Skolbloggen

  1. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Norrköpings kommun och Linköpings universitet i samverkan om utveckling av fritidshemmen

    I dag firas Fritidshemmens dag runtom i landet. Jag vill därför passa på att uppmärksamma en del av det goda arbete som görs för att utveckla fritidshemmen samt för att möta de stora behoven av strate

    (0) Kommentarer Fritidshem Fritidshem

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKL.

  • 2019-11-15
    Även Sverige bör ha nationell närvarostatistik
    Härom veckan anordnade The International Network for School Attendance (INSA) en internationell konferens i Oslo. På konferensen lyftes forskning och beprövad erfarenhet från arbete med att främja skolnärvaro samt att förebygga och åtgärda frånvaro.
    Även Nederländernas och Norges utbildningsministrar medverkade. Det gav en tydlig signal om frågans tyngd i dessa länder.Koll på statistik en viktig framgångsfaktorEn av de frågor som lyftes på konferensen var just närvaroregistrering och hur den statistiken används i andra europeiska länder, såsom Nederländerna och Danmark, för att förebygga och åtgärda skolfrånvaro.I England följs frånvaro upp och publiceras i form av nationell statistik. Det har bidragit till att frånvaron i skolorna har minskat. Att frånvaron synliggörs kan leda till ett mer systematiskt och medvetet arbete för att minska den. Tillgången till nationell statistik har dessutom möjliggjort forskning om frånvaro i relation till måluppfyllelse. SKL har i fler år efterlyst ett liknande nationellt system som stöd till våra medlemmar.Skolverket kommer under 2020 att göra en kartläggning av skolfrånvaro i grund- och gymnasieskolan. Det är bra, men inte tillräckligt.Vi vet, både från forskning och egna projekterfarenheter i Plug In, att koll på närvarostatistik är en av de viktigaste framgångsfaktorerna i arbetet med att förhindra elever från att göra studieavbrott. I SKL:s nya satsning Uppdrag fullföljd utbildning erbjuder vi ett utvecklingsprogram till kommuner som vill göra en medveten strategisk satsning på avbrottsförebyggande arbete och där är framtagande av egen närvarostatistik en av grundförutsättningarna för att starta processen.Här nedan hittar du mer information om Uppdrag fullföljd utbildning och du kan även se en webbsändning om satsningen.Mer om Uppdrag fullföljd utbildningJag passar också på att tipsa om en rykande färsk översikt av forskning om att främja barns och ungas närvaro i skolan.Så kan skolnärvaro främjas, ifous
    Läs mer
  • 2019-11-13
    Positivt att Skolverket nu ändrat tolkningen av statsbidraget för lärarassistenter
    De senaste dagarna har vi kunnat läsa om att nära 300 miljoner kronor brinner inne för att kommunerna inte söker statsbidrag för lärarassistenter.
    Jag är inte förvånad. Och jag kan peka på flera skäl till varför det ser ut som det gör.Ett skäl är Skolverkets tolkning av statsbidraget. I början av hösten kunde man läsa på Skolverkets hemsida att ett av kraven för att kunna få del av de pengar som dedikerats till varje huvudman var att den som anställdes skulle ha befattningen lärarassistent.Det finns många problem med att knyta statsbidrag till enskilda befattningar. I det här fallet dessutom till en befattning som inte har en tydlig uttolkning eller lång historia i skolans värld. Istället borde man stödja olika yrkesgrupper för att fördela arbetsuppgifterna i skolan på bästa sätt. Och för att möjliggöra att lärarna kan ägna sig åt sitt kärnuppdrag. På många håll i landet arbetar huvudmän redan med olika yrkesgrupper för att avlasta lärare. Det kan handla om till exempel klassmentorer, socialpedagoger, elevkoordinatorer eller