Skolbloggen

  1. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Obligatorisk prao införs den 1 juli i år

    Den 7 februari fattade riksdagen beslut om att återinföra obligatorisk praktisk arbetslivsorientering (prao) för elever i årskurs 8 och 9 samt 10 i specialskolan. Praon ska omfatta minst tio dagar sam

    (0) Kommentarer Elever Praktisk arbetslivsorientering prao Studie- och yrkesvägledning

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

  • 2018-04-11
    Hög tid att ta tag i fritidshemmens rekryteringsutmaning
    I går släpptes Skolverkets senaste statistik om fritidshem. En viss förbättring har skett när det gäller personaltäthet och gruppstorlekar men det finns skäl till oro över andelen utbildade, som fortsätter att minska. SKL kommer nu att intensifiera arbetet med fritidshemmens kompetensförsörjning.
    Skolverkets statistik om fritidshem för läsåret 2017/18Det är ingen hemlighet att fritidshemmen och dess medarbetare har varit hårt belastade under många år. Att andelen högskoleutbildad personal sjunker stadigt är främst en effekt av den stora utbyggnad som har skett. Det enda sättet för huvudmännen att inte ytterligare minska den redan låga personaltätheten har varit att anställa fler utan relevant utbildning. Utvecklingen är inte oväntad, men den är bekymmersam.

    Så mycket som 600 fritidshem – drygt 34 000 elever – står helt utan pedagogiskt högskoleutbildad personal. Om vi ska klara av att följa skollagen behöver alla aktörer vara självkritiska och sätta fritidshemmen högre upp på agendan. Regeringen har föreslagit ett skarpt legitimationskrav för undervisning i fritidshem från 1 juli 2019. Inom kort lär alltså luppen sättas på behörighetsläget i fritidshem. Jag menar att det inte finns några skäl att vänta. Det behövs kreativa och uthålliga insatser för att rekrytera och utbilda fler lärare i fritidshem.
    39 procent högskoleutbildade, men behörighetsgraden ännu lägreBland medarbetarna i fritidshem har andelen med pedagogisk högskoleexamen minskat från 42 till 39 procent. Den siffran säger dock ganska lite. Bland dessa finns sannolikt en betydande andel som inte uppfyller skollagens krav för att få undervisa i fritidshem, eftersom deras lärar- eller förskollärarutbildning inte innehåller en inriktning mot fritidshem.

    För att skapa bättre insikt om hur stor fritidshemmens rekryteringsutmaning är behöver den offentliga statistiken visa hur många som faktiskt är utbildade mot fritidshem och får undervisa där. Vi behöver också veta mer om vilka utbildningar och kompetenser som gömmer sig inom den gigantiska kategorin ”övrigt”, som motsvarar 40 procent av personalen i fritidshem.
    Från genomgångsyrke till framtidsyrkeSom huvudmän och arbetsgivare har vi ett ansvar för att göra fritidshemmen till en attraktiv arbetsplats. Det innebär att vi inte kan blunda för att det finns problem, något som bland annat lyfts i Lärarförbundets fritidshemsrapport nu i dagarna.

    Men det är också hög tid att staten och lärosätena tar sitt ansvar. Fritidshemmen har under många år varit eftersatta i statliga reformer. Lärarutbildningens inriktning mot fritidshem är rejält underdimensionerad. Och så har det varit länge. I många år har SKL och våra medlemmar tryckt på behovet av att bygga ut utbildningen. Söktrycket till utbildningen är hyfsat; flaskhalsen är snarast lärosätenas prioritering och bristen på forskarutbildade lärarutbildare.

