Normer kan stå i vägen för rättigheter
Det står ingen skylt utanför ungdomsmottagningen som säger att killar inte är välkomna. Det behövs inte. De flesta går inte dit i alla fall. Betyder det att killar inte har frågor om relationer, sex och preventivmedel? Att de aldrig behöver gå och testa sig, eller behöver någon att prata med när de mår dåligt?
Så är det naturligtvis inte. Organisationen MÄN:s stödchatt Killfrågor.se får tusentals frågor, för att ta ett exempel. Behovet finns. Ändå går killarna inte dit.
Stärka tillgången till rättigheter
Jag blir lite brydd ibland när det sägs att ”vi måste stärka den eller den gruppens rättigheter” eller ”alla människor i samhället ska ha samma rättigheter”. Alla konventioner har en bestämmelse som säger att rättigheterna som uttrycks i den gäller alla, oavsett faktorer som kön, etnicitet, religion etc. I formell mening har alla människor redan samma rättigheter.
Det vi menar är förmodligen att vi måste stärka människors tillgång till sina rättigheter. En rättighet som inte förverkligas är bara en tom föreställning som blir hängande i luften.
Dödligheten är högre bland män
- Om rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet, är det då ett rättighetsproblem att killar inte går till ungdomsmottagningen?
- Är det ett rättighetsproblem att mer än dubbelt så många män som kvinnor tar livet av sig, att många fler män än kvinnor dör i olyckor i trafiken, på sjön, i arbetslivet?
- Att tre gånger fler män än kvinnor dör i alkoholrelaterade sjukdomar?
- Att dödligheten är högre bland pojkar och män än bland flickor och kvinnor i alla åldrar upp till 80 år?
Ja, jag vill hävda att det är ett rättighetsproblem. Människor styrs och påverkas inte bara av lagar och förordningar, utan också av föreställningar om hur vi ska vara som flickor och pojkar, som kvinnor och män.
Det är normer som formar oss från första andetaget till det sista. Och det är normer som kan stå i vägen för att vi ska få tillgång till våra rättigheter. Det är normer som till exempel hävdar att män ska vara starka, självständiga och prestationsinriktade. Det är normer som bidrar till mäns risktagande och gör oss dåligt rustade att ta ansvar för vår fysiska och psykiska hälsa.
Fokus förändra mansnormer
SKL har under två år drivit en särskild satsning på män och jämställdhet, med ett fokus på hur förändrade mansnormer kan ge stora vinster både för enskilda individer och för samhället i stort. Många av de här förändringarna har betydelse för mäns hälsa, vare sig det handlar om utbildning, att vara förälder, att välja yrkesbana, eller att få möjlighet att ta ansvar för sin egen hälsa.
I spellistan Röster om manlighet på Youtube har vi samlat femton filmer som visar hur kommuner och landsting kan arbeta för att bidra till säkerställa mäns tillgång till sina rättigheter, genom att utmana och förändra normer för manlighet.
I SKL:s webbutik hittar du flera skrifter och rapporter om förändringsarbete med maskulinitet i fokus, inom psykisk hälsa, skolan, föräldraskap och våldsförebyggande arbete.
Läs vidare
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Dela
Kontakt
Välkommen att skicka din fråga till SKL!
Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar är Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander, och ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 1 sepetember 2020.
I bloggen berättar vi om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.
-
2019-10-14
SKL på Mänskliga rättighetsdagarna 2019
Årets stolta värdstad för Nordens största mötesplats kring mänskliga rättigheter – MR-dagarna – är Linköping. SKL kommer att närvara vid alla dagar, både med monter och med ett flertal seminarier. Ett av dessa har temat ”Hur blir man en MR-kommun”, där medverkar Lund, Linköping, Borås och Raoul Wallenberg Institutet, RWI.