lärarassistenter.När vi granskat förordningen är vår bedömning att Skolverket tolkade förordningen för snävt. Vi är därför positiva till att Skolverket nu har tänkt om. Det finns inte längre ett krav på befattningen lärarassistent. Nu ligger fokus istället på hur lärare avlastas och får mer tid till undervisning och uppgifter som hör till undervisning. Ett glädjande besked inför kommande år. Men detta visste ju inte de huvudmän som ville anställa klassmentorer eller socialpedagoger i år.Oklart om statsbidraget var långsiktigtVad huvudmännen inte heller visste var hur långsiktig regeringens satsning skulle bli. Det första beskedet, som presenterades i samband med Januariöverenskommelsen, var också lägre än det förslag som sedan lades i budgetpropositionen. Regelverket för statsbidraget blev inte klart förrän i augusti.Huvudmännen måste få goda förutsättningar att planera sin verksamhet och budget. Att göra satsningar på personal är en långsiktig investering och kräver genomtänkt finansiering. Medlen kräver dessutom egen finansiering från kommunen i en tid med ökande behov på flera håll i kommunernas verksamhet.Återigen har vi alltså här ett praktexempel på problematiken med riktade statsbidrag. Ett ryckigt och oförutsägbart styrsystem där de huvudmän som behöver det mest inte har möjlighet att ta del av pengarna - precis som likvärdighetsbidraget. Kommunerna blir som vanligt syndabockar och får skulden. Nej, jag är inte förvånad alls.I två artiklar kommenterar Oxelösunds respektive Kalmars kommun varför de inte sökte statsbidraget.Därför avstår kommunen från lärarassistenter: ”Räcker till en halv tjänst”, Lärarnas tidningKalmar satsar på behöriga lärare i stället, Dagens NyheterFlera vägar för att möta lärarbristenVi delar regeringens bild av att lärares kompetens behöver användas väl. I en tid med lärarbrist ser också vi behov av att arbeta på ett sådant sätt att lärare har fokus på kärnuppdraget. Samtidigt fokuserar debatten ofta på en lösning i taget – som om just den skulle vara räddningen. Vi har sett det förut och vi ser det också i fallet av lärarassistenter. Vårt centrala budskap är dock att med dagens lärarbrist behöver vi göra många saker samtidigt. Den rätta vägen är många vägar. Och olika vägar. Inte minst eftersom skolor och kommuner är olika.Missa inte vår webbsändning tisdagen den 19/11 kl. 10.00 då vi visar ett reportage från Norrängsskolan i Lycksele kommun som anställt klassmentorer för att avlasta lärarna.Webbsändning om skolans kompetensförsörjningPS. Vi utgår från att Skolverket informerar huvudmännen om den ändrade tolkningen av statsbidraget.
    Läs mer
  • 2019-11-04
    Obligatorisk språkförskola väcker många frågor
    Angelägna frågor står i fokus när utredaren Lotta Edholm har fått i uppdrag att lämna förslag som syftar till ett ökat deltagande och bättre språkutveckling i förskolan. Den del som rör "rätt till
    obligatorisk språkförskola” för nyanlända barn från tre års ålder väcker flera frågor.

    Rätt eller skyldighet att delta?Redan idag har alla barn mellan tre och fem år rätt till allmän förskola. Språkförskolan är tänkt att ha samma omfattning, minst 15 timmar i veckan. En viktig fråga är om förskolan kan och bör vara obligatorisk just för gruppen nyanlända barn, utan att det riskerar att bli en form av diskriminering. Hittills har vårdnadshavarnas valfrihet varit en viktig del i lagstiftningen kring förskola. Det här förslaget tycks alltså gå i en annan riktning. I debatten hör vi redan förskjutningar, blir det obligatoriskt att delta eller ”bara” obligatoriskt för kommunen att anordna?Vad ligger i begreppet språkförskola?I direktiven nämns att språkförskolan ska vara en del av den vanliga