Skolbloggen

  1. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Utmärkt att Skolverket vill tillåta mer fjärrundervisning

    Skolverket bedömer att fjärrundervisning ökar elevers tillgång till såväl utbildning som undervisning av behöriga lärare och vill att regeringen tillåter fjärrundervisning i flera ämnen. Nu är det vik

    (0) Kommentarer Fjärrundervisning
  2. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Limbo när försöksverksamhet med fjärrundervisning upphör

    Sedan januari 2016 ansvarar Skolverket för en försöksverksamhet som ger huvudmän möjlighet att bedriva fjärrundervisning i andra ämnen än de som skollagen tillåter. Försöksverksamheten upphör i juni i

    (0) Kommentarer Skolutveckling Fjärrundervisning
  3. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Fjärrundervisning – en avgörande lösning i glesbygden

    Här är en bild från verkligheten om hur fjärrundervisning fungerar – så mycket mer innehåll än teknik: I ett klassrum på Runmarö i Värmdö kommun sitter sex elever och på ön Svartsö sitter åtta elever

    (0) Kommentarer Digitalisering Elever Fjärrundervisning
  4. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Förslag om fjärr- och distansundervisning är alltför begränsade

    Idag lämnade Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad sitt slutbetänkande. SKL anser att förslagen inte är tillräckligt långtgående. Det skriver vi och

    (0) Kommentarer Digitalisering Elever Skolutveckling Distansundervisning Fjärrundervisning
Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKL.

  • 2019-05-24
    Larmrapporter ger förenklad bild av ungas psykiska hälsa
    Vi har alla nåtts av larmrapporter om ökande psykisk ohälsa bland ungdomar. Men har den psykiska ohälsan verkligen ökat så mycket som beskrivs? Detta ifrågasätts i veckan av forskare på DN- debatt och på Skolriksdagen tidigare i maj arrangerade SKL ett seminarium som lyfte just denna fråga.
    Dåligt stöd för att psykiska sjukdomar ökar bland unga, DN-debattFlera rapporter pekar på att den psykiska ohälsan har ökat, men att det inte gäller de yngre eleverna och i mycket högre utsträckning unga vuxna än ungdomar. Flera studier visar att svenska elever trivs bra i skolan och har en bra relation till sina lärare. Vi vet ju att skolan kan vara en friskfaktor för psykisk hälsa.Vi övertolkar ungdomars svarVart tredje år skickar Folkhälsomyndigheten ut enkäten Skolbarns hälsovanor. I enkäten får eleverna skatta hur ofta de har haft besvär som bland annat huvudvärk, ont i magen, om de känt sig nervösa, irriterade och på dåligt humör eller haft svårt att somna. Utifrån dessa svar har Folkhälsomyndigheten konstaterat att många tonåringar har psykosomatiska besvär. Samtidigt påpekar myndigheten att ungdomarna är nöjda med livet.Aktuell forskning från Linköpings universitet bygger på intervjuer med 15-åringar som förklarar vad som ligger bakom deras svar när de skattar sin hälsa i denna enkät. Det visar sig att vardagliga och djupgående problem blandas samman då svaren tolkas. En grupp elever har djupgående problem som handlar om utsatthet, skolsvårigheter och sociala svårigheter. Dessa ungdomar behöver individuellt stöd från skolan eller andra samhällsaktörer.En annan grupp elever upplever vardagliga övergående problem som handlar om sociala relationer, kroppen och skolan. Det är problem som exempelvis konflikter med kompisar, mensvärk och stress inför prov.Eleverna kan ha gett samma svar i enkäten och besvären i de två olika grupperna klumpas då samman, fastän de har helt olika orsaker.Inte sjukdomsförklaraDet är viktigt att vi inte övertolkar ungdomars besvär som psykosomatiska. Självklart kan det vara jobbigt att vara ung men vi får inte medikalisera vardagsbekymmer. Istället måste vi vuxna i skolan, hemma och i andra sammanhang där ungdomar finns, våga lyssna och möta ungdomars funderingar i stort och smått. Livet i tonåren kan vara lite av en berg-och-dalbana och det är helt normalt.Ge stöd åt dem som behöver detDäremot måste vi se de barn och ungdomar som har allvarliga problemen och som behöver samhällets stöd.Att vi som vuxna vågar fråga är något som underströks av Ida Staberg som medverkade på seminariet, och som har egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Vi vuxna måste se, lyssna och förstå för att ge rätt stöd. Vi får inte backa om en ung person behöver stöd – då måste vi agera.Ungas psykiska hälsa – tolkning och verklighet, Skolriksdag 2019Den ideella föreningen Mind har tagit fram kunskapsöversikten "Unga mår allt sämre - eller?" De nyanserar bilden och pekar på en mängd orsaker till det som rapporteras som psykisk ohälsa. Deras rekommendationer är mycket viktiga. Vi ska inte sjukdomsförklara i onödan, men vi behöver ge unga färdigheter som hjälper dem att hantera livet. Utsatta unga behöver få tillgång till bra vård och vi måste vara närvarande som medmänskliga vuxna."Unga mår allt sämre - eller?" En kunskapsöversikt om ungas psykiska hälsa i Sverige 2018Att vara ung idag är på samma gång detsamma som förr och mycket annorlunda på grund av att samhället förändrats. Oavsett måste vi vuxna finnas där för att lotsa ungdomar in i framtiden på ett varsamt och respektfullt sätt.
