Skolbloggen

  1. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Likvärdig förskola kräver utrymme att göra olika

    Debatten kring förskolan fortsätter. Nu är det Förskoleupproret som går ut med medarbetares berättelser i kampanjen #pressatläge. I centrum står frågan om gruppstorlekar. Som arbetsgivare måste vi giv

    (2) Kommentarer Förskola #pressatläge Barngruppernas storlek Förskoleupproret

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

  • 2018-09-24
    Med gemensamma krafter för att möta lärarbristen
    I förra veckan tecknade SKL och lärarnas fackliga organisationer ett treårigt avtal för över 200 000 kommunalt anställda lärare. Under nio månaders förhandlingar, först på egen hand, och sedan med hjälp av medling, har en lång rad frågor diskuterats. I princip alla har handlat om hur vi gemensamt bäst möter lärarbristen.
    Åtgärder för att möta lärarbristen är verkligen en nyckel till framtidens skola. Det är därför oerhört viktigt att vi är överens med lärarnas organisationer om att vi behöver arbeta gemensamt för att trygga kompetensförsörjningen. Det handlar om en rad olika åtgärder. Ingen kan tro att det löser sig med en eller annan generell insats. Det kommer heller inte räcka med att enbart rekrytera nya lärare. Inte ens om ingen skulle byta jobb eller lämna läraryrket skulle det vara tillräckligt. Arbetskraftsbristen är stor på hela arbetsmarknaden och läraryrket är inget undantag.Det behövs en mångfald av åtgärder – och olika i olika kommunerNu är vi överens om att vi – arbetsgivare och fackliga parter – både nationellt och lokalt ska arbeta med olika strategier för att trygga kompetensförsörjningen. Från centralt håll ska vi ge stöd och bidra med verktyg för arbetet. Lokalt ska parterna komma överens om hur man ska arbeta och följa upp. Det kommer att se olika ut i olika kommuner och det måste det göra. Utöver vissa generella åtgärder kommer man behöva utgå från lokala behov och förutsättningar. Vad som behövs i en kommun i form av åtgärder, behövs inte i en annan. Där finns istället andra behov som kräver andra insatser.25 procent av landets grundskolor har färre än 100 elever. Det påverkar självfallet vilka åtgärder som krävs jämfört med om en kommun har en eller många skolor med en handfull eller fler parallellgrupper.De allra flesta kommuner är redan igång med olika strategier för att möta lärarbristen. Det handlar om förbättringar i arbetsmiljön, förändringar i arbetsorganisationen, satsningar på vidareutbildning för lärare som behöver komplettera sin kompetens, tillskott av olika yrkesgrupper som kan avlasta lärare vissa arbetsuppgifter eller att snabbare få lärare med utländsk utbildning i skolan. Det är både viktigt och klokt att vi nu, med stöd i ett centralt avtal, får till en bra dialog med lärarnas fackliga organisationer och kan arbeta med gemensamma krafter för detta i varje kommun.Lokal lönebildning tjänar både lärare och skolan välLönen är en del av det som påverkar läraryrkets attraktivitet. I avtalet finns inga angivna nivåer för löneutfall, och lönesättningen ska fortsatt vara individuell och differentierad. Det är så vi har arbetat de senaste åren och det har tjänat både lärarna och skolan väl. Grundskolelärare har i genomsnitt höjt lönen med 8 400 kronor de senaste fem åren. Den genomsnittliga ökningen för gymnasielärare ligger på 8 100 kronor under samma period. Sedan 2011 har kommunerna satsat 15 miljarder på lärarlöner utöver industriavtalets nivå och utöver statliga lärarlönesatsningar.En av många strategier kommer att vara att använda digitaliseringens möjligheter för att möta lärarbristen. Det tror jag blir en viktig väg för många kommuner att gå. Om elever – inte minst i glesbygd – ska få undervisning av utbildade lärare och om lärare ska kunna få vettiga heltidstjänster, så är digitaliseringen ett bra verktyg, exempelvis genom fjärrundervisning av god kvalitet.Fokus utifrån det nya läraravtalet läggs nu på brett samarbete och samverkan på alla nivåer. Så tar vi ansvar för kompetensförsörjningsutmaningen med samlad kraft. Det kommer att göra svensk skola bättre, öka likvärdigheten och höja attraktionskraften i läraryrket.