förskolan men att det ska finnas ”särskild tid avsatt för svenskundervisning”. Dock kan nyanlända barn från olika förskolor behöva samlas i särskilda språkförskolegrupper, om de är spridda över för många olika förskolor och barngrupper. Men just en sådan spridning kan vara positiv för barnens språkutveckling eftersom små barn har en fantastisk förmåga att lära sig språk om de vistas i en rik språkmiljö. Förskollärarnas och barnskötarnas kompetens är central, men det blir svårare när alla barn i gruppen är nybörjare i det svenska språket. I socioekonomiskt utsatta områden har också en hög andel av personalen ofta bristande kunskaper i svenska.Hur klarar vi förskolans kompetensförsörjning?För kommunerna skulle obligatoriet innebära en ytterligare utbyggnad av förskolan. Det behöver ses i ljuset av att de flesta kommuner redan idag har svårt att rekrytera tillräckligt många utbildade förskollärare och barnskötare. Även det stora behovet av nya förskolelokaler ställs på sin spets.Öppen förskola en väg in till ordinarie förskolaAndelen barn som deltar i förskolan är – på nationell nivå – något lägre för de med utländsk bakgrund än de med svensk bakgrund. Men i invandrartäta och utsatta områden kan deltagandet vara rejält mycket lägre. Därför driver SKL tillsammans med regeringen sedan ett drygt år satsningen Öppen förskola för språk och integration.Öppen förskola för språk och integrationDrygt hundra kommuner erbjuder idag öppna förskolor där nyanlända föräldrar och barn erbjuds insatser att lära sig svenska, få samhällsinformation och lära sig om den ordinarie förskolan. En grundbult är att förmedla den trygghet för förskolan som vårdnadshavare behöver känna för att vilja placera sina barn där.Den öppna förskolan möter inte bara nyanlända föräldrar och barn, utan också de som varit många år i Sverige utan att vara etablerad i arbete eller i studier. Barnen till dessa föräldrar är i lika stort behov av att få lära sig och utveckla det svenska språket som nyanlända barn.Många vägar behövsDet är möjligt att förslaget om språkförskola går att genomföra utan att tumma på kvalitet, kompetens och valfrihet. SKL deltar gärna i den diskussionen. Hur som helst behövs många insatser för att få upp det totala deltagandet i förskolan. Öppen förskola för språk och integration är ett viktigt bidrag i det arbetet.
    Läs mer
  • 2019-10-30
    Mer nyanser i debatten om inkludering, tack
    Just nu pågår en debatt om skolan, som handlar om för eller emot – ja, här kan man nästan sätta in vad som helst. På många håll pratar man om skolan som om alla klassrum vore lika, alla elever vore lika och alla skolor vore lika.
    När vi vet hur olika det ser ut. Och hur olika man därför behöver göra.Vi vet att en varierad undervisning och en flexibel lärmiljö gynnar alla elever och att svårigheter uppstår i ett sammanhang - i miljöer, situationer och relationer. Elever behöver därför bemötas på olika sätt. Ändå diskuteras metoder för eller emot som om de vore varandra uteslutande och som om situationer alltid ska hanteras enligt samma mall, annars anses det inte fungera. Inkludering eller inte? Lågaffektivt bemötande eller inte? Åtgärdsprogram eller inte?Lagändring bakom minskning av antalet åtgärdsprogramI går publicerades en artikel i DN som beskriver att särskilt stöd till elever har minskat kraftigt och hänvisar till siffror om att andelen elever som befann sig i åtgärdsprogram har sjunkit från 13,9 procent läsåret 2012/13 till 5,2 procent år 2018/19. Betyder det verkligen att stödet till elever är sämre nu än 2012?Ingenstans i artikeln nämns nämligen den lagändring som gjordes 2014, i syfte att minska kraven på lärarnas dokumentation för elever som i