    Läs mer
  • 2019-05-16
    Fokus på förskolan
    Den här veckan är det mycket firande. I förrgår bloggade jag om Fritidshemmens dag, och idag är det förskolans tur. På Förskolans dag passar det bra att informera om lite av det som SKL har på gång inom förskoleområdet.
    Förskolan är en allt större och viktigare del av kommunernas arbete. Därför har vi under en tid trappat upp SKL:s arbete med förskolefrågor. Förra året bildades till exempel SKL:s förskolenätverk. De träffas några gånger årligen, djupdyker i olika aktuella teman och är med och tycker till om SKL:s arbete och strategier. Vi har också en rad olika projekt och satsningar på gång.Fler barn i förskolan kräver fler anställda...Att gå i förskolan har stor betydelse för barns utveckling och lärande och därför är det också bra att allt fler barn deltar. Men utbyggnaden och de höjda ambitionerna för förskolan sätter press på kommunerna. Fler förskollärare och barnskötare behöver rekryteras, fler förskolor behöver byggas och organisationen måste kunna möta de allt högre förväntningarna på kvalitet och likvärdighet.Under några år har SKL drivit ett projekt om förskolans kompetensförsörjning, som jag har bloggat om några gånger tidigare. Projektet kommer att avslutas med en konferens, som jag hoppas att många vill anmäla sig till. Den hålls i Stockholm den 18 september, och tanken är att den inte bara ska bli en spridningskonferens, utan även startskottet för en återkommande förskolekonferens i SKL:s regi.SKL:s förskolekonferens 2019: Attrahera, rekrytera och behåll rätt kompetens i förskolanArbetet med kompetensförsörjning stannar inte av för att detta projekt avslutas. Det kommer även fortsättningsvis att vara den kanske största utmaningen vi har som huvudmän. Likvärdighet är centralt i det arbetet; kommunernas förutsättningar när det gäller rekrytering av utbildad personal ser oerhört olika ut.SKL jobbar vidare med att titta på yrkesroller, utbildningsvägar samt styrning, ledning och organisation. På det senare temat planeras till exempel ett material med lärande exempel om organisation och ledarskap i förskolans styrkedja.…. och fler lokalerEn annan utmaning är behovet av nya förskolebyggnader. Drygt 700 förskolor uppskattas behöva byggas fram till 2021. Det handlar både om ökningen av barn och om att byggnader som inte längre håller måttet behöver ersättas. För att underlätta för kommunerna att snabbt kunna få nya förskolor på plats arbetar SKL tillsammans med SKL Kommentus med att få till ett ramavtal som gör det möjligt för kommunerna att snabbt få en permanent förskola på plats – med hög kvalitet, bra pedagogisk miljö och på sikt till ett lägre pris.Förskolans lokaler och fysiska miljöSKL arbetar även med kvalitetsutvecklingVår utvecklingssatsning KARTA har drivits på försök i åtta pilotkommuner under det senaste året, med stöd av särskilt utbildade förändringsledare, och pilotomgången fortsätter året ut. Under nästa år hoppas vi kunna erbjuda fler kommuner att delta i KARTA.I år genomför vi även en förstudie för att undersöka förutsättningarna att ta fram öppna jämförelser på förskoleområdet, precis som vi gör när det gäller grund- och gymnasieskola.Det här var ett axplock av SKL:s satsningar just nu. Med det vill jag önska alla som arbetar i, och för, våra förskolor runtom i landet en riktigt bra Förskolans dag.
    Läs mer
  • 2019-05-14
    Norrköpings kommun och Linköpings universitet i samverkan om utveckling av fritidshemmen
    I dag firas Fritidshemmens dag runtom i landet. Jag vill därför passa på att uppmärksamma en del av det goda arbete som görs för att utveckla fritidshemmen samt för att möta de stora behoven av strategisk kompetensförsörjning.
