-
Svenska elever i topp på demokrati och samhällsfrågor
Svenska elever presterar i topp på den internationella undersökningen ICCS 2016, den internationella undersökningen om åttondeklassares kunskaper i demokrati och samhällsfrågor. Inget av de deltagande
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
-
2019-02-15
En skola i en digital värld – ett uppdrag på egna ben
SKL har det senaste året haft en bred dialog om skolans digitalisering och kan konstatera en sak: Skolans digitalisering är en fråga som engagerar! Och vi ser att det fortsatt finns en hel del kvar att göra.
En helt analog skola får flera negativa konsekvenser. För det första försvårar det den del av skolans demokratiska uppdrag som är att förbereda och stärka eleverna för deltagandet i samhället. Eleverna förbereds för ett samhälle som inte längre finns. För det andra förloras möjligheten att använda digitala verktyg för att öka måluppfyllelsen när det gäller kunskapsuppdraget. Jag vill här förtydliga att vi menar att digitala verktyg ska användas, när det är lämpligt och pedagogiskt genomtänkt, för att öka elevernas lärande. Och för det tredje kan digitaliseringen underlätta administrationen för lärare och andra medarbetare.Med det demokratiska uppdraget i åtanke - vad är alternativet till en digital skola? Att stoppa huvudet i sanden och inte bry sig om att världen förändras? Digitala verktyg ska inte ersätta analoga av slentrian. Lika lite ska vi av slentrian förkasta digitala verktyg. Inte ens för att de är dyra. Kostnaden ska inte enbart ställas mot att genomföra liknande aktiviteter i ett analogt eller ett digitalt klassrum. Frågan vi bör ställa oss är: Vill vi se en skola som formas av sin omvärld eller skolan som en isolerad värld? Och vad skulle kostnaden bli med ett sådant förhållningssätt?Förändring tar ofta tid innan fördelarna blir tydligaSkolans administrativa uppgifter måste kunna skötas på samma effektiva digitala vis som på kontor i andra delar av det svenska samhället. Det är idag svårt att tänka sig ett analogt kontor, trots att det tog lång tid innan digitaliseringen verkligen effektiviserade. Idag kan vi skratta åt olyckskorparna på 80-talet, när vi är vana vid en helt digital värld. Men hade de som varnat för att man inte såg de omedelbara vinsterna fått genomslag, så hade samhället på många sätt sett annorlunda ut idag, till det sämre skulle nog de flesta säga.För min del är det snarare ett problem att digitaliseringen i skolan inte har kommit tillräckligt långt, att det är så pass mycket utveckling kvar innan vi har system som pratar med varandra; innan vi har standards som fungerar överallt; innan vi har nationella inloggningar för eleverna som följer genom utbildningssystemet. Det vill säga sådana problem som skolledarna Peyman Vahedi och Kirsty Lundström beskriver i den här intervjun.Vinsterna kommer med standarder och enkla systemDet finns också många olika exempel där man lokalt har utvecklat verktyg som stödjer såväl undervisningen i klassrummet som förberedelsearbete, rättning och bedömning, kontakter med hemmet, dokumentation och olika rapporter till myndigheterna, för att nämna några. Dessutom ska ju digitaliseringen av de nationella proven vara klar 2022, och det är ju inte valfritt.Digitala verktyg i undervisningen ska användas genomtänktDet är inte så att undervisningen automatiskt blir bättre för att man genomför delar digitalt. Här är jag och debattörer som Isak Skogstad överens: All teknik ska användas med en pedagogisk tanke. Det är även vad studier av Skriva sig till lärande (STL) visar.Skriva sig till lärandeMen det behöver också finnas utrymme för utveckling. Vi behöver pröva nytt, vi behöver studera det vi gör och vi behöver dra slutsatser utifrån det vi ser. Vi behöver därför fler praktiknära studier för att se hur undervisningen kan utvecklas. Detta arbetar SKL med på olika sätt.Svartvit debatt gynnar inte utvecklingenPå Skolriksdagen i maj kommer vi att få höra professor Neil Selwyn resonera om en digital skola och hur man på bästa sätt implementerar digitala verktyg i undervisningen och i skolans arbete i stort. Han menar att det är centralt att på nationell och lokal nivå diskutera hur skolan hanterar och förhåller sig till den digitala utvecklingen. Det tror jag alla vi som arbetar med skolans utveckling är helt överens om. Jag tycker att det höga tonläget runt skolans digitalisering tenderar att bli väldigt svartvitt. Som vi alla vet är skolans verklighet en annan.Digital technology in schools – time to choose wisely, Neil Selwyn
Läs mer
-
2019-01-31
Samverkan centralt när högskolans styrmodell förändras
I dagarna presenterar Styr- och resursutredningen sina förslag om högskolans styrning och finansiering. En förändrad styrmodell måste möta arbetsmarknadens behov av kompetens på ett bättre sätt än idag. Då behöver samverkan mellan högskolan, kommuner och regioner vara i fokus.
