Skolbloggen

  1. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Utmärkt att Skolverket vill tillåta mer fjärrundervisning

    Skolverket bedömer att fjärrundervisning ökar elevers tillgång till såväl utbildning som undervisning av behöriga lärare och vill att regeringen tillåter fjärrundervisning i flera ämnen. Nu är det vik

    (0) Kommentarer Fjärrundervisning
  2. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Limbo när försöksverksamhet med fjärrundervisning upphör

    Sedan januari 2016 ansvarar Skolverket för en försöksverksamhet som ger huvudmän möjlighet att bedriva fjärrundervisning i andra ämnen än de som skollagen tillåter. Försöksverksamheten upphör i juni i

    (0) Kommentarer Skolutveckling Fjärrundervisning
  3. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Fjärrundervisning – en avgörande lösning i glesbygden

    Här är en bild från verkligheten om hur fjärrundervisning fungerar – så mycket mer innehåll än teknik: I ett klassrum på Runmarö i Värmdö kommun sitter sex elever och på ön Svartsö sitter åtta elever

    (0) Kommentarer Digitalisering Elever Fjärrundervisning
  4. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Förslag om fjärr- och distansundervisning är alltför begränsade

    Idag lämnade Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad sitt slutbetänkande. SKL anser att förslagen inte är tillräckligt långtgående. Det skriver vi och

    (0) Kommentarer Digitalisering Elever Skolutveckling Distansundervisning Fjärrundervisning

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKL.

