Skolbloggen

  1. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Teach for Sweden-lärare i fler klassrum

    Jag hoppas att ni inte missade den rapport om Skolans rekryteringsutmaningar som vi presenterade för några veckor sedan? I den beskriver vi de många olika vägar som vi måste gå för att få tillräckligt

    (0) Kommentarer Lärare och yrket Skolans kompetensförsörjning Teach for Sweden Rekryteringsbehov lärare

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKL.

  • 2019-10-07
    Motverka machokulturen på yrkesprogram
    Fackförbundets Byggnads publicerade i torsdags rapporten En värld för män och inga andra – om värderingar och machokultur på gymnasieskolans yrkesprogram.
    Rapporten bygger på enkäter och intervjuer med yrkeslärare, kvinnliga och manliga elever samt nyligen utexaminerade elever från bygg- och anläggnings- samt VVS- och fastighetsprogrammet i gymnasieskolan.En värld för män och inga andra - om värderingar och machokultur på gymnasieskolans yrkesprogram, ByggnadsAv tjejerna är det 78 procent som upplever att det finns en machokultur på dessa yrkesprogram. Bara fyra av tio anser att lärarna gör tillräckligt när någon behandlas illa eller kränks.Byggnads konstaterar att den tuffa attityd som finns i byggbranschen bidrar till att många väljer bort den. Samtidigt innebär efterfrågan på arbetsmarknaden att fler elever – både tjejer och killar – skulle behöva satsa på en yrkesutbildning som riktar sig till byggsektorn.Vi vet att studieavbrotten är högre bland tjejer som väljer killdominerade yrkesprogram och bland killar som väljer tjejdominerade yrkesprogram. Rapporten från Byggnads visar att det finns mycket som behöver förändras – både i själva utbildningen och på arbetsplatserna. Det handlar om alltifrån praktiska förutsättningar till bemötande och attityder. Byggnads lyfter här ett viktigt perspektiv, tycker jag. Om machokulturen på allvar ska motas bort krävs det ett förändringsarbete och en samsyn både på skolorna och inom branschen för likabehandling och med nolltolerans mot diskriminering.Utbildningsminister Anna Ekström konstaterar vid ett seminarium att likabehandlingsplaner inte med självklarhet innebär att skolan aktivt arbetar mot diskriminering. Hon påpekar att det inte handlar om bristande lagstiftning, utan om bristande tillämpning.Byggnads drar slutsatsen att lärarna löpande behöver fortbildning i genuskunskap och diskriminering samt systematiskt arbetsmiljöarbete. Varje skola behöver också säkerställa att strukturerna runt utbildningen är anpassade för alla elever. Det handlar om exempelvis kläder och annan utrustning samt trygga lokaler.I rapporten lyfts flera sätt att stoppa machokulturen. En rekommendation är att införa ett kontinuerligt arbete, i likhet med Mentors in Violence Prevention (MVP). Här vill jag nämna att SKL för närvarande bedriver ett pilotprojekt för utvärdering av metoden MVP i skolan. Metoden handlar om att öka medvetenheten om våld, utmana stereotypa och ojämställda normer om kön och att inspirera unga till att vara aktiva åskådare som på olika sätt agerar mot kränkande behandling och våld.Hur normerna för vad som ses som kvinnligt och manligt kan påverka skolkulturen beskriver SKL också i det nya inspirationsmaterialetSe, förstå och förändra - att motverka könsskillnader i skolresultat, SKL:s webbutik
    Läs mer
  • 2019-09-27
    Välkomna förbättringar för komvux
    Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 presenterat flera förslag för att ge vuxenutbildningen bättre förutsättningar. Det är välkommet. Vuxenutbildningen är en verksamhet som blir allt viktigare för samhället och för individen.
    Kommunal vuxenutbildning har växt under senare år och under 2018 deltog närmare 400 000 elever i komvux inklusive sfi. Budgetpropositionen för 2020 innehåller flera efterlängtade förslag till förändringar för att fler ska kunna läsa:
    • Sänkt krav på medfinansiering. Ändrat krav för kommunernas medfinansiering inom statsbidragssatsningen på regionalt yrkesvux.