olika perioder behöver anpassningar eller särskilt stöd. Ett mål med lagändringen var just att antalet åtgärdsprogram skulle bli färre och att lärarna skulle få mer tid att fokusera på undervisningen istället.Den redovisning av särskilt stöd som Skolverket gör betyder således inte per automatik att stödet har minskat. Skolan kan tvärtom ha blivit bättre på att anpassa undervisningen utifrån elevers olika behov och att stöd sätts in tidigare, precis som lagändringen 2014 syftade till.Den här typen av förenklingar av en komplex fråga är problematisk. Precis som missuppfattningen att inkludering betyder att alla elever alltid ska vara i samma rum och göra samma saker. En annan förenkling är att placering i särskild undervisningsgrupp automatiskt leder till en bättre skolgång. Ibland kan det under en period finnas ett sådant behov, men att tidigt, kanske redan som sexåring placeras permanent utanför gemenskapen kan få stora konsekvenser ur ett livsperspektiv. Det handlar i slutändan om vilket samhälle vi vill ha.Vi vet att siffror kan betyda olika saker, beroende på i vilket sammanhang de presenteras. Ändå jämför vi nu data som samlas in i olika sammanhang och under olika regelverk som om de skulle säga samma sak.Att slentrianmässigt säga att kommunerna har minskat resurserna till skolan är inte heller en rättvis bild. Sedan år 2000 har kostnaden per elev i fasta priser ökat med cirka 20 procent. Under samma tid har också lärartätheten ökat och antalet elever per lärare har minskat med 8 procent. Mellan år 2017 och 2018 ökade kostnaden för elevhälsan med 3,6 procent per elev i fasta priser. En inkluderande skola handlar inte om besparingar för kommunerna. Däremot kan det mycket väl leda till en samhällsekonomisk besparing på lång sikt.Jag vill här inte uttala mig om enskilda fall, eller snäva in frågan till enskilda delar. Polariseringen återkommer ständigt och hittar nya enskilda exempel eller nya siffror att hänga upp en enkel bild på. Min poäng är inte att säga att det inte finns några problem. Det är klart att det finns utmaningar och skolans uppdrag har blivit alltmer komplext. Men ingen vinner på denna polarisering där tyvärr professionens röster, de som arbetar i skolan varje dag, hörs minst. Vi borde istället fundera över om de situationer som presenteras på ledarsidor och i debattprogram och därmed blir den generella bilden av skolan, verkligen är den representativa bilden av hur det fungerar i klassrum runt om i Sverige?Den som vill läsa vidare, till exempel om åtgärdsprogram, de förändringar som gjorts i regelverket för att minska lärarnas dokumentation för elever som i olika perioder behöver anpassningar eller särskilt stöd, hur man kan arbeta för att skapa inkluderande lärmiljöer som främjar alla elevers utveckling och ger god arbetsmiljö för såväl lärare som elever och hur det egentligen ser ut med ordningen i svenska klassrum kan hitta en hel del intressant i länkarna nedan.Att göra extra anpassningar av undervisningen och ge särskilt stöd, SkolverketInkludering – vad kan man lära sig av forskningen? (PDF, nytt fönster)
    Olika är normen - att skapa inkluderande lärmiljöer i skolan, SKL:s webbutikBra arbetsklimat i svenska klassrum, Karlstads universitetÄr UDL vägen till en inkluderande skola?, Funktionsrätt Sverige
    Läs mer
  • 2019-10-25
    Konsekvensanalysen brister i delbetänkande från KLIVA-utredningen
    SKL är principiellt positiva till förslag om att kommunerna får ansvar för att erbjuda sammanhållen utbildning för nyanlända som omfattas av utbildningsplikt. Dock speglar konsekvensanalysen inte kommunernas kostnader. Det menar SKL:s i sitt svar på delbetänkandet från den så kallade KLIVA-utredningen.
