Var fjärde förtroendevald utsatt för hot 

Kvinnor, utlandsfödda och yngre är mest utsatta. Under 2016 utsattes 25% för hot och hat, och under våren har SKL genomfört intervjuer för att samla berättelser. Hot och hat mot förtroendevalda ett allvarligt hot mot demokratin, särskilt om det drabbar grupper oproportionellt. SKL håller ett seminarium på ämnet under MR-dagarna.

SKL arbetar för ökad trygghet för personer med politiska förtroendeuppdrag. Det handlar bland annat om att tydliggöra ansvar och roller inom respektive kommun, landsting och region både vad gäller rutiner för förebyggande arbete och för att hantera situationen när hot och hat förekommer.

Läs vidare om SKL:s förebyggande arbete kring hot, hat och våld mot förtroendevalda

Hot och hat påverkar - Intervjuer om förtroendevaldas situation, webbutiken

Anna-Lena Pogulis är projektledare för SKL:s kraftsamling på området. Hon berättar att kvinnor i högre grad än män får utstå sexistiska kommentarer, och att hotfulla och hatiska uttalanden till stor del förekommer i digitala miljöer.

Då det mesta av hat och hot på internet är anonymt, kan just ovissheten vara mycket obehaglig. Vem vill mig illa? Är det någon jag möter varje dag? Den osäkerheten kan skapa en oro för att vistas på gator och torg.

- Anna-Lena Pogulis, projektledare Sveriges Kommuner och Landsting

Förtroendevalda ska kunna verka tryggt i sitt demokratiska uppdrag, det är grundläggande för att den representativa demokratin ska fungera. SKL anordnar ett seminarium på temat När hot och hat påverkar förtroendevalda i sitt uppdrag vid årets upplaga av MR-dagarna, fredagen den 16 november kl. 09:00 – 10:00.

Årets tema för Mänskliga rättighetsdagarna är rätten till ett liv fritt från våld. MR-dagarna är Nordens viktigaste mötesplats för frågor kring mänskliga rättigheter, lokalt och globalt. Konferensen anordnas sedan år 2000, och går i år av stapeln 15-17 november på Stockholmsmässan. SKL medverkar med fyra egna seminarier.

Läs vidare om MR-dagarna, programmet och köp biljett

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300
    Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
    SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKL:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar (Anna Lindström, Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander) ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 2019.

    I bloggen kommer vi att berätta om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.