I stort sett varje dag läser jag om förslag på hur den svenska välfärden ska bli bättre. Jag läser om fler lärare, fler socialsekreterare, fler sjuksköterskor. Jag läser om rätt till språkförskola, stärkt cancervård och förlossningsvård och förstärkt elevhälsa. Jag läser om utbyggd kulturskola, fler undervisningstimmar i skolan och kortare köer till BUP. Och allt oftare ställer jag mig frågan hur denna ekvation ska gå ihop.Ambitioner måste matcha förutsättningarnaFörstå mig rätt, jag menar inte att vi inte ska ha ambitioner i välfärden. Men vi måste matcha ambitionerna med möjligheterna att genomföra dem. Det jag främst tänker på är var alla medarbetare ska komma ifrån. För förslagen handlar nästan alltid om att medarbetarna behöver bli fler, eller att de behöver en breddad eller fördjupad kompetens. Ibland behövs både och. Och det i en situation där rekryteringsläget redan idag är svårt.Möjligheter till lärande under hela livetNyanställda behöver ha en relevant utbildning. För att nå en bredare eller fördjupad kompetens behövs ofta fortbildning. För att kunna byta yrkesbana under livet behövs möjligheter till utbildning även som äldre. Vi vet inte idag exakt vilka kompetenser som behövs i framtiden, men vi vet att det behövs goda möjligheter till ett lärande under hela livet. Högskolan behöver kunna möta alla de behov som ett föränderligt arbetsliv ställer.För att klara detta måste högskolan och arbetsgivarna samarbeta väl. Kommuner och regioner är beroende av högskolans samlade utbud och dimensionering. Och avatt relevant utbildning och kompetensutveckling är tillgänglig i hela Sverige. Det var därför positivt att regeringsförklaringen tydliggjorde att tillgången till högre utbildning och distansutbildning ska öka i hela landet.Men hur behöver då högskolan styras och finansieras för att möta dessa mål som regeringen och arbetslivet ställer?Kan STRUT ge svaren?Om några dagar känner vi till Styr- och resursutredningens förslag på detta område. Kanske får vi svaren då? Jag hoppas på förslag på en finansiering och en styrmodell för högskolan som i större utsträckning än idag tar hänsyn till samhällets kompetensbehov. Vi är många på SKL som kommer att läsa utredningen noga, och mina kollegor har redan skrivit om sina förväntningar:SKL:s Arbetsgivarblogg: Välfärdens kompetensförsörjning viktigt uppdrag för högskolanSKL:s Ekonomibloggen: Otydlig styrning av högskolan drabbar välfärdenLångsiktighet och samverkanUtredningen ger möjlighet till en bred diskussion om hur en ändamålsenlig styrning av högskolan kan se ut. En sådan styrning bygger på långsiktighet och samverkan mellan lärosäten, kommuner och regioner. Jag hoppas att den regering som tar emot förslagen fattar kloka beslut i den riktningen.Jag hoppas även att regeringen tar kompetensförsörjningen på allvar och i alla beslut låter politiska ambitioner vara i samklang med möjligheten att utbilda och utveckla de medarbetare som behövs i samhället.
