Skolbloggen

  1. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Limbo när försöksverksamhet med fjärrundervisning upphör

    Sedan januari 2016 ansvarar Skolverket för en försöksverksamhet som ger huvudmän möjlighet att bedriva fjärrundervisning i andra ämnen än de som skollagen tillåter. Försöksverksamheten upphör i juni i

    (0) Kommentarer Skolutveckling Fjärrundervisning
  2. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Fjärrundervisning – en avgörande lösning i glesbygden

    Här är en bild från verkligheten om hur fjärrundervisning fungerar – så mycket mer innehåll än teknik: I ett klassrum på Runmarö i Värmdö kommun sitter sex elever och på ön Svartsö sitter åtta elever

    (0) Kommentarer Digitalisering Elever Fjärrundervisning
  3. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Förslag om fjärr- och distansundervisning är alltför begränsade

    Idag lämnade Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad sitt slutbetänkande. SKL anser att förslagen inte är tillräckligt långtgående. Det skriver vi och

    (0) Kommentarer Digitalisering Elever Skolutveckling Distansundervisning Fjärrundervisning

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

  • 2018-06-20
    Skarpt legitimationskrav för fritidshemmet
    Nu har riksdagen fattat beslut om att ta bort det undantag i skollagen som gör att högskoleutbildade fritidspedagoger inte har behövt legitimation för att få undervisa i fritidshem. Det innebär att ett skarpt legitimationskrav införs även för undervisning i fritidshem.
    Samtidigt skrivs behörighetsreglerna för fritidshem om, så att alla fritidspedagoger/lärare med inriktning mot fritidshem från 1 juli i år kan söka lärarlegitimation. Det innebär i sin tur att skälen till att det infördes ett undantag är borta. Ett logiskt beslut med andra ord.Men inte utan konsekvenser. Från och med 1 juli nästa år kommer alla huvudmän behöva säkerställa att undervisningen i fritidshem bedrivs av legitimerade och behöriga lärare i fritidshem. Precis som i förskolan får annan personal, till exempel barnskötare och fritidsledare, även fortsättningsvis anställas i fritidshemmet, men undervisningen ska ske under ledning av legitimerade. Det närmaste året behöver alltså de fritidspedagoger/lärare i fritidshem som ännu inte har ansökt om legitimation göra det.Offentliga statistiken ger inte tillräcklig informationDet är inte helt klarlagt hur många medarbetare som faktiskt kommer att vara behöriga när de nya bestämmelserna träder i kraft. Vi vet att 39 procent av fritidshemspersonalen har en pedagogisk högskoleexamen, det vill säga någon typ av förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarexamen. Variationerna är oerhört stora mellan kommunerna – allt mellan 0 och 86 procent.För att bli behörig i fritidshem krävs dessutom att den pedagogiska högskoleexamen antingen har en inriktning mot fritidshem (fritidspedagog eller lärare med inriktning fritidshem), eller har kompletterats med kurser så att den motsvarar den nuvarande grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem. Den informationen saknas i den offentliga statistiken.SKL satsar på fritidshemmets kompetensförsörjningLegitimationskravet är en av flera anledningarna till att SKL nu sätter ljuset på fritidshemmens kompetensförsörjning. Vi kommer att arbeta för att öka kommunernas beredskap i frågan, bland annat genom att:
    • synliggöra det aktuella läget samt ta fram prognoser för framtiden
    • belysa hur kompetensen hos olika yrkesroller kan användas rätt
    • visa på strategier och goda exempel för att öka personaltätheten, höja utbildningsnivån samt stärka kompetensen hos olika kategorier av medarbetare i fritidshem.