    • 2019-04-12
      Att komma till sin rätt – egenmakt med rättighetsbärarens perspektiv
      Västra Götalandsregionen har tagit fram 5 steg i rätt riktning – en vägledning för människorättsbaserat arbete. I projektet ”Att komma till sin rätt” har rättighetsbärare i samarbete med regionen tagit fram ett material ur sitt perspektiv: Fem steg mot egenmakt.
      I regionens vägledning för människorättsbaserat arbete har man omsatt FN:s konventioner om mänskliga rättigheter till praktiskt arbete. Skriften omfattar beskrivningar av hur regionens pilotverksamheter; Angereds Närsjukhus, delar av psykiatriverksamheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset – Psykosvård Nordost och Avdelning 242 – samt Bohusläns museum Västarvet, har gått till väga för att arbeta människorättsbaserat.Kärnan är att alltid sätta människans värdighet i centrum och utgå från principerna om jämlikhet, delaktighet, ansvar och transparens. Men det finns ingen enkel checklista och inget facit. Arbetet måste utgå från hur det ser ut på din arbetsplats och vilka ni är till för.
      — Anna Jacobson, regionutvecklare på avdelningen för social hållbarhet.
      Läs vidare om regionens människorättsbaseratde arbeteRättighetsbärarperspektivet behandlas i parallell rapport - Fem steg mot egenmakt I samband med att Västra Götalandsregionen publicerade sin vägledning 5 steg i rätt riktning utkom även skiften ”Fem steg mot egenmakt – en vägledning för dig som rättighetsbärare”. Den har tagits fram inom det arvsfondfinansierade projektet.Vägledningen Fem steg mot egenmakt (PDF, nytt fönster)Att komma till sin rätt
      Att komma till sin rätt, som är ett samarbete mellan regionen, Sahlgrenska universitetssjukhus-psykiatri psykos och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg (NSPHiG). Att komma till sin rätt lyckades under projektets tre år komma i kontakt med ca. 2 200 rättighetsbärare och skyldighetsbärare – möten som dessutom har givit ringar på vattnet genom en lång rad samarbeten. Att komma till sin rätt var också delaktiga i formulerandet av regionens nollvision för tvångsåtgärder i den strategiska regionala MR-planen För varje människa, som gäller i Västra Götalandsregionen 2017-2020.Där Västra Götalandsregionens skrift i första hand har ett vänder sig till regionens verksamheter med fokus på hur de kan arbeta människorättsbaserat, har Fem steg mot egenmakt fokus på rättighetsbärarens perspektiv i mötet med verksamheten, med särskilt fokus på psykiatrin. Syftet är att ge rättighetsbärare redskap för att öka egenmakten och inflytandet i det egna livet och i mötet med vården.Projektet Att komma till sin rättAtt skifta perspektivenEgenexperterna Agneta Persson och Anna-Karin Engqvist har varit med och tagit fram vägledningen. De berättar om att en stor del av arbetets kärna handlar om att tänka annorlunda och skifta perspektiv. Det är inte alltid stora förändringar som krävs för att arbeta människorättsbaserat – ofta handlar det om att ändra sitt bemötande eller sina prioriteringar, att sätta brukarnas egna berättelser i fokus och att arbeta aktivt för egenmakt och självstärkande.På ett personligt plan har det varit viktigt då när en konsekvent blir bemött som en människa kan en börja känna sig som en människa igen. Och att den värdigheten var det jag tappade när jag mådde som sämst. Och därmed blev MR-förhållningsättet avgörande- där blev återställandet och bekräftandet av värdigheten och egenmakten i centrum. Och där började min resa mot återhämtning, säger Agneta Persson, NSPHiG.Den enskilt viktigaste framgångsfaktorn har varit projektets arbetsgrupp där skyldighets- och rättighetsbärare tillsammans har formulerat och analyserat verksamheten. Vad är problemet och vad äger vi makt att påverka?Ett resultat av arbetet är en kraftig minskning av användningen av tvång – från ca. fyra fastspänningar, också kallade bältningar per månad till endast fyra per år. Man har också säkerställt rätten att rösta i allmänna val också för dem som vårdas inom tvångsvården, en möjlighet som inte alltid fanns i praktiken tidigare. Avdelning 242 har inte högre personaltäthet än andra avdelningar, ändå har man fått tydliga mätbara effekter och större nöjdhet både bland brukare och medarbetare.Den viktigaste frågan eller vinsten av att arbeta människorättsbaserat är svår att svara på. Kanske att detta förhållningssätt stärker och främjar hälsan både hos rättighetsbärarna och skyldighetsbärarna. Det är också bra för arbetsmiljön. Det är helt enkelt bra för alla, säger Agneta Persson, NSPHiG.Erfarenheter och kunskap tas till varaArbetssättet inom projektet Att komma till sin rätt går ut på att medarbetare och brukare inom psykiatrin arbetar tillsammans. Olika erfarenheter värderas lika och en utgångspunkt är synsättet att alla perspektiv tillför värdefull kunskap.MR-förhållningsättet med rättighetsbärarens berättelse och erfarenhet i centrum tillsammans med den professionella erfarenheten och förankringen i forskningserfarenheten säkerställer att det blir evidensbaserad praktik på riktigt. Alla delar blir lika viktiga.
