Överenskommelse mot korruption

Får en biståndshandläggare ta emot blommor av någon som söker bistånd? Varför inte? Hur kan man tänka och göra för att förhindra att göra fel? SKL, Vårdföretagarna och Arbetsgivarföreningen KFO med stöd av Institutet Mot Mutor (IMM) har tagit fram en överenskommelse som gäller för verksamhet som vård, omsorg och personlig assistans.

Överenskommelse mot korruption inom vårdsektorn

Nu har SKL, Vårdföretagarna och KFO tagit fram en överenskommelse för att förebygga mutor och korruption. Det gemensamma synsättet om korruption och mutor har tagits fram efter diskussioner med medlemmar.

En naturlig del i det dagliga arbetet inom vård- och omsorgssektorn är att olika aktörer samverkar med varandra. Men i den samverkan kan det ibland uppstå situationer som är svåra att hantera. Det kan handla om förmåner av olika slag: måltider, tjänster, gåvor, lån av pengar eller saker. I vissa fall kan förmåner innebära mutbrott, men också förmåner som inte är olagliga kan vara olämpliga och leda till förtroendeskador.

Överenskommelse: Motverka mutor och korruption inom vårdsektorn (PDF, nytt fönster)

Lär dig att förebygga, upptäcka och hantera korruption

Lättare att göra rätt

Överenskommelsen är till för att förhindra situationer som är tvivelaktiga eller felaktiga, berättar Cecilia Berglin som representerat SKL i arbetet:
- Klara och tydliga regler gör det lättare för aktörerna att mötas utan att att överträda lagar eller hamna i situationer där man är osäker på vad som är tillåtet.

Överenskommelsen innehåller information om:

  • Grundläggande principer och riktlinjer
  • Praktiska exempel
  • Otillåtna förmåner
  • Frågor – om du blir erbjuden något
  • Checklista – att förebygga korruption
  • Gällande lag

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    1000
    Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
    SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar (Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander) ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 2019.

    I bloggen berättar vi om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.

    • 2019-06-25
      En ny omgång av SKL:s utbildningsprogram för strateger inom MR
      Nu bjuder Sveriges Kommuner och Landsting in till en tredje omgång av MR-utbildningsprogrammet för strateger och nyckelpersoner i kommuner och regioner. Vill du utveckla dina kunskaper om mänskliga rättigheter och rättighetsbaserat arbetssätt? Välkommen att anmäla dig till programmet.
      Programmet riktar sig till utvecklingsledare och strateger, och syftar till att ge deltagarna kunskap och verktyg för att kunna stärka den egna kommunen eller regionens arbete med mänskliga rättigheter.Utbildningen består av fyra heldagar och ges som ett program där deltagaren förväntas delta vid samtliga tillfällen. Vi träffas i Stockholm 8-9 oktober och 11-12 december 2019.Anmälan
      Varje kommun eller region som anmäler sig får skicka en till två personer, vid behov att prioritera lämnas företräde till mindre kommuner.Skicka in er intresseanmälan senast den 8 september med kontaktperson och kontaktuppgifter till: cecilia.ramqvist@skl.seUtbildningsprogrammets innehållUtbildningsprogrammet för strateger och nyckelpersoner inom mänskliga rättigheter är en del av arbetet i den överenskommelse som SKL och regeringen slöt redan 2014. Den senaste förlängningen av överenskommelsen löper på fram till 1 september 2020.Överenskommelsen går i stora drag ut på att stärka respekten för och kunskapen om mänskliga rättigheter i kommuner och regioner. Satsningen ska också bidra till förverkligandet av målen i Agenda 2030. Inom ramen för överenskommelsen har SKL tagit fram och utvecklat utbildningsmaterial, verktyg och metoder som ett stöd i arbetet med mänskliga rättigheter.Utöver kompetensutveckling om mänskliga rättigheter omfattar programmet:
      • Genomgång av SKL:s utbildningar, verktyg och metoder kring mänskliga rättigheter.
      • Stöd i hur du som strateg kan använda SKL:s verktyg och metoder för att genomföra egna utbildningsinsatser eller ett utvecklingsarbete i din kommun eller region.
      • Kunskap, metoder och goda exempel kring hur mänskliga rättigheter kan integreras i styrning och ledning.
      • Erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande.
      • Möjlighet till coachning mellan utbildningstillfällena.