    Läs mer
  • 2018-06-01
    Lagförändringar ska ge gymnasieelever bättre förutsättningar
    I förra veckan fattade riksdagen beslut om propositionen En gymnasieutbildning för alla (2017/18:183). Beslutet innebär att den ketchupeffekt jag tidigare skrev om på bloggen nu är här. Alla regeringens förslag gick igenom förutom dispensen från vissa behörighetskrav för elever som fyllt 19 år.
    Regeringens proposition 2017/18:183, En gymnasieutbildning för alla (PDF, nytt fönster)Ketchupeffekt i gymnasiepolitikenMånga förändringar redan den 1 juli 2018Jag hoppas och tror att förändringarna kommer bidra till att fler unga fullföljer en gymnasieutbildning. Att många av förändringarna införs med mycket kort varsel ställer så klart stora krav på huvudmännens och skolornas organisation.Överföring av information om elever vid övergångar måste ske på ett säkert sätt och förutsätter beslut om vilken information som ska skickas vidare och hur detta ska gå till. I dessa dagar behöver jag knappast andas GDPR i sammanhanget – bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning som trädde i kraft den 25 maj och som ju behöver vägas in.Att introduktionsprogrammens elever inte längre ska omfattas av kommunernas aktivitetsansvar är en efterlängtad och välkommen förändring, som ger ökade möjligheter att rikta insatser mot rätt målgrupp bland ungdomarna och en förhoppningsvis bättre träffbild i statistiken.Flera skolformer omfattasFörändringarna rör i flera fall inte bara gymnasie- och gymnasiesärskolan utan även andra skolformer, däribland kravet på informationsöverföring vid övergångar och rektors ansvar vid frånvaro.Utbildningsutskottets betänkande 2017/18:UbU23, En gymnasieutbildning för alla (PDF, nytt fönster)Lära av varandraDet är alltså mycket på gång, med flera steg i rätt riktning och en hel del omställningsarbetet med kort framförhållning.Vi på SKL vill gärna underlätta för erfarenhetsutbyte som gör att de som har lite längre kvar exempelvis vad gäller lösningar för informationsöverföring kan dra nytta av lärdomar bland andra som ligger mer i framkant. Mer om detta kommer efter sommaren. Vill ni dela med er av hur ni arbetar med detta hör gärna av er till Karin Hedin, karin.hedin@skl.se.Här är lagändringarna i korthetRiksdagens beslut innebär många förändringar redan från den 1 juli i år
    • Informationsöverföring vid elevers övergångar mellan skolenheter och skolformer
    • Stöd med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet
    • Tydligare ansvar för rektor att utreda längre eller upprepad frånvaro
    • Rätten att fullfölja utbildningen knyts till elevens individuella studieplan
    • Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas vid mottagandet på språkintroduktion (får effekt för elever som påbörjar utbildning efter 30 juni 2019)
    • Elever på introduktionsprogram ges rätt till minst 23 timmars garanterad undervisningstid i veckan
    • Preparandutbildningen ersätts av en bredare utbildning inom programinriktat val (får effekt för elever som påbörjar utbildning efter 30 juni 2019)
    • Elever som läser ett introduktionsprogram omfattas inte längre av det kommunala aktivitetsansvaret
    Från och med den 1 juli 2019 gäller även
    • Huvudmannens utbildningsplan för introduktionsprogrammen ska beskriva utbildningens syfte, huvudsakliga innehåll och längd
    • Varje elev ska ha en mentor som följer kunskapsutvecklingen och studiesituationen i dess helhet