Läs mer
-
2019-01-29
Höga ambitioner för studie- och yrkesvägledningen- men kan förslagen genomföras?
Igår överlämnades studie- och yrkesvägledningsutredningens betänkande, ”Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle”, till vår nya regering. Klart är att det finns en enad syn på behovet av ett förstärkt väglednings- och arbetsmarknadsperspektiv i skolan. Det är viktigt både för enskilda individer och för samhällets fortsatta kompetensförsörjning. Frågan är dock hur förslagen kommer att kunna genomföras?
Igår överlämnades utredningens betänkande till de nya regeringen.Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle
Vi är positiva till flera av förslagen – som också var väntade. Dock finns ett par frågor som jag vill lyfta.Framtidsval i grundskolanUtredningen har landat i förslaget Framtidsval, som föreslås genomföras i grundskolan och i motsvarande skolformer av studie-och yrkesvägledare. Framtidsval ska tilldelas 80 timmar från den garanterade undervisningstiden. I Framtidsval ska eleverna lära sig mer om val och framtidsplanering, arbetsliv och samhälle och utbildningsvägar och yrken. Här hade utredningen kunnat göra på andra sätt till exempel föreslå ett eget ämne, i likhet med de andra nordiska länderna, eller att utvidga kunskapsområden i befintliga ämnen. Framtidsval är dock en klok väg att gå och blir betydligt enklare att genomföra jämfört med till exempel att införa ett nytt ämne. Samtidigt blir det en stor utmaning för huvudmännen eftersom studie- och yrkesvägledarna inte räcker till.Närmare 450 nya heltidstjänster bara för FramtidsvalUtredningen beräknar nämligen att det kommer att behövas 450 heltidstjänster bara för att genomföra Framtidsval. Till detta kommer all den individuella vägledning som föreslås till de riktade målgrupper, till exempel nyanlända och elever som riskerar att hoppa av gymnasieskolan.
Betänk då att det idag finns 1 040 verksamma studie- och yrkesvägledare i grundskolan, varav 686 har studie- och yrkesvägledarexamen och 354 är verksamma utan studie- och yrkesvägledarexamen. Det är alltså redan idag svårt att rekrytera till yrket, och det gäller även inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen.Brist på utbildningsvägar ett stort problemDagens brist på studie- och yrkesvägledare handlar inte om yrkets attraktionskraft utan bristen på utbildningsvägar. Idag är det tre sökande till varje plats samtidigt som bristen på utbildade studie- och yrkesvägledare är stor. Förslagen om fler utbildningsplatser på studie- och yrkesvägledarprogrammet och hur vi ska skapa fler möjligheter att utbilda sig till studie- och yrkesvägledare måste därför påskyndasStudie – och yrkesvägledning föreslås bli karriärvägledningSom ett raster över förslagen vill utredningen använda tydligare och mer sammanhållna benämningar, såsom karriärvägledning, karriärvägledare, karriärkompetens.
Trots att jag fortfarande inte är helt bekväm med begreppen anser jag att tiden är mogen för denna förändring. Det tog tio år av invänjning i Norge, men nu är det helt vedertaget. Ett begreppsbyte kring uppdraget skulle tydliggöra och lyfta både yrket och kunskapsområdet då detta är det vokabulär som används internationellt, i forskningen och hos andra myndigheter.
SKL utgår från att utredningen snabbt går ut på remiss så att kommunerna snarast möjligt kan få till stånd förändringar som leder till fler utbildade vägledare och till en utvecklad och samordnad studie- och yrkesvägledning, eller snarare karriärvägledning om vi ska blicka mot framtiden.