      Läs mer
    • 2019-06-18
      SKL bjuder in till MR-konferens i september 2019
      Ett stort antal utvecklingsinsatser har genomförts inom ramarna för SKL och regeringens överenskommelse om att stärka mänskliga rättigheter. SKL anordnar en dag med syfte att återkoppla aktuella erfarenheter och sätta in utvecklingsarbetet i ett större sammanhang. 
      Överenskommelsen om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå slöts redan 2014. Den har förlängts, och löper nu på fram till 1 september 2020.Tillsammans med kommuner och regioner har SKL skapat kunskap och erfarenhet om rättighetsbaserat arbete, hur man kan integrera mänskliga rättigheter i styrning och ledning samt vad det innebär att vara en MR-kommun och region. På senare år har även kopplingen till Agenda 2030 och social hållbarhet blivit allt viktigare.Mänskliga rättigheter i kommuner och regioner den 5:e september
      För att återkoppla aktuella erfarenheter och sätta in utvecklingsarbetet i ett större sammanhang bjuder SKL nu in till en dag om mänskliga rättigheter i kommuner och regioner. Programmet inleds av SKL:s ordförande Anders Knape.Det riktar sig till chefer och förtroendevalda i kommun- och regionledningar tillsammans med strateger inom området mänskliga rättigheter, Agenda 2030 och social hållbarhet. Antalet platser är begränsat.Anmäl dig till konferensen mänskliga rättigheter i kommuner och regionerEn plattform för rättighetsbaserat arbeteSom en del av det arbete som bedrivits inom överenskommelsen har en plattform för policy- och verksamhetsutveckling på området för mänskliga rättigheter tagits fram. I samband med konferensen den 5 september nypubliceras plattformen i en reviderad version.De sju kommuner som har varit med i arbetet med att testa och revidera plattformen har bjudits in till konferensen. Lund, Uppsala och Piteå delar med sig av erfarenheter och fördjupar samtalet kring MR-kommuner.Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt har bedrivit följeforskning kring plattformen. RWI deltar under dagen, och institutets direktör Morten Kjaerum föreläser om mänskliga rättigheter och Agenda 2030.Säkerställa mänskliga rättigheter
      Utöver detta får konferensdeltagarna ta del av programpunkter kring bland annat regeringens arbete med att säkerställa mänskliga rättigheter och Västra Götalands arbete för att vara ”En region för varje människa”.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling, mänskliga rättigheter
      Läs mer
    • 2019-06-13
      Transparens som princip för rättighetsbaserat arbete
      Vi återkommer ofta till FN:s principer för rättighetsbaserat arbete när vi pratar om att arbeta med mänskliga rättigheter i den kommunala eller regionala praktiken. Transparenta verksamheter bidrar till tillit, rättssäkerhet och jämlikhet.
      Rättighetsbaserat arbete utgår ifrån principerna om delaktighet och inkludering, icke-diskriminering och jämlikhet, samt transparens och ansvar. Principerna, som har sitt ursprung hos FN, utgör en central del i SKL:s plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå.Transparens handlar om att beslutsvägar, ansvarsfördelning och information om till exempel hur enskilda kan överklaga beslut är tydliga och tillgängliga. Det handlar också om villkor för de underleverantörer som upphandlas, att anställdas meddelarskydd säkerställs och om att motverka all typ av korruption och otillbörlig påverkan.Korruption försvårar uppfyllandet av de mänskliga rättigheterna avsevärt. Ojämlikheten ökar, rättssäkerheten minskar och konkurrensen snedvrids.
      Cecilia Berglin, Handläggare mänskliga rättigheter och korruptionsbekämpning.
      SKL är medarrangör vid dag om korruption under AlmedalenDen 4 juli 2019 arrangerar SKL tillsammans med en rad organisationer så som Institutet Mot Mutor (IMM), Transparency International (TI), Konkurrensverket, och FAR för femte året i rad en heldag i Almedalen under rubriken Tillsammans mot korruption. I år är det övergripande temat Mål 0 - En värld fri från korruption. Under dagen diskuteras hur korruption är en grundläggande hållbarhetsfråga och hur Agenda 2030 påverkas av korruption.Det glömda målet i hållbarhetsagendanSverige har som ambition att vara ledande i genomförandet av Agenda 2030. Något eget uttalat mål att arbeta mot korruption finns inte bland de globala målen för hållbar utveckling, och en fråga som kommer att diskuteras under dagen är huruvida det är möjligt att fullfölja de högt ställda ambitionerna i Agenda 2030 utan att samtidigt arbeta aktivt för en värld fri från korruption.Andra frågor på agendan är hur tilliten till samhällets institutioner påverkas när högre krav ställs på transparens vid upphandling och redovisning, hur vi kan arbeta mot korruption i offentlig upphandling hur vi åstadkommer etiska arbetsplatser och vad som krävs för att människor ska kunna vara visselblåsare.Tillsammans mot korruption går av stapeln den 4 juli, på Best Western Strand Hotell i Visby.Program Almedalen: Det glömda målet i hållbarhetsagendan