    Norrköping inspirerade på SkolriksdagenNorrköpings kommun har under en tid haft ett samarbete med Linköpings universitet kring aktionsforskning i fritidshem. Berättelser från det arbetet inspirerade deltagarna vid ett seminarium på Skolriksdagen, som gick av stapeln i förra veckan. För den som inte var där kan några slutsatser formuleras så här:
    • Aktionsforskning är en form som lämpar sig väl för att både hitta och studera fritidshemmens verksamhet. Utgångspunkten är hela tiden den egna verksamheten.
    • Olika deltagande fritidshem väljer olika fokus för aktionsforskningen, så det blir samtidigt olika frågor belysta inom samma projekt.
    • Organisationen – att hela arbetslaget deltar och att en får ett utökat ansvar som processledare – ger medarbetare med olika förkunskaper möjlighet att utvecklas från sin egen nivå, samtidigt som verksamheten utvecklas.
    • En sammanhållande kraft på övergripande (förvaltnings-)nivå behövs för att hålla i och ge utväxling.
    Information om de medverkande och en kort beskrivning av seminariet hittar du nedan.Seminariet "Få fritids att funka"Bli fler och höja utbildningsnivån - samtidigtEn av slutsatserna från Norrköpingsexemplet är vikten av att nå alla medarbetare med det stöd som behövs utifrån de egna förkunskaperna. Det betyder även att lärare i fritidshem måste ha möjlighet att utvecklas vidare, till exempel genom att vara processledare eller få möjligheten till att påbörja forskarstudier.Samtidigt saknas behöriga lärare på många fritidshem och det krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete för att detta ska kunna åtgärdas. I takt med att fler elever går i fritidshem behövs både fler lärare och fler medarbetare med annan kompetens, till exempel barnskötare. I den kraftiga utbyggnad som redan har skett har vi inte klarat av att göra tillräckligt när det gäller kompetensförsörjning.SKL har kontakt med lärosäten och kommuner för att se vilka möjligheter som finns att utbilda fler lärare i fritidshem, exempelvis med hjälp av olika former av distanslösningar eller kurser som genomförs lokalt i en kommun.SKL har även arbetat för att tydliggöra att fritidshem är arbetsplatser som lämpar sig väl för de som går barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. Fler utbildade barnskötare behövs i både fritidshem och förskola.Regeringen har nyligen gett några lärosäten i uppdrag att stärka möjligheterna till ”fler vägar in” i läraryrket. Här ser vi stora möjligheter att ta till vara intresset för att arbeta på fritidshem och skapa nya sätt att nå en lärarexamen för arbete i fritidshem.Uppdrag om att skapa fler vägar in i läraryrket, regeringenFortsatt intresse för SKL:s kvalitetsstöd för fritidshemmenFör några år sedan ordnade SKL en hearing med en rad intressenter för att sätta fokus på frågan om kvalitet i fritidshemmen. Slutsatserna från hearingen och det arbete som följde resulterade i en rad frågor som stöd för kommunernas arbete. De frågor som lokala politiker och förvaltningarna kan ställa sig för att stärka kvaliteten i sina fritidshem publicerades i en broschyr ”Kvalitet i fritidshem”.Det är nu dags för broschyren att uppdateras med de förändringar som genomförts i läroplanen sedan 2014. Huvudsakligen stämmer innehållet fortfarande, och eftersom det finns ett intresse att ett material att kunna arbeta vidare med på lokal nivå, kommer vi under hösten att publicera en aktualiserad version.Kvalitet i fritidshem, SKL:s webbutik
    Läs mer
  • 2019-04-18
    SKL tar fram vägledning om webbfilter
    Digitaliseringen av samhället pågår för fullt. Via appar, mobiler och datorer handlar vi mat, lämnar tidrapporter, deltar i undervisning och umgås socialt. Såväl föräldrar som skolan behöver ge unga färdigheter för att hantera de möjligheter som digitalisering kan innebära. Samtidigt finns en oro för att elever ska exponeras för eller få åtkomst till exempelvis pornografi och extremt våld på nätet via sin egen eller skolans utrustning.