SKL:s metodstöd och till lärande exempel om studie- och yrkesvägledning och prao
Läs mer
-
2018-12-18
Fortsatta Öppna jämförelser för grundskolan
Den nyhet som väckt mest uppmärksamhet sedan vi publicerade nya Öppna jämförelser för grundskolan handlar om att vi fattat beslut om att sluta ta fram det sammanvägda resultatet, det vill säga det index där vi slagit ihop resultat från ett antal nyckeltal, från och med nästa år. Vi har mött en del missförstånd och tolkningar som att rankingar är känsligt och att SKL tänker sluta analysera och jämföra elevers resultat. Det stämmer inte.
Vi kommer alltså fortsätta ta fram alla andra nyckeltal och redovisa dem – precis som vanligt - i Kolada. Öppna jämförelser är i sig en ranking, som vi fortsätter med. Nu fokuserar vi arbetet på att utveckla våra ÖJ skola men också ÖJ generellt. Att kunna jämföra sig med andra är en viktig förutsättning för förbättring.Läs gärna min kommentar till Västmanlands läns tidning med anledning av deras ledare förra veckan. Tove Lifvendahl skrev också en ledare i SvD med liknande text som VLT:s. Mitt svar klargör skälen bakom besluten att ta bort sammanvägt resultat och varför vi utvecklar Öppnar jämförelser i den riktning som vi gör.Replik till VLTSKL kommer inte att sluta ta fram Öppna jämförelser för grundskolan. Det kommer en rapport även nästa och kommande år. VLT:s ledarskribent ger uttryck för att det skulle vara på något annat sätt. De förändringar vi nu gör handlar om att utveckla Öppna jämförelser och bli ännu bättre på att stödja kommunerna i utvecklingen av en ännu bättre skola.Vårt fokus är att ständigt utveckla och förbättra vår presentation av Öppna jämförelser till stöd för kommunerna, som de i sin tur kan beskriva för elever, föräldrar, lärare och kommuninvånare. Enskilda skolor och kommuner behöver kontinuerligt, inte bara en gång om året, följa upp resultat och utvärdera sina prestationer. Fokus är att ständigt följa upp, analysera och åtgärda. Med funktionen Jämföraren i kommun- och landstingsdatabasen Kolada gör vi data mer tillgängliga.Nu kan politiker, rektorer, lärare och andra när som helst gå in och jämföra sig med andra kommuner i länet, landet eller andra kommungrupper och få resultatlistor per kriterium. Aktuella nyckeltal presenteras regelbundet under året. Varje nyckeltal presenteras också med färger för öppna jämförelser; grön, gul och röd. Det är väl använt, både av kommuner och media runt om i landet. I år har vi dessutom tagit fram 290 helt nya kommunrapporter – en för varje kommun – med centrala nyckeltal för grundskolan. På några få dagar har dessa rapporter redan laddats ned flera tusen gånger.För cirka tio år sedan skapade SKL ett särskilt index, ett så kallat sammanvägt resultat i öppna jämförelser. Tanken var att ”baka ihop” ett fåtal centrala nyckeltal för att ge kommunerna en första ungefärlig bild av läget vad gäller elevernas kunskapsresultat. Detta sammanvägda resultat presenterades som en rankinglista en gång om året. Det har fått mycket uppmärksamhet genom åren. Men saker förändras och Sveriges kommuner har blivit mycket bättre på att mäta sina resultat. När fler diskussioner tenderar att handla om resurser, behöver vi tydligare markera vikten av att ta reda på vilka resultat man uppnår.Öppna jämförelser för grundskolan är nu än mer transparent och resultatfokuserad än tidigare. Det är ett stöd i att utveckla en ännu bättre skola.
Läs mer
-
2018-12-17
Regeringen bör gå vidare med förslag om unga utanför studier och arbete
I februari lämnade samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar sitt slutbetänkande. Det tog tid innan det skickades ut på remiss, så vi gjorde först en skrivelse till gymnasieministern där vi lyfte några av de viktiga förslagen. I fredags beslutade SKLs styrelse om vårt yttrande.