Flera seminarier vid MR-dagarna arrangeras av SKLI vanlig ordning deltar SKL vid MR-dagarna, och anordnar ett flertal seminarier med olika ingångar till årets tema. Vid ett av dessa deltar Borås stad, Linköpings kommun och Lunds kommun och berättar utifrån sina erfarenheter om olika perspektiv och ingångar till att genomföra ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter. Lunds kommun utropade sig som först i Sverige till MR-kommun med politiskt beslut i augusti 2018.Linköping har länge arbetat systematiskt med rättighetsarbete, bland annat ute i stadsdelarna. Kommunen har även varit en av sju kommuner som har varit med och testat och reviderat SKL:s plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheter, och har bidragit med värdefulla insikter och erfarenheter som har bidragit till att förbättra MR-plattformen som verktyg.Borås stad deltar vid seminariet och berättar om en specifik satsning, närmare bestämt projektet ”En kommun fri från våld”. I detta arbete arbetar kommunen verksamhetsövergripande med våldsprevention. Våldet förebyggs redan på en grundläggande nivå genom arbete med normer och attityder. Vid seminariet får vi dessutom ta del av en internationell utblick på rörelsen Human Rights Cities från Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt (RWI). Seminariet har rubriken ”Hur blir man en MR-kommun”, och anordnas 13.00-14.00 fredagen den 15 november 2019.SKL anordnar även egna seminarier:- Om könsnormer som hinder för hälsa torsdagen den 14 november 2019, 13.00-14.30,
- Svenska kommuner mot rasism och diskriminering torsdagen den 14 november 16.30-17.30,
- Nya arbetssätt inom barnhälsovården fredagen den 15 november 09.00-10.00.
Läs mer
-
2019-09-24
Hot mot politiker - hot mot jämställdheten
Att främja fredliga och inkluderande samhällen är mål nummer 16 i Agenda 2030. I ett par av delmålen lyfts vikten av ett lyhört, inkluderande och dialogbaserat beslutsfattande. För att nå dit är det viktigt att alla grupper har möjlighet att delta i det demokratiska samtalet och att makten fördelas jämlikt och jämställt.
En grundtanke i den representativa demokratin är att de förtroendevalda ska spegla befolkningen i stort. Det är därför viktigt att alla känner att de kan verka sitt politiska förtroendeuppdrag. Även kvinnor, utrikesfödda och yngre ska kunna vara politiker utan oro för hot och hat. De utgör alla grupper där andelen är lägre bland de förtroendevalda än andelen av befolkningen totalt sett.I år är det 100 år sedan de första kommunalvalen hölls med en allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Förutom rätt att rösta blev kvinnor även vara valbara till politiska förtroendeuppdrag. Sedan dess har resan från halva rösten till halva makten pågått. Är förutsättningarna lika för förtroendevalda kvinnor och män?SKL arrangerar en konferens om hot och hat mot förtroendevaldaNu i höst kommer ett antal nyheter att presenteras när det gäller hot och hat mot förtroendevalda, bland annat Politikernas trygghetsundersökning (PTU) från 2018; förslag på ny lagstiftning, arbetet i demokrati- och hatgruppen vid polisen och sist men inte minst olika exempel från kommuner och regioner.Du kan ta del av dessa erfarenheter och kunskaper på en konferens den 21 november 2019. Du har möjlighet att delta på plats i Stockholm eller via webbsändning.Program och anmälan seminarium och webbsändning 21 november 2019Vad händer när underrepresenterade grupper utsätts?När förtroendevalda utsätts för hot och hat så är effekterna stora i redan underrepresenterade grupper. Förtroendevalda kvinnor, yngre förtroendevalda och förtroendevalda med utländsk bakgrund är exempel på det. Även i utsatta positioner, som till exempel ordförandeposten i styrelsen, är det fler kvinnor som utsätts. När förtroendevalda kvinnor och män får ta emot hot och hat som uttrycks olika, är det också viktigt att både kartlägga och möta de olika behov som finns.Ett antal exempel som bygger på verklig bakgrundI filmserien Hot och hat möter du personer som utsätts på olika sätt i sin roll som förtroendevald. De ingår i ett arbete för att öka medvetenheten om politikers utsatthet och för att stärka förtroendevaldas villkor. Filmerna bygger på verkliga händelser.Fem korta filmer om hot och hat mot förtroendevaldaTa del av en utbildning: "Hot mot politiker - hot mot jämställdheten.Utbildningen handlar om att hot och hat som riktas mot förtroendevalda kvinnor ofta är mer personligt, elakare och ofta kopplat till kön. Risken för kvinnor på politiska toppositioner att utsättas för hot och hat är också betydligt högre än för män.Webbutbildning om hot och hat mot politikerTillsammans kan vi förflytta gränsen för vad som är tillåtet i det demokratiska samtalet!