    • Bättre planeringsförutsättningar. Längre planeringshorisont för statsbidraget genom att kunna planera även för kommande år.
    • Högre ersättning för kombinationsutbildningar. Höjd ersättningsnivå för utbildningsplatser som söks i kombination med sfi.
    • Studiestartsstödet blir kvar. Studiestartsstödet är en del av studiemedelssystemet som finns för att rekrytera personer med stora utbildningsbehov.
    Det här är områden där SKL länge har verkat för åtgärder, bland annat i våra skrivelser till regeringen om regionalt yrkesvux och om studiestartsstödet.Vi ser att komvux förväntas att möta allt fler behov. Komvux är avgörande för att klara kompetensförsörjningen och för nyanländas etablering i arbetslivet. Utbildningsformen är också av stor betydelse för unga som lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg och för de många arbetslösa som har behov av utbildning för att komma in på arbetsmarknaden. Även för de som behöver yrkesväxla när vissa yrken försvinner eller som själva vill byta yrke har vuxenutbildning en viktig roll.För att kunna svara upp mot de allt större förväntningarna behövs rimliga förutsättningar för verksamheterna. De aviserade ändringarna är därför välkomna. Det är nödvändigt med en förändrad medfinansiering och bättre planeringsförutsättningar för att kunna utöka volymerna och genomföra en ökad bredd av yrkesutbildningar inom komvux. Utöver detta vill SKL se ökade satsningar på tillgång till stödinsatser under studierna (som elevhälsa och studiehandledare) och en utveckling av elevernas möjligheter till studiefinansiering.I det fortsatta arbetet med att konkretisera vad ändringarna innebär bidrar SKL gärna som en part. Vi vet att riksdagen inte har antagit budgeten än men det är angeläget att ge information om hur regeringen har tänkt kring ändringarna innan de kommunala budgeterna är helt fastställda för 2020. I dag publicerar vi en pilotundersökning om kostnader för kombinationsutbildningar som kan fungera som ett underlag:Kostnader för yrkesvux i kombination med sfi/sva, SKL:s webbutikUndersökningen bekräftar att anpassade yrkesutbildningar för personer som ligger på sfi-nivå i språkkunskaper ofta är mycket kostsamma. Samtidigt är det här vi har en allt större del av vuxenutbildningens målgrupp – som vi behöver möta.Låt oss fortsätta att utveckla vuxenutbildningen tillsammans.
    Läs mer
  • 2019-09-25
    Öppna förskolor en unik arena för integration
    I höstbudgeten presenterades en förstärkt satsning på språkundervisning för föräldralediga. Ett viktigt område att lyfta, tycker jag! Som vi vet tar kvinnors etablering klart längre tid än mäns, och vissa kvinnor kommer aldrig ens in i de insatser som skulle kunna leda till egen försörjning. Fler kanaler behövs för att nå och stötta målgruppen. Detta framkommer i en färsk studie från Statskontoret, där 30 procent av kommunerna svarar att de endast i viss eller lägre utsträckning lyckas nå utomeuropeiskt födda kvinnor med sin SFI-undervisning.
    En kanal som når utrikes födda föräldrar är landets öppna förskolor. Här görs otroligt mycket både för att hitta målgruppen och erbjuda dem svenskundervisning. Det vet vi på SKL efter att jobbat med satsningen Öppen förskola för språk och integration under ett drygt år, utifrån en överenskommelse med regeringen.Ny rapport om öppen förskola för integrationSpråket är en central förutsättning för bättre integration och en snabbare etablering, men inte den enda. Vi har precis tagit fram kunskapsöversikten Öppen förskola öppnar många dörrar, som också lyfter fram tillgång till nätverk, god hälsa och kontakter med arbetslivet. Många öppna förskolor erbjuder insatser som stimulerar dessa faktorer: studie- och yrkesvägledning, föräldraskapsstöd, hälso- och samhällsinformation.