    Läs mer
  • 2018-09-17
    Krav på språkundervisning i årskurs sex – en utmaning för små skolor
    Från och med i höst måste alla skolor erbjuda undervisning i moderna språk senast från årskurs sex. Samtidigt är bristen på språklärare stor i hela landet. Beslutet ställer stora krav på huvudmännen och är ännu ett exempel på ett statligt beslut där ambitionshöjningar krockar med verkligheten.
    Sveriges Radio presenterade förra veckan en undersökning som visar att 2/3 av de 161 svarande kommunerna har problem att rekrytera behöriga lärare i moderna språk. Framför allt gäller detta mindre kommuner och skolor som ligger utanför städer och större samhällen.Det här kommer naturligtvis inte som en överraskning. SKL har länge drivit frågan om åtgärder som behövs på olika nivåer för att lösa bristen på modersmålslärare, studiehandledare och svårigheten att rekrytera behöriga lärare i alla ämnen till små skolor. Vi har också önskat mer av försöksverksamhet när det gäller digitala lösningar såsom fjärr- och distansundervisning för att få kunskap och erfarenhet om hur organisation, teknik och didaktik kan utvecklas för att möta dessa behov.Konsekvenser för organisationenKommuner beskriver att de har svårigheter att locka språklärare till mellanstadieskolor, särskilt skolor som ligger en bit bort från den tätort där högstadieskolan ligger. Situationen bör också ses i ljuset av den generella lärarbristen i Sverige.För huvudmännen betyder denna reform att man helt enkelt behöver ta ställning till ett antal alternativ. Innebär reformen att årskurs sex behöver placeras centralt i kommunen eller ska man omorganisera till 6-9-skolor? Eller ska det ligga i lärares tjänst att undervisa på flera skolor? Ska kommunen utveckla och använda fjärrundervisning? Eller ska man – som det finns exempel på - bussa eleverna till en högstadieskola för den timme de ska ha språkundervisning?Reformen kan därmed innebära konsekvenser som att en kommun behöver ändra sin organisation. Diskussion om alternativ behöver naturligtvis ske på lokal nivå. Det finns ingen universallösning som passar alla.Problematiskt med ambitionshöjningarReformer behöver gå hand i hand med den demografiska utvecklingen och förändringar i omvärlden. Här har vi ännu ett exempel på en ambitionshöjning, om än med goda avsikter, som inte sker i samklang med tillgången på lärare. Och det är inte den enda som trillat ner i huvudmännens knä senaste åren. Det finns flera beslut som påverkar skolans kompetensförsörjning, som till exempel beslut om utökad timplan, obligatoriska bedömningsstöd och så vidare. Det är ju verkligen inte heller så enkelt som att öka de ekonomiska resurserna till skolan. Det är viktigt av många anledningar, men det gör tyvärr inte så att antalet potentiella lärare ökar tillräckligt. Det går inte att rekrytera bort lärarbristen.Den rekryteringsutmaning som skolan och välfärden i övrigt står inför de kommande åren ligger högt på agendan både på lokal och på nationell nivå. För att huvudmännen ska lyckas är det viktigt att staten arbetar för att underlätta och skapa förutsättningar för kommuner och skolor. Mitt medskick till den blivande regeringen är således en önskan om fokus på det som är statens ansvar idag, till exempel lärarutbildningen och flexiblare vägar till läraryrket, snarare än ytterligare reformer som kräver fler lärare.
    Läs mer
  • 2018-09-07
    Behov av nationellt initiativ mot studieavbrott
    Skolinspektionen har granskat hur 30 kommuner hanterar aktivitetsansvaret för unga under 20 år. Granskningen visar att kvaliteten har förbättrats sedan 2016. Det är positivt och stämmer också med den bild som vi på SKL har av utvecklingen.
    Sedan 1 januari 2015 har kommunerna en förstärkt skyldighet att erbjuda unga under 20 år som inte går i gymnasiet en lämplig sysselsättning eller åtgärd. Under de senaste åren har kommunerna samtidigt fått lägga mycket tid på att utveckla den statistik som de är skyldiga att
    rapportera in till myndigheterna två gånger per år för varje individ.