    Utredningen för Stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk (KLIVA)Utbildningsplikten infördes i början på 2018 utan någon längre tid för förberedelse. I praktiken innebar detta en betydande överflyttning av ansvar för insatser från Arbetsförmedlingen till kommunernas vuxenutbildning.SKL är i grunden positiva till att vuxenutbildningen används mer för att rusta nyanlända mot arbetslivet. Att kunna erbjuda kombinationer av utbildningsinsatser för de nyanlända som står längst ifrån arbetsmarknaden och som inte behärskar språket ställer dock höga krav på vuxenutbildningen. Fler lärare behöver anställas och målgruppen behöver olika former av stöd och pedagogiska anpassningar.Utbildningsplikten var inte ute på remiss och det gjordes heller ingen konsekvensanalys. Att basala delar - som att Arbetsförmedlingen ska vara skyldiga att lämna information till kommunen om vilka som omfattas av utbildningsplikt - inte fanns på plats vid införandet (och fortfarande haltar) visar hur illa beredd och hastigt införd reformen var.Full finansiering krävsDet är bra att frågan nu utreds. Vår förhoppning är att slutbetänkandet ger genomtänkta förslag som gör det möjligt för vuxenutbildningen att genomföra detta viktiga uppdrag.För att det ska bli verklighet krävs dock full finansiering för de uppgifter som åläggs kommunerna. Här brister delbetänkandet. Konsekvensanalysen är inte tillräcklig och de beräkningar som utredningen gör speglar inte de ökade kostnaderna.Kommunernas ekonomi är idag hårt ansträngd och klarar helt enkelt inte fler underfinansierade reformer.Flytt av samordningsansvar för nyanländas etablering behöver utredas nuVid sidan om de delar som handlar om finansiering är det viktigt att andra grundläggande system finns på plats för att förslaget om sammanhållen utbildning (och övriga insatser för nyanlända) ska fungera i praktiken.Förslaget kommer i en tid då Arbetsförmedlingen skär ner på personal och minskar sin lokala närvaro dramatiskt i landets kommuner.För att integrationen ska fungera i praktiken är det avgörande att det finns en lokal aktör som har samordningsansvaret för nyanländas etableringsinsatser. En aktör som har god kännedom om det lokala utbudet av insatser och kan fånga upp företagens arbetskraftsbehov. SKL har därför i en skrivelse till regeringen påtalat behovet av att skyndsamt utreda en flytt av samordningsansvaret till kommunerna.Samordningsansvaret för nyanlända bör ses över

    Läs mer
  • 2019-10-24
    Granskning av digitalisering lyfter viktiga utmaningar men missar statens roll
    Skolinspektionen har granskat teknik- och matematikundervisning med digitala verktyg i årskurs 7-9 på 27 skolor i landet. Det blir en hel del ris och en del ros i rapporten.
    Jag tänker att den i mångt och mycket bekräftar vad SKL och många andra sagt under en längre tid vad gäller förutsättningarna att använda digitaliseringens möjligheter i skolan. Rapporten visar även att huvudmännen är på rätt väg, även om vägen både är lång och ibland krokig.Skolinspektionen på DN debatt 24 oktober
    • Undervisningen med digitala tjänster och verktyg står och faller alltför ofta med enskilda lärares kunskaper och engagemang. Lärares skiftande digitala kompetens och skillnader i stöd från rektorer och huvudmän leder till bristande likvärdighet mellan elever.
    • Rapporten visar brister både på verksamhetsnivå och i ännu högre grad på ledningsnivå. Det handlar om allt från lärares digitala kompetens i undervisningssituationen till väl fungerande digitala läromedel, nätverk och system som kan samköras, samt inte minst möjligheten till support. Här finns ingen genväg för huvudmännen. Det krävs ett strategiskt ledarskap med hög digital kompetens för att ta sig an digitaliseringens utmaningar med full kraft.
    • För att säkra likvärdigheten på sikt måste utbildningarna för lärare och rektorer integrera digitaliseringen i pedagogiken istället för att lägga den digitala användningen ovanpå den ordinarie undervisningen. Det syns redan i det nya måldokumentet för rektorsutbildningen, vilket är positivt.