    Det kommer att behövas kreativa lösningar för att komma till rätta med kompetensförsörjningen i fritidshemmen. Ett led är att locka fler av de unga medarbetare som nu har fritidshemmen som ett genomgångsyrke att se det som ett framtidsyrke. För att stimulera fler att utbilda sig behövs mer flexibla vägar till examen.
    Nu intensifierar vi arbetet med fritidshemmens kompetensförsörjningDet senaste exemplet på SKL:s arbete med skolans rekryteringsutmaning är den rapport som bland annat visar på det övergripande behovet de närmaste åren. SKL kommer nu att ytterligare fokusera på fritidshemmens kompetensförsörjning. I det fortsatta arbetet avser vi att belysa vilka åtgärder som behövs på kort och lång sikt. Det handlar dels om att utbilda fler lärare i fritidshem och höja kompetensnivån hos andra yrkeskategorier, men också om att utveckla organisation, samverkan och ett ledarskap som stärker fritidshemmens arbete.Skolans rekryteringsutmaningar Lokala strategier och exempel

    Fritidshemmen har en stor potential att vara en viktig och utvecklande del av barns liv. Nästan alla barn deltar och vi vet att såväl barn som föräldrar trivs med verksamheten. Men den skulle ändå kunna vara så mycket mer.

    Läs mer
  • 2018-03-23
    Alla vinner på en välfungerande klagomålshantering
    Många klagomål om skolan från vårdnadshavare och elever anmäls direkt till Skolinspektionen istället för till huvudmannen. Möjligheten att kunna anmäla är viktig, men vi har mycket att vinna på att underlätta rutinerna så att ärendena går direkt till berörd skola och huvudman.
    En väl fungerande klagomålshantering ger den lokala huvudmannen möjligheten att kunna åtgärda brister så snart som möjligt. Men när ärendet passerar direkt till Skolinspektionen så går huvudmannen miste om viktig information som annars kan bidra till högre kvalitet i skolan för alla elever. Dessutom kan det enskilda ärendet ta längre tid vilket drabbar den enskilda eleven samtidigt som det innebär kraftigt ökad administration.När vårdnadshavare och elever vänder sig direkt till huvudmannen kan ärendet lösas snabbare och närmare eleven. Huvudmannen och skolan behöver inte heller lägga tid och resurser på att redovisa vilka åtgärder de vidtagit till Skolinspektionen, utan kan istället fokusera på de åtgärder som är angelägna för den egna utvecklingen.Jag ser alltså en klar poäng i att ärenden i stor utsträckning hanteras på skolnivå. Det ökar möjligheten att kunna fånga upp ett problem så tidigt som möjligt, för att kunna åtgärda det.Tydlig information på webbenI en kvalitetsgranskning pekar Skolinspektionen på att huvudmännen behöver bli bättre på att informera om hur klagomålshanteringen går till. Lagstiftningen formulerar dock endast att huvudmannen ska ha ett system för detta, inte hur systemet ska se ut. Vad som är praktiskt lämpligt i en kommun, kan därför behöva skilja sig från en annan. Det väsentliga är att kommunerna har en tydlig och tillgänglig process för medborgarna.Lokal klagomålshantering – för snabb hjälp till elevernaEtt enkelt sätt att uppnå detta är information på kommunens och skolans webbplatser om vart vårdnadshavare och elever kan vända sig om de har synpunkter eller klagomål. Man kan även tänka sig andra kommunikationskanaler och att information görs tillgänglig på andra språk.Inspirationsmaterial kommerJag vet att det finns kommuner som jobbar jättebra med klagomålshantering. Det finns också kommuner som behöver bli bättre, vilket de många gånger själva är medvetna om. Man vill göra rätt! Under våren kommer vi därför att tillsammans med Friskolornas riksförbund ta fram ett stöd- och inspirationsmaterial som visar på lärande exempel hur huvudmän valt att ordna sin hantering.ps
    Du som redan nu vill lära mer om klagomålshantering kan ta del av det webbinarium om huvudmännens klagomålshantering som nyligen anordnades av Skolinspektionen, och där SKL deltog.