      — Agneta Persson, NSPHiG.
      Rent konkret har man arbetat med workshops, samtalsgrupper och föreläsningar. Formen har anpassats efter de behov som visat sig, bland annat har man kompletterat samtalsformen med mindre samtalsgrupper inför möten för att möjliggöra för alla perspektiv att komma fram. Med ökat stöd och en plattform för att ”prata ihop sig” inför mötet kunde fler komma till tals.Ett annat konkret exempel på anpassning till gruppens behov som tillkommit under arbetets gång är de mycket populära rättighetspicknickar som har anordnats tre somrar i rad. Man såg nämligen att målgruppen saknade gemensamma aktiviteter under sommarmånaderna då många verksamheter håller stängt. För att möjliggöra för så många som möjligt att delta har man tänkt noga på tillgängligheten. Dels fysiskt – att välja en plats dit alla kan ta sig – men också ekonomiskt och psykiskt genom att säkerställa att alla har råd och möjlighet att ta sig dit genom att bekosta resan med kollektivtrafik och erbjuda sig att möta upp den som kanske känner sig osäker att genomföra resan på egen hand.
      Läs mer
    • 2019-04-02
      En bild av Ale kommuns vision.
      Var med och stärk lokal demokrati genom Kommunalt Partnerskap
      För att de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 ska bli verklighet måste alla delar av samhället inkluderas i arbetet. Genom det SIDA-finansierade partnerskapsprogrammet kan din kommun inleda ett samarbete med en internationell partner som genomför samma insats.
      Lokalt arbete får globala effekterKommuner, regioner och regionala kommunalförbund kan ansöka om att ingå ett Kommunalt Partnerskap. Du som till exempel är en engagerad lokalpolitiker, integrationssamordnare, strateg inom mänskliga rättigheter eller internationell samordnare kan kontakta ICLD (Internationellt Centrum för Lokal Demokrati) för att påbörja processen. Din kommun eller region kopplas sedan samman med en internationell partner i ett av19 samarbetsländer, som bland annat omfattar Georgien, Kosovo, Vietnam och Kenya. Syftet är att främja hållbar lokal demokratiutveckling hos båda samarbetsparterna genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom något av organisationernas ansvarsområden.Just nu är cirka 50 svenska kommuner och regioner aktiva inom programmet, men det behövs fler!Ale – Ghanzi: demokratin fördjupas med medborgardialogEn svensk kommun som arbetar inom det Kommunala Partnerskapsprogrammet är Ale, som sedan 2011 bedriver ett samarbete med Ghanzi-distriktet i Botswana. Ett delprojekt som nu är avslutat kallades Citizen Dialogue Ale – Ghanzi.Bakgrunden till projektet var att Ale befann sig i en process med att förbättra medborgardialogabetet, med målet att dialog skulle bli en del av kommunens styrprocess. Ghanzi å sin sida hade sett att tidigare stödinsatser för den fattiga befolkningen i distriktet hade misslyckats. Deras fokus för dialog var två avlägsna byar med i huvudsak minoritetsbefolkning. Syftet var att invånarna skulle involveras mer i kommunens stödinsatser.Partnernas projektmål var att få till stånd en välfungerande medborgardialog i Ale respektive Ghanzi. I utbytet av olika erfarenheter skapades möjligheter för Ale och Ghanzi att gemensamt utveckla modellen för medborgardialog. Parterna genomförde problem-, mål-, omvärlds-, intressent- och riskanalyser som en del i arbetet.Vi vill absolut rekommendera att utveckla metoder för inflytande i ett kommunalt partnerskap. Några av fördelarna av att använda ett partnerskap är att man har ett mycket bredare perspektiv och olika erfarenheter och traditioner. Det ger utvecklingsarbete en stark dynamik och innovationskraft. Partnerskapet är också en drivande motor i utvecklingsarbetet – har man åtagit sig att utföra aktiviteter i partnerskapet är det förpliktigande.— Joachim Wever, utvecklingsledare kvalitet, i Ale kommunKonkret utfall av dialogsamarbetetUtvärderingen vid projektets slut visade att de flesta projektmålen uppfyllts och att arbetet resulterat i att principer för medborgardialog har antagits av båda kommunerna. Som ett resultat av dialogsamarbetet tolkas nu alla viktiga delar av kommunalt beslutsfattande i Ghanzi, vilket konkret har lett till ett ökat antal deltagare i möten och inkludering av olika grupper. Medborgarna tar en aktivare roll och initierar frågor till dialogmöten.I Ale är riktlinjerna för medborgardialog numera en del av styrprocessen, och i kommunens verksamhetsplan konstateras att såväl politik som förvaltning har ett stort ansvar för att använda sig av dialogmetoder där det förbättrar resultatet av kommunens arbete. Under 2019 har Ale kommun inlett ett arbete som kallas ”Ale i 360 grader”. Inom ramarna för detta har mer än 200 intervjuer med alebor genomförts för att samla perspektiv på vad som är viktigt i framtidens Ale. Resultaten från perspektivinsamlingen har sammanställts och presenterats på ett stort dialogmöte där invånarna i Ale kunde vara med på att prioritera vilka frågor som är viktigast. Även det framtida arbetet kring de prioriterade områdena kommer ske i dialogform.Läs vidare i Ale 360 graderICLD arbetar för att främja social hållbarhet och öka medborgarinflytandeICLD:s mål är att främja utvecklingen av hållbar demokrati på lokal och regional nivå genom att bidra till ökat medborgarinflytande. Detta kan ske genom att stärka lokala och regionala politiskt styrda organisationer inom ett eller flera av följande kärnområden:
      • Jämlik och rättvis samt inkluderande behandling
      • Deltagande och delaktighet
      • Transparens och insynsmöjligheter
      • Möjlighet till Ansvarsutkrävande
      Mer från ICLDPå ICLD:S webbplats hittar du mer information. Det går också bra att ringa 0498 – 29 91 00. En kostnadsfri konferens arrangeras i Västerås den 13-14 maj 2019 där nya kommuner kan välja att endast delta i introduktionspasset 14 maj.Gör din anmälan via mejl att delta på konferensenDu är även välkomna att besöka ICLD under Almedalsveckan sommaren 2019, hör av dig till dem så bjuder de in dig till deras kontor som ligger utanför Söderport i Visby!ICLD - Internationellt Centrum för Lokal Demokrati
      Läs mer
    • 2019-03-25
      Logga för de Globala målen för Agenda 2030
      Lansering av nyckeltal Agenda 2030 i Kolada
      2015 antog världens länder Agenda 2030, som är en uppsättning mål med syfte att avskaffa fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. Idag den 25 mars 2019 hittar du i Kolada ett nyckeltalsurval som stödjer genomförandet av Agenda 2030.
      Kommuner och regioner har ett stort engagemang för Agenda 2030. Många har efterfrågat metoder för att följa upp vad arbetet mot hållbarhetsmålen ger för resultat. De nya nyckeltalen kan användas för att följa förbättringar och kommuner och regioner kan jämföra sina resultat för att lära av varandra, säger Vesna Jovic, vd på SKL.Nyckeltalen är ett stöd för kommuner och regioners lokala arbete
      Tanken med det nya nyckeltalsurvalet är att det ska vara till praktisk nytta för kommuner och regioner i genomförandet av de globala målen för hållbar utveckling. Nyckeltalen speglar agendans odelbarhet och fungerar som en sammanhängande enhet. De nyckeltal som har valts ut berör de områden där kommuner och regioner har rådighet och där förbättringsarbete kan genomföras. Nyckeltalen är cirka 50 vardera för kommun och region, en del är överlappande och en del är specifika.Arbeta med nyckeltalsurvalet med verktyget Jämföraren i KoladaTillsammans med nyckeltalsurvalet publiceras även en vägledning som ger användaren ytterligare information om nyckeltalen, de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 samt tips om fler nyckeltal som hjälper dig som användare att bredda analysen.Vägledning - Nyckeltal Agenda 2030RKA höll i samband med lanseringen ett seminarium där nyckeltalsurvalet, Agenda 2030 och användarvägledningen presenterades.Du kan se webbsändningen av lanseringen i efterhandUtbildning i nyckeltalen
      RKA bjuder in till två utbildningstillfällen utifrån nyckeltalsurvalet Agenda 2030 under våren, den 23 april respektive den 22 maj. Utbildningarna kommer även att webbsändas.Anmälan och programDet här är Kolada
      I Kolada kan du med hjälp av cirka 5 000 nyckeltal följa kommunernas och regionernas verksamheter från år till år. I databasen får du underlag för analyser och jämförelser. Nyckeltalen bygger ofta på nationell statistik från de statistikansvariga myndigheterna, men också på uppgifter från andra källor. Kolada ägs av den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) i samarbete mellan staten och SKL.Vid frågor om nyckeltalen kontakta RKA
      Läs mer
    • 2019-03-21
      Pridemålad flytbrygga nedanför Lejontrappan i Göteborg.
      Göteborgs stad kraftsamlar mot rasism
      21 mars uppmärksammas årligen den internationella dagen mot rasism. Göteborgs stad arbetar aktivt för att stärka insatserna mot rasism inom ramarna för stadens arbete med mänskliga rättigheter, bland annat genom en plan och en studie där delaktighet spelar en central roll.
      Kommunfullmäktige i Göteborgs stad fattade i 2018 års budget beslut om satsningen, där ett första steg var att ta fram en plan för arbetet. Man konstaterade att:I en tid av ökad polarisering mellan människor då diskriminering, rasism och hatbrott breder ut sig måste Göteborgs stad stärka arbetet med de mänskliga rättigheterna.Två planeringsledare berättar om arbetetIda Rosell och Salem Yohannes, planeringsledare vid Stadsledningskontoret i Göteborgs stad berättar för MR-bloggen:Vi började arbetet 2018 med att organisera oss i styrgrupp och arbetsgrupp utifrån de rättighetsområden som är en del av kommunens grunduppdrag så som utbildning, bostad, delaktighet, arbete och social trygghet och omsorg. Dessa områden har Göteborgs stad rådighet över som servicelämnare, arbetsgivare och demokrati- och samhällsaktör.Vi landade i att planen bör fokusera på är det som kallas strukturell eller institutionell rasism och som handlar om när vardagliga rutiner, normer och arbetssätt utgör hinder och begränsningar i att garantera alla invånare likvärdig service, bemötande och möjligheter.