    Läs mer
  • 2018-05-31
    Kohortindelade skolstorlekars andel av totalen, läsåren 1979/80-2017/18, vartannat år i skalaxeln. Källa: SCB och Skolverket.
    Om sambandet mellan skolstorlek och utbildningsresultat
    Så heter SKL:s senaste utbildningspolitiska rapport som jag hade nöjet att publicera idag.
    En stor andel av Sveriges grundskolor är små eller mycket små. Mer än en fjärdedel av skolorna har färre än 100 elever och fler än hälften av grundskolorna har färre än 200 elever. Som framgår av diagrammet nedan har andelen mycket små skolor (0-99 elever) minskat tydligt, medan andelen medelstora skolor (200-399 elever) ökat de senaste åren.
    Läs mer
  • 2018-05-25
    Klassmentorer – intressant satsning i Lycksele
    Förra veckan presenterades SKL:s ekonomirapport. Den tecknar ett allvarligt läge med ökande välfärdsbehov och brist på arbetskraft inom kommuner, landsting och regioner framöver. Hela sektorn påverkas av att Sverige får allt fler yngre och äldre medan antalet personer i arbetsför ålder helt enkelt inte ökar i samma takt. Som SKL:s ordförande Lena Micko nämnde i samband med publiceringen kommer det att krävas en rad åtgärder för att kunna fortsätta leverera välfärd av hög kvalitet.
    SKL:s EkonomirapportDenna situation gäller i allra högsta grad förskolan och skolan. Det kommer inte räcka att behålla dagens lärare och rekrytera nya när antalet barn och unga blir många fler snabbare än arbetskraften växer. Då behöver vi tänka nytt och se över hur vi kan utveckla organisation och arbetssätt i skolan. I vår rapport ”Skolans rekryteringsutmaningar – lokala strategier och exempel” ger vi förslag på sådana strategier.Rapport ”Skolans rekryteringsutmaningar – lokala strategierEn åtgärd som diskuteras är andra yrkesgrupper i skolan som ska stödja lärarna direkt eller indirekt. I Lycksele gör man just nu en satsning som jag tycker är intressant och som jag gärna vill ska få spridning. Kanske kan den inspirera andra. Där har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero. Mentorerna är rastvakter och tar hand om konflikter, sköter praktiska frågor som busstider, tandläkartider och är extra ögon och öron i klassrummet. Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen. Lärarna är nöjda och känner att de får avlastning. Att vara klassmentor är dessutom ett sätt att prova på läraryrket och locka fler till lärarutbildningen.Artikel Skolvärlden: "Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna
    Läs mer
  • 2018-05-08
    Effektivisering är inte av ondo
    ”Kommunerna gör smygbesparingar på skolan”. Det är budskapet från Tankesmedjan Balans (TS Balans) som läst kommuners skolbudgetar. Diskussionen är viktig och får en del spridning, men den blir tyvärr lite för ensidig. Verkligheten är mer komplex än vad som ofta lyfts fram.
    Jag vet att ordet ”effektivisering” har en negativ klang och till och med har blivit ett skällsord. Jag tycker det är synd. Effektivisering handlar om att vara rädd om våra gemensamma resurser och se hur vi kan arbeta smartare. Historien är fylld av effektiviseringar som vi idag ser som självklara och inte vill vara utan.Lärartätheten är konstantFörst och främst, skolans resurser har inte minskat. Tvärtom. Skolverket visar att kostnaderna per elev i grundskolan har ökat varje år sedan 2010. När Skolverket tittar på delkostnader ser de att samtliga poster har ökat per elev; undervisningskostnaderna, lokaler, skolmåltider, elevhälsa, skolskjuts och så vidare.Beskrivande data 2016 - Förskola, skola och vuxenutbildning (PDF, nytt fönster)Även lärartätheten är konstant – i snitt ungefär 12,3 elever per lärare - detta trots att antalet elever ökat kraftigt de senaste åren. Även sett i ett internationellt perspektiv är lärartätheten hög i grundskolan i Sverige.Välfärdens resurser är inte oändligaI debatten lyfts bland annat att kommuner inte fullt ut kompenserar för lönehöjningar och det ses som ”smygbesparingar”. Offentliga verksamheter – såväl kommunala som statliga – har ofta ett årligt effektivitetskrav på någon procent. Detta för att alla ständigt behöver jobba med sina prioriteringar. Om detta läggs ut genom att inte kompensera löneökningar fullt ut eller som ett generellt effektivitetskrav i hela linjen väljer man olika i kommuner. Syftet är att hushålla med offentliga medel genom att hela tiden värdera vad i verksamheten som kostar tid och pengar och lägga resurser där de behövs för att nå resultat.I alla verksamheter måste det göras prioriteringar om hur resurser ska användas och fördelas. Om det är äldrevårdens eller skolans kostnader som ska öka mest finns inget givet svar. Det gäller överallt, oavsett om verksamheten är statlig, kommunal eller privat. Men, som sagt, resurserna till svensk skola har på inga sätt minskat de senaste åren. Det syns framför allt genom att lärartätheten inte har minskat.All effektivisering är inte av ondoVåra gemensamma resurser är inte oändliga. Vi behöver därför arbeta med hur nya arbetsmetoder och teknik kan öka kvaliteten och spara tid och pengar. Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning betyder att kommunerna ska redovisa ett rimligt överskott årligen, för att inte urholka ekonomin på sikt. Viktigt att ha med sig de närmaste åren när demografin pressar på från både unga och gamla, samtidigt som skatteunderlagets ökningstakt dämpas. Det sista betyder att intäkterna kommer att öka i mycket mindre takt än vad de gjort de senaste åren.Som ansvariga för välfärden måste vi helt enkelt säkerställa att våra offentliga medel räcker till och används på ett klokt sätt.Allt högre krav är ett problemSKL delar uppfattningen att det är ett problem om krav och ambitioner ökar på ett sätt som leder till en press på personalen närmast brukaren. Känslan av att man alltid kan göra mer skapar stress.Krav och resurser måste självklart hänga ihop. Men svaret är inte alltid mer resurser.Jag tycker vi ska diskutera de här frågorna mer framöver. Både för att bli ännu bättre på att fatta rätt beslut och för att hitta sätt att jobba smartare med de resurser vi har. Vilka krav kan vi ställa givet de resurser vi har? Vilka prioriteringar behövs? Gör vi något idag som vi skulle kunna göra mindre av?I vår rapport Skolans rekryteringsutmaningar lyfter vi till exempel fram hur man arbetar på Blommensbergsskolan. De har sett över sin organisation, rensat i arbetsuppgifter och scheman, stärkt ledarskapet och fokuserat på att främja personalens hälsa. Sjukfrånvaron bland pedagogerna har minskat från 5,6 procent 2012 till 1,5 procent år 2016.Skolans rekryteringsutmaningar Lokala strategier och exempelPrecis som Blommensbergsskolan behöver vi alla fundera över vår egen verksamhet - finns det smartare sätt att arbeta, använda lokaler eller samarbeta mellan skolor och förvaltningar? Vad är välfärdens grundläggande uppdrag? Hur når vi dit på bästa sätt givet befolkningsutvecklingen och prognoserna över skatteintäkterna framöver? Att inte ständigt ställa sig dessa frågor är inget alternativ. Självklart behöver det ske i nära samarbete och dialog mellan kommunledning och medarbetare.Missa inte vårens Ekonomirapport från SKL som presenteras tisdagen den 15:e maj. I rapporten finns fördjupande analyser och resonemang om kommunal och landstingskommunal ekonomi och vilka utmaningar och möjligheter den står inför de kommande åren. God läsning för den som vill lära sig mer om hur kommunal ekonomi fungerar.SKL:s Ekonomirapport
    Läs mer
  • 2018-04-25
    Barngrupperna i förskolan fortsätter att minska
    Idag släppte Skolverket ny statistik om förskolan. Den visar att det trendbrott vi såg 2016 med minskade barngrupper håller i sig och fortsätter – detta trots att antalet inskrivna barn ökar. Även personaltätheten har ökat något. Samtidigt ökar andelen personal som saknar utbildning mot barn.
    Barn och personal i förskolan hösten 2017, Skolverket (PDF, nytt fönster)Den senaste tiden har såväl gruppstorlekar som kompetensförsörjning varit i fokus i debatten om förskolan. Dagens siffror från Skolverket ger ett viktigt underlag till den fortsatta diskussionen.Tydlig minskning av barngrupperna de senaste två årenDen genomsnittliga barngruppen i förskolan 2017 har 15,3 barn. På två år har barngrupperna minskat med ungefär 1,5 barn per grupp. Inte sedan 1992 har grupperna varit mindre. Att även personaltätheten ökar något samtidigt som barnkullarna fortsätter att öka, ger en tydlig signal om att kommunerna satsar på förskolan.Under våren har berättelser om brister och behov i förskolan lyfts fram i debatten. Dessa ska vi lyssna på. Men samtidigt är det viktigt att vara medveten om och sprida den positiva utveckling som faktiskt sker här och nu. Barngruppers storlek är en av flera faktorer som påverkar förskolans kvalitet. Det är en fråga som berör och engagerar, samtidigt som den är komplex. Läs gärna mitt tidigare blogginlägg från mars där jag bland annat problematiserar frågan om riktmärken.Likvärdig förskola kräver utrymme att göra olikaKompetensförsörjning – en gemensam utmaningRekryteringsbehovet inom förskolan är stort de kommande åren. UHR presenterade idag statistik om söktryck till lärarutbildningarna. Dessa siffror visar att antal sökande till förskollärarprogrammet har minskat med 13 procent jämfört med förra året. Förskollärarprogrammet har varit den lärarutbildning med högst söktryck. Dagens siffror betyder därmed inte att det kommer att bli tomma platser. Däremot behöver utvecklingen följas.Färre vill utbilda sig till förskollärare, UHRSkolverkets siffror visar att 43 procent av förskollärarna i kommunala förskolor har förskollärarlegitimation – en siffra som skiljer sig mellan kommuner. Motsvarande siffra för fristående förskolor är 28 procent. Skolverket visar också att andelen årsarbetare som saknar en utbildning för arbete med barn (de kan dock ha en annan typ av utbildning) har ökat och motsvarar hösten 2017 nästan 30 procent.För att bibehålla personaltätheten när antalet barn har ökat har kommunerna tvingats anställa allt fler som saknar relevant utbildning för att arbeta med barn. Det har helt enkelt inte funnits tillräckligt många utbildade att tillgå. Samtidigt vet vi att personalens utbildning och kompetens är den faktor som har störst betydelse för förskolans kvalitet. Förskolans kompetensförsörjning är därför en utmaning som kräver insatser både på nationell och lokal nivå. Jag lyfte även denna fråga i ett blogginlägg tidigare i våras och skrev då om de åtgärder som vi på SKL ser behövs.Förskolans kompetensförsörjning – en gemensam utmaningI det sammanhanget vill jag passa på att tipsa om det program om förskolans kompetensförsörjning som vi sände på webben förra veckan. I programmet berättar Uppsala kommun och Uppsala universitet hur de arbetar tillsammans för att barnskötare ska kunna yrkesväxla till förskollärare. I studion finns även Örebro som beskriver hur de arbetar på olika sätt för att få fler utbildade barnskötare till förskolan.Höga ambitioner kräver ständig utvecklingBåde verksamma i förskolan och beslutsfattare på olika nivåer har höga ambitioner med svensk förskola. Det kräver ständig utveckling och nytänkande. Särskilt i en tid då jag ser kompetensförsörjningen som den centrala utmaningen för förskolans kvalitet. Hör gärna av er till mig och mina medarbetare om ni som huvudman eller förskola vill dela med er av hur ni arbetar för att trygga kompetensförsörjningen på olika sätt.