Läs mer
-
2019-09-18
Mänskliga rättigheter som en central del av verksamheten
Sju kommuner har arbetat tillsammans med SKL med att testa den så kallade MR-plattformen. Deras erfarenheter och lärdomar från arbetet har nu gått in i den reviderade version av plattformen som finns att ta del av. Syftet är att konkretisera vad mänskliga rättigheter innebär i ett svenskt lokalt och regionalt sammanhang.
Svenska kommuner och regioner spelar en viktig roll som platser och organisationer där de mänskliga rättigheterna måste skyddas, respekteras och främjas. Sverige har som stat anslutit sig till en rad internationella överenskommelser som handlar om att säkerställa mänskliga rättigheter. Det är dock i många fall i kommunen eller regionen som det faktiska arbetet med att säkerställa vattenförsörjning, mödravård, grundskola eller andra välfärdsinsatser som är direkt kopplade till medborgarnas tillgång till mänskliga rättigheter genomförs.Ett nätverk för att testa och revideraUnder 2017 anordnade SKL tillsammans med Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt en summit med svenska och internationella forskare, praktiker, förtroendevalda och företrädare för civilsamhället. Målet var att undersöka vad som kännetecknar en svensk kommun eller region som systematiskt arbetar för att främja mänskliga rättigheter i sina olika uppdrag. Inspirationen kom delvis ifrån den internationella rörelse med städer som utropar sig till Human Rights Cities. Resultatet blev plattformen för policy- och verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheter.Tanken är att plattformen ska fungera som en utgångspunkt och ett utvecklingsverktyg när ledningen i politik eller förvaltning vill stärka arbetet med mänskliga rättigheter. För att testa om den fungerar som det är tänkt arbetade de sju kommunerna Lund, Mölndal, Klippan, Linköping, Piteå, Hudiksvall och Uppsala aktivt och systematiskt utifrån plattformen i ett nätverk. Deras erfarenheter har nu legat till grund för en ny, reviderad version av plattformen. Lärdomarna är bland annat att plattformen används som en inspirationskälla och ett uppslagsverk, snarare än manual att följa från A till Ö. Olika kommuner och regioner har olika förutsättningar, och det är en styrka att kunna anpassa arbetet till lokala förutsättningar.Att integrera mänskliga rättigheter i arbetet (MR-plattform)Goda råd till den som vill börja arbeta rättighetsbaseratSom en del av arbetet med att utvärdera plattformen fick de sju deltagande kommunerna sammanställa goda råd till den kommun eller region som i likhet med dem vill påbörja omställningen till ett rättighetsbaserat arbetssätt:- Kommunikation är en nyckelfaktor – redan från början. Deltagarkommunerna upplever att bristen på kommunikation har minskat deras genomslag organisationen. Ett förslag till den kommun som står i färd med att påbörja ett arbete är att ta fram en kommunikationsplan redan inledningsvis.
- Starkt ledningsstöd är en tydlig framgångsfaktor. För att lyckas krävs ofta stöd både från politisk ledning och från förvaltningschefer. Att ha en bred politisk förankring har även visat sig betydelsefullt för att minska risken för kortsiktiga perspektiv i arbetet.
- Rättighetsbaserat arbetssätt – delaktighet är avgörande. För att få en riktig problembild och hitta rätt prioriteringar måste de medborgare som berörs av en verksamhet involveras i processen.
Läs mer
-
2019-09-03
Plattformen för mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå nylanseras
2017 lanserade SKL med en plattform för policy- och verksamhetsutveckling för mänskliga rättigheter i kommuner och regioner. Plattformen har nu testats tillsammans med sju kommuner. Det har resulterat i en reviderad version, som nylanseras torsdagen 5 september.