      Läs mer
    • 2019-05-22
      En familj med två barn och två vuxna.
      Ny internationell utblick på kommunala partnerskap
      Vi har tidigare berättat om det kommunala partnerskapsprogrammet, med Ale och Ghanzis samarbete kring medborgardialog. Robertsfors kommun och Machakos County i Kenya är något riktigt bra på spåret i sitt kommunala partnerskapsprojekt Actions for Gender Equality.
      Genom ICLD:s partnerskapsprogram kan din kommun inleda ett samarbete med en internationell partner som genomför samma insats. För att de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 ska bli verklighet måste alla delar av samhället inkluderas i arbetet – inte minst den lokala nivån. Idag delar vi med oss av ännu ett exempel på hur internationella samarbeten på demokratiområdet kan vara fruktsamma för båda parter.Robertsfors kommun och Machakos County för jämställdhetEn svensk kommun som sedan länge har ett partnerskap med Machakos County i Kenya, och som helt nyligen har startat ett nytt gemensamt projekt inom ramarna för detta, är Robertsfors kommun i Västerbotten. Tillsammans har man inlett ett arbete för ökad jämställdhet, mål 5 för hållbar utveckling i Agenda 2030.Det långsiktiga målet med projektet är att utveckla Robertsfors och Machakos styrning för att uppnå uppsatta jämställdhetsmål för att konkret skapa mer jämställda samhällen. Aktörerna kommer tillsammans även ta fram nya strukturer och metoder för det framtida jämställdhetsarbetet utifrån deras lokala förutsättningar.Centrala principer för rättighetsbaserat arbete - inkludering, deltagande, transparens samt ökade möjligheter för ansvarsutkrävande finns integrerade i arbetetUnder första året av projektet har grunderna för samhällsstyrning för jämställdhet etablerats i både Robertsfors kommun och Machakos County. Robertsfors utvecklar just nu en ny plan för kommunen som bygger på Agenda 2030, och där arbetet för jämställdhet ingår. Beslut för planen kommer tas i kommunfullmäktige juni 2019. Planen inkluderar målsättningar för jämställdhet och beslut för hur kommunen ska nå dessa mål. Policyn för jämställdhet i Machakos County, med fokus på genusbaserat våld, har presenterats för det regionala parlamentet med beslut inom kort. Policyarbetet har också understötts av andra insatser som riktats internt inom organisationen.En samordnare berättar om jämställdhetsarbetetArbetet ligger i startgroparna, och befinner sig därför än så länge på en mer övergripande policynivå. Problemformuleringen är dock tydlig – det handlar om att ta fram konkreta handlingsplaner som möjliggör för både Robertsfors och Machakos att uppnå jämställdhetsmålen i Agenda 2030. Zorica Grubor, som är Robertsfors kommuns samordnare för projektet Actions for Gender Equality berättar om arbetet.—Vi försöker hitta verktyg och metoder att arbeta med frågor som verkar vara universella. Vi vill tänka lite bredare än att ta fram checklistor. Vi vill ta fram tydliga och praktiska handlingsplaner.Vad görs i Robertsfors i dag för en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser för både kvinnor och män? —Vi har aldrig tidigare satsat på jämställdhetsfrågor lika mycket som nu. Robertsfors kommun kommer för första gången att ha tydliga jämställdhetsmål i styrdokumentet, vilket möjliggör förflyttningar i rätt riktning gällande rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser. Detta är dessutom direkt kopplat till Agenda 2030. Vi ingår också i SKL:s nätverk modellkommuner och hjälps åt att tillsammans med Sveriges andra kommuner integrera jämställdhet i våra verksamheter och i våra beslutsfattande processer. Vårt kommunalråd och vår kommunchef tycker det här är ytterst viktiga frågor, vilket ger hela arbetet ett oerhört lyft.Var i