    Läs mer
  • 2018-04-11
    Hög tid att ta tag i fritidshemmens rekryteringsutmaning
    I går släpptes Skolverkets senaste statistik om fritidshem. En viss förbättring har skett när det gäller personaltäthet och gruppstorlekar men det finns skäl till oro över andelen utbildade, som fortsätter att minska. SKL kommer nu att intensifiera arbetet med fritidshemmens kompetensförsörjning.
    Skolverkets statistik om fritidshem för läsåret 2017/18Det är ingen hemlighet att fritidshemmen och dess medarbetare har varit hårt belastade under många år. Att andelen högskoleutbildad personal sjunker stadigt är främst en effekt av den stora utbyggnad som har skett. Det enda sättet för huvudmännen att inte ytterligare minska den redan låga personaltätheten har varit att anställa fler utan relevant utbildning. Utvecklingen är inte oväntad, men den är bekymmersam.

    Så mycket som 600 fritidshem – drygt 34 000 elever – står helt utan pedagogiskt högskoleutbildad personal. Om vi ska klara av att följa skollagen behöver alla aktörer vara självkritiska och sätta fritidshemmen högre upp på agendan. Regeringen har föreslagit ett skarpt legitimationskrav för undervisning i fritidshem från 1 juli 2019. Inom kort lär alltså luppen sättas på behörighetsläget i fritidshem. Jag menar att det inte finns några skäl att vänta. Det behövs kreativa och uthålliga insatser för att rekrytera och utbilda fler lärare i fritidshem.
    39 procent högskoleutbildade, men behörighetsgraden ännu lägreBland medarbetarna i fritidshem har andelen med pedagogisk högskoleexamen minskat från 42 till 39 procent. Den siffran säger dock ganska lite. Bland dessa finns sannolikt en betydande andel som inte uppfyller skollagens krav för att få undervisa i fritidshem, eftersom deras lärar- eller förskollärarutbildning inte innehåller en inriktning mot fritidshem.