    Att bygga upp statistik som ökar kunskapen om dessa unga och som möjliggör bra uppföljning är viktigt. Samtidigt ser vi att detta i vissa fall har tagit resurser från andra delar av verksamhetsutvecklingen. Detta gäller också Skolverkets stöd till kommunerna som i hög grad varit inriktat på just statistiken, snarare än områden som styrning och bra insatser.Jag tänker att de goda exempel och utvecklingsområden som inspektionen lyfter fram i sin granskning kan vara vägledande inte bara för kommunernas fortsatta arbete, utan även för Skolverket i deras uppdrag att stödja kommunerna i genomförandet av aktivitetsansvaret.Statens stöd till kommunerna kan utvecklasRegeringens samordnare för unga som varken arbetar eller studerar hade också i uppdrag att stödja arbetet med kommunernas aktivitetsansvar. I slutbetänkandet från februari 2018 finns
    förslag som skulle underlätta och stärka det lokala arbetet. Detta har inte gått ut på remiss.
    I juli skickade SKL därför en skrivelse till gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström om att regeringen bör hantera flera av dessa förslag redan nu. Det handlar till exempel om utvecklade databaser som underlättar arbetet att snabbt identifiera unga som omfattas av ansvaret, utreda ekonomisk ersättning till de unga samt införande av rådgivande vägledningssamtal för dem som avbryter sina studier.Ett kunskapscentrum mot studieavbrottTillsammans med ett 80-tal kommuner har vi på SKL under flera år drivit satsningen Plug In som handlat om att utveckla arbetet för att förebygga studieavbrott. Projektet har drivits framåt utifrån lokala behov och har även innefattat utveckling av det kommunala aktivitetsansvaret . Arbetet har varit framgångsrikt och både resulterat i följdprojekt runt om i landet och uppmärksammats internationellt genom flaggskeppet ”School to Work”.SKL ser många bra exempel på rutiner och metoder som kan förebygga att unga hamnar utanför studier och arbete. Med de erfarenheterna i ryggen vill vi inrätta ett nationellt kunskapscentrum inom området – gärna i samarbete med regeringen, relevanta myndigheter och även fristående skolor. Vi är ju alla överens om att en fullföljd gymnasieutbildning är nyckeln till etablering. Erfarenheter från exempelvis Nederländerna visar att det krävs ett mer sammanhållet, uthålligt och strategiskt arbete än vad vi har haft hittills i Sverige.
    Läs mer
  • 2018-08-31
    Alla barn och elever har rätt till digital kompetens
    Om en dryg vecka är det val i Sverige. Sociala medier har blivit den stora arenan för partier och åsikter. Som besökare i olika forum gäller det att kunna navigera i den digitala miljön och sortera mellan fakta, partisk information samt rent osanna uppgifter. Medborgare med digital kompetens klarar den uppgiften bättre än andra.