  • 2019-09-20
    Förskolans kompetensförsörjning i fokus
    Hur ska vi möta rekryteringsbehoven i förskolan? Är förskolans uppdrag oändligt? Dessa angelägna frågor lyftes på SKL:s konferens om förskolans kompetensförsörjning tidigare i veckan. Klart är att det behövs rad åtgärder för att möta rekryteringsbehoven inom förskolan.
    Vi vet att den demografiska utvecklingen innebär att förskolan – liksom hela välfärden – har stora rekryteringsbehov. En av föreläsarna på konferensen ställde det på sin spets: även om staten skulle ösa pengar över förskolan skulle vi i alla fall inte kunna rekrytera tillräckligt med utbildade medarbetare. De förskollärare och barnskötare som skulle behövas finns helt enkelt inte.Att utöka antalet platser på lärarutbildningen är långt ifrån tillräckligt. Det krävs en bred palett av åtgärder både från statens och kommunernas sida. Det handlar om fler och flexibla vägar till examen för befintliga medarbetare, ökade möjligheter att arbeta och studera samtidigt, distansutbildningar och bättre möjligheter till validering.
    Du kan läsa mer om SKL:s förslag till åtgärder i den rapport som vi publicerade i samband med konferensen.
    Rapport: Förskolans kompetensförsörjningDet nationella genomsnittet av andelen förskollärare ger en otillräcklig bildI dag är andelen förskollärare i landet 40 procent. Men denna siffra säger egentligen inte så mycket eftersom skillnaderna mellan kommunerna är mycket stora. SKL:s rapport visar hur stora skillnaderna är. Vissa kommuner har en andel långt under det nationella genomsnittet samtidigt som andra ligger högt över
    Att höja andelen förskollärare nationellt stärker således inte likvärdigheten om det är de kommuner som redan har utbildade förskollärare som ökar sin andel. Insatserna behöver riktas dit behoven är som störst.
    Kommuner arbetar för stärkt likvärdighet mellan förskolorPå konferensen lyftes också att skillnaderna mellan förskolor inom kommunerna kan vara stora. Vi fick höra flera intressanta exempel på hur kommuner arbetar för att jämna ut dem.Malmö stad och Krokoms kommun har bland annat satsat på förste förskollärare respektive pedagogiska utvecklare och ser en ökad förståelse och samsyn kring uppdraget. Örebro kommun har riktlinjer för likvärdig bemanning. Om en förskollärare slutar vid en förskola där fler än hälften av medarbetarna är förskollärare, ska den förskolan istället annonsera efter barnskötare, och vice versa. Detta i syfte att få en jämnare spridning av förskollärarna inom kommunen.Barnskötarnas viktiga rollUnder konferensen fick vi också höra både Luleå och Halmstad berätta om de kompetensutvecklingssatsningar som gjorts för att stärka barnskötarna i sin yrkesroll. Utvärderingarna visar att barnskötarna förstått sitt uppdrag bättre, fått verktyg och idéer i vardagen och en ökad yrkesstolthet.Är förskolans uppdrag oändligt?I ljuset av rekryteringsläget frågade sig Christian Eidevald, forskare och numera utvecklingschef i Göteborgs stad, om förskolans uppdrag är oändligt. Han nämnde ökade krav på dokumentation och administration samt högre krav från föräldrar, utifrån vilkas nöjdhet vi mäter resultat.Så som styrdokumenten är formulerade idag kan det ibland upplevas som att målen aldrig går att nå, oavsett hur många kompetenta kollegor man har. Behöver vi omdefiniera förskolans uppdrag så att målen blir mer rimliga?Ett intressant perspektiv tycker jag. Både inom förskolan och skolan ser vi att ambitionerna ständigt höjs utan att analys av konsekvenser, som till exempel tillgång på personal. Självklart ska vi ha höga ambitioner för förskolan, men om samhällets resurser inte är oändliga kan inte heller mål och uppdrag vara det.
    Läs mer
  • 2019-09-13
    Gör om och gör rätt innan ni gör mer
    I dag presenterade utbildningsminister Anna Ekström delar från budgetproposition på skolans områden. Regeringen slår sig på bröstet för att man underlättar för kommunerna genom att minska de riktade statsbidragen.
    Hade det på riktigt varit fallet så hade det varit en mycket välkommen förändring. Men vad som sker är snarast en förändring på marginalen, där regeringen dessutom duckar för det stora problem med likvärdighetsbidraget som vi redan har sett.Vi såg tidigt en risk med villkoren som följde med likvärdighetsbidraget. Det vi befarade besannades, och blev än värre. Vi har sett hur kommuner som en period haft särskilda verksamheter för nyanlända elever straffas, när eleverna efter något år inkluderas i ordinarie verksamheter. Menar regeringen att dyrare verksamheter som endast behövs en period ska fortgå för att man inte ska bli av med medel?Likvärdighetsbidragets utformning fungerar helt enkelt inte. Förutom att kommuner straffas för att man förändrar sin verksamhet utifrån förändrade behov så slår man undan benen för de som behöver krympa sin verksamhet för att den ekonomiska situationen blivit tuffare. Att öka likvärdighetsbidraget utan att förändra villkoren är ett svek mot kommunerna. De som bäst behöver kommer inte ha möjlighet att söka.Utbildningsministern återkom vid dagens pressträff till intentioner att ge mer resurser till de som bäst behöver - men den verklighet som presenterades ger motsatt resultat. Vid pressträffen medger ministern att regeringen avser ”se över bidraget under hösten”. Men det räcker inte. Villkoren för likvärdighetsbidraget behöver ses över omedelbart, utformningen behöver förändras och implementeringen ske under hösten. Så att de kommuner som behöver bidraget kan söka och få det utan rädslan att behöva betala tillbaka. Och det är bråttom.Riktade statsbidrag motverkar god skolutvecklingVi vet vad som behövs för att en skola ska fungera väl och utvecklas. Stabilitet och långsiktighet är några av de bärande delarna. Riktade statsbidrag och annan statlig styrning har länge verkat i helt motsatt riktning. De riktade statsbidragen måste förändras. Det har även påpekats av Riksrevisionen, Statskontoret och Skolverket. Regeringen säger nu att antalet riktade statsbidrag minskar. Men att minska drygt 70 riktade bidrag med fem är en droppe i havet.Skolverket och SKL har lämnat förslag på hur regeringen kan göra den omläggning från riktade statsbidrag som svensk skola så väl behöver. Regeringen måste gå vidare med detta. Förändringen måste vara på riktigt.Förslaget om riktade statsbidrag till skolan
    Läs mer
  • 2019-08-22
    Förändringar i likvärdighetsbidraget brådskar
    Det finns en bred enighet om att konstruktionen av likvärdighetsbidraget inte fungerar. Skolverkets utvärdering som kom förra veckan pekar på samma bekymmer som SKL lyfte i somras. Samtidigt har återkrav på pengarna redan skickats ut till flera kommuner. Nu behöver regeringen agera snabbt.
    När Skolverket i somras beslutade om återkrav av likvärdighetsbidraget för en del kommuner blev reaktionen från SKL stark. Det var tydligt att konstruktionen av bidraget ger orimliga effekter. Det som kan se ut som minskade kostnader per elev och neddragningar kan vara konsekvenser av ett ökat elevantal eller behov som finns en begränsad period, t.ex. ett antal förberedelseklasser.