    För att skapa bättre insikt om hur stor fritidshemmens rekryteringsutmaning är behöver den offentliga statistiken visa hur många som faktiskt är utbildade mot fritidshem och får undervisa där. Vi behöver också veta mer om vilka utbildningar och kompetenser som gömmer sig inom den gigantiska kategorin ”övrigt”, som motsvarar 40 procent av personalen i fritidshem.
    Från genomgångsyrke till framtidsyrkeSom huvudmän och arbetsgivare har vi ett ansvar för att göra fritidshemmen till en attraktiv arbetsplats. Det innebär att vi inte kan blunda för att det finns problem, något som bland annat lyfts i Lärarförbundets fritidshemsrapport nu i dagarna.

    Men det är också hög tid att staten och lärosätena tar sitt ansvar. Fritidshemmen har under många år varit eftersatta i statliga reformer. Lärarutbildningens inriktning mot fritidshem är rejält underdimensionerad. Och så har det varit länge. I många år har SKL och våra medlemmar tryckt på behovet av att bygga ut utbildningen. Söktrycket till utbildningen är hyfsat; flaskhalsen är snarast lärosätenas prioritering och bristen på forskarutbildade lärarutbildare.

    Det kommer att behövas kreativa lösningar för att komma till rätta med kompetensförsörjningen i fritidshemmen. Ett led är att locka fler av de unga medarbetare som nu har fritidshemmen som ett genomgångsyrke att se det som ett framtidsyrke. För att stimulera fler att utbilda sig behövs mer flexibla vägar till examen.
    Nu intensifierar vi arbetet med fritidshemmens kompetensförsörjningDet senaste exemplet på SKL:s arbete med skolans rekryteringsutmaning är den rapport som bland annat visar på det övergripande behovet de närmaste åren. SKL kommer nu att ytterligare fokusera på fritidshemmens kompetensförsörjning. I det fortsatta arbetet avser vi att belysa vilka åtgärder som behövs på kort och lång sikt. Det handlar dels om att utbilda fler lärare i fritidshem och höja kompetensnivån hos andra yrkeskategorier, men också om att utveckla organisation, samverkan och ett ledarskap som stärker fritidshemmens arbete.Skolans rekryteringsutmaningar Lokala strategier och exempel

    Fritidshemmen har en stor potential att vara en viktig och utvecklande del av barns liv. Nästan alla barn deltar och vi vet att såväl barn som föräldrar trivs med verksamheten. Men den skulle ändå kunna vara så mycket mer.