    Hemläxa för alla aktörerTyvärr missar Skolinspektionen att lyfta blicken i sin analys och även se statens centrala ansvar för att digitalisering blir en integrerad del av skolans verksamhet. Inte ett ord om detta i deras debattartikel. Ändå är Skolinspektionens rapport välkommen. Den förstärker bilden av de behov som beskrivs i den nationella handlingsplanen för digitalisering i skolväsendet och hjälper oss att ytterligare ringa in utmaningarna.Min slutsats är att i princip alla aktörer i skolväsendet har en hemläxa att göra för att utveckla såväl innehåll som processer och praxis. Det gäller alltifrån regeringen till myndigheter, förbund och organisationer, huvudmän, rektorer och även lärare. Ansvaret vilar tungt på huvudmän och nationella aktörer.För att få ordentlig skjuts i arbetet krävs en tydlig nationell samordning. Här behöver staten ta bollen och passa vidare till SKL och Skolverket. Tillsammans kan vi verka för att nå målen i regeringens nationella strategi. Vägen dit går via de 18 initiativen i handlingsplanen. Det är alltså inte planer vi saknar, vad som behövs är mer samarbete och ökat ansvarstagande.Skolan i en digitaliserad världJag avslutar med att citera Skolinspektionens rapport varför digitalisering behöver vara en integrerad del i undervisning och skolans övriga verksamhet. Väl formulerat!”Kommande generationer behöver förstå hur digital teknik påverkar vårt samhälle och hur de ska agera i en digital värld. De behöver lära sig att använda de digitala verktyg som styr tekniken. Skolan behöver därför förhålla sig till samhällsutvecklingen och har en viktig roll att ge alla elever den kunskap och utbildning de behöver för att ha möjlighet till vidareutbildning och tillgång till framtidens arbetsmarknad.”
    Läs mer
  • 2019-10-18
    Stort intresse för att utveckla det förebyggande arbetet mot kränkningar
    Andelen skolbarn som anger att de utsatts för mobbning har ökat, menar SCB i en statistisk lägesbild av Sveriges arbete med Agenda 2030.
    På SKL ser vi att intresset för att utveckla det förebyggande arbetet mot kränkningar är stort hos skolhuvudmän och skolor.Statistisk lägesbild, SCBSkolan ska vara en trygg miljö för lärande och social utveckling. Det är något som pedagoger och rektorer arbetar aktivt med dagligen i sina verksamheter. Nio av tio elever känner sig också trygga i skolan. Dock visar flera undersökningar en nedåtgående trend de senaste åren.SCB pekar i sitt arbete med Agenda 2030 (FN:s globala hållbarhetsmål) på att andelen elever i åldrarna 11, 13 och 15 år som upplevt mobbning ökar bland både pojkar och flickor. Skolinspektionens skolenkät 2019 visar att tio procent av eleverna inte känner sig trygga i skolan. För fem år sedan var motsvarande siffra sju procent.Även om situationen ser olika ut mellan olika skolor är trenden oroväckande. Det är också en spegling av ett omgivande samhälle med ett hårdare tonläge och samhällsklimat. Ett verkningsfullt förebyggande arbete mot kränkningar i alla skolor är således viktigt inte bara för att skolan ska vara en trygg miljö för elever och lärare här och nu, utan också för samhället i stort.SKL stödjer skolhuvudmännens utvecklingsarbeteGenom en överenskommelse med regeringen ger SKL nu stöd till skolhuvudmän som vill utveckla det förebyggande arbetet mot kränkningar och våld genom att prova förebyggande metoder som är kunskapsbaserade. Fler än 100 kommuner anmälde intresse att delta och just nu bereder vi ansökningar från ett 60-tal kommuner.Flera skolhuvudmän och skolor prövar redan nya och lovande arbetssätt som ger goda resultat i form av ökad trygghet och förbättrad lärmiljö. Under 2020 kommer SKL att starta ett nätverk för skolhuvudmän som vill hjälpas åt och lära av varandra. Det finns gott om lärande exempel.Hör gärna de här eleverna från Rekarnegymnasiet i Eskilstuna kommun berätta hur de arbetar på sin skola (nedan).Normbrytande arbete för bättre resultat och ökad trivsel, SVT
    Läs mer
  • 2019-10-07
    Motverka machokulturen på yrkesprogram
    Fackförbundets Byggnads publicerade i torsdags rapporten En värld för män och inga andra – om värderingar och machokultur på gymnasieskolans yrkesprogram.