    Jag beskrev problematiken i ett blogginlägg i juni och SKL överlämnade en särskild skrivelse till regeringen:
    Statsbidragets konstruktion får värre effekter än förväntatSkrivelse avseende behov av att skyndsamt se över konstruktionen av statsbidraget för likvärdig skola (PDF, nytt fönster)Bred enighet om problemen med konstruktionenFörutom när minskade kostnader egentligen är en effekt av yttre omständigheter som nämns ovan, kommer många kommuner framöver stå inför ett behov av att göra reella neddragningar med anledning av den ekonomiska situationen. Då kommer de kommuner som bäst behöver ekonomiskt stöd inte kunna söka likvärdighetsbidraget.
    Effekten blir då en minskad likvärdighet mellan kommunerna.

    SKL är inte ensam att se denna problematik. Skolverket drog samma slutsatser i sin utvärdering som publicerades förra veckan. Vi får signaler som ger oss förhoppningar att regeringen kommer göra de förändringar i konstruktionen som krävs. Det är bra. Men egentligen inte så förvånande med tanke på hur uppenbart fel konstruktionen slår. Regeringen borde ha gjort rätt från början.
    Exemplet Eda kommunEda har tidigare år haft en elev med mycket stora behov av särskilt stöd, som kommunen skapade en egen organisation runt. Eleven har slutat i skolan, vilket har sänkt de genomsnittliga kostnaderna. (I Eda kommun finns ca 800 elever). Detta är ett skolexempel på en omständighet som enligt förordningen ska vara rimlig, alltså att man inte behöver återbetala bidraget på grund av s.k. särskilda skäl.

    Varför har då inte Eda fått OK på sitt undantag? Jo, för att de inte har kunnat särskilja kostnader för enskilda elever de tre år bakåt i tiden som regelverket för statsbidraget kräver.

    Saken är dock den att Eda vid den tidpunkten själva inte hade något behov av att göra en sådan redovisning. Likvärdighetsbidraget fanns liksom inte på plats då. Ett helt rimligt resonemang i en liten kommun där det är lätt att identifiera eleven med stora behov. Men eftersom det inte finns några övergångsregler, faller kommunen på att de inte tidigare har gjort den redovisning som nu krävs.

    Nu får Eda betala tillbaka drygt en miljon kronor, vilket är mycket för en sådan liten kommun. Från och med förra året redovisas dessa kostnader på det sätt som Skolverket efterfrågar, men vad hjälper det i nuläget?
    Så vad borde regeringen göra nu?Vår förhoppning är att regeringen påskyndar arbetet med att förändra konstruktionen av bidraget. Det bästa vore om staten hinner stoppa återbetalningskraven för kommunerna (de är orimliga allihopa). Om detta inte är möjligt är vår uppmaning att regeringen ser till att kommunerna kompenseras för kostnaden.

    Det borde också vara en självklarhet att det finns övergångsregler när förändringar sker. Vi kan inte ha regelverk som kräver att kommunerna ska vara synska och förstå exakt hur staten några år framåt i tiden vill att de ska ha redovisat egna utgifter och inkomster.

    Slutligen behöver regeringen självklart också beakta rimligheten i villkoret för statsbidraget som sådant. Det finns en risk att de kommuner som bäst behöver statsbidraget inte kommer att söka som läget är nu.

    Med kloka villkor och en bra konstruktion är jag övertygad om att likvärdighetsbidraget kommer göra skillnad i landets skolor och kommuner. Så skynda på!