Öppen förskola öppnar många dörrar- Kunskapsöversikt öppen förskola för integrationMiljön på öppna förskolan är anpassad för barn, precis som på förskolan. Därför kan även tröskeln till den ordinarie förskolan enkelt sänkas i samverkan med förskolans medarbetare.Utveckla det lokala arbetetI vår satsning ser vi att den öppna förskolan är en närmast unik och mycket lämplig plattform för att nå utrikes födda föräldrar och deras barn. Istället för att skapa nya arenor finns här redan en gedigen lokal verksamhet att bygga på och utveckla.För att visa den öppna förskolans potential lånar jag gärna ett citat från Peter Lindberg, förskoledirektör i Malmö stad:"Den öppna förskolan blir en brygga mellan familjen och vägen in i det svenska samhället. Vi ser inte den öppna förskolan som en kostnad utan som en investering."Nästa steg i vår satsning med staten är att ta fram ett material för konkreta tips och inspiration för alla som jobbar eller vill jobba med integrationsinsatser i den öppna förskolan. Till vår hjälp har vi en referensgrupp från ett tiotal orter i landet. Materialet kommer att se dagens ljus nästa vår.
    Läs mer
  • 2019-09-20
    Förskolans kompetensförsörjning i fokus
    Hur ska vi möta rekryteringsbehoven i förskolan? Är förskolans uppdrag oändligt? Dessa angelägna frågor lyftes på SKL:s konferens om förskolans kompetensförsörjning tidigare i veckan. Klart är att det behövs rad åtgärder för att möta rekryteringsbehoven inom förskolan.
    Vi vet att den demografiska utvecklingen innebär att förskolan – liksom hela välfärden – har stora rekryteringsbehov. En av föreläsarna på konferensen ställde det på sin spets: även om staten skulle ösa pengar över förskolan skulle vi i alla fall inte kunna rekrytera tillräckligt med utbildade medarbetare. De förskollärare och barnskötare som skulle behövas finns helt enkelt inte.Att utöka antalet platser på lärarutbildningen är långt ifrån tillräckligt. Det krävs en bred palett av åtgärder både från statens och kommunernas sida. Det handlar om fler och flexibla vägar till examen för befintliga medarbetare, ökade möjligheter att arbeta och studera samtidigt, distansutbildningar och bättre möjligheter till validering.
    Du kan läsa mer om SKL:s förslag till åtgärder i den rapport som vi publicerade i samband med konferensen.    Rapport: Förskolans kompetensförsörjningDet nationella genomsnittet av andelen förskollärare ger en otillräcklig bildI dag är andelen förskollärare i landet 40 procent. Men denna siffra säger egentligen inte så mycket eftersom skillnaderna mellan kommunerna är mycket stora. SKL:s rapport visar hur stora skillnaderna är. Vissa kommuner har en andel långt under det nationella genomsnittet samtidigt som andra ligger högt över
    Att höja andelen förskollärare nationellt stärker således inte likvärdigheten om det är de kommuner som redan har utbildade förskollärare som ökar sin andel. Insatserna behöver riktas dit behoven är som störst.    Kommuner arbetar för stärkt likvärdighet mellan förskolorPå konferensen lyftes också att skillnaderna mellan förskolor inom kommunerna kan vara stora. Vi fick höra flera intressanta exempel på hur kommuner arbetar för att jämna ut dem.Malmö stad och Krokoms kommun har bland annat satsat på förste förskollärare respektive pedagogiska utvecklare och ser en ökad förståelse och samsyn kring uppdraget. Örebro kommun har riktlinjer för likvärdig bemanning. Om en förskollärare slutar vid en förskola där fler än hälften av medarbetarna är förskollärare, ska den förskolan istället annonsera efter barnskötare, och vice versa. Detta i syfte att få en jämnare spridning av förskollärarna inom kommunen.Barnskötarnas viktiga rollUnder konferensen fick vi också höra både Luleå och Halmstad berätta om de kompetensutvecklingssatsningar som gjorts för att stärka barnskötarna i sin yrkesroll. Utvärderingarna visar att barnskötarna förstått sitt uppdrag bättre, fått verktyg och idéer i vardagen och en ökad yrkesstolthet.Är förskolans uppdrag oändligt?I ljuset av rekryteringsläget frågade sig Christian Eidevald, forskare och numera utvecklingschef i Göteborgs stad, om förskolans uppdrag är oändligt. Han nämnde ökade krav på dokumentation och administration samt högre krav från föräldrar, utifrån vilkas nöjdhet vi mäter resultat.Så som styrdokumenten är formulerade idag kan det ibland upplevas som att målen aldrig går att nå, oavsett hur många kompetenta kollegor man har. Behöver vi omdefiniera förskolans uppdrag så att målen blir mer rimliga?Ett intressant perspektiv tycker jag. Både inom förskolan och skolan ser vi att ambitionerna ständigt höjs utan att analys av konsekvenser, som till exempel tillgång på personal. Självklart ska vi ha höga ambitioner för förskolan, men om samhällets resurser inte är oändliga kan inte heller mål och uppdrag vara det.