Avslutande vägledningssamtalSamordnaren presenterar flera angelägna förslag. Ett av de viktigaste tycker jag är att införa avslutande vägledningssamtal för de ungdomar som funderar på att avbryta sin gymnasieutbildning. Det är angeläget att ungdomar får veta vilka alternativ de har och får kunskap om det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Min förhoppning är att skolornas förebyggande arbete kommer att stärkas för att fler ungdomar ska fullfölja sin utbildning. Kanske är det även några elever som ångrar sig på tröskeln när de sitter i det avslutande vägledningssamtalet.Vägar vidare och bättre uppföljningSamordnaren lyfter vikten av att stärka vägarna från språkintroduktion till vidare studier och arbete. Mot bakgrund av detta har SKL tagit initiativ till det treåriga ESF-projektet IMprove som ska genomföras i fyra regioner – Skaraborg, Värmland, Skåne och Södermanland. Ambitionen är att ta fram metoder som kan spridas till andra.Det finns också stora utmaningar i KAA-arbetet. SKL tycker att Skolverket behöver skifta fokus från att bara kräva in statistik från kommunerna till att ge ett effektivt implementeringsstöd. Något som kan underlätta KAA-arbete och som SKL i flera år framhållit är betygsdatabasen (BEDA), ett register med uppgifter om en person har examensbevis, slutbetyg och andra betygshandlingar från gymnasieskolor. Denna databas behöver göras tillgänglig för kommunerna utan kostnad och även omfatta vuxenutbildningen. Via registret får kommunen information om vilka ungdomar som kan behöva insatser för att nå examen och vilka som har avslutat sin utbildning. Fokus kan då läggas på konkreta insatser istället för på kartläggningsarbete. Kanske borde BEDA också flyttas från UHR till Skolverket för att underlätta kopplingen till utvecklingsarbetet.Nationell statistik om skolfrånvaroAtt eleverna är närvarande i skolan är en förutsättning för att de ska fullfölja sin utbildning. SKL vill gå längre än samordnaren – vi anser att Skolverket bör få i uppdrag att nationellt samla in uppgifter om frånvaro i grund- och gymnasieskolan samt motsvarande skolformer. Detta lyfter jag och några andra samhällsaktörer i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Nationell statistik skulle vara en viktig pusselbit för att utveckla det förebyggande arbetet.Tvärsektoriellt tänkande och kunskapscentrumJag ser glädjande nog alltfler exempel på ett tvärsektoriellt tänkande där utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik möts, bland annat i OECDs Jobs Strategy som lanserades nu i december. SKL har också lyft detta perspektiv genom DUA-arbetet.Det är dags att ta nästa steg och skapa en bättre nationell samordning utifrån erfarenheterna av arbetet inom Plug In. SKL kommer därför att skapa ett kunskapscentrum för att förebygga studieavbrott. Jag hoppas och tror att vi under 2019 kommer att få med oss regeringen och dess myndigheter på ett bra sätt i detta arbete. Det ligger i allas vårt intresse att fler ungdomar kommer vidare från en ibland trasslig skolgång till vidare studier och etablering på arbetsmarknaden.
Insatser för unga kräver ekonomiska förutsättningar
Läs mer
-
2018-12-14
Komvux kan bli lösningen på många samhällsproblem
Vuxenutbildningen förväntas spela en avgörande roll för flera stora samhällsutmaningar, som nyanländas etablering, individers möjlighet att byta yrke och kompetensförsörjningen till arbetslivet.
Det är i dagsläget fler som studerar inom vuxenutbildningen än inom gymnasieskolan. Trenden är ett fortsatt ökat elevantal, där många elever är födda utomlands.I dag presenterade SKL sitt remissvar till komvuxutredningen, där förbundet är positiva till flera av utredningens förslag:SKL:s remissvar: En andra och en annan chans - ett komvux i tiden (SOU 2018:71)För att komvux ska bli det effektiva verktyg som förväntas vill jag så här i jultider skicka med en önskelista till kommande regering:- Utveckla möjligheterna till stöd inom vuxenutbildningen. Behovet av utökat stöd inom vuxenutbildningen har accelererat. Ett allt större flöde av elever till sfi och allt fler elever med bland annat psykisk ohälsa och tidigare skolmisslyckanden ställer krav på stora anpassningar för att målgruppen ska kunna fullfölja utbildningen. Det behövs nationella insatser för att utveckla stödfunktionerna inom vuxenutbildningen.