    Filter i en del skolorI debatten framförs ibland krav på att skolor ska införa ett slags filter i sin IT-utrustning. Om en användare – medvetet eller omedvetet – surfar in på en sida med innehåll som definierats som olämpligt blockeras detta av en filterfunktion i skolans utrustning.Flera kommuner har redan infört denna typ av filter, andra väljer att hantera frågorna på andra sätt. Många står dock osäkra inför beslutet om hur de ska göra. I valet finns en rad frågor. Vilka produkter finns på marknaden? Vad kostar de i inköp och att driva? I teorin låter filtertekniken vattentät, men hur väl fungerar produkterna egentligen? Hur definieras olämpligt innehåll, och av vem? Vilka alternativa tekniska lösningar existerar? Vilka juridiska aspekter av webbfilter finns det?Vägledning från SKLFör att guida beslutsfattare hos våra medlemmar genom ovanstående frågor kommer SKL att ta fram en vägledning. Vi kommer bland annat att hämta information från medlemmar som har erfarenhet av filterfrågorna.Oavsett webbfilter eller inte så är nätet med allt dess innehåll tillgängligt för barn och unga via privata mobiler och datorer såväl på skoltid som på fritiden. Därför behöver undervisningen i skolan ge eleverna färdigheter i att kritiskt navigera och förhålla sig till alla typer av innehåll på nätet. Sex- och samlevnadsundervisningen bör till exempelvis rusta elever i frågor om samtycke och i att kritiskt kunna granska porrens budskap. Skolan behöver också på olika sätt samverka med föräldrar.Att skolan ska vara en trygg miljö för alla fri från porr och våldsbejakande material är ett gemensamt och självklart mål. Vägarna dit kan vara flera, det väsentliga är att varje kommun gör ett medvetet val och har ett uthålligt arbete i frågan. Vi hoppas att den vägledning som vi tar fram blir en hjälp på vägen.
    Läs mer
  • 2019-04-17
    Hur kan vi öka behörigheten i fritidshemmen?
    Igår släpptes Skolverkets årliga statistik om elever och personal i fritidshem. För första gången redovisar Skolverket siffror ur lärarregistret och kan därmed ge besked om hur många av de som är anställda som lärare i fritidshem som har ansökt om och beviljats legitimation och behörighet. Det är bedrövande siffror, som ger en fingervisning om den utmaning som kommunerna står inför i samband med det stundande skarpa legitimationskrav som träder i kraft den 1 juli.
    Statistik om elever och personal i fritidshem för läsåret 2018/19Av de som har anställning som lärare i fritidshem saknar tre fjärdedelar formell behörighet. Siffrorna ska fortfarande tas med en nypa salt, eftersom det tros vara många med äldre fritidspedagogexamen som ännu inte har ansökt om legitimation. Trots detta går inte att bortse från att läget är allvarligt.Tittar vi på andelen som har någon form av pedagogisk högskoleexamen – lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen – är det inte fullt så dystert. 58 procent av de läraranställda har sådan examen.Svårt att snabbt bygga ut lärarutbildningenSamtidigt som Skolverkets statistiksläpp har Universitetskanslerämbetet publicerat sin granskning av förskollärar- och grundskollärarutbildningarna. När det gäller grundlärarutbildning med inriktning mot fritidshem har merparten glädjande nog god kvalitet.Första resultaten klara i omfattande kvalitetsgranskning av lärarutbildningarnaDet finns dock ett grundläggande problem som gör det svårt att se hur Sveriges fritidshem under överskådlig framtid ska kunna få en högre grad av behöriga lärare, nämligen bristen på forskning om fritidshem och fritidspedagogik. Dessutom råder brist på forskarutbildade lärarutbildare inom inriktningen. Det gör att kapaciteten att bygga ut utbildningen på det sätt som skulle behövas inte finns idag, och det kommer ta lång tid att förändra.Det här går att göra på kortare siktMen det finns några saker som skulle kunna få upp behörighetsgraden väsentligt på någorlunda kort sikt.
    1. De som ännu inte har ansökt om legitimation måste göra det. Här behöver vi som huvudmän på olika sätt informera.
    2. Regeringen behöver vidta åtgärder så att legitimerade lärare med lång erfarenhet från fritidshem kan ansöka om utökad behörighet.Det finns en övergångsregel som gör det möjligt för legitimerade lärare och förskollärare att få behörighet i ett undervisningsämne eller i förskolan förutsatt att de har minst åtta års undervisningserfarenhet. Lärare i fritidshem måste ha samma möjlighet.
    3. Skapa vägar för lärar- och förskollärarutbildade att komplettera sin examen och få behörighet för fritidshem. Ett stort antal lärare i fritidshem har pedagogisk högskoleutbildning i kombination med erfarenhet, men saknar behörighet för fritidshem. Dessa behöver ges möjlighet att enkelt och utan omvägar komplettera sin utbildning, vilket kräver insatser från staten.