kommunverksamheten kommer Actions for Gender Equality ha mest effekt tror du? - Det är lite svårt att svara på, vi arbetar övergripande med jämställdhetsfrågor och vill nå alla verksamheter. Ett av projektmålen är ett jämställdhetsråd som ska säkerställa att detta görs och följs upp med också att det håller över tid. Min förhoppning är att våra chefer och politiker ska förstå vinsten med jämställdhetsintegrering och att den verkligen går att applicera precis överallt.50 svenska kommuner och regioner aktiva inom programmetKommunala Partnerskap, ICLDÄr du verksam i en kommun som är intresserad av att ingå ett kommunalt partnerskap med internationellt samarbete för demokratiutveckling? Just nu är cirka 50 svenska kommuner och regioner aktiva inom programmet, men det behövs fler!Kontakta ICLD
      Läs mer
    • 2019-05-15
      Lastbilen som befinner sig i Kungsträdgården som utställning för RWI:s Kubprogram - för skolor som vill göra skillnad.
      För skolor som vill göra skillnad - Raoul Wallenberg Academys skolprogram Kuben
      Att agera mot orättvisor är lika viktigt då som nu som alltid. Skolprogrammet Kuben får unga att reflektera över mänskliga rättigheter. Lärarna får fortbildning, erfarenhetsutbyte och gemenskap. Kuben hjälper skolan att systematiskt arbeta med värdegrundsuppdraget. 
      Raoul Wallenberg bidrog med mod, kunnighet, organisationsförmåga, och uppfinningsrikedom till att rädda tiotusentals undan Förintelsen. RWA arbetar i hans anda utifrån egenskaperna empati, civilkurage, ledarskap och samverkan för att stödja unga i att hitta modet att göra skillnad.Gediget demokratiarbete börjar i skolanDet arbete som bedrivs lokalt ute i landets skolor utgör en grundsten i det långsiktiga arbetet för en stark demokrati. Barn och unga med intresse för- och medvetenhet kring mänskliga rättigheter växer upp till vuxna som värnar demokratin.Raoul Wallenberg Academy vill hjälpa kommuner att konkretisera skolans demokratiuppdrag, bland annat genom utbildningar och skolmaterial. RWA bedriver även kommunsamarbeten för att fördjupa kunskapen om de mänskliga rättigheterna, odla handlingskraft, civilkurage och ta vara på kraften i positiva förebilder och gemenskaper.Kuben hjälper till att göra mänskliga rättigheter konkretaMänskliga rättigheter kan ibland upplevas som något abstrakt, övergripande och ”långt borta”. Vad innebär egentligen rätten till kulturliv, yttrandefrihet eller fredliga möten? Kubmetoden är ett sätt att ta mänskliga rättigheter från abstrakt till konkret.Kuben fungerar som en katalysator för att lyfta viktiga frågor som rör allas lika värde.RWA skickar varje år ut stora stålkuber till utvalda skolor i Sverige och utomlands. I år finns internationella kubskolor i Frankrike, Ungern, USA och Spanien. Varje kub representerar en mänsklig rättighet, och inuti kuben får eleverna fritt gestalta den specifika rättigheten – vad den innebär och hur varje människa kan göra skillnad. Med kuben följer en lärarhandledning med pedagogiskt material. Lärare bjuds in till nätverksträffar som tidigare år har resulterat i samarbeten och mötesplatser som består efter projektets slut.
      Läs mer
    • 2019-05-07
      Mänskliga rättigheter i podcasten Demokratiresan
      I dagens avsnitt av SKL:s podcast Demokratiresan pratar vi om mänskliga rättigheter i kommuner och regioners kärnuppdrag och om hur ett rättighetsbaserat förhållningssätt kan förbättra våra verksamheter.
      Vi som arbetar med Mänskliga rättigheter på SKL berättar i podden om vårt arbete och presenterar goda exempel från SKL:s medlemmar.Lyssna på poddavsnittet Mänskliga rättigheter i praktiken av DemokratiresanPodcasten Demokratiresan handlar om medborgardialog, medskapande och demokrati på lokal och regional nivå. Avsnitten fokuserar på olika aspekter som utvecklar demokratin samt stärker relationen mellan medborgare och kommunen eller regionen. Det nya avsnitt som nu finns tillgängligt för lyssning handlar om mänskliga rättigheter.I podcasten får lyssnaren en kort presentation av det arbete som SKL har bedrivit på området sedan 2014, då den första överenskommelsen mellan regeringen och SKL om att stärka kunskapen om- och respekten för mänskliga rättigheter på lokal nivå slöts. Vi presenterar en del av det material som har tagits fram inom överenskommelsen, och ger en lägesbild av arbetet idag.Arbetet med mänskliga rättigheter