    Men trots nya styrdokument från Skolverket, inklusive en ny läroplan för förskolan och en bred politisk samsyn om den nationella strategin för skolväsendets digitalisering, så finns det röster i debatten som verkar vilja dra ut kontakten.En fråga om demokratiDigital kompetens är en fråga om demokrati. Allt fler kontakter med myndigheter, banker och företag sker digitalt och den utvecklingen går bara snabbare. Digitala verktyg kan också i många fall underlätta för barn och elever i såväl förskolan som i grundskolan och i gymnasiet. Det handlar allt ifrån stöd för uppföljning till verktyg för skapande och läromedel i till exempel språk, matematik, samhällskunskap, naturvetenskap, idrott och hälsa. Tiotusentals lärare arbetar redan med digitala läromedel eftersom de upplever att undervisningen blir bättre och att de kan ge barn och elever fler utmaningar. Dessutom är digitala verktyg många gånger avgörande för unga i behov av extra anpassningar och särskilt stöd, till exempel läs- och skrivsvårigheter.Men trots den uppenbara nyttan handlar dagens debatt om skolans digitalisering till viss del fortfarande om varför och inte om hur. Inte sällan utgår debattörer från barns och elevers frekventa datorspelande i hemmet och att mobiler kan störa undervisningen. Självfallet känner även jag oro över att många unga lägger tid på mobilsurfande och datorspelande på ett sätt som kan hämma inlärning och skolarbete. Men just det är för mig ett argument att förskola och skola ska lära våra barn att hantera – och ibland att välja bort – digitala enheter. Att helt undvika dem vore att svika de som bäst behöver vårt stöd. I det ljuset tror jag inte heller på ett nationellt förbud mot mobiltelefoner i skolan. Många lärare använder mobiler i sin undervisning och varken politiker eller tjänstemän ska lägga sig i undervisningen i detalj. Det måste i första hand vara upp till professionen att besluta om och när vilka lärmedel som ska användas.Huvudmannen har ansvaretJag är också den förste att medge att förändringar i ens yrkesliv är jobbigt. Även om många lärare trivs med att jobba digitalt så är det ett stort steg för andra. Jag vill därför understryka att även om den enskilde läraren har ansvaret att följa styrdokumenten så är huvudmannen ansvarig för att ge de förutsättningar som krävs. Därför stöttar SKL sedan flera år skolhuvudmännen i hur man kan arbeta för att använda digitaliseringens möjligheter sätt i verksamheten. Låt mig lyfta några exempel:#skolDigiplanEn handlingsplan kopplad till den nationella strategin, där initiativ och aktiviteter som redan pågår och sådant som det kan behövas mer av kartläggs. Tas fram i nära samarbete med Skolverket och i bred samverkan med hela skolväsendet.Skattningsverktyget LIKAMed hjälp av LIKA kan förskolor och skolor prioritera insatser och aktiviteter. Två versioner; en för förskolechefer och rektorer, en för lärare. Skolor i över 270 kommuner använder LIKA idag.Stöd i det pedagogiska arbetetSKL erbjuder lärare att utbilda sig inom Skriva sig till lärande, STL, som ökar lärandet och språkutvecklingen genom att kombinera pedagogik och digital teknik.Vägledningar för ökad beställarkompetensMed vägledningar stöttar vi skolhuvudmän att införa it-tjänster på ett klokt och formellt korrekt sätt. Områden är bland andra Dataskyddsförordningen, Upphandling och Nationella skrivprov (med Skolverket och Swedish EdTech).Infrastruktur och it-arkitekturVi driver frågor kring infrastruktur och it-arkitektur i syfte att skapa förutsättningar för ett säkrare och bättre informationsflöde mellan olika it-tjänster.Olika typer av lärmedel, pedagogik och didaktik har i alla tider diskuterats och utvecklats. Även digitaliseringens verktyg, metoder och möjligheter behöver ständigt stötas och blötas. Men lika lite som det går att strunta i att ge barn och elever färdigheter i svenska eller matematik kan vi välja bort att ge barn och elever digital kompetens. För visst vill vi ha en skola som rustar våra ungdomar för dagens samhälle och framtiden?PS. I debatten om skolans digitalisering förekommer den felaktiga uppgiften att Joakim Jardenberg har uppdrag hos SKL idag. Det stämmer inte. Han var del av SKL:s förändringsledningsprogram ”LEDA för smartare välfärd” fram till årsskiftet 2017.
    Läs mer
  • 2018-08-24
    Rekryteringsutmaningar i elevhälsan
    Ny rapport visar att rekryteringsutmaningarna inom elevhälsan har ökat. Samtidigt har elevhälsans personal i grundskolan ökat under en lång följd av år.