    Läs mer
  • 2019-09-13
    Gör om och gör rätt innan ni gör mer
    I dag presenterade utbildningsminister Anna Ekström delar från budgetproposition på skolans områden. Regeringen slår sig på bröstet för att man underlättar för kommunerna genom att minska de riktade statsbidragen.
    Hade det på riktigt varit fallet så hade det varit en mycket välkommen förändring. Men vad som sker är snarast en förändring på marginalen, där regeringen dessutom duckar för det stora problem med likvärdighetsbidraget som vi redan har sett.Vi såg tidigt en risk med villkoren som följde med likvärdighetsbidraget. Det vi befarade besannades, och blev än värre. Vi har sett hur kommuner som en period haft särskilda verksamheter för nyanlända elever straffas, när eleverna efter något år inkluderas i ordinarie verksamheter. Menar regeringen att dyrare verksamheter som endast behövs en period ska fortgå för att man inte ska bli av med medel?Likvärdighetsbidragets utformning fungerar helt enkelt inte. Förutom att kommuner straffas för att man förändrar sin verksamhet utifrån förändrade behov så slår man undan benen för de som behöver krympa sin verksamhet för att den ekonomiska situationen blivit tuffare. Att öka likvärdighetsbidraget utan att förändra villkoren är ett svek mot kommunerna. De som bäst behöver kommer inte ha möjlighet att söka.Utbildningsministern återkom vid dagens pressträff till intentioner att ge mer resurser till de som bäst behöver - men den verklighet som presenterades ger motsatt resultat. Vid pressträffen medger ministern att regeringen avser ”se över bidraget under hösten”. Men det räcker inte. Villkoren för likvärdighetsbidraget behöver ses över omedelbart, utformningen behöver förändras och implementeringen ske under hösten. Så att de kommuner som behöver bidraget kan söka och få det utan rädslan att behöva betala tillbaka. Och det är bråttom.Riktade statsbidrag motverkar god skolutvecklingVi vet vad som behövs för att en skola ska fungera väl och utvecklas. Stabilitet och långsiktighet är några av de bärande delarna. Riktade statsbidrag och annan statlig styrning har länge verkat i helt motsatt riktning. De riktade statsbidragen måste förändras. Det har även påpekats av Riksrevisionen, Statskontoret och Skolverket. Regeringen säger nu att antalet riktade statsbidrag minskar. Men att minska drygt 70 riktade bidrag med fem är en droppe i havet.Skolverket och SKL har lämnat förslag på hur regeringen kan göra den omläggning från riktade statsbidrag som svensk skola så väl behöver. Regeringen måste gå vidare med detta. Förändringen måste vara på riktigt.Förslaget om riktade statsbidrag till skolan
    Läs mer
  • 2019-08-22
    Förändringar i likvärdighetsbidraget brådskar
    Det finns en bred enighet om att konstruktionen av likvärdighetsbidraget inte fungerar. Skolverkets utvärdering som kom förra veckan pekar på samma bekymmer som SKL lyfte i somras. Samtidigt har återkrav på pengarna redan skickats ut till flera kommuner. Nu behöver regeringen agera snabbt.
    När Skolverket i somras beslutade om återkrav av likvärdighetsbidraget för en del kommuner blev reaktionen från SKL stark. Det var tydligt att konstruktionen av bidraget ger orimliga effekter. Det som kan se ut som minskade kostnader per elev och neddragningar kan vara konsekvenser av ett ökat elevantal eller behov som finns en begränsad period, t.ex. ett antal förberedelseklasser.