I Sverige spelar kommuner och regioner en viktig roll i genomförandet av de mänskliga rättigheterna. För att konkretisera vad mänskliga rättigheter innebär i den svenska lokala och regionala kontexten tog SKL fram en plattform för policy- och verksamhetsutveckling redan 2017.Tanken är att plattformen ska fungera som en utgångspunkt och ett utvecklingsverktyg när ledningen i politik och förvaltning vill stärka det egna arbetet med mänskliga rättigheter.Att integrera mänskliga rättigheter i arbetetAtt omsätta mänskliga rättigheter i praktiken betyder att man måste våga testa nya sätt att planera, genomföra och följa upp kommunala verksamheter med rättighetsbäraren i centrum. MR-plattformen har varit ett viktigt verktyg för att systematisera arbetet, och i syfte att testa och förbättra den drev SKL ett nätverk utifrån dess innehåll under 2018-2019.Arbetet följdes noga av Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt (RWI), som bedrev följeforskning. RWI genomförde en lång rad intervjuer med nätverkets deltagare, och närvarade vid nätverksträffarna. Forskningen visade bland annat att deltagarna använder sig av plattformen som ett uppslagsverk och en inspirationskälla, snarare än som en renodlad instruktionsbok.Deltagarna från de sju kommunerna önskade sig även en än tydligare förankring i de fyra aktörskap som lyfts fram i plattformen, för att göra kopplingen mellan plattformen och den kommunala verkligheten särskilt tydlig.Plattformen har nu reviderats utifrån de lärdomar som kommit med arbetet. Nu på torsdag, den 5 september 2019 klockan 10.00 nylanseras plattformen i en reviderad version, som förhoppningsvis ska utgöra ett ännu skarpare verktyg för den kommun eller region som vill systematisera sitt arbete med mänskliga rättigheter.Ta del av den reviderade plattformen för verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheter
Läs mer
-
2019-08-21
Jönköping prisas som Årets medmänskliga kommun 2019
Priset går till Jönköping för deras förmåga att tillämpa ett rättighets- och inkluderingstänk i alla kommunala verksamheter. Kommunen har inte bara utformat en genomgripande strategi, utan har även lyckats tillämpa den väl i praktiken. Det är Raoul Wallenberg Academy som utser Årets medmänskliga kommun. I år är andra gången priset delas ut.
Kommunen arbetar med att synliggöra begränsande normer och strukturer i sin verksamheter. Målet är att låta kommunens värdegrund och de mänskliga rättigheterna genomsyra arbetet. I värdegrunden finns MR-principerna om jämlikhet, icke-diskriminering, inkludering, delaktighet, transparens och ansvar. Alla kommunens medarbetare och chefer får utbildning i jämställdhet, normkritik och social hållbarhet. De arbetar då med fiktiva case där kommuntjänstemän lär sig implementera mänskliga rättigheter praktiskt i verksamheten. Varje år genomförs en inspirationsdag för att lyfta vikten av och skapa inspiration om hur olika verksamheter kan arbeta med mänskliga rättigheter hos sig.Vi är naturligtvis väldigt glada och hedrade att få den här utmärkelsen. I Jönköpings kommun har vi en gemenskap som utgår från grundläggande värderingar om människors lika värde. Vi arbetar aktivt med bland annat frågor kring jämställdhet, integration och rättigheter för barn och funktionshindrade. Där är också korsbefruktningen mellan kommunens verksamheter och det ideella föreningslivet väldigt viktigt.
- Ilan De Basso, kommunalråd (S)Barnets rättigheter tillämpas i praktikenVid årsskiftet gör Jönköping kommun ett barnbokslut som belyser hur arbetet med barnets rättigheter sett ut och vilka utmaningar som finns att arbeta vidare med. På så vis lyfts frågan om barns och ungas livsvillkor och rättigheter både på verksamhets- och politisk nivå. Samtliga tjänstemän inom Kultur- och fritidsförvaltningen har fått utbildning om barnkonventionen. Kommunen har en barnstrateg som arbetar för barns och ungdomars inflytande.Jönköpings kommun jobbar inte enbart för unga utan även med unga. Det är utställningen “Normstorm”, initiativet “Dags för EU-tjafs” och HBTQ-utbildning för tjänstepersoner inom kultur- och fritidsförvaltningen några bra exempel på. Vi ser Jönköping som en förebild i arbetet med att inkludera unga.