    I dagarna startar höstterminen på flertalet skolor. Lärare och övrig skolpersonal är redo att möta eleverna för att ge dem den stimulans, de utmaningar och det stöd de behöver.Elevhälsan är en viktig resurs i skolans arbete för att alla elever ska få utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.Ny rapport – upprepad undersökningSKL:s rapporten Nuläge och utmaningar i elevhälsan 2018 baseras på en enkätundersökning till samtliga kommuner och är en upprepning av den kartläggning som vi gjorde för tre år sedan. Den ger en bild både av personalsituationen, stödet till skolornas elevhälsoarbete, kvaliteten och aktuella utmaningar.Ny rapport tecknar nulägesbild av elevhälsanRekryteringsutmaningar trots mer elevhälsopersonalDen personalstatistik som SKL samlar in visar att elevhälsans yrkesgrupper har ökat betydligt i antal i kommunala skolor sedan år 2000, men samtidigt visar vår undersökning att rekryteringsutmaningarna har ökat. Det behöver bland annat utbildas fler specialpedagoger och psykologer.Glesbygdsskolor, men även skolor i socioekonomiskt utsatta områden, har svårare att rekrytera elevhälsans yrkesgrupper.Jag är övertygad om att vi behöver använda oss mer av digitala lösningar för att möta de utmaningar som geografiska avstånd och små skolenheter innebär – inte bara för undervisning utan även för att öka tillgången till elevhälsa.Fler andra yrkesgrupperEn intressant förändring är att kommuner och skolor anställer fler andra yrkesgrupper, utöver de som krävs enligt skollagen, för att på bästa sätt möta elevernas olika behov. De som ökat mest är logopeder och socialpedagoger. Vi kan också konstatera att studie- och yrkesvägledarna ofta ingår i elevhälsoteamen.Psykisk ohälsa – en utmaning för elevhälsanDet som kommunerna uppger som den största utmaningen i elevhälsan just nu är en ökande psykisk ohälsa hos eleverna. Här kan det behövas mer samverkan med andra verksamheter som exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten.Andra stora utmaningar är att utveckla inkluderande lärmiljöer och det hälsofrämjande arbetet.Rapport: Nuläge och utmaningar i elevhälsan 2018
    SKL:s arbete med Elevhälsa
    Läs mer
  • 2018-08-23
    Vanligt att fördela pengar efter elevernas bakgrund
    Socioekonomisk resursfördelning är en angelägen fråga för skolor och kommuner. På konferensen KOMMEK hölls idag ett intressant seminarium med rubriken ”Olika mycket pengar till olika skolor – vilka effekter ger det?”
    Inom kort presenterar också SKL resultat från en kartläggning av hur kommuner använder sig av socioekonomiska kriterier.Stor förståelse för att skolor får olika mycket pengarMalmö och Helsingborg berättade på seminariet om resultatet av de utvärderingar som båda kommunerna har gjort av sina system för socioekonomisk resursfördelning.En tydlig slutsats i båda kommunerna är att det finns en stor förståelse och acceptans för att skolor får olika mycket pengar. Det finns alltså en legitimitet för omfördelning. Det behöver dock inte betyda att alla rektorerna alltid är nöjda med just sin ersättning.Inga enkla samband mellan resurser och resultatDet socioekonomiska tillägget används framförallt till högre vuxentäthet, det vill säga för att anställa fler lärare, kompletterande kompetenser i form av elevkoordinatorer, socialpedagoger osv.Både Malmö och Helsingborg har i sina utvärderingar försökt följa upp effekterna av resursfördelningssystemet. En slutsats är att det inte finns några enkla samband mellan resultat och resurser.Ingen av kommunerna kan se att elevernas måluppfyllelse genomgående har förbättrats. Samtidigt har elevsammansättningen under den här tiden förändrats och elevernas förutsättningar har blivit svårare. Det är också svårt att leda i bevis och isolera effekten av de olika pengarna till skolan; grundersättning, socioekonomisk ersättning och alla riktade statsbidrag. Rektorerna bedömer dock att de extra medlen gör skillnad, även om det inte alltid syns direkt i ökad måluppfyllelse.En tydlig slutsats är därför att kopplingen till ett bra systematiskt kvalitetsarbete är A och O. Utvärderingarna visar att de skolor som har ett väl fungerande kvalitetsarbete i övrigt har en bild av vilka insatser som behövs och var det ska sättas in. En klok slutsats tycker jag.Vanligt att kommuner omfördelar resurserSKL har gjort en kartläggning av hur kommuner använder sig av socioekonomiska kriterier. Den visar att det är vanligt att kommuner fördelar pengar efter elevernas bakgrund. De som inte omfördelar resurser är oftast kommuner med få skolor som inte har samma skolsegregation som större städer och där skolorna ofta har en likartad elevsammansättning.Senare i höst släpper SKL en rapport om kartläggningen där vi också lyfter fram exempel och erfarenheter från kommuner. Inom kort kommer vissa siffror från kartläggningen finnas på vår webb.Håll utkik efter vår rapport och webbsändning i början av oktober!