    Läs mer
  • 2018-03-22
    Teach for Sweden-lärare i fler klassrum
    Jag hoppas att ni inte missade den rapport om Skolans rekryteringsutmaningar som vi presenterade för några veckor sedan? I den beskriver vi de många olika vägar som vi måste gå för att få tillräckligt många lärare i våra klassrum när eleverna åren framöver blir allt fler.
    Skolans rekryteringsutmaningarVi behöver pröva nya sätt att organisera arbetet i skolan och öppna för många olika sätt att nå en lärarexamen. Ett exempel på det senare är Teach for Sweden. De studenter som antas inom detta program är ämnesbehöriga när de påbörjar sin 2-åriga utbildning. De arbetar i skolan samtidigt läser de in en kompletterande pedagogisk utbildning, KPU. Vid senaste tillfället när våra politiker träffas på SKL, i Utbildningsberedningen, fick vi höra om årets antagning, där 600 sökande är med i urvalet. Nu vill Teach for Sweden starta samarbete med än fler huvudmän och skolor för att kunna anta så många som möjligt till programmet.Kan detta program vara en del i din kommun och din skolas kompetensförsörjning? Vill du vara med och har en skola som vill vara med på resan för en Teach for Sweden-student att bli en behörig lärare så kan du anmäla till intresse till Teach for Sweden.Teach for Sweden
    Läs mer
  • 2018-03-20
    Likvärdig förskola kräver utrymme att göra olika
    Debatten kring förskolan fortsätter. Nu är det Förskoleupproret som går ut med medarbetares berättelser i kampanjen #pressatläge. I centrum står frågan om gruppstorlekar.
    Som arbetsgivare måste vi givetvis ta signaler om brister i arbetsmiljön på allvar. Det är viktiga berättelser som tillsammans med många goda exempel bidrar till att vi gemensamt och ständigt kan utveckla den svenska förskolan och öka likvärdigheten. Det innebär att höja utbildningsnivån där den är låg, att använda kompetensen rätt och att styra resurser dit de gör störst nytta.Maxtak ger oönskade konsekvenserJag vill reda ut en vanlig missuppfattning. SKL tycker inte att gruppstorlekar är oviktiga. Det är en av flera faktorer som påverkar förskolans kvalitet. Men frågan är inte så enkel, och svaret är inte ett lagstadgat tak. Det finns ingen siffra som garanterar kvalitet och likvärdighet i alla förskolor. Likvärdighet innebär tvärtom att kunna göra olika och att styra resurserna dit de behövs bäst. Det kan vi bli bättre på.Men ett tak för gruppstorlekar innebär risker. Ponera ett tak på 15 barn per grupp. De största grupperna skulle förvisso bli mindre. Men det finns oerhört välfungerande barngrupper som har fler än 15 barn. Det finns också barngrupper som är, och behöver vara, betydligt mindre än så. Gruppen kanske har många barn i behov av särskilt stöd, eller brist på utbildade medarbetare. Eftersom resurser är ändliga är risken att taket skulle leda till att just de grupper som behöver vara riktigt små blir större. De mest utsatta riskerar att drabbas, inte minst i kommunernas tillväxtområden.Förskolans kompetensförsörjning – en gemensam utmaningRiktmärken är inte kravSedan 2016 finns riktmärken för gruppstorlekar i kommentartexten till Skolverkets allmänna råd för förskolans måluppfyllelse. Riktmärkena är endast vägledande och den lämpliga storleken beror på en rad faktorer. Problemet är när riktmärkena tolkas som något de aldrig var avsedda att vara – ett tak som aldrig får överstigas. Ett annat problem är när det tolkas som att det är möjligt att nå dem över en natt. Så är det givetvis inte. Att bygga nya lokaler och att utbilda fler förskollärare tar tid. Riktmärkena är alltså inga krav.Det som däremot inte är valbart är att följa skollagen, som säger att huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Enligt Skolinspektionens statistik för 2017 har endast sex procent av de tillsynade huvudmännen brister inom detta område.Kommunerna tar ansvar för barngruppernas storlekSå många som 233 kommuner har sökt statsbidrag för minskade barngrupper. Enligt Kommunalarbetaren har hela tre fjärdedelar av dem målsättning att nå riktmärkena, trots att de inte är bindande. Det innebär inte att resterande kommuner inte arbetar för mindre barngrupper – de flesta har egna målsättningar.På 20 år har antalet barn i förskolan ökat från 360 000 till en halv miljon. Trots detta har både personaltäthet och gruppstorlekar länge varit konstanta. 