    Rapporten bygger på enkäter och intervjuer med yrkeslärare, kvinnliga och manliga elever samt nyligen utexaminerade elever från bygg- och anläggnings- samt VVS- och fastighetsprogrammet i gymnasieskolan.En värld för män och inga andra - om värderingar och machokultur på gymnasieskolans yrkesprogram, ByggnadsAv tjejerna är det 78 procent som upplever att det finns en machokultur på dessa yrkesprogram. Bara fyra av tio anser att lärarna gör tillräckligt när någon behandlas illa eller kränks.Byggnads konstaterar att den tuffa attityd som finns i byggbranschen bidrar till att många väljer bort den. Samtidigt innebär efterfrågan på arbetsmarknaden att fler elever – både tjejer och killar – skulle behöva satsa på en yrkesutbildning som riktar sig till byggsektorn.Vi vet att studieavbrotten är högre bland tjejer som väljer killdominerade yrkesprogram och bland killar som väljer tjejdominerade yrkesprogram. Rapporten från Byggnads visar att det finns mycket som behöver förändras – både i själva utbildningen och på arbetsplatserna. Det handlar om alltifrån praktiska förutsättningar till bemötande och attityder. Byggnads lyfter här ett viktigt perspektiv, tycker jag. Om machokulturen på allvar ska motas bort krävs det ett förändringsarbete och en samsyn både på skolorna och inom branschen för likabehandling och med nolltolerans mot diskriminering.Utbildningsminister Anna Ekström konstaterar vid ett seminarium att likabehandlingsplaner inte med självklarhet innebär att skolan aktivt arbetar mot diskriminering. Hon påpekar att det inte handlar om bristande lagstiftning, utan om bristande tillämpning.Byggnads drar slutsatsen att lärarna löpande behöver fortbildning i genuskunskap och diskriminering samt systematiskt arbetsmiljöarbete. Varje skola behöver också säkerställa att strukturerna runt utbildningen är anpassade för alla elever. Det handlar om exempelvis kläder och annan utrustning samt trygga lokaler.I rapporten lyfts flera sätt att stoppa machokulturen. En rekommendation är att införa ett kontinuerligt arbete, i likhet med Mentors in Violence Prevention (MVP). Här vill jag nämna att SKL för närvarande bedriver ett pilotprojekt för utvärdering av metoden MVP i skolan. Metoden handlar om att öka medvetenheten om våld, utmana stereotypa och ojämställda normer om kön och att inspirera unga till att vara aktiva åskådare som på olika sätt agerar mot kränkande behandling och våld.Hur normerna för vad som ses som kvinnligt och manligt kan påverka skolkulturen beskriver SKL också i det nya inspirationsmaterialetSe, förstå och förändra - att motverka könsskillnader i skolresultat, SKL:s webbutik
    Läs mer
  • 2019-09-27
    Välkomna förbättringar för komvux
    Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 presenterat flera förslag för att ge vuxenutbildningen bättre förutsättningar. Det är välkommet. Vuxenutbildningen är en verksamhet som blir allt viktigare för samhället och för individen.
    Kommunal vuxenutbildning har växt under senare år och under 2018 deltog närmare 400 000 elever i komvux inklusive sfi. Budgetpropositionen för 2020 innehåller flera efterlängtade förslag till förändringar för att fler ska kunna läsa:
    • Sänkt krav på medfinansiering. Ändrat krav för kommunernas medfinansiering inom statsbidragssatsningen på regionalt yrkesvux.
    • Bättre planeringsförutsättningar. Längre planeringshorisont för statsbidraget genom att kunna planera även för kommande år.
    • Högre ersättning för kombinationsutbildningar. Höjd ersättningsnivå för utbildningsplatser som söks i kombination med sfi.
    • Studiestartsstödet blir kvar. Studiestartsstödet är en del av studiemedelssystemet som finns för att rekrytera personer med stora utbildningsbehov.