    Från SKL:s sida arbetar vi för att öka kommunernas beredskap när det gäller fritidshemmens kompetensförsörjning, bland annat genom att synliggöra det aktuella läget samt ta fram prognoser för framtiden. Vi belyser också hur kompetensen hos olika yrkesroller kan användas på olika sätt och visar på strategier och goda exempel för att öka personaltätheten, höja utbildningsnivån samt stärka kompetensen hos olika kategorier av medarbetare i fritidshem.Lärarutbildningar av hög kvalitet är ett statligt ansvar
    Läs mer
  • 2019-03-29
    Introduktionsprogram i fokus
    I går publicerade vi årets Öppna jämförelser för gymnasieskolan (dessutom i ett nytt webbaserat format). Resultaten visar glädjande nog att utvecklingen är positiv för många kommuner.
    Men det är på de nationella programmen som vi ser att allt större andelar av eleverna når examen, såväl inom tre som fyra år. För introduktionsprogrammen är utvecklingen inte lika munter. I den här bloggen vill jag stanna upp vid detta.Sedan gymnasieskolans reformerades år 2011 har andelen av förstaårseleverna som går ett introduktionsprogram varierat mellan 17 och 29 procent. Som högst var andelen hösten 2016 efter att gymnasieskolan på kort tid tagit emot många nyanlända elever på språkintroduktion. Utöver mottagande av nyanlända elever spelar grundskolans resultat och elever som saknar behörighet för gymnasiestudier huvudroll för inflödet till introduktionsprogrammen.Mer än åtta av tio elever utan examenBland de fyra elevkullar som vi kan följa upp fyra år från studiestarten har andelen elever som nått examen legat relativt konstant mellan 14 och 15 procent, på kommunala skolor ytterligare någon procentenhet lägre än sett till samtliga skolor. Mer än åtta av tio elever som påbörjat ett introduktionsprogram lämnar alltså gymnasieskolan utan examen.Eftersom Sverige saknar ett nationellt system med samordningsnummer för elever som inte harsvenskt personnummer går det inte att ge en fullständig bild av gymnasieresultaten för många av de ungdomar som kom till landet i samband med det stora flyktingmottagandet. Detta gör att den nationella statistiken troligen överskattar resultaten för vissa elevkullar som börjat på introduktionsprogram.Samverkan mellan gymnasieutbildning och vuxenutbildningSamtidigt behöver vi påminna oss om att det inte är alla elever som börjar på ett introduktionsprogram med primärt mål att nå en gymnasieexamen i gymnasieskolan. För en del ungdomar kan ett första mål vara att tillgodogöra sig de yrkeskunskaper som behövs för att bli anställningsbar. På sikt finns det däremot en risk att hamna i en sårbar position på arbetsmarknaden om man inte har en examen med sig. Här kan kommunerna underlätta genom att utveckla goda samverkansformer mellan gymnasieskola och vuxenutbildning.Bättre uppföljning behövsFör att öka förståelsen för hur det går för elever som läser introduktionsprogrammen behöver vi utveckla resultatmått som kan visa progression i elevernas kunskapsutveckling, även om de inte når kraven för gymnasieexamen. Under våren 2019 inleder vi fördjupade samtal om detta med kommunerna och med Skolverket som ansvarar för den nationella uppföljningen. Välkommen att höra av er till någon av mina medarbetare om ni vill dela med er av goda exempel på hur ni följer upp resultat bland introduktionsprogramseleverna.Så lyckas vi med introduktionsprogrammenSom jag skrev i ett blogginlägg för en tid sen har SKL sjösatt en stor satsning som vi kallar Uppdrag fullföljd utbildning, vars grundläggande syfte är att öka andelen elever som fullföljer sina gymnasiestudier. Inte minst på just introduktionsprogrammen.Ny satsning för fullföljda studierSKL:s satsning Uppdrag fullföljd utbildningSlutligen vill jag slå ett slag för seminariet Så lyckas vi med introduktionsprogrammen! vid årets Skolriksdag den 6-7 maj. Det kommer att handla just om hur vi kan skapa effektiva studievägar och tydliga utbildningsplaner som ger eleverna bästa möjliga förutsättningar att nå målen för sina studier.Om seminariet Så lyckas vi med introduktionsprogrammen, Skolriksdag 2019Förändringar i introduktionsprogrammen i årDet lokala utrymmet för huvudmannen att utforma den utbildning som ges inom ramarna för introduktionsprogrammen är stort, givet att vi inte har så stark nationell reglering av detta. Det lägger ett ansvar på kommuner och andra huvudmän att i sin plan för utbildning ange syfte och mål med de introduktionsprogram man anordnar.Från och med den 1 juli i år träder ett förtydligande av skollagen i kraft som innebär att huvudmännen i planen ska ange syfte, huvudsakligt innehåll och längd för varje introduktionsprogram. För elever som påbörjar utbildning efter den 30 juni 2019 kommer fyra introduktionsprogram att erbjudas, till skillnad från de tidigare fem. Preparandutbildningen tas bort och programinriktat val ersätter tidigare programinriktat individuellt val nu med möjligheten att läsa in behörighet till ett högskoleförberedande program.