- Nadine Ghawi, strateg Vision och medlem i juryn för prisetKommunen har en samverkansstruktur kring psykisk, fysisk och social hälsa för barn och ungdomar. De erbjuder vägledning och stöd till föräldrar för att möta vardagens utmaningar. Kommunen har ämnes- eller målgruppsanpassade fritidsgårdar för att nå ungdomar i deras egna intresseområden. Det finns även en HBTQ-diplomerad fritidsgård. På samtliga fritidsgårdar finns styrgrupper och ansvarsgrupper.Om priset Årets medmänskliga kommun- Med utmärkelsen “Årets Medmänskliga kommun” vill Raoul Wallenberg Academy uppmärksamma och sprida goda exempel på kommuner som agerar i Raoul Wallenbergs anda med medmänsklighet och civilkurage.
- Raoul Wallenberg Academy delar ut priset under en ceremoni på Fotografiska i Stockholm på Raoul Wallenbergs dag 27 augusti - Sveriges nationella dag för civilkurage och medmänsklighet. Under ceremonin delas även Raoul Wallenbergpriset, utmärkelsen Ungt Kurage och Årets Changemaker ut.
- Juryn består av Emil Broberg, tredje vice ordförande SKL, Morten Kjaerum, Direktör Raoul Wallenberg Institutet, Aida Hadzialic, Partner & Director på Nordic West Office (tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister), Nadine Ghawi, strategisk rådgivare Vision, samt Bismillah Zahedi, tidigare vinnare av utmärkelsen Ungt Kurage, samt ambassadör för IT-guide.
Läs mer
-
2019-08-14
Var med och uppmärksamma Raoul Wallenbergs dag
Den 27 augusti hedras minnet av diplomaten Raoul Wallenberg som under andra världskriget räddade tiotusentals undan Förintelsen. Det är även Sveriges nationella dag för civilkurage och medmänsklighet. Dagen uppmärksammas på allt fler håll runt om i landet.
Raoul Wallenberg Academy (RWA) arrangerar firande i Stockholm i samband med dagen. Man vill påminna om hur viktigt det är med demokratiska arenor och mötesplatser där alla har möjlighet att vara delaktiga. Man delar i samband med högtidlighållandet ut flera nationella utmärkelser. Varje år ansluter nya kommuner med egna arrangemang.Pris till Årets medmänskliga kommunVärlden behöver fler medmänskliga förebilder. RWA delar årligen ut Raoul Wallenbergpriset, som går till en person som arbetar med kunskapshöjande insatser för barn och unga mot främlingsfientlighet, intolerans och för alla människors lika värde. Fler utmärkelser har tillkommit allt eftersom. Numera delas även pris ut till Årets Changemaker. Till unga som agerar med särskilt civilkurage i sin vardag delas ungdomspriset Ungt Kurage ut.För andra året delar man även ut pris för Årets medmänskliga kommun. Förra året kammade Falköpings kommun hem den hedervärda utmärkelsen för sin förmåga att bygga ett inkluderande samhälle med fokus på medmänniskan. Kommunen uppmärksammades särskilt för sitt starka engagemang för att delaktiggöra unga genom att skapa ytor för samverkan och inkludering. De goda krafter och idéer som finns bland kommuninvånarna ska tas till vara!Falköpings kommun berättar om vad priset har betytt för dem (YouTube, nytt fönster)Se 2018 års prisutdelningsceremoni, RWAArrangemang i många svenska kommunerSveriges Kommuner och Landsting (SKL) är stolt medlem i Nationalkommittén för den här dagen och vill att vi tillsammans mobiliserar oss och tar ställning för demokratin. MR-bloggen har i tidigare inlägg uppmärksammat den svenske diplomaten Raoul Wallenbergs gärning, där civilkurage och medmänsklighet är ledord. Raoul Wallenberg Academy arbetar vidare i hans anda, bland annat genom det årliga högtidlighållandet och uppmärksammandet av Raoul Wallenbergs dag.Alla kommuner som planerar aktiviteter i samband med den 27 augusti kan anmäla detta till Raoul Wallenberg Academy, så syns arrangemangen samlade på en karta deras webbplats. I år återfinns bland andra Lund, Växjö, Torsby, Eskilstuna, Flen, Västerås och Kiruna bland de kommuner som har anmält aktiviteter.Planerar din hemkommun att högtidlighålla dagen? Lägg till ert firande på kartan!Bidra med din kommuns firande (anmälan), RWADu kan läsa mer om Raoul Wallenbergs gärning, om de utmärkelser som delas ut i hans namn, och om det arbete som bedrivs av Raoul Wallenberg Academy på deras webbplats.Läs vidare om Raoul Wallenbergs dag, och se alla arrangemang som anordnas, RWA
Läs mer
-
2019-06-25
En ny omgång av SKL:s utbildningsprogram för strateger inom MR
Nu bjuder Sveriges Kommuner och Landsting in till en tredje omgång av MR-utbildningsprogrammet för strateger och nyckelpersoner i kommuner och regioner. Vill du utveckla dina kunskaper om mänskliga rättigheter och rättighetsbaserat arbetssätt? Välkommen att anmäla dig till programmet.