    Läs mer
  • 2018-07-06
    Kompetensförsörjning het fråga i Almedalen
    En av de frågor som diskuterats mest under Almedalsveckan i år har varit kompetensförsörjning. Oavsett om samtalet har handlat om skolan, vården eller industrin har fokus varit på hur man ska locka fler till just sin bransch. Hur få fler att studera de utbildningar som krävs? Hur göra yrkena attraktiva?
    Viktiga frågor, men jag saknar en central pusselbit i diskussionen. Nämligen var alla människor ska komma ifrån. Den demografiska utvecklingen de kommande åren medför ett gap eftersom antalet barn, unga och äldre ökar i en högre takt än vad antalet människor i arbetsför ålder gör. Alla branscher kommer att konkurrera om arbetskraft.Hur många kan bli lärare?Ta skolan till exempel. En fjärdedel av alla som går in i högre utbildning väljer idag att påbörja en lärarutbildning. För att möta behovet av lärare skulle den siffran behöva fördubblas om genomströmningen ligger på samma nivå. Det är inte realistiskt att tro att vi kommer kunna få en så mycket större andel av de som går in i högre utbildning att välja lärarutbildningen. Vi måste ju också utbilda för andra yrken som samhället behöver.Om vi dessutom lägger till den önskan om ökat söktryck till lärarutbildningen som hörts i några av samtalen här i veckan, ger matematiken ett tydligt svar. Volymerna på lärarutbildningen är så stora att tre-fyra sökande till varje plats som vi behöver för att klara lärarbehovet, skulle betyda att i princip alla som går in i högre utbildning skulle välja att bli lärare. Det säger sig självt att det inte går ihop.Mitt önskemål efter den här veckan är således mer av problematisering i debatten om hur vi ska få hela kompetensförsörjningspusslet på plats.Kommuner och skolor arbetar aktivt med olika typer av lösningarKlart är att det inte bara finns en enda lösning, utan att vi behöver jobba med en bredd av olika insatser både för att öka antalet lärare men också för att utveckla organisation och arbetssätt.Här är ett axplock av kloka tankar från några av de seminarier jag deltog i eller lyssnade på:
    • - Vi skapar inget attraktivt yrke om vi bara påtalar brister och problem, utan vi behöver bli bättre på att tala väl om skolan och läraryrket.
    • - Styrkedjan behöver fungera bra. Vi behöver alla ta ansvar utifrån våra roller och samarbeta väl. Det gäller regering, lärosäten, huvudmän, rektorer och lärare.
    • - Vägarna till läraryrket behöver vara flexibla och det behöver finnas alternativa former till lärarutbildningen. Det måste vara lätt att växla till läraryrket i livet.
    • - Det blir allt vanligare med andra yrkeskategorier än lärare i skolan - ett sätt att möta rekryteringsutmaningen.
    • - Förenkla regelverket för fjärrundervisning och skapa möjligheter för lärare att jobba på fler skolor.
    • - Tänk innovativt på hur vi kan använda lärarnas tid och kompetens. Till exempel kan digitala plattformar möjliggöra att för- och efterarbete kan användas av flera lärare, på flera skolor och på så sätt frigöra tid. Det ger också möjligheter att arbeta på ett effektivare sätt och skapa en bättre arbetssituation för lärarna.
    • - För att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa en god arbetsmiljö finns det inga ”quick fixes”. Det är långsiktigt och ständigt arbete för att få vardagen och verksamheten att fungera bra och ta tag i de problem som finns.
    Jag avslutar med den film som Malmö stad visade i inledningen av sitt seminarium om kompetensförsörjningen. Den visar några av de insatser som kommunen gjort.
    Läs mer
  • 2018-07-04
    Digitala rådslag i #skolDigiplan fyller en viktig funktion
    ”Digitala rådslag är precis vad vi har saknat, nu kan olika perspektiv och kompetenser enkelt komma till tals. Det digitala arbetssättet gör arbetet mer demokratiskt och går dessutom i takt med våra egna digitala ambitioner.” Så lät det från några deltagare som var med i premiären av #skolDigiplans digitala rådslag i Almedalen. Kommentarerna var så positiva, inspelen till vår digitala samarbetsyta VoteIT så många och seminariet så fullsatt att jag törs använda ordet succé.