    Läs mer
  • 2019-08-15
    Viktigt att se och motverka könsskillnader i skolresultat
    Idag sommarpratar Emma Leijnse, journalist på Sydsvenskan. Hon är en av de personer som pekar på konsekvenserna av att pojkar som grupp uppnår lägre skolresultat än flickor och att vi måste arbeta för att förändra rådande läge. Och jag håller med henne – det är viktigt att motverka könsskillnader i skolresultat.
    Skillnaderna mellan pojkar och flickor märks i meritvärde, huruvida de når kunskapskraven i alla ämnen och om de uppnår gymnasiebehörighet. Pojkar uppnår lägre resultat och fullföljer i lägre utsträckning än flickor en gymnasieutbildning.I våras tog SKL fram en statistikrapport om könsskillnader i skolresultat, som visar hur det ser ut.Rapport: Könsskillnader i skolresultat nationell statistik i urvalVi vet att en gymnasieutbildning har stor betydelse för individers möjligheter till etablering på arbetsmarknaden, något som i sig spelar roll för deras möjligheter i livet som helhet. Könsskillnader i skolresultat är en fråga som är viktig både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv.Denna vecka publicerar SKL ett inspirationsmaterial som ska hjälpa kommuner och skolor att motverka könsskillnader i skolresultat. Vi visar på ett antal orsaker till könsskillnaderna och vad kommuner och skolor kan göra och gör för att förändra och förbättra. Några områden som är viktiga i förändringsarbetet är bland annat styrning, mål och ledarskap, att förändra skolkultur och normer för hur flickor och pojkar förväntas vara, att skapa trygghet, trivsel och att utveckla inkluderande lärmiljöer samt att arbeta med motivation.Se, förstå och förändra - Att motverka könsskillnader i skolresultatMin förhoppning är att fler kommuner och skolor ska inspireras till ett stärkt systematiskt arbete för att elevers könstillhörighet inte ska spela någon roll för skolresultaten. Det är ingen quick fix, men det är en fråga som handlar om barns och ungdomars framtid – och det är ju tillräckligt viktigt för att försöka förändra.Motverka könsskillnader i skolresultat
    Läs mer
  • 2019-07-03
    Tydligare läroplan för förskolan
    Den här veckan har sommaren börjat på riktigt, och även om många barn är på ledighet så pågår förskolans verksamhet under hela sommaren. Men en helt vanlig vecka är det inte, nu har nämligen ett par viktiga förändringar för förskolan trätt i kraft.
    1. Den reviderade/nya läroplanen Lpfö 18 gäller från i dag. Bland annat har förskollärares ansvar för undervisningen blivit tydligare än innan.
    2. I skollagen har förskolechefens titel ändrats till rektor, och för nyanställda rektorer är det från och med i dag obligatoriskt att delta i rektorsutbildningen.
    Med dessa förändringar sätts frågan om ledarskap i förskolans hela styrkedja i fokus – från förskollärares ledarskap i undervisning och utbildning, via rektors pedagogiska ledarskap till huvudmannens ledarskap när det gäller organisationen och dess förutsättningar. Allt detta tar vi fasta på i ett av våra pågående projekt på förskolans område, där vi kommer att synliggöra ledarskapet och dess förutsättningar i hela styrkedjan, samt vilken betydelse förskolans organisation har för likvärdigheten.Som ett led i det arbetet planerar vi under hösten att bjuda in nyckelpersoner till ett antal rundabordssamtal om organisation, ledarskap och yrkesroller i förskolan.Frågan om förskolans likvärdighet och en hållbar förskola är ständigt aktuell, nu senast i ett upprop som en grupp förskoleforskare har tagit initiativ till.Upprop för en likvärdig och hållbar förskolaVi ser rundabordssamtalen som en möjlighet att tränga in i en del av de frågor som forskarna belyser ur ett huvudmannaperspektiv.Till sist passar jag på att flagga för SKL:s förskolekonferens 2019, tema kompetensförsörjning. Den är nästan fullsatt, så skynda att anmäla om du vill ha en plats den 18 september!SKL:s förskolekonferens 2019: Attrahera, rekrytera och behåll rätt kompetens i förskolan