- Förbättra framförhållningen i statsbidragen . Kommunerna får ansöka om statsbidrag i december eller under pågående år, långt efter att de kommunala budgeterna är tagna. Och sedan undrar man varför pengarna inte går åt. Det behövs tid för att rekrytera lärare, samverka och organisera verksamheten.
- Förbättra villkoren för yrkesvux. Stuprören inom bidraget behöver undanröjas, så att Skolverket kan fördela medlen direkt utifrån söktryck och där behoven finns. Det finns även behov av att höja ersättningen för yrkesvux i kombination med sfi/sva och att ge ersättning för språkstöd. 45 procent av de som läste yrkesvux förra året var utrikesfödda.
- Öka långsiktigheten i yrkesvux. Antalet platser har varierat stort de senaste åren och det skulle även hjälpa kommunerna om statsbidraget sträckte sig längre än ett år. Speciellt eftersom yrkesvux kräver långsiktiga investeringar som lokaler och uppbyggnad av dyrare utbildningar.
- Tillsätt inte nya utredningar som överlappar de pågående. Det pågår för närvarande flera utredningar om vuxenutbildningen, till exempel Lars Stjernkvists utredning och sfi-utredningen. Låt dem arbeta klart innan fler utredningar tillsätts.
- Uppmärksamma vuxenutbildningen i statliga satsningar. Det är problematiskt när vuxenutbildningen inte får del av statliga satsningar på skolan. Till exempel omfattades inte vuxenutbildningen av lärarlönelyftet, vilket har betydelse för att rekrytera lärare, och den är inte alltid en del av nationella skolutvecklingssatsningar.
- Öka möjligheterna att studera parallellt med arbetet. Möjligheterna att studera parallellt med jobbet bör vara kopplat till ett flexibelt studiestödssystem som möjliggör yrkesväxling för vuxna.
Läs mer
-
2018-11-29
Digitaliseringsläget på förskolor och skolor – hur ser det ut?
Konkreta verktyg som ger kommuner ett bra stöd och en inblick i vilka utmaningar som finns när det gäller skolans digitalisering. Det är LIKA-verktygen det.
Jag är stolt över att SKL tillsammans med våra medlemmar, tagit fram och kontinuerligt utvecklar dessa verktyg, som på en och samma gång ger medlemmarna lokala handlingsplaner och oss insikt i vad som kan behöva prioriteras från vårt håll.När vi nu sammanställt data, baserad på ett par tusen rektorers och förskolechefers delade värderingar i LIKA, it-tempen för skola och förskola, ser jag några glödlampor inom områden som är av lite extra intresse..Vikten av att skapa förutsättningarResultaten visar det som vi ser och hör om i så många sammanhang – nämligen att vi är bäst när det gäller infrastruktur, men att det behövs tydligare stöd kopplat till ledning och styrning. Att som ledare skapa förutsättningar för kontinuerlig kompetensutveckling, kollegialt utbyte, säkerställa att tillgång till teknisk och pedagogisk support finns och så vidare. Förhållandevis enkla insatser, som att till exempel diskutera digital kompetens på medarbetarsamtal, har inte alls så höga resultat som man skulle önska och tro.En slutsats är att det finns att göra både lokalt och nationellt. Samtidigt är det positivt att se allt ”det gröna”, de områden där man som rektor och förskolechef anser sig vara på god väg eller har uppnått. Och att det, trots allt, bara är ett fåtal områden där rektorerna anger att man inte planerar för eller tycker att insatser är relevant. För mig ger det känslan av att vi har ett skolväsende på gång.Mer än bara skattningLIKA är dock mer än bara skattningsverktyg där vi kan hämta data och se nuläge. De kan även vara ett stöd på vägen nu när verksamheten anpassar sig till nya styrdokument och förbereder sig inför att ta emot digitaliserade nationella prov.Arbetar man med verktygen fullt ut, är de ypperliga stöd även på huvudmannanivå och därmed ett givet stöd som ingår i vårt arbete med den nationella handlingsplanen, #skolDigiplan.Gör som jag, se webbsändningen där Johanna Karlén och Susanna Frigghe reflekterar kring ett axplock ur sammanställningen av de 2115 delade värderingarna och se vilka glödlampor du tar med dig framåt!