i SverigeEn konkret och vanligt förekommande fråga är den om mänskliga rättigheter i Sverige. Varför ska vi arbeta aktivt med mänskliga rättigheter, och är inte Sverige redan ”bra nog” på att säkra tillgången till mänskliga rättigheter?I podcasten pratar vi om att mänskliga rättigheter är en central del av kommuner och regioners kärnuppdrag – det handlar om att säkerställa människors tillgång till exempelvis utbildning och bästa möjliga hälsa. Hur vi utformar våra verksamheter är också i allra högsta grad en MR-fråga. Rätten till delaktighet är central, liksom principerna och icke-diskriminering och transparens. Vi menar dessutom att vi kan utforma våra verksamheter bättre genom att arbeta aktivt med mänskliga rättigheter – och rättighetsbaserat med de centrala MR-principerna.Transparanta verksamheter med tydliga beslutsvägar och möjlighet till ansvarsutkrävande skapar tillit och rättssäkerhet; verksamheter som värnar deltagande och inkluderar de som berörs av verksamheten hittar lättare ”rätt” lösningar från början och bidrar därmed till kostnadseffektivitet. Ett övergripande mål med våra verksamheter är att främja jämlikhet och demokrati, här blir kopplingen mellan mänskliga rättigheter och medskapande genom exempelvis medborgardialog och medborgarbudget tydlig.
      Läs mer
    • 2019-04-26
      Borås kommuns så kallade våldspyramid - En kommun fri från våld i Borås.
      En kommun fri från våld i Borås – tre förändringsprinciper för störst effekt på våld
      Debatter kring våld och våldsprevention blir allt mer synliga i vårt samhälle. Media, debattörer och samhällsaktörer diskuterar olika sätt att motarbeta våldet. Boråsprojektet arbetar utifrån en Hela kommunen-ansats och utgår från tre förändringsprinciper som enligt WHO har störst effekt på våld. 
      Det femåriga sociala investeringsprojektet En kommun fri från våld i Borås är inne på sitt sista år. Genom att arbeta brett och med många olika aktörer når projektet många med det våldspreventiva budskapet. Projektet arbetar med att utbilda, handleda och träna enheter och verksamheter i våldspreventivt arbete.Karin Ljung Aust, projektledare, och Stina Graad, utvecklingsledare inom projektet, berättar för MR-bloggen om det våldspreventiva arbete som bedrivs i Borås.Lindrigare våld hänger samman med grovt våldEn kommun fri från våld i Borås utgår från de tre förändringsprinciper som enligt Världshälsoorganisationen WHO har störst effekt på våld:Öka medvetenheten om sambandet mellan lindrigt och grovt våldVåld är varje handling riktad mot en person som genom denna handling skadar, smärtar eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill– Per Isdal, psykolog och våldsforskare, 2001.Ofta när vi pratar om våld tänker vi på grovt våld, som slag, sparkar och grov misshandel. Men våld finns i många olika former som vi kan se i Per Isdals citat ovan. Genom att bli medvetna om det lindriga våldet räknar vi också fler händelser som våld. Forskning visar att det får effekt även på det grova våldet.Modellen som används för att beskriva sambandet mellan lindrigt våld och grovt våld kallas för våldspyramiden. Den visar hur det lindriga våldet, längst ner i pyramiden, har hög förekomst men lågt erkännande. Det grova våldet, längst upp i pyramiden, här däremot låg förekomst men högt erkännande – det finns alltså en bredare ”överenskommelse” i samhället att räkna det som våld. Det som våldspyramiden också visar är att det grova våldet bygger på det lindriga, inget våld startar som grovt våld, det grova våldet är alltså beroende av att det lindriga våldet är normaliserat. Därför måste vi börja reagera tidigt i våldspyramiden och ingripa även mot det lindriga våldet, längst ner i pyramiden, exempelvis mot elaka skämt och kommentarer.
      Läs mer
    • 2019-04-12
      Att komma till sin rätt – egenmakt med rättighetsbärarens perspektiv
      Västra Götalandsregionen har tagit fram 5 steg i rätt riktning – en vägledning för människorättsbaserat arbete. I projektet ”Att komma till sin rätt” har rättighetsbärare i samarbete med regionen tagit fram ett material ur sitt perspektiv: Fem steg mot egenmakt.