Programmet riktar sig till utvecklingsledare och strateger, och syftar till att ge deltagarna kunskap och verktyg för att kunna stärka den egna kommunen eller regionens arbete med mänskliga rättigheter.Utbildningen består av fyra heldagar och ges som ett program där deltagaren förväntas delta vid samtliga tillfällen. Vi träffas i Stockholm 8-9 oktober och 11-12 december 2019.Anmälan
Varje kommun eller region som anmäler sig får skicka en till två personer, vid behov att prioritera lämnas företräde till mindre kommuner.Skicka in er intresseanmälan senast den 8 september med kontaktperson och kontaktuppgifter till: cecilia.ramqvist@skl.seUtbildningsprogrammets innehållUtbildningsprogrammet för strateger och nyckelpersoner inom mänskliga rättigheter är en del av arbetet i den överenskommelse som SKL och regeringen slöt redan 2014. Den senaste förlängningen av överenskommelsen löper på fram till 1 september 2020.Överenskommelsen går i stora drag ut på att stärka respekten för och kunskapen om mänskliga rättigheter i kommuner och regioner. Satsningen ska också bidra till förverkligandet av målen i Agenda 2030. Inom ramen för överenskommelsen har SKL tagit fram och utvecklat utbildningsmaterial, verktyg och metoder som ett stöd i arbetet med mänskliga rättigheter.Utöver kompetensutveckling om mänskliga rättigheter omfattar programmet:- Genomgång av SKL:s utbildningar, verktyg och metoder kring mänskliga rättigheter.
- Stöd i hur du som strateg kan använda SKL:s verktyg och metoder för att genomföra egna utbildningsinsatser eller ett utvecklingsarbete i din kommun eller region.
- Kunskap, metoder och goda exempel kring hur mänskliga rättigheter kan integreras i styrning och ledning.
- Erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande.
- Möjlighet till coachning mellan utbildningstillfällena.
Läs mer
-
2019-06-18
SKL bjuder in till MR-konferens i september 2019
Ett stort antal utvecklingsinsatser har genomförts inom ramarna för SKL och regeringens överenskommelse om att stärka mänskliga rättigheter. SKL anordnar en dag med syfte att återkoppla aktuella erfarenheter och sätta in utvecklingsarbetet i ett större sammanhang.