Läs mer
-
2018-11-26
Samordnad individuell plan (SIP) behövs i förskolan och skolan
Förskolan och skolan möter en del barn och elever som behöver insatser från flera olika samhällsaktörer. I dagsläget är socialtjänsten och hälso-och sjukvården skyldig att ta initiativ till samordning av insatser, däremot inte skolan. Det är dags att införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.
Ibland behöver förskolan eller skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården samordna sin insatser för att det ska bli så bra som möjligt för det enskilda barnet och eleven. För barns och ungas bästa och med utgångspunkt i konventionen om barnets rättigheter måste berörda aktörer samverka i positiv anda.En fungerande samverkan mellan samhällets olika aktörer förenklar för barn, unga och deras familjer då de inte själva behöver samordna insatser som ges av olika huvudmän.Inför bestämmelse om SIP i skollagenSedan den 1 januari 2010har socialtjänsten och hälso- och sjukvården en skyldighet att upprätta en samordnad individuell plan (SIP) men förskolan och skolan har inte samma skyldighet och möjlighet. En del kommuner och regioner har slutit överenskommelser för att skolan ska ha en möjlighet att initiera SIP, men det är i nuläget inget lagkrav. Det vill SKL ändra på.Vi har därför gjort en skrivelse till Regeringskansliet om en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen, i likhet med den som finns i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.SKL vill att Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet ska ta ett gemensamt initiativ till att införa en bestämmelse om SIP i skollagen. Vi anser att bestämmelsen ska gälla både förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Den behöver synkroniseras med hälso- och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen.Min förhoppning är att samhällets insatser ska kunna göra skillnad på ett bättre sätt. SIP kan blir ett viktigt verktyg för samordnade insatser som rör barn, ungdomar och vuxenstuderande.Inför en skyldighet för förskola och skola att initiera samordnad individuell plan (SIP) (PDF, nytt fönster)
Läs mer
-
2018-11-15
Utmärkt att Skolverket vill tillåta mer fjärrundervisning
Skolverket bedömer att fjärrundervisning ökar elevers tillgång till såväl utbildning som undervisning av behöriga lärare och vill att regeringen tillåter fjärrundervisning i flera ämnen. Nu är det viktigt att den kommande regeringen skyndsamt lyssnar på sin myndighet och kraven från skolans huvudmän.
Skolverket har redovisat sin uppföljning både av den fjärrundervisning som är tillåten idag i språkämnen och den försöksverksamhet som har pågått sedan höstterminen 2016.Skolverkets redovisning av uppdrag om fjärrundervisning (PDF, nytt fönster)Slutsatserna är tydliga. Fjärrundervisning gör att huvudmän och rektorer kan erbjuda eleverna ett flexibelt utbud av kurser och bättre tillgång till modersmålsundervisning.Jag har tidigare på bloggen skrivit om vad fjärrundervisning innebär på Värmdö skärgårdsskola som har deltagit i försöksverksamheten. Min bild är att många tyvärr har en grund uppfattning om vad fjärrundervisning är i praktiken Min uppmaning är att lyssna på de elever, lärare, rektorer och huvudmän som verkligen prövat – och behöver – fjärrundervisning.Fjärrundervisning bör tillåtas i fler ämnenSkolverket delar SKLs uppfattning att fjärrundervisning bör tillåtas i fler ämnen. I vilken utsträckning SKL vill öka möjligheterna till fjärrundervisning framgår i vårt yttrande över Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44). Vi kommer även att lyfta arbetet med fjärrundervisning i den digitala handlingsplanen som nu tas fram.Nu är det bråttomDen 25 januari i år publicerade Svenska Dagbladet debattartikeln ”Mer fjärrundervisning måste tillåtas i skolan”.Mer fjärrundervisning måste tillåtas i skolanArtikeln är underskriven av 75 kommunalråd, som framhåller att regeringen skyndsamt måste lägga fram en proposition. För närvarande pågår ett sådant arbete i regeringskansliet och en proposition om fjärr- och distansundervisning presenteras förhoppningsvis för riksdagen i början av 2019.Det är bråttom, för den pågående försöksverksamheten löper ut till sommaren 2019 och behoven av att öka möjligheterna till fjärrundervisning är stora. Skollagsändringar måste träda i kraft senast den 1 juli 2019. Utifrån Skolverkets uppföljning och huvudmännens erfarenheter kan regering och riksdag nu ta nästa steg. Det finns ingen anledning att vänta.