    Läs mer
  • 2019-03-20
    Onyanserad bild av yrkesvux i Dagens industri
    I Dagens industri i helgen gick att läsa att kommunerna lämnar tillbaka miljardbelopp som är tänkta att finansiera yrkesutbildningar för vuxna. I artikeln intervjuades privata utbildningsföretag och representanter för staten, men ingen kommunal representant.
    Regeringen har som artikeln beskriver gjort en kraftig utbyggnad av antalet platser för yrkesutbildning för vuxna, yrkesvux. 2016 genomfördes ca 9 000 årsstudieplatser och för 2019 har ca 40 000 platser aviserats i budgetpropositionen.SKL har verkat för att det behövs fler platser på yrkesvux men för att utbyggnaden ska bli framgångsrik måste den ske långsiktigt och med framhållning. Det råder ex. lärarbrist och vuxenutbildningen omfattas inte av statliga lärarlönelyftet, vilket har betydelse för att rekrytera lärare.Elevernas intresse för vissa yrkesutbildningar är lågtDet måste också finnas en efterfrågan från eleverna. I en undersökning SKL gjorde 2018 framgår att 60 procent av kommunerna anger brist på sökande som det största hindret för ett breddat utbud. Här måste branscherna ta ett större ansvar och visa på fördelarna med att välja respektive yrke.Statsbidraget för yrkesvux behöver utvecklasEn stor del av vuxenutbildningen idag är en rättighet för den enskilde, men det gäller inte yrkesutbildningar. Statsbidraget är inte ett stabilt system och dessutom med krav på 50 procent av medfinansiering av kommunerna. I en konjunkturnedgång kan det bli ännu svårare med finansieringen. Skolverket menar i artikeln att kommunerna måste ta mer ansvar. Vi ser gärna att staten gör desamma. År efter år får kommunerna starta verksamheter i januari utan att veta vilka förutsättningar man har och kraven från Skolverket kan förändras under året.De förändringar SKL vill se är:
    • Öka långsiktigheten, det skulle hjälpa kommunerna om statsbidraget omfattade mer än ett år. Speciellt eftersom yrkesvux kräver långsiktiga investeringar och en uppbyggnad av dyrare utbildningar.
    • Förbättra framförhållningen, kommunerna får ansöka om statsbidrag i december eller under pågående år, långt efter att de kommunala budgeterna är tagna.
    • Höja ersättningen för delen yrkesvux i kombination med sfi/sva och ge ersättning för språkstöd. 45 procent av de som läste yrkesvux 2017 var utrikesfödda.
    • Stuprören inom statsbidraget, som är uppdelat i fem delar, behöver undanröjas så att medlen kan fördelas direkt utifrån söktryck och behov.
    • Sänk graden på medfinansiering vilket skulle möjliggöra fler utbildningsplatser.
    Förändrad målgrupp ställer nya kravEn annan stor utmaning är att behovet av stöd för de studerande inom vuxenutbildningen har accelererat. Antalet elever har under några år fördubblats i sfi och allt fler elever med bland annat psykisk ohälsa och tidigare skolmisslyckanden ställer krav på stora anpassningar.Kommunerna driver i allra högsta grad ett utvecklingsarbete samtidigt som de hanterar utmaningar här och nu. Behovet av stöd kommer att fortsätta öka och i synnerhet när utbudet av arbetsmarknadsutbildningar kommer att minska. Stat och kommuner behöver tillsammans diskutera en mer långsiktig plan för hur vuxenutbildningen kan utvecklas för att möta både elevernas och samhällets behov.

    Läs mer
  • 2019-03-15
    Ny lärarstatistik från Skolverket
    Årets lärarstatistik från Skolverket som kom i veckan har väckt många diskussioner och en hel del besvikelse över att andelen behöriga grundskollärare minskar. Det är förståeligt.