    Läs mer
  • 2018-03-23
    Alla vinner på en välfungerande klagomålshantering
    Många klagomål om skolan från vårdnadshavare och elever anmäls direkt till Skolinspektionen istället för till huvudmannen. Möjligheten att kunna anmäla är viktig, men vi har mycket att vinna på att underlätta rutinerna så att ärendena går direkt till berörd skola och huvudman.
    En väl fungerande klagomålshantering ger den lokala huvudmannen möjligheten att kunna åtgärda brister så snart som möjligt. Men när ärendet passerar direkt till Skolinspektionen så går huvudmannen miste om viktig information som annars kan bidra till högre kvalitet i skolan för alla elever. Dessutom kan det enskilda ärendet ta längre tid vilket drabbar den enskilda eleven samtidigt som det innebär kraftigt ökad administration.När vårdnadshavare och elever vänder sig direkt till huvudmannen kan ärendet lösas snabbare och närmare eleven. Huvudmannen och skolan behöver inte heller lägga tid och resurser på att redovisa vilka åtgärder de vidtagit till Skolinspektionen, utan kan istället fokusera på de åtgärder som är angelägna för den egna utvecklingen.Jag ser alltså en klar poäng i att ärenden i stor utsträckning hanteras på skolnivå. Det ökar möjligheten att kunna fånga upp ett problem så tidigt som möjligt, för att kunna åtgärda det.Tydlig information på webbenI en kvalitetsgranskning pekar Skolinspektionen på att huvudmännen behöver bli bättre på att informera om hur klagomålshanteringen går till. Lagstiftningen formulerar dock endast att huvudmannen ska ha ett system för detta, inte hur systemet ska se ut. Vad som är praktiskt lämpligt i en kommun, kan därför behöva skilja sig från en annan. Det väsentliga är att kommunerna har en tydlig och tillgänglig process för medborgarna.Lokal klagomålshantering – för snabb hjälp till elevernaEtt enkelt sätt att uppnå detta är information på kommunens och skolans webbplatser om vart vårdnadshavare och elever kan vända sig om de har synpunkter eller klagomål. Man kan även tänka sig andra kommunikationskanaler och att information görs tillgänglig på andra språk.Inspirationsmaterial kommerJag vet att det finns kommuner som jobbar jättebra med klagomålshantering. Det finns också kommuner som behöver bli bättre, vilket de många gånger själva är medvetna om. Man vill göra rätt! Under våren kommer vi därför att tillsammans med Friskolornas riksförbund ta fram ett stöd- och inspirationsmaterial som visar på lärande exempel hur huvudmän valt att ordna sin hantering.ps
    Du som redan nu vill lära mer om klagomålshantering kan ta del av det webbinarium om huvudmännens klagomålshantering som nyligen anordnades av Skolinspektionen, och där SKL deltog.