2016 var ett trendbrott. När statistiken för 2016 släpptes förra våren hade en genomsnittlig grupp minskat med nästan ett barn per grupp. Inte sedan 1992 har den genomsnittliga barngruppen varit mindre.Vi ska absolut lyssna och lära av berättelser om brister och behov. Men låt oss inte förringa den positiva utveckling som faktiskt sker här och nu. Båda nyanserna behövs, annars kan vi få en svartmålning som ingen tjänar på.
    Läs mer
  • 2018-03-14
    Alla måste kliva fram för en stärkt systematisk professionsutveckling
    Så har Björn Åstrands utredning ”Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling” presenterats. De flesta av de 700 sidorna handlar om att etablera ett statligt program för lärare och skolledares professionsutveckling. Det finns många goda tankar i detta. Dock ser vi ett antal svårigheter med förslaget.
    Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utvecklingSKL delar bilden av att det behövs ett tydligare system för professionsutveckling i svensk skola. Men det finns en övertro på att de olika behov som lärare, skolor och huvudmän har ska lösas genom en statlig styrning av innehåll och form.Det lokala perspektivet behöver vara starkareVi menar att ansvar och mandat behöver hänga ihop. De som har ansvar för den kompetens som behövs i den egna skolan ska också ha mandat att styra vilken kompetensutveckling som behövs. Till detta behövs en nationell struktur för att möjliggöra framtida karriärvägar, men det lokala perspektivet behöver vara starkare än det som utredaren nu presenterar.Vi ser det som givet att kompetensutvecklingens innehåll och enskilda lärares kompetens och vilka arbetsuppgifter som följer på detta ska bedömas lokalt av de närmaste cheferna. De förslag som läggs har istället en nationell överrock.Lärosätena behöver vara nav i ett framtida systemUtredaren tar heller inte hänsyn till hur svensk arbetsmarknad fungerar eller till hur de lokala behoven och förutsättningarna ser ut på de enskilda skolorna. Inte heller tas samverkan mellan lärosäten och huvudmännen tillräckligt på allvar, dels den samverkan som finns på många håll redan idag, dels att det är denna samverkan som behöver vara ett nav i det framtida systemet. Lärosätena är helt enkelt inte tillräckligt synliga i utredarens förslag.För att stärka professionens utveckling behöver såväl arbetsgivare, staten och professionen själva flytta fram positionerna:
    • Staten behöver förbättra utbudet av utbildningar och bidra till en stärkt samverkan med huvudmän och skolor. Vi ser att ett sådant gemensamt ansvarstagande fungerar på en del håll i landet, och att både lärosäten och huvudmän kan bli bättre på andra håll.
    • Professionen behöver kliva fram och ta taktpinnen vad gäller bedömningar av skicklighet inom det egna ansvarsområdet. Självklart är lärosätena och huvudmännen viktiga parter i detta arbete, men professionen bör vara tydlig i att detta är något som inte staten vet bättre än de själva.
    • Arbetsgivarna behöver bli tydligare i att formulera såväl kortsiktiga som långsiktiga behov för medarbetares kompetensutveckling och hur man möjliggör den fortbildning som behövs. Här är ett arbete i gång på många håll, det behöver både intensifieras och spridas.
    Många av dessa utgångspunkter återfinns i utredningen, men trådarna behöver knytas ihop bättre och låta ansvar och mandat följas åt. De behöver också utformas på ett sätt som fungerar på svensk arbetsmarknad.