      I regionens vägledning för människorättsbaserat arbete har man omsatt FN:s konventioner om mänskliga rättigheter till praktiskt arbete. Skriften omfattar beskrivningar av hur regionens pilotverksamheter; Angereds Närsjukhus, delar av psykiatriverksamheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset – Psykosvård Nordost och Avdelning 242 – samt Bohusläns museum Västarvet, har gått till väga för att arbeta människorättsbaserat.Kärnan är att alltid sätta människans värdighet i centrum och utgå från principerna om jämlikhet, delaktighet, ansvar och transparens. Men det finns ingen enkel checklista och inget facit. Arbetet måste utgå från hur det ser ut på din arbetsplats och vilka ni är till för.
      — Anna Jacobson, regionutvecklare på avdelningen för social hållbarhet.
      Läs vidare om regionens människorättsbaseratde arbeteRättighetsbärarperspektivet behandlas i parallell rapport - Fem steg mot egenmakt I samband med att Västra Götalandsregionen publicerade sin vägledning 5 steg i rätt riktning utkom även skiften ”Fem steg mot egenmakt – en vägledning för dig som rättighetsbärare”. Den har tagits fram inom det arvsfondfinansierade projektet.Vägledningen Fem steg mot egenmakt (PDF, nytt fönster)Att komma till sin rätt
      Att komma till sin rätt, som är ett samarbete mellan regionen, Sahlgrenska universitetssjukhus-psykiatri psykos och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg (NSPHiG). Att komma till sin rätt lyckades under projektets tre år komma i kontakt med ca. 2 200 rättighetsbärare och skyldighetsbärare – möten som dessutom har givit ringar på vattnet genom en lång rad samarbeten. Att komma till sin rätt var också delaktiga i formulerandet av regionens nollvision för tvångsåtgärder i den strategiska regionala MR-planen För varje människa, som gäller i Västra Götalandsregionen 2017-2020.Där Västra Götalandsregionens skrift i första hand har ett vänder sig till regionens verksamheter med fokus på hur de kan arbeta människorättsbaserat, har Fem steg mot egenmakt fokus på rättighetsbärarens perspektiv i mötet med verksamheten, med särskilt fokus på psykiatrin. Syftet är att ge rättighetsbärare redskap för att öka egenmakten och inflytandet i det egna livet och i mötet med vården.Projektet Att komma till sin rättAtt skifta perspektivenEgenexperterna Agneta Persson och Anna-Karin Engqvist har varit med och tagit fram vägledningen. De berättar om att en stor del av arbetets kärna handlar om att tänka annorlunda och skifta perspektiv. Det är inte alltid stora förändringar som krävs för att arbeta människorättsbaserat – ofta handlar det om att ändra sitt bemötande eller sina prioriteringar, att sätta brukarnas egna berättelser i fokus och att arbeta aktivt för egenmakt och självstärkande.På ett personligt plan har det varit viktigt då när en konsekvent blir bemött som en människa kan en börja känna sig som en människa igen. Och att den värdigheten var det jag tappade när jag mådde som sämst. Och därmed blev MR-förhållningsättet avgörande- där blev återställandet och bekräftandet av värdigheten och egenmakten i centrum. Och där började min resa mot återhämtning, säger Agneta Persson, NSPHiG.Den enskilt viktigaste framgångsfaktorn har varit projektets arbetsgrupp där skyldighets- och rättighetsbärare tillsammans har formulerat och analyserat verksamheten. Vad är problemet och vad äger vi makt att påverka?Ett resultat av arbetet är en kraftig minskning av användningen av tvång – från ca. fyra fastspänningar, också kallade bältningar per månad till endast fyra per år. Man har också säkerställt rätten att rösta i allmänna val också för dem som vårdas inom tvångsvården, en möjlighet som inte alltid fanns i praktiken tidigare. Avdelning 242 har inte högre personaltäthet än andra avdelningar, ändå har man fått tydliga mätbara effekter och större nöjdhet både bland brukare och medarbetare.Den viktigaste frågan eller vinsten av att arbeta människorättsbaserat är svår att svara på. Kanske att detta förhållningssätt stärker och främjar hälsan både hos rättighetsbärarna och skyldighetsbärarna. Det är också bra för arbetsmiljön. Det är helt enkelt bra för alla, säger Agneta Persson, NSPHiG.Erfarenheter och kunskap tas till varaArbetssättet inom projektet Att komma till sin rätt går ut på att medarbetare och brukare inom psykiatrin arbetar tillsammans. Olika erfarenheter värderas lika och en utgångspunkt är synsättet att alla perspektiv tillför värdefull kunskap.MR-förhållningsättet med rättighetsbärarens berättelse och erfarenhet i centrum tillsammans med den professionella erfarenheten och förankringen i forskningserfarenheten säkerställer att det blir evidensbaserad praktik på riktigt. Alla delar blir lika viktiga.