    Läs mer
  • 2018-03-22
    Teach for Sweden-lärare i fler klassrum
    Jag hoppas att ni inte missade den rapport om Skolans rekryteringsutmaningar som vi presenterade för några veckor sedan? I den beskriver vi de många olika vägar som vi måste gå för att få tillräckligt många lärare i våra klassrum när eleverna åren framöver blir allt fler.
    Skolans rekryteringsutmaningarVi behöver pröva nya sätt att organisera arbetet i skolan och öppna för många olika sätt att nå en lärarexamen. Ett exempel på det senare är Teach for Sweden. De studenter som antas inom detta program är ämnesbehöriga när de påbörjar sin 2-åriga utbildning. De arbetar i skolan samtidigt läser de in en kompletterande pedagogisk utbildning, KPU. Vid senaste tillfället när våra politiker träffas på SKL, i Utbildningsberedningen, fick vi höra om årets antagning, där 600 sökande är med i urvalet. Nu vill Teach for Sweden starta samarbete med än fler huvudmän och skolor för att kunna anta så många som möjligt till programmet.Kan detta program vara en del i din kommun och din skolas kompetensförsörjning? Vill du vara med och har en skola som vill vara med på resan för en Teach for Sweden-student att bli en behörig lärare så kan du anmäla till intresse till Teach for Sweden.Teach for Sweden
    Läs mer
  • 2018-03-20
    Likvärdig förskola kräver utrymme att göra olika
    Debatten kring förskolan fortsätter. Nu är det Förskoleupproret som går ut med medarbetares berättelser i kampanjen #pressatläge. I centrum står frågan om gruppstorlekar.
    Som arbetsgivare måste vi givetvis ta signaler om brister i arbetsmiljön på allvar. Det är viktiga berättelser som tillsammans med många goda exempel bidrar till att vi gemensamt och ständigt kan utveckla den svenska förskolan och öka likvärdigheten. Det innebär att höja utbildningsnivån där den är låg, att använda kompetensen rätt och att styra resurser dit de gör störst nytta.Maxtak ger oönskade konsekvenserJag vill reda ut en vanlig missuppfattning. SKL tycker inte att gruppstorlekar är oviktiga. Det är en av flera faktorer som påverkar förskolans kvalitet. Men frågan är inte så enkel, och svaret är inte ett lagstadgat tak. Det finns ingen siffra som garanterar kvalitet och likvärdighet i alla förskolor. Likvärdighet innebär tvärtom att kunna göra olika och att styra resurserna dit de behövs bäst. Det kan vi bli bättre på.Men ett tak för gruppstorlekar innebär risker. Ponera ett tak på 15 barn per grupp. De största grupperna skulle förvisso bli mindre. Men det finns oerhört välfungerande barngrupper som har fler än 15 barn. Det finns också barngrupper som är, och behöver vara, betydligt mindre än så. Gruppen kanske har många barn i behov av särskilt stöd, eller brist på utbildade medarbetare. Eftersom resurser är ändliga är risken att taket skulle leda till att just de grupper som behöver vara riktigt små blir större. De mest utsatta riskerar att drabbas, inte minst i kommunernas tillväxtområden.Förskolans kompetensförsörjning – en gemensam utmaningRiktmärken är inte kravSedan 2016 finns riktmärken för gruppstorlekar i kommentartexten till Skolverkets allmänna råd för förskolans måluppfyllelse. Riktmärkena är endast vägledande och den lämpliga storleken beror på en rad faktorer. Problemet är när riktmärkena tolkas som något de aldrig var avsedda att vara – ett tak som aldrig får överstigas. Ett annat problem är när det tolkas som att det är möjligt att nå dem över en natt. Så är det givetvis inte. Att bygga nya lokaler och att utbilda fler förskollärare tar tid. Riktmärkena är alltså inga krav.Det som däremot inte är valbart är att följa skollagen, som säger att huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Enligt Skolinspektionens statistik för 2017 har endast sex procent av de tillsynade huvudmännen brister inom detta område.Kommunerna tar ansvar för barngruppernas storlekSå många som 233 kommuner har sökt statsbidrag för minskade barngrupper. Enligt Kommunalarbetaren har hela tre fjärdedelar av dem målsättning att nå riktmärkena, trots att de inte är bindande. Det innebär inte att resterande kommuner inte arbetar för mindre barngrupper – de flesta har egna målsättningar.På 20 år har antalet barn i förskolan ökat från 360 000 till en halv miljon. Trots detta har både personaltäthet och gruppstorlekar länge varit konstanta. 2016 var ett trendbrott. När statistiken för 2016 släpptes förra våren hade en genomsnittlig grupp minskat med nästan ett barn per grupp. Inte sedan 1992 har den genomsnittliga barngruppen varit mindre.Vi ska absolut lyssna och lära av berättelser om brister och behov. Men låt oss inte förringa den positiva utveckling som faktiskt sker här och nu. Båda nyanserna behövs, annars kan vi få en svartmålning som ingen tjänar på.
    Läs mer

Prenumeration

Skribenter

Sök i bloggen

Sidfot