— Hur ni har resonerat under arbetets gång, och hur har ni gått till väga? En viktig utgångspunkt i arbetet har varit att genomföra uppdraget tillsammans med, och inte för, de som har egna erfarenheter av rasism och skapa plattformar för inflytande.Initialt fördes samtal med röstbärande organisationer och nätverk med stor kunskap på området för att fånga perspektiv på problematiken med rasism. Internt började vi också undersöka hur det såg ut i staden men insåg ganska snabbt att genom den data vi har tillgång till idag vet relativt lite om läget. För att få en lokal lägesbild att utgå ifrån har Stadsledningskontoret genomfört en kvalitativ studie om minoriteters erfarenheter av rasism i kontakt med Göteborgs stad som servicelämnare.— Vilka förtjänster har delaktiggörandet bidragit med i ert arbete? Det är viktigt att skapa en djupare förståelse för den specifika rasism som olika grupper i samhället möter. Ett synliggörande av dessa förhållanden är ett första steg för att skapa medvetenhet i organisationen och arbeta för att förbättra situationen.Utifrån studiens berättelser har vi genomfört workshops där deltagare i studien, representanter från det civila samhället, kommunstyrelsens råd och tjänstepersoner från stadens organisation tillsammans har fått identifiera utvecklingsområden och insatser till planen.Det har under processen varit viktigt att kommunicera att detta är första gången Göteborgs stad sätter luppen på rasism specifikt och att vi är i startgroparna för ett samordnat och aktivt arbete mot rasism. Workshoparna ringade in att vi behöver synliggöra och uppmärksamma olika former av rasism; att medvetenheten och självreflektionen i Göteborgs stad behöver öka; och att vi behöver föra ett pågående samtal där de som är berörda involveras och där vi samverkar tillsammans och agerar för att motverka rasism.— Hur kommer arbetet mot rasism fortsätta i Göteborgs stad? Ambitionen är att kommunstyrelsen får ta del av studien och en första version av planen för insatser mot rasism i början av maj. Därefter kommer den att gå ut på remiss till stadens nämnder, styrelser och till kommunstyrelsens råd, men också till civila samhället för yttrande kring de föreslagna insatserna. Planen fokuserar på förflyttningar som staden förväntas göra under planperioden.Tillsammans med Länsstyrelsen Västra Götaland och Västra Götalandsregionen har staden bildat nätverket ”Västsverige mot rasism” vars syfte är att bidra till ett systematiskt arbete för att garantera att vi respekterar, skyddar och främjar mänskliga rättigheter, demokrati och hållbarhet genom att motverka rasism och diskriminering i Västra Götaland.— Vill ni dela med er av några särskilt starka erfarenheter eller insikter som har kommit till er under arbetets gång? Då arbetet med planen till stor del baserats på medskapande processer har det visats sig kräva mer flexibilitet och uthållighet än vad vi är vana vid. Något som vi tar med oss är att delaktighet måste få ta tid om strävan har varit att möjliggöra inflytande i alla processer - från problemformulering till lösning!Mer information om arbetet kommer publiceras på Göteborgs stads webbplats under våren 2019. Där kommer du även kunna ta del av den plan som studien har resulterat i, men du kan redan nu läsa mer i Göteborgs Stads nyhetstidning - Vårt Göteborg.Göteborgs Stad lägger fram plan för att motverka rasism, Vårt GöteborgSå arbetar Göteborgs stad med mänskliga rättigheter
      Läs mer
    • 2019-03-12
      SKL ger ut en podcast om demokrati
      Podden Demokratiresan handlar om medborgardialog, medskapande och demokrati på lokal och regional nivå. Avsnitten fokuserar på olika aspekter som utvecklar demokratin samt stärker relationen mellan medborgare och kommunen. Första avsnittet handlar om grunderna för medborgardialog.
      Demokratiresan har kommit ut med ett par avsnitt. Podden hittar du i din telefons poddspelare. Glöm inte att prenumerera så att du kan följa vår Demokratiresa.Lyssna på podcast DemokratiresanSammanlagt är det åtta avsnitt under våren som publiceras varannan vecka. Några av de teman som behandlas i kommande avsnitt är bland annat mänskliga rättigheter, medskapande och medborgarbudget. Lyssnaren får ökad kunskap om hur man kan utveckla demokratin på lokal och regional nivå genom goda exempel och erfarenheter från hela världen. Podden bidrar även med inspiration till arbetet med att bygga ett lokalsamhälle redo för morgondagens utmaningar.Vi vill sprida SKL:s arbete till fler och inspirera till initiativ för att utveckla den lokala demokratin.Säger Lena Langlet, samordningsansvarig för demokratiområdet på SKL.Samtal om mänskliga rättigheter i kommun och regionI avsnittet om mänskliga rättigheter som släpps senare i vår medverkar jag själv och Cecilia Berglin, som båda arbetar med mänskliga rättigheter på SKL. I avsnittet pratar vi med Demokratiresans Malin Svanberg om mänskliga rättigheters ställning i vårt samhälle och om kopplingen till demokrati.Vi diskuterar varför mänskliga rättigheter är grundläggande i kommuner och regioners kärnuppdrag, och vilka förtjänster som följer när vi ställer om till ett arbetssätt med rättighetsbäraren i fokus. I avsnittet tar vi även upp grundprinciperna för rättighetsbaserat arbetssätt – hur verksamheter kan göra för att delaktiggöra och möta medborgarna för att främja jämlikhet och tillit. Med goda exempel från våra medlemmar pratar vi även om hur olika rättighetsområden spiller över på varandra och ger goda effekter utöver de som man kanske först väntat sig.Om principerna och ta del av goda exempel från SKL:s medlemmar