      — Agneta Persson, NSPHiG.
      Rent konkret har man arbetat med workshops, samtalsgrupper och föreläsningar. Formen har anpassats efter de behov som visat sig, bland annat har man kompletterat samtalsformen med mindre samtalsgrupper inför möten för att möjliggöra för alla perspektiv att komma fram. Med ökat stöd och en plattform för att ”prata ihop sig” inför mötet kunde fler komma till tals.Ett annat konkret exempel på anpassning till gruppens behov som tillkommit under arbetets gång är de mycket populära rättighetspicknickar som har anordnats tre somrar i rad. Man såg nämligen att målgruppen saknade gemensamma aktiviteter under sommarmånaderna då många verksamheter håller stängt. För att möjliggöra för så många som möjligt att delta har man tänkt noga på tillgängligheten. Dels fysiskt – att välja en plats dit alla kan ta sig – men också ekonomiskt och psykiskt genom att säkerställa att alla har råd och möjlighet att ta sig dit genom att bekosta resan med kollektivtrafik och erbjuda sig att möta upp den som kanske känner sig osäker att genomföra resan på egen hand.
      Läs mer
    • 2019-04-02
      En bild av Ale kommuns vision.
      Var med och stärk lokal demokrati genom Kommunalt Partnerskap
      För att de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 ska bli verklighet måste alla delar av samhället inkluderas i arbetet. Genom det SIDA-finansierade partnerskapsprogrammet kan din kommun inleda ett samarbete med en internationell partner som genomför samma insats.
      Lokalt arbete får globala effekterKommuner, regioner och regionala kommunalförbund kan ansöka om att ingå ett Kommunalt Partnerskap. Du som till exempel är en engagerad lokalpolitiker, integrationssamordnare, strateg inom mänskliga rättigheter eller internationell samordnare kan kontakta ICLD (Internationellt Centrum för Lokal Demokrati) för att påbörja processen. Din kommun eller region kopplas sedan samman med en internationell partner i ett av19 samarbetsländer, som bland annat omfattar Georgien, Kosovo, Vietnam och Kenya. Syftet är att främja hållbar lokal demokratiutveckling hos båda samarbetsparterna genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom något av organisationernas ansvarsområden.Just nu är cirka 50 svenska kommuner och regioner aktiva inom programmet, men det behövs fler!Ale – Ghanzi: demokratin fördjupas med medborgardialogEn svensk kommun som arbetar inom det Kommunala Partnerskapsprogrammet är Ale, som sedan 2011 bedriver ett samarbete med Ghanzi-distriktet i Botswana. Ett delprojekt som nu är avslutat kallades Citizen Dialogue Ale – Ghanzi.Bakgrunden till projektet var att Ale befann sig i en process med att förbättra medborgardialogabetet, med målet att dialog skulle bli en del av kommunens styrprocess. Ghanzi å sin sida hade sett att tidigare stödinsatser för den fattiga befolkningen i distriktet hade misslyckats. Deras fokus för dialog var två avlägsna byar med i huvudsak minoritetsbefolkning. Syftet var att invånarna skulle involveras mer i kommunens stödinsatser.Partnernas projektmål var att få till stånd en välfungerande medborgardialog i Ale respektive Ghanzi. I utbytet av olika erfarenheter skapades möjligheter för Ale och Ghanzi att gemensamt utveckla modellen för medborgardialog. Parterna genomförde problem-, mål-, omvärlds-, intressent- och riskanalyser som en del i arbetet.Vi vill absolut rekommendera att utveckla metoder för inflytande i ett kommunalt partnerskap. Några av fördelarna av att använda ett partnerskap är att man har ett mycket bredare perspektiv och olika erfarenheter och traditioner. Det ger utvecklingsarbete en stark dynamik och innovationskraft. Partnerskapet är också en drivande motor i utvecklingsarbetet – har man åtagit sig att utföra aktiviteter i partnerskapet är det förpliktigande.