    Det här är områden där SKL länge har verkat för åtgärder, bland annat i våra skrivelser till regeringen om regionalt yrkesvux och om studiestartsstödet.Vi ser att komvux förväntas att möta allt fler behov. Komvux är avgörande för att klara kompetensförsörjningen och för nyanländas etablering i arbetslivet. Utbildningsformen är också av stor betydelse för unga som lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg och för de många arbetslösa som har behov av utbildning för att komma in på arbetsmarknaden. Även för de som behöver yrkesväxla när vissa yrken försvinner eller som själva vill byta yrke har vuxenutbildning en viktig roll.För att kunna svara upp mot de allt större förväntningarna behövs rimliga förutsättningar för verksamheterna. De aviserade ändringarna är därför välkomna. Det är nödvändigt med en förändrad medfinansiering och bättre planeringsförutsättningar för att kunna utöka volymerna och genomföra en ökad bredd av yrkesutbildningar inom komvux. Utöver detta vill SKL se ökade satsningar på tillgång till stödinsatser under studierna (som elevhälsa och studiehandledare) och en utveckling av elevernas möjligheter till studiefinansiering.I det fortsatta arbetet med att konkretisera vad ändringarna innebär bidrar SKL gärna som en part. Vi vet att riksdagen inte har antagit budgeten än men det är angeläget att ge information om hur regeringen har tänkt kring ändringarna innan de kommunala budgeterna är helt fastställda för 2020. I dag publicerar vi en pilotundersökning om kostnader för kombinationsutbildningar som kan fungera som ett underlag:Kostnader för yrkesvux i kombination med sfi/sva, SKL:s webbutikUndersökningen bekräftar att anpassade yrkesutbildningar för personer som ligger på sfi-nivå i språkkunskaper ofta är mycket kostsamma. Samtidigt är det här vi har en allt större del av vuxenutbildningens målgrupp – som vi behöver möta.Låt oss fortsätta att utveckla vuxenutbildningen tillsammans.
    Läs mer
  • 2019-09-25
    Öppna förskolor en unik arena för integration
    I höstbudgeten presenterades en förstärkt satsning på språkundervisning för föräldralediga. Ett viktigt område att lyfta, tycker jag! Som vi vet tar kvinnors etablering klart längre tid än mäns, och vissa kvinnor kommer aldrig ens in i de insatser som skulle kunna leda till egen försörjning. Fler kanaler behövs för att nå och stötta målgruppen. Detta framkommer i en färsk studie från Statskontoret, där 30 procent av kommunerna svarar att de endast i viss eller lägre utsträckning lyckas nå utomeuropeiskt födda kvinnor med sin SFI-undervisning.
    En kanal som når utrikes födda föräldrar är landets öppna förskolor. Här görs otroligt mycket både för att hitta målgruppen och erbjuda dem svenskundervisning. Det vet vi på SKL efter att jobbat med satsningen Öppen förskola för språk och integration under ett drygt år, utifrån en överenskommelse med regeringen.Ny rapport om öppen förskola för integrationSpråket är en central förutsättning för bättre integration och en snabbare etablering, men inte den enda. Vi har precis tagit fram kunskapsöversikten Öppen förskola öppnar många dörrar, som också lyfter fram tillgång till nätverk, god hälsa och kontakter med arbetslivet. Många öppna förskolor erbjuder insatser som stimulerar dessa faktorer: studie- och yrkesvägledning, föräldraskapsstöd, hälso- och samhällsinformation.Öppen förskola öppnar många dörrar- Kunskapsöversikt öppen förskola för integrationMiljön på öppna förskolan är anpassad för barn, precis som på förskolan. Därför kan även tröskeln till den ordinarie förskolan enkelt sänkas i samverkan med förskolans medarbetare.Utveckla det lokala arbetetI vår satsning ser vi att den öppna förskolan är en närmast unik och mycket lämplig plattform för att nå utrikes födda föräldrar och deras barn. Istället för att skapa nya arenor finns här redan en gedigen lokal verksamhet att bygga på och utveckla.För att visa den öppna förskolans potential lånar jag gärna ett citat från Peter Lindberg, förskoledirektör i Malmö stad:"Den öppna förskolan blir en brygga mellan familjen och vägen in i det svenska samhället. Vi ser inte den öppna förskolan som en kostnad utan som en investering."Nästa steg i vår satsning med staten är att ta fram ett material för konkreta tips och inspiration för alla som jobbar eller vill jobba med integrationsinsatser i den öppna förskolan. Till vår hjälp har vi en referensgrupp från ett tiotal orter i landet. Materialet kommer att se dagens ljus nästa vår.
    Läs mer

Prenumeration

Skribenter

Sidfot