    Läs mer
  • 2019-07-02
    Fokus, fokus, fokus
    Många kloka ord sades igår på SKL:s almedalsseminarium ”Lokala förutsättningar, nationella ramar – så utvecklar vi skolan”.
    Ett fyrverkeri av statliga insatserJag lånar rubriken för detta blogginlägg – Fokus, fokus, fokus- från Daniel Sundberg, professor vid Linnéuniversitet. Sundberg sa klokt att svenska reformer tenderar att bli punktvisa där vissa enskilda frågor kan få ett stort utrymme, men där helhetsgrepp och långsiktighet saknas. Lena Micko, 2:e vice ordförande i SKL, formulerade det som att huvudmännen befinner sig i ett fyrverkeri av statliga insatser som skjuts upp, och där man aldrig vet hur länge de glimmar. En bra beskrivning tycker jag.De länder som lyckas väl underbygger istället reformer med forskning och gör långsiktiga satsningar som ger förändring på system, skol- och klassrumsnivå samtidigt. Sverige har gjort mycket förändringar på systemnivå och hoppats att något ska hända på skolor och i klassrum. Det finns en risk att skolor och kommuner blickar uppåt och väntar på nästa projekt istället för att utgå från de behov som finns lokalt.Demografi och ekonomi – ett faktumAnders Jolby, utbildningsdirektör på Gotland, satte fingret på spiken när han inte bara efterfrågade en långsiktig vision om det vi kallar utmaningar, utan också påpekade att vi bör lägga till ett nytt begrepp: nämligen faktum. Och detta faktum är att hänsyn måste tas till den demografiska och ekonomiska situationen.Jag håller med. Visioner och ambitioner måste ta hänsyn till de reella förutsättningar som finns i kommunerna.Stuprör som hämmar kreativitet och stjäl tidDet är ingen tvekan om att statliga resurser till skolan behövs, men att de problem som finns med de riktade statsbidragen måste lösas. Anders Jolby kallade bidragen för stuprörsinriktade och efterfrågade mer tillit från statens sida. Det skulle släppa loss kreativiteten och ge mer utrymme till det som gör skillnad, till exempel att stödja det pedagogiska ledarskapet.Konstruktionen av likvärdighetsbidraget måste rättas tillDen senaste veckan har vi sett att konstruktionen av likvärdighetsbidraget ger värre effekter än vi anat. Det kändes därför betryggande att Anna Ekström uttryckte oro över just likvärdighetsbidraget och menade att både Statskontoret och Skolverket under året kommer att följa upp hur bidraget fungerar.Jag är övertygad om att bristerna i konstruktionen kommer åtgärdas så att bidraget blir den förstärkning som såväl regering och huvudmän önskar.Statsbidragets konstruktion får värre effekter än förväntatTrött på diskussionen om förstatligandeAnna Ekström uttryckte också en trötthet över diskussionen om statlig respektive kommunal skola. Hon ser med glädje fram emot att det beslutsunderlag om förstatligande som aviseras i Januariöverenskommelsen ska tydliggöra vad frågan egentligen betyder.Från SKL:s sida håller vi med. Lena Micko sa att hon var trött på myten om att staten är så mycket bättre. Det är lätt att tro att en statlig skola ska vara svaret på allt. Ett underlag som bygger på fakta och som hanterar de komplexa frågorna kommer förhoppningsvis bidra till att en gång för alla sätta punkt för denna diskussion.Vi vet vad som gör skillnad. Nu är det dags att gå i den riktningen.