    Jag beskrev problematiken i ett blogginlägg i juni och SKL överlämnade en särskild skrivelse till regeringen:    Statsbidragets konstruktion får värre effekter än förväntatSkrivelse avseende behov av att skyndsamt se över konstruktionen av statsbidraget för likvärdig skola (PDF, nytt fönster)Bred enighet om problemen med konstruktionenFörutom när minskade kostnader egentligen är en effekt av yttre omständigheter som nämns ovan, kommer många kommuner framöver stå inför ett behov av att göra reella neddragningar med anledning av den ekonomiska situationen. Då kommer de kommuner som bäst behöver ekonomiskt stöd inte kunna söka likvärdighetsbidraget.
    Effekten blir då en minskad likvärdighet mellan kommunerna.

    SKL är inte ensam att se denna problematik. Skolverket drog samma slutsatser i sin utvärdering som publicerades förra veckan. Vi får signaler som ger oss förhoppningar att regeringen kommer göra de förändringar i konstruktionen som krävs. Det är bra. Men egentligen inte så förvånande med tanke på hur uppenbart fel konstruktionen slår. Regeringen borde ha gjort rätt från början.    Exemplet Eda kommunEda har tidigare år haft en elev med mycket stora behov av särskilt stöd, som kommunen skapade en egen organisation runt. Eleven har slutat i skolan, vilket har sänkt de genomsnittliga kostnaderna. (I Eda kommun finns ca 800 elever). Detta är ett skolexempel på en omständighet som enligt förordningen ska vara rimlig, alltså att man inte behöver återbetala bidraget på grund av s.k. särskilda skäl.