    Läs mer
  • 2018-03-09
    Förskolans kompetensförsörjning – en gemensam utmaning
    Ökade barnkullar och personalbrist innebär stora påfrestningar för förskolan. SKL arbetar intensivt med frågan och många deltar i debatten, senast åtta professorer i Sydsvenskan som efterlyser långsiktiga åtgärder och nytänkande. För inte länge sedan kom även Skolinspektionens omfattande granskning, där bland annat förskolans likvärdighet ifrågasätts.
    Debattinlägg: Ta initiativ till nya samtal och åtgärder för att vända den negativa trend som förskolorna är inne iFörskolans kvalitet och måluppfyllelsePå 20 år har antalet barn i förskolan ökat från 360 000 till en halv miljon. En så kraftig utbyggnad får givetvis konsekvenser. Även om många förskolor har en imponerande kvalitet, så tyder mycket på att skillnaderna mellan de bästa och sämsta förskolorna har ökat. Här är kompetensförsörjningen den springande punkten.Brist på utbildade förskollärare och barnskötareFör att bibehålla personaltätheten har kommunerna tvingats anställa allt fler som saknar relevant utbildning för att arbeta med barn. Det har helt enkelt inte funnits tillräckligt många utbildade att tillgå.Ett stort skäl till bristen på förskollärare är att staten inte har ökat förskollärarutbildningens kapacitet i samma takt som antalet barn har ökat. Bilden kompliceras ytterligare av att bristen fördelar sig mycket olika över landet. Risken är stor att förskollärartätheten kommer att fortsätta minska, och skillnaderna mellan förskolor att öka, om inte krafttag tas nu för att möta behoven där de är som störst.Åtgärder för att trygga kvalitetenUtifrån dagens rekryteringsbehov ser jag ett antal åtgärder som väsentliga för att trygga kvaliteten och arbetsmiljön i den svenska förskolan:
    • Staten behöver tillsammans med lärosätena förstärka utbildningskapaciteten. Insatser måste till omgående och behöver även omfatta alternativa vägar till förskollärarexamen. Men det arbetet kommer att ta tid.
    • På kort sikt behövs många fler utbildade barnskötare i förskolan. Flera kommuner, bland annat Örebro och Uppsala, arbetar med att synliggöra detta behov. Vuxenutbildningen är ett viktigt komplement till gymnasieskolans barn- och fritidsprogram.
    • Det behövs också utvecklingsmöjligheter för redan anställda medarbetare, bland annat vägar till barnskötarkompetens för medarbetare utan relevant utbildning samt vägar till förskollärarexamen för barnskötare som vill yrkesväxla.
    • Yrkesroller och ansvar måste tydliggöras och förankras så att kompetensen används rätt. Till exempel har Kungsbacka noga inventerat barnens vistelsetider och olika yrkeskategoriers arbetstider så att rätt kompetens nyttjas fullt ut när de flesta barnen är på plats.
    En gemensam utmaningSom huvudmän har vi ett stort ansvar i hur vi förmedlar och synliggör behovet av medarbetare. Från SKL:s sida inventerar vi under det kommande året utbildningskapaciteten för förskollärare och barnskötare, vi undersöker kompetensinsatser för medarbetare utan relevant utbildning och ser som arbetsgivare över hur förskolan kan vara en attraktiv arbetsplats.Vi har en fantastisk förskola i Sverige. Educare-modellen, som inte separerar omsorg och undervisning utan förenar barns och vårdnadshavares behov av en helhet, lyfts fram som ett föredöme i hela världen. Att vår förskola dessutom är tillgänglig för alla oavsett socioekonomisk bakgrund innebär en viktig kompensatorisk effekt.Med de höga ambitioner för kvalitet och tillgänglighet som delas av beslutsfattare, forskare och verksamma inom förskolan, krävs åtgärder från oss alla. Därför vill jag instämma i professorernas rop på åtgärder och nytänkande. Såväl stat och lärosäten som huvudmän behöver kraftsamla och ta ansvar utifrån sina respektive roller.
    Läs mer
  • 2018-02-26
    Ketchupeffekt i gymnasiepolitiken