    Precis som vår projektansvariga Annika Agélii Genlott sa på seminariet, så har ingen tidigare använt VoteIT som vi gör nu. Vi ger oss alltså ut på en jungfrutur, men vi har heller inte råd att ligga still i hamn – ska handlingsplanen för skolans digitalisering bli det verktyg som många hoppas och behöver, så behövs en digital process som involverar hela skolväsendet och bäddar för en bred förankring.Digitalisering för att utveckla lärandetTyvärr handlar diskussionen om skolans digitalisering alltför ofta om problem, oro och teknik istället för möjligheter och verksamhet. Det händer också i Almedalen. Till viss del tror jag det beror på brist på kunskap. Men syftet med skolans digitalisering är att utveckla lärandet, inte att köpa datorer. Det är elevernas och lärarnas arbete som ska vara i fokus. Det stora engagemang för verksamhetsfrågor som lärare, skolledare, skolchefer och andra grupper nu visar på VoteIT är därför befriande.Att vara öppen för digitaliseringens möjligheter innebär inte att minska lärarens betydelse eller att förringa de utmaningar som digitaliseringen står inför. Tvärtom, digitala verktyg kräver kunniga lärare som får stöd med såväl kompetensutveckling som med teknik. Många talare i Almedalen betonar därför både vikten av en bättre lärarutbildning och att hela styrkedjan i kommunen står bakom skolans digitalisering. Enskilda eldsjälar är fantastiska, men när de slocknar finns risken att eleverna inte får det digitala stöd de behöver.Kom med inspel till 5 juliDet är inte någon slump att #skolDigiplans tre fokusområden är Likvärdig tillgång och användning, Digital kompetens och Forskning och uppföljning. Och nu har vi alltså öppnat VoteITför inspel inom sex frågeställningar till och med 5 juli. Under hösten kommer vi att ordna flera rådslag, både digitala och i form av regionala möten. Häng med på resan!
    Läs mer
  • 2018-06-28
    Fler vägar till förskollärarexamen behövs
    SKL:s medlemmar efterfrågar fler förskollärare, men den reguljära förskollärarutbildningen kommer inte att räcka till. Prognoser visar att andelen förskollärare kommer att fortsätta sjunka. Därför har SKL skickat in en skrivelse till regeringen om behovet av fler vägar in i yrket, bland annat med ett konkret förslag som skulle kunna genomföras i närtid.
    Förskolan växer ständigt och når allt fler barn, men varken förskollärarutbildningen eller utbildningen av barnskötare har varit dimensionerade efter de allt större behoven.I brist på förskollärare och barnskötare har kommunerna lyckats hålla personaltätheten stabil genom att anställa fler medarbetare som saknar relevant utbildning. I många kommuner räcker inte förskollärarna till varje barngrupp. I längden blir det ohållbart.Orimligt att kommunerna får bekosta förskollärares grundutbildningRegeringen har visserligen skapat något fler utbildningsplatser på förskollärarutbildningen, vilket är bra men det är långt ifrån tillräckligt. För att försöka klara rekryteringsutmaningen finansierar flera kommuner själva lokala uppdragsutbildningar, där barnskötare får yrkesväxla till förskollärare. Bra satsningar till sitt innehåll, men de medför stora kostnader.Konkurrenssituationen gör dessutom investeringen osäker – risken är överhängande att den nyexade förskolläraren går till grannkommunen eller till en fristående förskola. Det är varken möjligt eller rimligt att förvänta sig att kommunerna ska bekosta sådana insatser.Förskolans kompetensförsörjning är en gemensam utmaning. Kommunerna har en stor del av ansvaret när det gäller att utbilda barnskötare. Men det är inte kommunernas ansvar att finansiera lärares grundutbildning.Yrkesväxling och förskollärarexamen genom VALTrots förskolans rekryteringsutmaning har förskollärarna konsekvent undantagits från statliga lärarsatsningar, eller bara fått en symbolisk del av dem. Ett exempel är statens satsning på vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL). Att