    Läs mer
  • 2019-07-01
    Hög tid att ta tillvara introduktionsprogrammens potential
    Uppskattningsvis 50 000 elever kommer i höst att gå på något av gymnasieskolans introduktionsprogram. Av dessa kommer någonstans runt åtta av tio att lämna gymnasieskolan utan examen. För att ge alla ungdomar bästa möjliga förutsättningar, är det är hög tid att vi utvecklar introduktionsprogrammen till den språngbräda de är tänkta att vara.
    I dag, den 1 juli, inträder tre förändringar i skollagen som syftar till att stärka upp utbildningen på introduktionsprogrammen (IM). Det handlar om tydligare krav på huvudmannens plan för utbildning, att preparandutbildning tas bort och obligatorisk bedömning av nyanlända elevers kunskaper inom ramarna för språkintroduktion.Förändringar i skollagen för introduktionsprogrammen, SkolverketLokala kreativa lösningar behövsPå många håll i landet är IM redan idag ett riktigt bra alternativ för elever som saknar gymnasiebehörighet. Tack vara programmens flexibla utformning, har skolor möjlighet att hitta lösningar som fungerar för den enskilda individen och kombinerar studier på grundskole- och gymnasienivå. Tyvärr vet vi att det inte ser ut så överallt. Därför ser jag positivt på ambitionen att stärka upp IM, även om jag tror att fler insatser kan behövas.Att tillvarata lokala kreativa lösningar för att skapa utbildningar, också i nära samarbete med arbetslivet, är en nyckel framåt. Som jag skrivit tidigare behövs det också en bättre uppföljning av elevernas resultat för att vi ska få en bättre uppfattning om elevernas utveckling och utbildningens kvalitet. Från SKL:s sida försöker vi bidra till utvecklingen av metoder och arbetssätt på IM genom projekten Yrk In och IMprove.Introduktionsprogram i fokus, SkolbloggenUppdrag fullföljd utbildningStöd att utforma huvudmannens plan för utbildningFrån mitt perspektiv är den lokala styrningen en viktig utgångspunkt för – och styrka med – IM. Huvudmannens plan för utbildning utgör själva fundamentet för denna styrning och det är avgörande för både huvudman, skola och elev att den är genomtänkt och ändamålsenlig.Dagens förändring innebär tydligare krav på att denna plan ska ange utbildningens syfte, innehåll och längd. På Skolriksdagen tidigare i vår handlade ett seminarium om hur huvudmannen kan utveckla framgångsrika utbildningsplaner för IM. Jag vill uppmuntra alla som på något sätt arbetar med gymnasieskolans introduktionsprogram att ta del av filmen från seminariet, om ni inte hade förmånen att vara på plats.Så lyckas vi med introduktionsprogrammen! Skolriksdag 2019Programinriktat val – positivt men problematisktPrograminriktat individuellt val döps om till programinriktat val och kan nu riktas mot både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Samtidigt försvinner preparandutbildningen. Jag tror att detta i grunden är en klok förändring som bygger vidare på styrkan i att elever samläser med det nationella programmet samtidigt som de kompletterar sina betyg. Men den nya varianten väcker nya frågor.En av dessa gäller programinriktat val mot högskoleförberedande program, där våra medlemmar rapporterar stora problem. Hur ska en huvudman som har konkurrens om platser på de högskoleförberedande programmen bland behöriga elever möjliggöra även för obehöriga elever att läsa programinriktat val med dessa programinriktningar? En obehörig elev får ju inte ta platsen från en behörig.En annan fråga handlar om hur långt från behörighet en elev i praktiken klarar av att vara. För att få gå programinriktat val krävs godkända betyg i sex grundskoleämnen. Detta innebär att en elev som siktar mot ett yrkesprogram bara är två godkända betyg ifrån behörighet. Den som däremot vill läsa ett högskoleförberedande program har upp till sex ämnen att tillgodogöra sig. Frågan är om det är rimligt att ställa så höga krav på en elev om den samtidigt ska kunna läsa gymnasiekurser.Dela era erfarenheter med oss!Vi vill ta del av era tankar kring introduktionsprogrammen och dessa lagändringar, liksom den om bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas ytterligare? Hör gärna av er till oss och dela med er av hur ni arbetar med introduktionsprogrammen i er kommun!
    Läs mer
  • 2019-06-28
    Statsbidragets konstruktion får värre effekter än förväntat
    Skolverket har krävt några kommuner på återbetalning av det s k likvärdighetsbidraget, som i stora delar är effekter av hur bidraget är konstruerat. Några exempel är sådant som vi i förhand uppmärksammade Utbildningsdepartementet på. Andra hade vi inte ens kunnat föreställa oss.