    Varför har då inte Eda fått OK på sitt undantag? Jo, för att de inte har kunnat särskilja kostnader för enskilda elever de tre år bakåt i tiden som regelverket för statsbidraget kräver.

    Saken är dock den att Eda vid den tidpunkten själva inte hade något behov av att göra en sådan redovisning. Likvärdighetsbidraget fanns liksom inte på plats då. Ett helt rimligt resonemang i en liten kommun där det är lätt att identifiera eleven med stora behov. Men eftersom det inte finns några övergångsregler, faller kommunen på att de inte tidigare har gjort den redovisning som nu krävs.

    Nu får Eda betala tillbaka drygt en miljon kronor, vilket är mycket för en sådan liten kommun. Från och med förra året redovisas dessa kostnader på det sätt som Skolverket efterfrågar, men vad hjälper det i nuläget?    Så vad borde regeringen göra nu?Vår förhoppning är att regeringen påskyndar arbetet med att förändra konstruktionen av bidraget. Det bästa vore om staten hinner stoppa återbetalningskraven för kommunerna (de är orimliga allihopa). Om detta inte är möjligt är vår uppmaning att regeringen ser till att kommunerna kompenseras för kostnaden.

    Det borde också vara en självklarhet att det finns övergångsregler när förändringar sker. Vi kan inte ha regelverk som kräver att kommunerna ska vara synska och förstå exakt hur staten några år framåt i tiden vill att de ska ha redovisat egna utgifter och inkomster.

    Slutligen behöver regeringen självklart också beakta rimligheten i villkoret för statsbidraget som sådant. Det finns en risk att de kommuner som bäst behöver statsbidraget inte kommer att söka som läget är nu.