fullt ut öppna upp VAL för förskollärare skulle skapa rimligare förutsättningar för huvudmännen att fullfölja de ökade kraven som staten ställer på förskolan.Idag är VAL öppen för en mycket begränsad målgrupp inom förskolan – den studerande ska ha varit anställd som förskollärare i minst åtta år, och klara examensmålen på en termins heltidsstudier – i realiteten ett nålsöga. För lärare i grund- och gymnasieskolan finns helt andra möjligheter. Där krävs två års lärarerfarenhet och man har två års heltidsstudier på sig att nå examensmålen.I våra förskolor finns många erfarna och ofta välutbildade medarbetare som har kunskapsmässiga förutsättningar att klara en förskollärarutbildning på kortare tid. Många har genom både utbildning och erfarenhet förvärvat stora kunskaper inom det förskolepedagogiska området. Vissa har omfattade högskolestudier, ibland delar av en förskollärarutbildning.Vi får inte fler förskollärare genom att yrkesverksamma medarbetare lämnar sin anställning i förskolan för att gå den reguljära utbildningen. Platserna på förskollärarprogrammet fylls redan idag. Den reguljära utbildningen innebär dessutom onödiga omvägar. Förskollärarexamen genom validering och individuell studiegång inom VAL, parallellt med tjänstgöring inom förskolan, skulle ge helt andra möjligheter. Men det kräver att regeringen utökar VAL-lärosätenas uppdrag.
    Läs mer
  • 2018-06-20
    Skarpt legitimationskrav för fritidshemmet
    Nu har riksdagen fattat beslut om att ta bort det undantag i skollagen som gör att högskoleutbildade fritidspedagoger inte har behövt legitimation för att få undervisa i fritidshem. Det innebär att ett skarpt legitimationskrav införs även för undervisning i fritidshem.
    Samtidigt skrivs behörighetsreglerna för fritidshem om, så att alla fritidspedagoger/lärare med inriktning mot fritidshem från 1 juli i år kan söka lärarlegitimation. Det innebär i sin tur att skälen till att det infördes ett undantag är borta. Ett logiskt beslut med andra ord.Men inte utan konsekvenser. Från och med 1 juli nästa år kommer alla huvudmän behöva säkerställa att undervisningen i fritidshem bedrivs av legitimerade och behöriga lärare i fritidshem. Precis som i förskolan får annan personal, till exempel barnskötare och fritidsledare, även fortsättningsvis anställas i fritidshemmet, men undervisningen ska ske under ledning av legitimerade. Det närmaste året behöver alltså de fritidspedagoger/lärare i fritidshem som ännu inte har ansökt om legitimation göra det.Offentliga statistiken ger inte tillräcklig informationDet är inte helt klarlagt hur många medarbetare som faktiskt kommer att vara behöriga när de nya bestämmelserna träder i kraft. Vi vet att 39 procent av fritidshemspersonalen har en pedagogisk högskoleexamen, det vill säga någon typ av förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarexamen. Variationerna är oerhört stora mellan kommunerna – allt mellan 0 och 86 procent.För att bli behörig i fritidshem krävs dessutom att den pedagogiska högskoleexamen antingen har en inriktning mot fritidshem (fritidspedagog eller lärare med inriktning fritidshem), eller har kompletterats med kurser så att den motsvarar den nuvarande grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem. Den informationen saknas i den offentliga statistiken.SKL satsar på fritidshemmets kompetensförsörjningLegitimationskravet är en av flera anledningarna till att SKL nu sätter ljuset på fritidshemmens kompetensförsörjning. Vi kommer att arbeta för att öka kommunernas beredskap i frågan, bland annat genom att:
    • synliggöra det aktuella läget samt ta fram prognoser för framtiden
    • belysa hur kompetensen hos olika yrkesroller kan användas rätt
    • visa på strategier och goda exempel för att öka personaltätheten, höja utbildningsnivån samt stärka kompetensen hos olika kategorier av medarbetare i fritidshem.

    Läs mer

Prenumeration

Skribenter

Sök i bloggen

Sidfot