    Ett grundläggande problem är hur riktade statsbidrag försvårar för kommuner att hantera sin ekonomi väl. Det beskrev Anders Knape senast igår.Skolan stjälps av villkorade statsbidragDetta är rimligen ståndpunkter som regeringen var väl medveten om när de inrättade bidraget. I denna blogg vill jag därför lyfta konkret problematik utifrån just likvärdighetsbidragets konstruktion.Förändring av antal elever ger bild av sänkt kostnad per elevI samband med att kommuner ansöker om likvärdighetsbidraget för nästkommande år ska elevantal och kostnader uppskattas. Uppskattningen kan komma att bli felaktig, exempelvis på grund av inflyttning eller händelser i omvärlden.Kommuner, som likt Luleå fått ett ökat antal elever som har fått plats i befintliga skolor, får en lägre genomsnittlig kostnad per elev. Eller Eskilstuna, som på kort varsel tog emot elever som hade planerats gå i en fristående skola. I båda dessa fall ökar inte kostnaderna i proportion till elevökningen, vilket sänker den genomsnittliga kostnaden per elev.Andra exempel handlar om kommuner som likt Huddinge, har tagit emot många nyanlända. Huddinge hade under några år förberedelseklasser på alla skolor vilket ledde till en kostnadsökning. Dessa är nu avvecklade på många skolor vilket har lett till en lägre genomsnittlig kostnad än tidigare.Svårt att i förväg veta hur staten vill att verksamhet ska redovisas några år senareEn kommun kan ha särskilda kostnader som enbart finns under viss tid, till exempel för elever som under en period finns i särskilt kostnadskrävande miljöer. Sådana kostnader kan enligt regelverket hållas utanför redovisningen av genomsnittskostnader.För en del kommuner, till exempel Mörbylånga, har man dock inte kunnat lämna exakta uppgifter för dessa kostnader – helt enkelt för att Skolverket har krävt att kommunen ska ha redovisat kostnader på annat sätt än kommunen själv har haft behov av. En självklar regel borde vara att medge övergångsregler när förändringar sker. Istället för att kräva att man retroaktivt borde ha förstått hur man skulle göra.Egna satsningar försvårar möjligheterna att ta del av statligt stödBland de som nu får betala tillbaka på grund av minskade genomsnittskostnader finns det kommuner som under några år har gjort särskilda satsningar på skolan. I tider av kärvare ekonomiskt läge har dessa dragits tillbaka istället för att minska kostnaderna generellt.Ett exempel är Gotland som erbjöd elever utökad tid genom en längre skoldag under några år. I tuffare tider kan man alltså behöva minska ambitionerna. Eftersom staten enbart ser till de genomsnittliga kostnaderna per elev minskas dessa även av sådana förändringar. Slutsatsen kan tyvärr bli att kommuner inte vågar göra särskilda satsningar ens när det finns ett gynnsamt ekonomisk läge, eftersom det riskerar att slå tillbaka senare.Återbetalningskraven försvårar även framöver och ökar rädslan för att söka på nyttÅterkraven kommer att ge ytterligare konsekvenser framöver. När kommunerna nu ska täcka dessa kostnader med egna medel, kommer det i sin tur att påverka genomsnittskostnaderna som ska redovisas fortsättningsvis.Om inte regeringen förändrar konstruktionen kommer det att leda till en ond spiral för kommunerna. Och sannolikt kommer kommuner att tveka inför att söka bidraget fortsättningsvis. Särskilt de kommuner som är i allra störst behov av mer resurser, eftersom de är de som har minst ekonomiska marginaler. På så sätt riskerar bidraget att minska likvärdigheten istället för att öka den.
    Läs mer
  • 2019-05-24
    Larmrapporter ger förenklad bild av ungas psykiska hälsa
    Vi har alla nåtts av larmrapporter om ökande psykisk ohälsa bland ungdomar. Men har den psykiska ohälsan verkligen ökat så mycket som beskrivs? Detta ifrågasätts i veckan av forskare på DN- debatt och på Skolriksdagen tidigare i maj arrangerade SKL ett seminarium som lyfte just denna fråga.
    Dåligt stöd för att psykiska sjukdomar ökar bland unga, DN-debattFlera rapporter pekar på att den psykiska ohälsan har ökat, men att det inte gäller de yngre eleverna och i mycket högre utsträckning unga vuxna än ungdomar. Flera studier visar att svenska elever trivs bra i skolan och har en bra relation till sina lärare. Vi vet ju att skolan kan vara en friskfaktor för psykisk hälsa.Vi övertolkar ungdomars svarVart tredje år skickar Folkhälsomyndigheten ut enkäten Skolbarns hälsovanor. I enkäten får eleverna skatta hur ofta de har haft besvär som bland annat huvudvärk, ont i magen, om de känt sig nervösa, irriterade och på dåligt humör eller haft svårt att somna. Utifrån dessa svar har Folkhälsomyndigheten konstaterat att många tonåringar har psykosomatiska besvär. Samtidigt påpekar myndigheten att ungdomarna är nöjda med livet.Aktuell forskning från Linköpings universitet bygger på intervjuer med 15-åringar som förklarar vad som ligger bakom deras svar när de skattar sin hälsa i denna enkät. Det visar sig att vardagliga och djupgående problem blandas samman då svaren tolkas. En grupp elever har djupgående problem som handlar om utsatthet, skolsvårigheter och sociala svårigheter. Dessa ungdomar behöver individuellt stöd från skolan eller andra samhällsaktörer.En annan grupp elever upplever vardagliga övergående problem som handlar om sociala relationer, kroppen och skolan. Det är problem som exempelvis konflikter med kompisar, mensvärk och stress inför prov.Eleverna kan ha gett samma svar i enkäten och besvären i de två olika grupperna klumpas då samman, fastän de har helt olika