    Med kloka villkor och en bra konstruktion är jag övertygad om att likvärdighetsbidraget kommer göra skillnad i landets skolor och kommuner. Så skynda på!
    Läs mer
  • 2019-08-15
    Viktigt att se och motverka könsskillnader i skolresultat
    Idag sommarpratar Emma Leijnse, journalist på Sydsvenskan. Hon är en av de personer som pekar på konsekvenserna av att pojkar som grupp uppnår lägre skolresultat än flickor och att vi måste arbeta för att förändra rådande läge. Och jag håller med henne – det är viktigt att motverka könsskillnader i skolresultat.
    Skillnaderna mellan pojkar och flickor märks i meritvärde, huruvida de når kunskapskraven i alla ämnen och om de uppnår gymnasiebehörighet. Pojkar uppnår lägre resultat och fullföljer i lägre utsträckning än flickor en gymnasieutbildning.I våras tog SKL fram en statistikrapport om könsskillnader i skolresultat, som visar hur det ser ut.Rapport: Könsskillnader i skolresultat nationell statistik i urvalVi vet att en gymnasieutbildning har stor betydelse för individers möjligheter till etablering på arbetsmarknaden, något som i sig spelar roll för deras möjligheter i livet som helhet. Könsskillnader i skolresultat är en fråga som är viktig både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv.Denna vecka publicerar SKL ett inspirationsmaterial som ska hjälpa kommuner och skolor att motverka könsskillnader i skolresultat. Vi visar på ett antal orsaker till könsskillnaderna och vad kommuner och skolor kan göra och gör för att förändra och förbättra. Några områden som är viktiga i förändringsarbetet är bland annat styrning, mål och ledarskap, att förändra skolkultur och normer för hur flickor och pojkar förväntas vara, att skapa trygghet, trivsel och att utveckla inkluderande lärmiljöer samt att arbeta med motivation.Se, förstå och förändra - Att motverka könsskillnader i skolresultatMin förhoppning är att fler kommuner och skolor ska inspireras till ett stärkt systematiskt arbete för att elevers könstillhörighet inte ska spela någon roll för skolresultaten. Det är ingen quick fix, men det är en fråga som handlar om barns och ungdomars framtid – och det är ju tillräckligt viktigt för att försöka förändra.Motverka könsskillnader i skolresultat
    Läs mer
  • 2019-07-03
    Tydligare läroplan för förskolan
    Den här veckan har sommaren börjat på riktigt, och även om många barn är på ledighet så pågår förskolans verksamhet under hela sommaren. Men en helt vanlig vecka är det inte, nu har nämligen ett par viktiga förändringar för förskolan trätt i kraft.
    1. Den reviderade/nya läroplanen Lpfö 18 gäller från i dag. Bland annat har förskollärares ansvar för undervisningen blivit tydligare än innan.
    2. I skollagen har förskolechefens titel ändrats till rektor, och för nyanställda rektorer är det från och med i dag obligatoriskt att delta i rektorsutbildningen.
    Med dessa förändringar sätts frågan om ledarskap i förskolans hela styrkedja i fokus – från förskollärares ledarskap i undervisning och utbildning, via rektors pedagogiska ledarskap till huvudmannens ledarskap när det gäller organisationen och dess förutsättningar. Allt detta tar vi fasta på i ett av våra pågående projekt på förskolans område, där vi kommer att synliggöra ledarskapet och dess förutsättningar i hela styrkedjan, samt vilken betydelse förskolans organisation har för likvärdigheten.Som ett led i det arbetet planerar vi under hösten att bjuda in nyckelpersoner till ett antal rundabordssamtal om organisation, ledarskap och yrkesroller i förskolan.Frågan om förskolans likvärdighet och en hållbar förskola är ständigt aktuell, nu senast i ett upprop som en grupp förskoleforskare har tagit initiativ till.Upprop för en likvärdig och hållbar förskolaVi ser rundabordssamtalen som en möjlighet att tränga in i en del av de frågor som forskarna belyser ur ett huvudmannaperspektiv.Till sist passar jag på att flagga för SKL:s förskolekonferens 2019, tema kompetensförsörjning. Den är nästan fullsatt, så skynda att anmäla om du vill ha en plats den 18 september!SKL:s förskolekonferens 2019: Attrahera, rekrytera och behåll rätt kompetens i förskolan
    Läs mer
  • 2019-07-02
    Fokus, fokus, fokus
    Många kloka ord sades igår på SKL:s almedalsseminarium ”Lokala förutsättningar, nationella ramar – så utvecklar vi skolan”.
    Ett fyrverkeri av statliga insatserJag lånar rubriken för detta blogginlägg – Fokus, fokus, fokus- från Daniel Sundberg, professor vid Linnéuniversitet. Sundberg sa klokt att svenska reformer tenderar att bli punktvisa där vissa enskilda frågor kan få ett stort utrymme, men där helhetsgrepp och långsiktighet saknas. Lena Micko, 2:e vice ordförande i SKL, formulerade det som att huvudmännen befinner sig i ett fyrverkeri av statliga insatser som skjuts upp, och där man aldrig vet hur länge de glimmar. En bra beskrivning tycker jag.De länder som lyckas väl underbygger istället reformer med forskning och gör långsiktiga satsningar som ger förändring på system, skol- och klassrumsnivå samtidigt. Sverige har gjort mycket förändringar på systemnivå och hoppats att något ska hända på skolor och i klassrum. Det finns en risk att skolor och kommuner blickar uppåt och väntar på nästa projekt istället för att utgå från de behov som finns lokalt.Demografi och ekonomi – ett faktumAnders Jolby, utbildningsdirektör på Gotland, satte fingret på spiken när han inte bara efterfrågade en långsiktig vision om det vi kallar utmaningar, utan också påpekade att vi bör lägga till ett nytt begrepp: nämligen faktum. Och detta faktum är att hänsyn måste tas till den demografiska och ekonomiska situationen.Jag håller med. Visioner och ambitioner måste ta hänsyn till de reella förutsättningar som finns i kommunerna.Stuprör som hämmar kreativitet och stjäl tidDet är ingen tvekan om att statliga resurser till skolan behövs, men att de problem som finns med de riktade statsbidragen måste lösas. Anders Jolby kallade bidragen för stuprörsinriktade och efterfrågade mer tillit från statens sida. Det skulle släppa loss kreativiteten och ge mer utrymme till det som gör skillnad, till exempel att stödja det pedagogiska ledarskapet.Konstruktionen av likvärdighetsbidraget måste rättas tillDen senaste veckan har vi sett att konstruktionen av likvärdighetsbidraget ger värre effekter än vi anat. Det kändes därför betryggande att Anna Ekström uttryckte oro över just likvärdighetsbidraget och menade att både Statskontoret och Skolverket under året kommer att följa upp hur bidraget fungerar.Jag är övertygad om att bristerna i konstruktionen kommer åtgärdas så att bidraget blir den förstärkning som såväl regering och huvudmän önskar.Statsbidragets konstruktion får värre effekter än förväntatTrött på diskussionen om förstatligandeAnna Ekström uttryckte också en trötthet över diskussionen om statlig respektive kommunal skola. Hon ser med glädje fram emot att det beslutsunderlag om förstatligande som aviseras i Januariöverenskommelsen ska tydliggöra vad frågan egentligen betyder.Från SKL:s sida håller vi med. Lena Micko sa att hon var trött på myten om att staten är så mycket bättre. Det är lätt att tro att en statlig skola ska vara svaret på allt. Ett underlag som bygger på fakta och som hanterar de komplexa frågorna kommer förhoppningsvis bidra till att en gång för alla sätta punkt för denna diskussion.Vi vet vad som gör skillnad. Nu är det dags att gå i den riktningen.

