna ta tag i sin situation i övrigt. Ett rättighetsbaserat arbetssätt med individen i fokus hjälper verksamheten att komma nära brukaren och synliggör sammansatt problematik på individnivå.
Brukardelaktighet är nyckelnEn av de kommuner som arbetar enligt Bostad först är Malmö stad. Modellen bygger på tilliten till att var och en själv vet vad hen behöver. Tillsammans med hyresgästen arbetar Bostad först för att skapa ett långsiktigt och stabilt boende med målet att brukaren ska få ett eget bostadskontrakt. Verksamheten erbjuder kontinuerligt stöd i form av samtal, rådgivning och olika aktiviteter. Man samverkar även med hyresgästens nätverk. Hyresgäst och handläggare inom socialtjänsten upprättar tillsammans en kvarboendeplan som utgår från hyresgästens situation, med egna önskemål och prioriteringar. Personer som omfattas av insatsen görs delaktiga i arbetet på flera olika sätt. Stödinsatser utgår helt från hyresgästens egna önskemål och sker på dennes initiativ.Anita Svantesson, som är sektionschef för Bostad först i Malmö stad beskriver vikten av involverade brukare:”De önskemål den hemlöse själv uttrycker i kontakten med sin handläggare väger tungt. Urval sker sedan genom intervju med Bostad först innan beslut enligt Socialtjänstlagen fattas. En viktig faktor för att få en bostad genom Bostad först är att man är motiverad samt positiv till att ha kontakt med verksamheten varje vecka. Ofta har personen en lång bakgrund i hemlöshet, ofta dessutom besvär med missbruk och/eller psykisk ohälsa.”Den nära kontakten mellan hyresgästen och handläggaren på socialtjänsten lyfts fram som en framgångsfaktor för modellen. Malmö har därför varit noga med att inte överskrida antalet om tio hyresgäster per handläggare, för att kunna tillmötesgå hyresgästernas behov och etablera en nära kontakt.Verksamheten ger ringar på vattnetBostad först är idag en väletablerad och framgångsrik modell för att motverka hemlöshet. De flesta hyresgäster upplever att de har fått ett bättre liv efter att ha fått en bostad genom Bostad först. Många får en bättre hälsa eftersom de har fått möjlighet att uppsöka läkare och tandläkare efter mångåriga bekymmer. Det är även vanligt att hyresgästerna efter en tid återupptar kontakten med sina anhöriga. Det är inte heller ovanligt att den som får bostad via projektet minskar sitt missbruk eller i vissa fall upphör helt efter en tid. Projektet har alltså visat sig ge ringar på vattnet också på andra rättighetsområden än bostad, exempelvis genom bättre hälsa.Malmö stad planerar att under hösten 2018 tillsätta ett brukarråd för att öka de boendes möjlighet att påverka ytterligare. Verksamheten har även sammankopplats med kommunenens uppsökande verksamhet för att nå ut till fler.I augusti publicerar SKL ett antal verksamhetsnära exempel på rättighetsbaserat arbetssätt i praktiken. Malmö stads arbete med Bostad först är en av de verksamheter som presenteras.
Läs mer
-
2018-06-20
Trygghet för förtroendevalda är en förutsättning för demokrati
Var fjärde förtroendevald uppger att de har utsatts för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt politiska förtroendeuppdrag. Vi behöver göra upp med attityden att lite får man tåla. Faran finns annars att demokratin sätts ur spel om människor avstår från att ta politiska uppdrag eller att ta ställning eller uttala sig i en känslig fråga.
SKL genomför, med stöd från regeringen, en satsning för att stödja kommuner, regioner och landsting. Vi kommer tillsammans att fördjupa kunskaper och utveckla det systematiska arbetet med riskanalyser och att förebygga självcensur. Lagstiftningen måste skärpasKänslan är att hoten tenderar att bli fler och grövre. Uppdraget som politiker bygger på att man kan, vill och vågar engagera sig. SKL har länge efterfrågat en skärpt lagstiftning för det hat och hot de utsätts för. I vår har både demokrati- och stadsministern uppmärksammat olika resultat inom området och uttalat sig om lagstiftning så vi har positiva förhoppningar.Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har på uppdrag av SKL studerat hur hat och hot mot sex kommunstyrelseordföranden ser ut i några svenska digitala miljöer, samt hur de kommenteras i diskussionsforum och kommentarsfält.FOI konstaterar att 20 procent av kommentarerna var av kränkande slag. Kommenterarna består av direkta personangrepp och handlar sällan om den politiska sakfrågan. Hat förekommer betydligt oftare än direkta hot, och kvinnor är mer utsatta än män. Studien visade att de kränkande kommentarer som riktades till kvinnliga kommunpolitiker var både fler till antalet, och dessutom att de var grövre. Det är dessutom enbart kvinnorna som har utsatts för kommentarer som anspelar på sexualitet.”Vi ser mycket allvarligt på resultatet. Studien har gett oss ökad kunskap att använda i vårt fortsatta arbete framöver”— Lena Langlet, samordnare för demokratiområdet på SKLUtsatthet kan leda till självcensurNär förtroendevalda utsätts för hat, hot och våld som leder till att de påverkas i sitt beslutsfattande är det ett allvarligt hot mot vår demokrati. För att undersöka hur beslutsfattandet påverkas av hot och har SKL genomfört en kortanalys kring självcensur i samarbete med BRÅ.Politikernas trygghetsundersökning visar att var femte förtroendevald någon gång har censurerat sig själv. Det kan handla om att den förtroendevalda tvekar inför ett beslut eller åtgärd, att hen har påverkats att fatta ett annat beslut eller har undvikit att engagera sig i en specifik fråga. Också i frågan om självcensur är kvinnor mer drabbade än män, och åldersgruppen under 39 år är mer drabbade än äldre förtroendevalda. Vid upprepade händelser av utsatthet stiger censuren ytterligare – var tredje förtroendevald som har sådana erfarenheter har någon gång valt att censurera sig själv.När hot och hat får konsekvenser på beslutsfattandet utgör det ett hot mot vårt demokratiska system, vi behöver utveckla såväl riskanalyser som andra metoder för att förtroendevalda ska känna sig trygga i sitt demokratiska uppdrag.
— Anna-Lena Pogulis, projektledare SKL.SKL:s arbete fortsätterSKL fortsätter sitt arbete med bland annat genom att stötta kommuner, regioner och landsting där förtroendevalda utsätts. SKL erbjuder bland ett telefonstöd till tjänstepersoner som i sin tur ger stödet till förtroendevalda lokalt. Dessutom genomförs webbinarium med inbjudna gäster utifrån teman.. Nästa tema är den 28 augusti och handlar om olika former av stöd till förtroendevalda, Borås kommun och Brottsofferjouren kommer att vara gäster.
Läs mer
Kommentarer