    Utgångspunkten är att alla elever ska möta behöriga lärare för att ges bästa förutsättningar att nå målen. Att andelen behöriga lärare minskar är dock inte konstigt. Antalet elever ökar nämligen i snabbare takt än de behöriga lärarna.Viktigt med en helhetsbild av förutsättningarnaSkolverkets rapport om lärare och pedagogisk personal i skolan illustrerar tydligt situationen som skolans står inför när det gäller kompetensförsörjningen. Här vill jag särskilt lyfta fram tre aspekter av statistiken som jag menar att alla aktörer på både lokal och nationell nivå behöver förhålla sig till.De åtgärder vi vidtar behöver utgå från en helhetsbild av de förutsättningar som råder inför de kommande åren, nämligen:Fler lärare men lägre andel behörigaAntalet lärare ökar nu stadigt för varje år men behörighetsgraden sjunker samtidigt på vissa håll eftersom behoven ökar snabbare. Och antalet barn och unga kommer att fortsätta öka även framöver. Så många behöriga lärare som skulle behövas för att arbeta med dessa elever kommer inte att finnas, allt annat lika.Olika utvecklingar av behörighetenUtvecklingen av andelen behöriga lärare skiljer sig åt – mellan skolformer, mellan huvudmän men också mellan olika ämnen. Andelen behöriga lärare ökar inom gymnasieskola, förskoleklass, svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna.För sfi och särvux sker ökningen från en låg nivå. Andelen behöriga är fortsatt högre i kommunala skolor än fristående skolor.Annan pedagogisk personal ökarGivet de rådande förutsättningarna växer behovet av pedagogisk personal i skolan som kan avlasta och komplettera de behöriga lärarna. Det handlar om lärarassistenter, elevassistenter, studiehandledare på modersmål, fritidspedagoger och fritidsledare.Av Skolverkets statistik framgår att annan pedagogisk personal ökat med cirka fyra procent jämfört med föregående läsår. Ökningen av antalet lärarassistenter var nästan hela 20 procent.En bredd av åtgärder behövs - samtidigtMed denna helhetsbild framför ögonen kan man identifiera den bredd av åtgärder som behövs för att säkra kompetensförsörjningen till skolan. Det handlar om att stärka läraryrkets attraktivitet och öka möjligheterna att utbilda sig till lärare - inklusive mer flexibla vägar till examen för den som vill yrkesväxla samt bättre möjligheter att komplettera en lärarexamen med behörighet i fler ämnen.Det handlar också om att fördela arbetsuppgifterna mellan lärare och andra yrkesgrupper, utveckla enskilda skolors organisation men även samverka bättre mellan skolor och mellan huvudmän, ta till vara digitaliseringens möjligheter och minska administrationen. För att nämna några. Och inte minst behöver vi se till att inga nya åtaganden läggs på skolan utan tillhörande resurser – både ekonomiska och personella – att genomföra dem.
    Läs mer
  • 2019-02-25
    En onödigt dyster bild av vuxenutbildningen
    Nyligen presenterade Skolinspektionen en granskning av flexibilitet och individanpassning i komvux på gymnasial nivå.
    Inspektionen har granskat totalt 30 kommuner: i 19 granskades kommunens egen regi och i 11 en enskild utbildningsanordnares verksamhet.Det är bra att Skolinspektionen granskar vuxenutbildningen och att de belyser viktiga utvecklingsområden. Flexibilitet och individanpassning är centralt för att kunna möta elevernas behov.Det är samtidigt olyckligt att den sammanfattande rapporten har en slagsida åt det negativa. Om man läser de 30 granskningsbesluten som ligger till grund för rapporten får man en mer diversifierad bild.Många kommuner får mycket positiva beskrivningar av sin verksamhetFör en tredjedel av kommunerna gör Skolinspektionen i huvudsak mycket positiva bedömningar av vuxenutbildningen. Dessa kommuner skapar i stor utsträckning förutsättningar för att eleverna får en flexibel och individanpassad utbildning.Några exempel är Båstad och Hörby, där utbildningen är anpassad efter elevernas behov både när det gäller studieform, plats för studierna, studietakt och tidpunkt. Andra exempel är Helsingborg och Borås, som erbjuder möjlighet till 5, 10 eller 20 veckors studietakt och kontinuerlig antagning under året.Det går inte helt ihop med formuleringen i den sammanfattande rapporten om att inspektionen bara mött ett fåtal välfungerande verksamheter. Även bland övriga 20-tal kommuner finns ett flertal där verksamheten beskrivs som välfungerande till stora delar.Individuell studieplan vanligaste utvecklingsområdetDet vanligast utvecklingsområdet för kommunerna i granskningen är