    Läs mer
  • 2019-07-01
    Hög tid att ta tillvara introduktionsprogrammens potential
    Uppskattningsvis 50 000 elever kommer i höst att gå på något av gymnasieskolans introduktionsprogram. Av dessa kommer någonstans runt åtta av tio att lämna gymnasieskolan utan examen. För att ge alla ungdomar bästa möjliga förutsättningar, är det är hög tid att vi utvecklar introduktionsprogrammen till den språngbräda de är tänkta att vara.
    I dag, den 1 juli, inträder tre förändringar i skollagen som syftar till att stärka upp utbildningen på introduktionsprogrammen (IM). Det handlar om tydligare krav på huvudmannens plan för utbildning, att preparandutbildning tas bort och obligatorisk bedömning av nyanlända elevers kunskaper inom ramarna för språkintroduktion.Förändringar i skollagen för introduktionsprogrammen, SkolverketLokala kreativa lösningar behövsPå många håll i landet är IM redan idag ett riktigt bra alternativ för elever som saknar gymnasiebehörighet. Tack vara programmens flexibla utformning, har skolor möjlighet att hitta lösningar som fungerar för den enskilda individen och kombinerar studier på grundskole- och gymnasienivå. Tyvärr vet vi att det inte ser ut så överallt. Därför ser jag positivt på ambitionen att stärka upp IM, även om jag tror att fler insatser kan behövas.Att tillvarata lokala kreativa lösningar för att skapa utbildningar, också i nära samarbete med arbetslivet, är en nyckel framåt. Som jag skrivit tidigare behövs det också en bättre uppföljning av elevernas resultat för att vi ska få en bättre uppfattning om elevernas utveckling och utbildningens kvalitet. Från SKL:s sida försöker vi bidra till utvecklingen av metoder och arbetssätt på IM genom projekten Yrk In och IMprove.Introduktionsprogram i fokus, SkolbloggenUppdrag fullföljd utbildningStöd att utforma huvudmannens plan för utbildningFrån mitt perspektiv är den lokala styrningen en viktig utgångspunkt för – och styrka med – IM. Huvudmannens plan för utbildning utgör själva fundamentet för denna styrning och det är avgörande för både huvudman, skola och elev att den är genomtänkt och ändamålsenlig.Dagens förändring innebär tydligare krav på att denna plan ska ange utbildningens syfte, innehåll och längd. På Skolriksdagen tidigare i vår handlade ett seminarium om hur huvudmannen kan utveckla framgångsrika utbildningsplaner för IM. Jag vill uppmuntra alla som på något sätt arbetar med gymnasieskolans introduktionsprogram att ta del av filmen från seminariet, om ni inte hade förmånen att vara på plats.Så lyckas vi med introduktionsprogrammen! Skolriksdag 2019Programinriktat val – positivt men problematisktPrograminriktat individuellt val döps om till programinriktat val och kan nu riktas mot både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Samtidigt försvinner preparandutbildningen. Jag tror att detta i grunden är en klok förändring som bygger vidare på styrkan i att elever samläser med det nationella programmet samtidigt som de kompletterar sina betyg. Men den nya varianten väcker nya frågor.En av dessa gäller programinriktat val mot högskoleförberedande program, där våra medlemmar rapporterar stora problem. Hur ska en huvudman som har konkurrens om platser på de högskoleförberedande programmen bland behöriga elever möjliggöra även för obehöriga elever att läsa programinriktat val med dessa programinriktningar? En obehörig elev får ju inte ta platsen från en behörig.En annan fråga handlar om hur långt från behörighet en elev i praktiken klarar av att vara. För att få gå programinriktat val krävs godkända betyg i sex grundskoleämnen. Detta innebär att en elev som siktar mot ett yrkesprogram bara är två godkända betyg ifrån behörighet. Den som däremot vill läsa ett högskoleförberedande program har upp till sex ämnen att tillgodogöra sig. Frågan är om det är rimligt att ställa så höga krav på en elev om den samtidigt ska kunna läsa gymnasiekurser.Dela era erfarenheter med oss!Vi vill ta del av era tankar kring introduktionsprogrammen och dessa lagändringar, liksom den om bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas ytterligare? Hör gärna av er till oss och dela med er av hur ni arbetar med introduktionsprogrammen i er kommun!
    Läs mer

Prenumeration

Så hanterar SKL dina personuppgifter

Skribenter

Sidfot