— Joachim Wever, utvecklingsledare kvalitet, i Ale kommunKonkret utfall av dialogsamarbetetUtvärderingen vid projektets slut visade att de flesta projektmålen uppfyllts och att arbetet resulterat i att principer för medborgardialog har antagits av båda kommunerna. Som ett resultat av dialogsamarbetet tolkas nu alla viktiga delar av kommunalt beslutsfattande i Ghanzi, vilket konkret har lett till ett ökat antal deltagare i möten och inkludering av olika grupper. Medborgarna tar en aktivare roll och initierar frågor till dialogmöten.I Ale är riktlinjerna för medborgardialog numera en del av styrprocessen, och i kommunens verksamhetsplan konstateras att såväl politik som förvaltning har ett stort ansvar för att använda sig av dialogmetoder där det förbättrar resultatet av kommunens arbete. Under 2019 har Ale kommun inlett ett arbete som kallas ”Ale i 360 grader”. Inom ramarna för detta har mer än 200 intervjuer med alebor genomförts för att samla perspektiv på vad som är viktigt i framtidens Ale. Resultaten från perspektivinsamlingen har sammanställts och presenterats på ett stort dialogmöte där invånarna i Ale kunde vara med på att prioritera vilka frågor som är viktigast. Även det framtida arbetet kring de prioriterade områdena kommer ske i dialogform.Läs vidare i Ale 360 graderICLD arbetar för att främja social hållbarhet och öka medborgarinflytandeICLD:s mål är att främja utvecklingen av hållbar demokrati på lokal och regional nivå genom att bidra till ökat medborgarinflytande. Detta kan ske genom att stärka lokala och regionala politiskt styrda organisationer inom ett eller flera av följande kärnområden:
      • Jämlik och rättvis samt inkluderande behandling
      • Deltagande och delaktighet
      • Transparens och insynsmöjligheter
      • Möjlighet till Ansvarsutkrävande
      Mer från ICLDPå ICLD:S webbplats hittar du mer information. Det går också bra att ringa 0498 – 29 91 00. En kostnadsfri konferens arrangeras i Västerås den 13-14 maj 2019 där nya kommuner kan välja att endast delta i introduktionspasset 14 maj.Gör din anmälan via mejl att delta på konferensenDu är även välkomna att besöka ICLD under Almedalsveckan sommaren 2019, hör av dig till dem så bjuder de in dig till deras kontor som ligger utanför Söderport i Visby!ICLD - Internationellt Centrum för Lokal Demokrati
      Läs mer
    • 2019-03-25
      Logga för de Globala målen för Agenda 2030
      Lansering av nyckeltal Agenda 2030 i Kolada
      2015 antog världens länder Agenda 2030, som är en uppsättning mål med syfte att avskaffa fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. Idag den 25 mars 2019 hittar du i Kolada ett nyckeltalsurval som stödjer genomförandet av Agenda 2030.
      Kommuner och regioner har ett stort engagemang för Agenda 2030. Många har efterfrågat metoder för att följa upp vad arbetet mot hållbarhetsmålen ger för resultat. De nya nyckeltalen kan användas för att följa förbättringar och kommuner och regioner kan jämföra sina resultat för att lära av varandra, säger Vesna Jovic, vd på SKL.Nyckeltalen är ett stöd för kommuner och regioners lokala arbete
      Tanken med det nya nyckeltalsurvalet är att det ska vara till praktisk nytta för kommuner och regioner i genomförandet av de globala målen för hållbar utveckling. Nyckeltalen speglar agendans odelbarhet och fungerar som en sammanhängande enhet. De nyckeltal som har valts ut berör de områden där kommuner och regioner har rådighet och där förbättringsarbete kan genomföras. Nyckeltalen är cirka 50 vardera för kommun och region, en del är överlappande och en del är specifika.Arbeta med nyckeltalsurvalet med verktyget Jämföraren i KoladaTillsammans med nyckeltalsurvalet publiceras även en vägledning som ger användaren ytterligare information om nyckeltalen, de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 samt tips om fler nyckeltal som hjälper dig som användare att bredda analysen.Vägledning - Nyckeltal Agenda 2030RKA höll i samband med lanseringen ett seminarium där nyckeltalsurvalet, Agenda 2030 och användarvägledningen presenterades.Du kan se webbsändningen av lanseringen i efterhandUtbildning i nyckeltalen
      RKA bjuder in till två utbildningstillfällen utifrån nyckeltalsurvalet Agenda 2030 under våren, den 23 april respektive den 22 maj. Utbildningarna kommer även att webbsändas.Anmälan och programDet här är Kolada
      I Kolada kan du med hjälp av cirka 5 000 nyckeltal följa kommunernas och regionernas verksamheter från år till år. I databasen får du underlag för analyser och jämförelser. Nyckeltalen bygger ofta på nationell statistik från de statistikansvariga myndigheterna, men också på uppgifter från andra källor. Kolada ägs av den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) i samarbete mellan staten och SKL.Vid frågor om nyckeltalen kontakta RKA
      Läs mer

    Prenumeration

    Sidfot