Överenskommelsen om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå slöts redan 2014. Den har förlängts, och löper nu på fram till 1 september 2020.Tillsammans med kommuner och regioner har SKL skapat kunskap och erfarenhet om rättighetsbaserat arbete, hur man kan integrera mänskliga rättigheter i styrning och ledning samt vad det innebär att vara en MR-kommun och region. På senare år har även kopplingen till Agenda 2030 och social hållbarhet blivit allt viktigare.Mänskliga rättigheter i kommuner och regioner den 5:e september
För att återkoppla aktuella erfarenheter och sätta in utvecklingsarbetet i ett större sammanhang bjuder SKL nu in till en dag om mänskliga rättigheter i kommuner och regioner. Programmet inleds av SKL:s ordförande Anders Knape.Det riktar sig till chefer och förtroendevalda i kommun- och regionledningar tillsammans med strateger inom området mänskliga rättigheter, Agenda 2030 och social hållbarhet. Antalet platser är begränsat.Anmäl dig till konferensen mänskliga rättigheter i kommuner och regionerEn plattform för rättighetsbaserat arbeteSom en del av det arbete som bedrivits inom överenskommelsen har en plattform för policy- och verksamhetsutveckling på området för mänskliga rättigheter tagits fram. I samband med konferensen den 5 september nypubliceras plattformen i en reviderad version.De sju kommuner som har varit med i arbetet med att testa och revidera plattformen har bjudits in till konferensen. Lund, Uppsala och Piteå delar med sig av erfarenheter och fördjupar samtalet kring MR-kommuner.Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt har bedrivit följeforskning kring plattformen. RWI deltar under dagen, och institutets direktör Morten Kjaerum föreläser om mänskliga rättigheter och Agenda 2030.Säkerställa mänskliga rättigheter
Utöver detta får konferensdeltagarna ta del av programpunkter kring bland annat regeringens arbete med att säkerställa mänskliga rättigheter och Västra Götalands arbete för att vara ”En region för varje människa”.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling, mänskliga rättigheter
Läs mer
-
2019-06-13
Transparens som princip för rättighetsbaserat arbete
Vi återkommer ofta till FN:s principer för rättighetsbaserat arbete när vi pratar om att arbeta med mänskliga rättigheter i den kommunala eller regionala praktiken. Transparenta verksamheter bidrar till tillit, rättssäkerhet och jämlikhet.
Rättighetsbaserat arbete utgår ifrån principerna om delaktighet och inkludering, icke-diskriminering och jämlikhet, samt transparens och ansvar. Principerna, som har sitt ursprung hos FN, utgör en central del i SKL:s plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå.Transparens handlar om att beslutsvägar, ansvarsfördelning och information om till exempel hur enskilda kan överklaga beslut är tydliga och tillgängliga. Det handlar också om villkor för de underleverantörer som upphandlas, att anställdas meddelarskydd säkerställs och om att motverka all typ av korruption och otillbörlig påverkan.Korruption försvårar uppfyllandet av de mänskliga rättigheterna avsevärt. Ojämlikheten ökar, rättssäkerheten minskar och konkurrensen snedvrids.
Cecilia Berglin, Handläggare mänskliga rättigheter och korruptionsbekämpning.SKL är medarrangör vid dag om korruption under AlmedalenDen 4 juli 2019 arrangerar SKL tillsammans med en rad organisationer så som Institutet Mot Mutor (IMM), Transparency International (TI), Konkurrensverket, och FAR för femte året i rad en heldag i Almedalen under rubriken Tillsammans mot korruption. I år är det övergripande temat Mål 0 - En värld fri från korruption. Under dagen diskuteras hur korruption är en grundläggande hållbarhetsfråga och hur Agenda 2030 påverkas av korruption.Det glömda målet i hållbarhetsagendanSverige har som ambition att vara ledande i genomförandet av Agenda 2030. Något eget uttalat mål att arbeta mot korruption finns inte bland de globala målen för hållbar utveckling, och en fråga som kommer att diskuteras under dagen är huruvida det är möjligt att fullfölja de högt ställda ambitionerna i Agenda 2030 utan att samtidigt arbeta aktivt för en värld fri från korruption.Andra frågor på agendan är hur tilliten till samhällets institutioner påverkas när högre krav ställs på transparens vid upphandling och redovisning, hur vi kan arbeta mot korruption i offentlig upphandling hur vi åstadkommer etiska arbetsplatser och vad som krävs för att människor ska kunna vara visselblåsare.Tillsammans mot korruption går av stapeln den 4 juli, på Best Western Strand Hotell i Visby.Program Almedalen: Det glömda målet i hållbarhetsagendan
Läs mer
-
2019-05-22
Ny internationell utblick på kommunala partnerskap
Vi har tidigare berättat om det kommunala partnerskapsprogrammet, med Ale och Ghanzis samarbete kring medborgardialog. Robertsfors kommun och Machakos County i Kenya är något riktigt bra på spåret i sitt kommunala partnerskapsprojekt Actions for Gender Equality.