      Läs mer
    • 2019-03-06
      Öppna jämförelser (ÖJ) folkhälsa – om rätten till bästa möjliga hälsa
      Arbetet med rätten till bästa möjliga hälsa är en central del i regionernas kärnuppdrag. Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. ÖJ folkhälsa visar med 39 indikatorer hälsoutfall och belyser bakomliggande faktorer.
      Ett uttryckligt mål med folkhälsopolitiken är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Landets regioner kan bidra till detta både genom sitt ansvar för hälso- och sjukvården, och genom det regionala utvecklingsansvaret för en hållbar samhällsutveckling.Den öppna jämförelse som nu finns tillgänglig att ta del av är den tredje på området. De föregående rapporterna publicerades 2009 och 2014, och är liksom denna resultatet av ett samarbete mellan SKL och Folkhälsomyndigheten. Tanken med ÖJ folkhälsa är att de ska stimulera aktörer på lokal och regional nivå till fördjupade diskussioner, analyser och till strategiskt för att förbättra befolkningens hälsa och minska ojämlikheter.Öppna jämförelser FolkhälsaÄven kommunernas arbete spelar stor roll för befolkningens hälsaAtt det är regionerna (tidigare landstingen, men sedan årsskiftet har samtliga omvandlats till regioner) som ansvarar för folkhälsan är kanske den spontana uppfattningen, men faktum är att kommunernas arbete också har stor inverkan på medborgarnas hälsa. Det är nämligen kommunernas som står för merparten av de välfärdstjänster som påverkar befolkningens hälsa genom hela livet. Det handlar om viktigt arbete med bland annat samhällsplanering, skola, socialtjänst och äldreomsorg, verksamheter som i allra högsta grad har direkt bäring på befolkningens hälsa och mående.– Är din kommun mitt uppe i arbetet med behovsanalyser och planeringsförutsättningar? Då kan Öppna jämförelser folkhälsa vara ett bra verktyg för att följa upp, analysera och arbeta med resultaten som en del av förbättringsarbetet i din verksamhet, säger Elisabeth Skoog Garås, handläggare folkhälsa kvalitet och uppföljning, SKLBakomliggande faktorer påverkarUr ett MR-perspektiv blir det tydligt hur flera olika rättighetsområden hänger samman och påverkar varandra när det kommer till befolkningens hälsa. Utöver skillnader i direkt utfall – som hur medellivslängd och mående kan skilja sig mellan geografiska områden – visar ÖJ folkhälsa också tydligt hur bakomliggande faktorer som exempelvis utbildning, delaktighet, sysselsättning och levnadsvanor påverkar hälsan.Medellivslängden i landet ökar, och den självskattade hälsan är fortsatt god. Ur ett befolkningsperspektiv har hälsan förbättrats, vilket givetvis är glädjande nyheter. Vad som är mer nedslående och ett område för fortsatt förbättringsarbete är att ojämlikheten i hälsa består, och att den i vissa fall har ökat mellan olika socioekonomiska grupper och mellan kommuner och regioner. Tolkningen av detta är att skillnaderna ofta beror på en ojämlikhet i levnadsvillkor och levnadsförhållanden. Här finns utrymme för fortsatt arbete för att minska hälsoskillnader – för allas lika rätt till bästa möjliga hälsa!Stödmaterial för att underlätta användningen av rapportenSe resultatÖppna jämförelser folkhälsa visar resultat för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsa i kommunen, länet och riket. Du kan även se skillnader bland olika grupper: kön, ålder och socioekonomi.Jämför med andra kommunerI Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen) kan du jämföra din kommuns resultat med kommuner som har liknande socioekonomi.KoladaVälj verktyg för analysKommunrapport som visar kommunens utveckling över tid i jämförelse med länet och rikets utveckling samt utveckling bland socioekonomiskt liknande kommuner.Verktygslåda: kommunrapport, folkhälsostatistik och ÖJ inom folkhälsaSocial kompass folkhälsa där ytterligare nyanser av de socioekonomiska skillnaderna kan ses. Det finns också en verktygslåda som innehåller stöd för analys och tolkning av resultaten.Social kompass: sök orsaker till resultatenInformation om ÖJ folkhälsa har spridits i olika nätverk för kommuner: kommundirektörer, socialchefer, folkhälsostrateger samt i olika nyhetsbrev och sociala medier.Faktablad som kort beskriver resultaten i ÖJ, Folkhälsomyndigheten (PDF, nytt fönster)
      Läs mer
    • 2019-02-20
      Demokratidagen 2019 – med flera seminarier på MR-tema