orsaker.Inte sjukdomsförklaraDet är viktigt att vi inte övertolkar ungdomars besvär som psykosomatiska. Självklart kan det vara jobbigt att vara ung men vi får inte medikalisera vardagsbekymmer. Istället måste vi vuxna i skolan, hemma och i andra sammanhang där ungdomar finns, våga lyssna och möta ungdomars funderingar i stort och smått. Livet i tonåren kan vara lite av en berg-och-dalbana och det är helt normalt.Ge stöd åt dem som behöver detDäremot måste vi se de barn och ungdomar som har allvarliga problemen och som behöver samhällets stöd.Att vi som vuxna vågar fråga är något som underströks av Ida Staberg som medverkade på seminariet, och som har egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Vi vuxna måste se, lyssna och förstå för att ge rätt stöd. Vi får inte backa om en ung person behöver stöd – då måste vi agera.Ungas psykiska hälsa – tolkning och verklighet, Skolriksdag 2019Den ideella föreningen Mind har tagit fram kunskapsöversikten "Unga mår allt sämre - eller?" De nyanserar bilden och pekar på en mängd orsaker till det som rapporteras som psykisk ohälsa. Deras rekommendationer är mycket viktiga. Vi ska inte sjukdomsförklara i onödan, men vi behöver ge unga färdigheter som hjälper dem att hantera livet. Utsatta unga behöver få tillgång till bra vård och vi måste vara närvarande som medmänskliga vuxna."Unga mår allt sämre - eller?" En kunskapsöversikt om ungas psykiska hälsa i Sverige 2018Att vara ung idag är på samma gång detsamma som förr och mycket annorlunda på grund av att samhället förändrats. Oavsett måste vi vuxna finnas där för att lotsa ungdomar in i framtiden på ett varsamt och respektfullt sätt.
    Läs mer
  • 2019-05-16
    Fokus på förskolan
    Den här veckan är det mycket firande. I förrgår bloggade jag om Fritidshemmens dag, och idag är det förskolans tur. På Förskolans dag passar det bra att informera om lite av det som SKL har på gång inom förskoleområdet.
    Förskolan är en allt större och viktigare del av kommunernas arbete. Därför har vi under en tid trappat upp SKL:s arbete med förskolefrågor. Förra året bildades till exempel SKL:s förskolenätverk. De träffas några gånger årligen, djupdyker i olika aktuella teman och är med och tycker till om SKL:s arbete och strategier. Vi har också en rad olika projekt och satsningar på gång.Fler barn i förskolan kräver fler anställda...Att gå i förskolan har stor betydelse för barns utveckling och lärande och därför är det också bra att allt fler barn deltar. Men utbyggnaden och de höjda ambitionerna för förskolan sätter press på kommunerna. Fler förskollärare och barnskötare behöver rekryteras, fler förskolor behöver byggas och organisationen måste kunna möta de allt högre förväntningarna på kvalitet och likvärdighet.Under några år har SKL drivit ett projekt om förskolans kompetensförsörjning, som jag har bloggat om några gånger tidigare. Projektet kommer att avslutas med en konferens, som jag hoppas att många vill anmäla sig till. Den hålls i Stockholm den 18 september, och tanken är att den inte bara ska bli en spridningskonferens, utan även startskottet för en återkommande förskolekonferens i SKL:s regi.SKL:s förskolekonferens 2019: Attrahera, rekrytera och behåll rätt kompetens i förskolanArbetet med kompetensförsörjning stannar inte av för att detta projekt avslutas. Det kommer även fortsättningsvis att vara den kanske största utmaningen vi har som huvudmän. Likvärdighet är centralt i det arbetet; kommunernas förutsättningar när det gäller rekrytering av utbildad personal ser oerhört olika ut.SKL jobbar vidare med att titta på yrkesroller, utbildningsvägar samt styrning, ledning och organisation. På det senare temat planeras till exempel ett material med lärande exempel om organisation och ledarskap i förskolans styrkedja.…. och fler lokalerEn annan utmaning är behovet av nya förskolebyggnader. Drygt 700 förskolor uppskattas behöva byggas fram till 2021. Det handlar både om ökningen av barn och om att byggnader som inte längre håller måttet behöver ersättas. För att underlätta för kommunerna att snabbt kunna få nya förskolor på plats arbetar SKL tillsammans med SKL Kommentus med att få till ett ramavtal som gör det möjligt för kommunerna att snabbt få en permanent förskola på plats – med hög kvalitet, bra pedagogisk miljö och på sikt till ett lägre pris.Förskolans lokaler och fysiska miljöSKL arbetar även med kvalitetsutvecklingVår utvecklingssatsning KARTA har drivits på försök i åtta pilotkommuner under det senaste året, med stöd av särskilt utbildade förändringsledare, och pilotomgången fortsätter året ut. Under nästa år hoppas vi kunna erbjuda fler kommuner att delta i KARTA.I år genomför vi även en förstudie för att undersöka förutsättningarna att ta fram öppna jämförelser på förskoleområdet, precis som vi gör när det gäller grund- och gymnasieskola.Det här var ett axplock av SKL:s satsningar just nu. Med det vill jag önska alla som arbetar i, och för, våra förskolor runtom i landet en riktigt bra Förskolans dag.
    Läs mer

Prenumeration

Skribenter

Sidfot