Genom ICLD:s partnerskapsprogram kan din kommun inleda ett samarbete med en internationell partner som genomför samma insats. För att de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 ska bli verklighet måste alla delar av samhället inkluderas i arbetet – inte minst den lokala nivån. Idag delar vi med oss av ännu ett exempel på hur internationella samarbeten på demokratiområdet kan vara fruktsamma för båda parter.Robertsfors kommun och Machakos County för jämställdhetEn svensk kommun som sedan länge har ett partnerskap med Machakos County i Kenya, och som helt nyligen har startat ett nytt gemensamt projekt inom ramarna för detta, är Robertsfors kommun i Västerbotten. Tillsammans har man inlett ett arbete för ökad jämställdhet, mål 5 för hållbar utveckling i Agenda 2030.Det långsiktiga målet med projektet är att utveckla Robertsfors och Machakos styrning för att uppnå uppsatta jämställdhetsmål för att konkret skapa mer jämställda samhällen. Aktörerna kommer tillsammans även ta fram nya strukturer och metoder för det framtida jämställdhetsarbetet utifrån deras lokala förutsättningar.Centrala principer för rättighetsbaserat arbete - inkludering, deltagande, transparens samt ökade möjligheter för ansvarsutkrävande finns integrerade i arbetetUnder första året av projektet har grunderna för samhällsstyrning för jämställdhet etablerats i både Robertsfors kommun och Machakos County. Robertsfors utvecklar just nu en ny plan för kommunen som bygger på Agenda 2030, och där arbetet för jämställdhet ingår. Beslut för planen kommer tas i kommunfullmäktige juni 2019. Planen inkluderar målsättningar för jämställdhet och beslut för hur kommunen ska nå dessa mål. Policyn för jämställdhet i Machakos County, med fokus på genusbaserat våld, har presenterats för det regionala parlamentet med beslut inom kort. Policyarbetet har också understötts av andra insatser som riktats internt inom organisationen.En samordnare berättar om jämställdhetsarbetetArbetet ligger i startgroparna, och befinner sig därför än så länge på en mer övergripande policynivå. Problemformuleringen är dock tydlig – det handlar om att ta fram konkreta handlingsplaner som möjliggör för både Robertsfors och Machakos att uppnå jämställdhetsmålen i Agenda 2030. Zorica Grubor, som är Robertsfors kommuns samordnare för projektet Actions for Gender Equality berättar om arbetet.—Vi försöker hitta verktyg och metoder att arbeta med frågor som verkar vara universella. Vi vill tänka lite bredare än att ta fram checklistor. Vi vill ta fram tydliga och praktiska handlingsplaner.Vad görs i Robertsfors i dag för en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser för både kvinnor och män? —Vi har aldrig tidigare satsat på jämställdhetsfrågor lika mycket som nu. Robertsfors kommun kommer för första gången att ha tydliga jämställdhetsmål i styrdokumentet, vilket möjliggör förflyttningar i rätt riktning gällande rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser. Detta är dessutom direkt kopplat till Agenda 2030. Vi ingår också i SKL:s nätverk modellkommuner och hjälps åt att tillsammans med Sveriges andra kommuner integrera jämställdhet i våra verksamheter och i våra beslutsfattande processer. Vårt kommunalråd och vår kommunchef tycker det här är ytterst viktiga frågor, vilket ger hela arbetet ett oerhört lyft.Var i kommunverksamheten kommer Actions for Gender Equality ha mest effekt tror du? - Det är lite svårt att svara på, vi arbetar övergripande med jämställdhetsfrågor och vill nå alla verksamheter. Ett av projektmålen är ett jämställdhetsråd som ska säkerställa att detta görs och följs upp med också att det håller över tid. Min förhoppning är att våra chefer och politiker ska förstå vinsten med jämställdhetsintegrering och att den verkligen går att applicera precis överallt.50 svenska kommuner och regioner aktiva inom programmetKommunala Partnerskap, ICLDÄr du verksam i en kommun som är intresserad av att ingå ett kommunalt partnerskap med internationellt samarbete för demokratiutveckling? Just nu är cirka 50 svenska kommuner och regioner aktiva inom programmet, men det behövs fler!Kontakta ICLD
Läs mer
Kommentarer