Läs mer
-
2018-11-01
Speciallärare vinner Guldäpplet 2018
Ni vet en sådan person som ger det lilla extra. Det lilla extra som får eleverna att bli genuint engagerade och motiverade för sin egen skull. En sådan person som har mod att göra annorlunda och med eleverna som medskapare våga bjuda in hela omvärlden till att ta del av deras högaktuella och intressanta arbeten.
En sådan person är Maria Glawes och det är därför hon är årets vinnare av lärarpriset Guldäpplet.Maria Glawe är speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling och förstelärare på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg. Med eleverna som medskapare har Maria utvecklat ett innovativ arbetssätt där inkluderande lärmiljöer, literacyutveckling, lärande för hållbar utveckling och digital kompetens är i fokus och där omvärlden välkomnas.Hon vill skapa engagemang och kollegialt samarbete med sina kollegor.Jag vågar göra någonting annorlunda, vill samarbeta med mina kollegor, försöka skapa möjligheter där vi kan jobba med helhet och sammanhang, där vi kan jobba med eleverna som aktiva medskapare.Anna Bergström, speciallärare, inriktning språk-, läs- och skrivutveckling och förstelärare, Lejonströmsskolans grundsärskola i Skellefteå och Daniel Nilsson, speciallärare i matematik och förstelärare, på Stagneliusskolan i Kalmar, delade på andraplatsen.Vinnare av juryns särskilda prisDrivkraften och viljan att få digitaliseringen att hända, i samspel med hela organisationen, det är att tålmodigt hålla i och hålla kvar med stor målmedvetenhet, med mod och tillit till sina kollegor och sin personal.Amelie Wahlström, rektor i Karlstad, tog emot juryns särskilda pris för att hon, som rektor, visat prov på ett ledarskap som krävs för att lyckas i det genomgripande digitaliserings- och förändringsarbete som skolan står inför.Vinnaren av Guldäpplet 2018 presenterades måndag 29 oktober på Skolforum, Stockholmsmässan i Älvsjö.Drygt hundra engagerade och kompetenta lärare från hela landet som nominerades till lärarpriset Guldäpplet 2018.GuldäppletGuldäpplet delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne vars partners är:- Specialpedagogiska skolmyndigheten
- Lärarförbundet
- Lärarnas Riksförbund
- Sveriges kommuner och landsting
- Statens medieråd
- Gleerups Utbildning AB
- ILT Inläsningstjänst AB
- Netsmart AB
- Studentlitteratur AB
- samt Föreningen DIU och Stiftelsen DIU, grundare och koordinator.
Läs mer
Kategorier
- Arbetsmarknad
- Avtalsrörelse
- Digitalisering
- Elever
- Fritidshem
- Förskola
- Grundskola
- Gymnasieskolan
- Handlingsplan
- Kompetensförsörjning
- Ledning och styrning
- Lärare och yrket
- Resurser och resursfördelning
- Skolans huvudmannaskap
- Skolutveckling
- Uppföljning och resultat
- Utbildning
- Välfärdens finansiering
- Studie- och yrkesvägledning