      Varje år anordnar SKL en demokratidag, med föreläsningar och seminarier som riktar sig till förtroendevalda och tjänstepersoner inom offentlig verksamhet. Årets demokratidag sker den 3 april. Du har möjlighet att möta politiker, forskare samt ta del av flertalet seminarier.
      Under Demokratidagen kan du lyssna på kultur- och demokratiminister Amanda Lind och möta SKL:s politiska ledning. Hans Abrahamsson, som är docent i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, och SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog som talar om hur vi kan möta framtidens ekologiska, sociala och ekonomiska samhällsutmaningar.Demokratidagen håller i år, för första gången, hus på Clarion Sign i Stockholm, Vasastan. Sista anmälningsdag är 25 mars 2019.Demokratidagen 2019: Anmälan och vidare information om seminarierFjorton parallella seminariepassDen som deltar vid SKL:s demokratidag kan välja två av fjorton seminarier, på teman som mänskliga rättigheter, medborgardialog, demokratiutveckling, politiskt ledarskap, revision och mycket annat.Ett flertal seminarier behandlar ämnen som är relevanta inom området för mänskliga rättigheter, och några tips till dig som vill följa ett MR-spår.Medborgarbudget och en utblick mot StorbritannienMedborgarbudget är ett sätt att delaktiggöra medborgare genom att låta dem komma med förslag på utveckling och vara med och prioritera mellan olika förslag genom omröstning. Delaktighet är en central princip i rättighetsbaserat arbetssätt. Vid seminariet medverkar experter från Storbritannien och berättar om den pågående utvecklingen av medborgarbudget på lokal nivå i Storbritannien.Roller och ansvar när förtroendevalda utsätts för hot och hatSKL arbetar för att förbättra och stärka förtroendevaldas möjlighet att verka i det demokratiska uppdraget. En viktig del av arbetet är att tydliggöra roller och ansvar. Hot och hat drabbar grupper olika, hur kan vi göra för att möta behov jämlikt? Ytterst handlar det om allas rätt till politiskt deltagande, att vara valbar och att olika perspektiv ska tillåtas komma fram i våra demokratiska församlingar.Medborgardialog för Agenda 2030Agenda 2030 omfattar i de flesta av de 17 målen för hållbar utveckling områden och delmål som har direkt bäring på mänskliga rättigheter. Hur kan kommuner och regioner involvera medborgarna i arbetet med att nå målen i Agenda 2030? Hur kan kommuner och regioner medvetandegöra, inspirera till gemensamt ansvarstagande och verka för beteendeförändringar?Att analysera mänskliga rättigheter – det görs bäst tillsammansHur kan vi förstå tillgången till mänskliga rättigheter i kommunen eller regionen? SKL bedriver tillsammans flera kommuner ett utforskande arbete för att vidareutveckla det systematiska arbetet för mänskliga rättigheter. Bland annat presenterar Västra Götalandsregionen sin nya vägledning för människorättsbaserat arbete.Under dagen håller även Peter Örn, som är ordförande i regeringens demokratikommitté, ett föredrag på temat Demokratin 100 år, med anledning av att det är 100 år sedan Sverige fick allmän och lika rösträtt.
      Läs mer
    • 2019-02-12
      En man som står upp och ett barn som ligger ned.
      Lärande samtal om barnets rättigheter - nytt material från SKL
      Barnkonventionen blir svensk lag 2020. För att öka kunskapen om barnets rättigheter har SKL tagit fram ett stödmaterial för den som vill fördjupa sig. Materialet hjälper dig att reda ut begreppen och få kunskap om barnets rättigheter i barnkonventionen.
      När barnkonventionen blir svensk lag den 1 januari 2020 ska rättigheterna tillämpas som en vanlig lag.Mänskliga rättigheter gäller även barn, och i stor utsträckning sker tillämpningen av rättigheterna i offentlig verksamhet. Ta del av det nya stödmaterialet som består av:
      • Nio filmer,
      • powerpointpresentation med talarmanus,
      • ett antal diskussionsfrågor, samt
      • förslag på litteratur för den som vill fördjupa sig.
      Stödmaterial: Lärande samtal om barnets rättigheterI filmerna samtalar Karin Lindström, SKL, med Elizabeth Englundh, SKL, om barnets rättigheter. Fördjupningsmaterialet omfattar bland annat följande delarDärför ska vi arbeta med barnets rättigheterDet finns flera anledningar till att vi ska tillämpa barnets rättigheter i offentlig verksamhet. En ratificering innebär ett juridiskt åtagande att följa konventionens bestämmelser.Barn är och fullvärdiga rättighetsbärare och ska betraktas, bemötas och behandlas som sådana. Detta ställer bland annat krav på delaktiggörande.Regionalt och lokalt beslutsfattande
      • Kan en stat bli straffad om den inte lever upp till barnkonventionen?
      • Hur vet svenska staten att Sverige är på rätt väg?
      • Hur följer FN-kommittén för barnets rättigheter upp staternas tillämpning av rättigheterna?
      Att starta ett aktivt barnrättsarbeteForskning och beprövad erfarenhet visar att det finns en rad faktorer som spelar roll för en lyckosam implementering. Exempel på det är att det finns ett beslut på högsta nivå om att arbeta med rättigheterna och att det finns en samordnande funktion.Barnperspektiv, barnrättsperspektiv och barnets perspektivI arbetet med barnets rättigheter har det utvecklats en diskussion om olika barnperspektiv. Begreppen barnperspektiv, barnets perspektiv, barnrättsperspektiv och barnsyn har olika innebörd och kan tolkas på olika sätt.