användning av individuella studieplaner (IUP). Ett annat vanligt utvecklingsområde är att erbjuda fler utbildningsstarter under året och att ha öppet fler veckor över sommaren.Det är en utmaning för kommunerna att erbjuda undervisning året runt i många ämnen. Vissa lärare kan ha ferietjänst och många vill ha huvuddelen av sin semester under sommaren. I kommuner med få elever blir det svårt att erbjuda ett heltäckande utbud av kurser, med olika studieformer och med många studiestarter per år. Trots det gör många kommuner ett väldigt bra jobb för att möta elevernas behov.Som Skolinspektionen konstaterar är det inte helt enkelt att få ihop organisatoriskt att i alla lägen låta elevernas behov styra. Jag noterar att inspektionen själv valt att granska 20 kommuner i Västra Götaland och Skåne och ingen kommun norr om Värmland. Man kan undra om det är utifrån behoven hos de granskade verksamheterna eller om även organisatoriska faktorer hos inspektionen spelat in?Stat och kommun behöver arbeta tillsammansAvslutningsvis tycker jag att det är glädjande att många verksamheter erbjuder så mycket individuellt stöd och flexibilitet till eleverna inom komvux. Det visar att många kommuner satsar mycket resurser på detta. Vuxenutbildningen behöver ständigt fortsätta att utvecklas för att möta elevernas behov.Vi ser att behoven av en anpassad vuxenutbildning kommer att bli allt större. Här behöver stat och kommuner gemensamt arbeta för att utveckla möjligheterna till stöd inom vuxenutbildningen.
    Läs mer
  • 2019-02-21
    Ny satsning för fullföljda studier
    Nu finns äntligen det vi valt att kalla Uppdrag fullföljd utbildning på plats. En långsiktig SKL-satsning som är ett direkt resultat av det omfattande projektarbete, inom området studieavbrott och fullföljda gymnasiestudier, som vi under rubriken Plug In bedrivit i samarbete med våra medlemmar de senaste sex åren.
    Även om andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning har ökat kontinuerligt de senaste åren, är det fortfarande alltför många unga som inte får de förutsättningar som de behöver för att avsluta sina studier. En slutförd gymnasieutbildning är en avgörande faktor för ungdomars fortsatta möjligheter till studier och arbete. Sett mot bakgrund av såväl det stora behovet av utbildad arbetskraft som de konsekvenser som en utebliven gymnasieexamen kan innebära för individen, är detta en fråga som måste fortsätta stå högt på dagordningen – både lokalt, regionalt och nationellt.Nationell samordning behövsDe senaste åren har kommuner och regioner med stöd från bland annat Europeiska socialfonden och SKL bedrivit ett gediget arbete för att utveckla metoder och arbetssätt som kan förebygga och förhindra att elever avbryter sina studier i förtid.Arbetet har hittills skett i projektform och utifrån lokala behov, vilket har givit goda förutsättningar för innovativa och anpassade lösningar. Nu gäller det att sammanställa och ta tillvara all erfarenhet och kunskap som finns över landet. De nya initiativ som tas behöver också koordineras. Det behöver göras på nationell nivå.Trots samsyn kring vikten av tidiga insatser för den här målgruppen har det hittills saknats en sådan nationell samordning. Genom satsningen Uppdrag fullföljd utbildning tar SKL ett viktigt första steg för att skapa ett sådant forum för samverkan. Här är myndigheterna, såsom MUCF och Skolverket, en central part och vi ser fram emot att utveckla det samarbete som vi redan inlett.Utvecklingsprogram för fullföljd utbildningSom en första aktivitet erbjuder Uppdrag fullföljd utbildning ett utvecklingsprogram till kommuner som vill göra en medveten och strategisk satsning för att öka andelen elever som tar examen. Utvecklingsprogrammet bygger på kunskaper och erfarenheter från bland annat SKL:s projekt Plug In.Utvecklingsprogram för fullföljd utbildning (PDF, nytt fönster) Fortsätter att utveckla frågan tillsammans med våra medlemmarSKL kommer genom Uppdrag fullföljd utbildning att fortsätta att driva utvecklingsprojekt i dessa frågor. Inom uppdraget finns två projekt där introduktionsprogrammen är i fokus. Yrk In, vars ambition är att stärka kopplingen mellan introduktionsprogram, yrkesprogram och arbetsmarknad och IMprove som fokuserar på att förkorta tiden på introduktionsprogrammen för nyanlända ungdomar.Jag ser fram emot att få följa arbetet i satsningen och se hur vi på nationell nivå kan ge stöd för att fler ungdomar ska uppnå en gymnasieexamen.
    Läs mer

Prenumeration

Skribenter

Sidfot