      Läs mer
    • 2019-01-31
      Illustration av en instrumentpanel med en ratt och instrument.
      Så här syns mänskliga rättigheter i Mölndals stad
      Kommuner har ett ansvar att främja, respektera och skydda mänskliga rättigheter. Mölndals stad har granskat och analyserat det arbete som bedrivs på området genom en översyn av kommunens policy- och styrdokument.
      Mölndals stad är en av de sju kommuner som under 2018 deltog i SKL:s MR-nätverk för kommuner. Nätverket tar sin utgångspunkt i SKL:s så kallade MR-plattform, som berör kommunens roll som samhällsaktör, demokratiaktör, välfärdsaktör och arbetsgivare. Syftet var att nätverket skulle bidra med kunskap och inspiration, diskussion och erfarenhetsutbyte. Mellan de gemensamma träffarna har deltagarna arbetat på hemmaplan med insatser i lokala processer och där använt SKL:s MR-plattform som stöd.Plattform för policy- och verksamhetsutveckling inom MRPå spaning efter MR i styrdokumentenMölndals stad har granskat och analyserat det egna arbetet med mänskliga rättigheter i en ny rapport. Den insats som har gjorts i Mölndal är presenterad utifrån en kommuns roller så som de beskrivs i MR-plattformen: rollen som välfärdsaktör och rollen som samhälls- och demokratiaktör.För att undersöka det MR-arbete som bedrivs i kommunen har Mölndal granskat några policy- och styrdokument med hjälp av ett antal frågor till stöd för inventering och analys. Frågorna undersöker om mänskliga rättigheter uttalas i dokumenten och om eller hur de sex MR-principerna - delaktighet, inkludering, jämlikhet, icke-diskriminering, transparens och ansvar - hanteras i dokument eller processer.Tydligt fokus på delaktighetMölndals stads granskning omfattade tre olika styrdokument och en process.­— En slutsats är att även om mänskliga rättigheter inte uttalas direkt, så lyfts MR-relaterade begrepp och värden ändå fram alla i de granskade dokumenten, berättar Hillevi Funck, folkhälsoplanerare.Av de sex MR-principerna är det delaktighet som syns tydligast. Rent konkret handlar det exempelvis om att stadens vision slår fast att utveckling ska ske i dialog med mölndalsborna. Ett visst överlåtande ansvar ska ske genom medborgardialog.Principerna om jämlikhet, icke-diskriminering, transparens och ansvar syns mer sparsamt i dokumenten men saknas inte helt. Deras närvaro handlar bland annat om att uppmärksamma skillnader i olika gruppers livssituationer och om att dokumenten har en tydlig avsändare.
      Läs mer
    • 2019-01-25
      Rättighetsreportrarna - illustration människor
      Rättighetsreportrarna lär unga om mänskliga rättigheter
      Rättighetsreportrarna är ett upplevelsebaserat läromedel för årskurs 7-9 samt gymnasiet, som har till syfte att lära unga om mänskliga rättigheter och ungas rätt att påverka. De granskar elever sin skola utifrån FN:s barnkonvention genom att intervjua skolpersonal, politiker och elever. 
      De som intervjuas får ge sin bild av hur de mänskliga rättigheterna efterlevs på skolan. För att komplettera bilden kan de elever som agerar rättighetsreportrar även använda sig av tillgänglighetskartläggningar, trygghetsundersökningar och likande för att undersöka olika rättighetsområden.Reportrarna kan också välja att intervjua de som är ansvariga för att elevers mänskliga rättigheter respekteras och uppfylls – exempelvis rektor, tjänstepersoner i kommunen och lokala politiker. Resultaten av reportrarnas granskning sammanställs sedan i en tidning som kan spridas både inom skolan och till tjänstepersoner och förtroendevalda i kommunen. På så sätt får ansvariga kunskap direkt från de som berörs om hur situationen för de mänskliga rättigheterna ser ut på skolan.Rättighetsreportrarna är ett Arvsfondenprojekt som har tagits fram i samarbete mellan MR-piloterna, elever och pedagoger på skolor i Västsverige, läromedelsproducenten Lin Education, Göteborgs universitet och Göteborgs stad.Avstamp i rättighetsbaserat arbetssättArbetet med rättighetsreportrarna tar sitt avstamp i FN:s kriterier för ett rättighetsbaserat arbetssätt. I detta arbetssätt har målgruppens (i detta fall barn och ungas) delaktighet en central betydelse. Delaktighetsperspektivet har även genomsyrat läromedlets utvecklingsprocess, då elever fick komma med idéer och synpunkter kring innehållet och testa konceptets tema och form. På så sätt bidrog målgruppen till utformningen av rättighetsreportrarna som läromedel.Rättighetsreportrarna är ett helt kostnadsfritt läromedel för skolor att använda. Elever som granskar sin skola kan markera den på den så kallade rättighetskartan på rättighetsreportrarna.se. på så sätt synliggörs skolor där granskningar har genomförts – och förhoppningsvis blir fler elever inspirerade att starta redaktioner.
      Läs mer

    Prenumeration

    Sidfot