    En mängd förslag som berör gymnasieskolan har lagts fram av flera utredningar de senaste åren. Nu betar regeringen i snabb takt av ett antal av dessa. Många viktiga förändringar ligger på bordet och jag har inte möjlighet att kommentera dem alla här på bloggen. Men jag vill uppmana huvudmän och rektorer att följa utvecklingen – nu kommer det att gå fort.
    Två förslag ligger just nu hos Lagrådet inför proposition om någon månad. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström har dessutom tidigare aviserat att hon vill gå vidare med en ny utredning för en ämnesutformad gymnasieskola. Vi får se vilka ytterligare utspel som kommer nu under våren, men jag är ganska säker på att mer är att vänta.Bättre förutsättningar för elever att fullföljaLagrådsremissen som kom den 16 februari, En gymnasieutbildning för alla, siktar in sig på åtgärder för att ge elever bättre förutsättningar att fullfölja sina studier. Flera av förslagen berör även andra skolformer. SKL har tidigare tyckt till om många av dessa förslag i vårt yttrande till Gymnasieutredningen.En gymnasieutbildning för allaYttrande: En gymnasieutbildning för alla, gymnasieutredningens betänkande, SOU 2016:77 (PDF, nytt fönster)Många av åtgärderna är väsentliga för att öka genomströmningen i gymnasieskolan. Med en målsättning om att alla ungdomar ska uppnå en examen behöver vi bli bättre på att utforma stöd under hela utbildningen och lärmiljöer som uppmuntrar närvaro. I mitt tycke borde flexibla lösningar och alternativa studievägar kunna prövas ännu mer – till exempel skulle folkhögskolan lyftas fram som ett alternativ för vissa elever som önskar det.Likaså bör vi jobba vidare på smidiga övergångar mellan skolformer med individuella studieplaneringar så att det exempelvis blir enkelt för ungdomar som inte hunnit fullfölja en utbildning i gymnasieskolan att göra det i vuxenutbildningen. Om du är intresserad av detta vill jag tipsa om den idékonferens som vi håller den 27 april.Idékonferens om samverkan mellan gymnasieskola och vuxenutbildningRutiner för informationsöverföring behöver anpassas efter de förutsättningar som följer med EU:s dataskyddsförordning GDPR som träder i kraft i maj 2018. Vad gäller dataskyddsförordningens betydelse för skolans informationshantering kan jag rekommendera det stödmaterial som SKL tar fram.Skolan och dataskyddsförordningen, GDPRÖkade möjligheter till högskolebehörighetDen andra lagrådsremissen är Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program. Avsikten är att göra yrkesprogrammen mer attraktiva och i högre grad förbereda ungdomar för ett livslångt lärande.Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella programFörslagen kan bidra i den riktningen och på så sätt vara en viktig faktor för att trygga kompetensförsörjningen. Samtidigt ser jag farhågor vad gäller huvudmännens och skolornas förutsättningar att planera enligt vårt tidigare yttrande. För elever som väljer bort de behörighetsgivande kurserna kan skoldagarna komma att innehålla fler håltimmar (vilket vi vet är dåligt för närvaron). Likaså kan det finnas risk att elever upplever de nya yrkesprogrammen som för omfattande, vilket i sin tur möjligen kan bidra till fler avhopp. Åtgärden behöver helt enkelt genomföras på ett klokt sätt för att uppnå önskad effekt.Yttrande: Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (PDF, nytt fönster)Fler val inför gymnasieskolan ställer också krav på studie- och yrkesvägledningen. Detta är något som bör tas upp av den nu pågående SYV-utredningen.En utvecklad studie- och yrkesvägledningVar beredd på ketchupeffektLäget kan sammanfattas med att mycket är på gång och mer är att vänta. Många av förändringarna kommer dessutom att införas med kort varsel – en kombination som kräver beredskap.
    Läs mer
  • 2018-02-23
    Illustrationen visar hur stor andel av en genomsnittlig årskull som blir lärare.
    Skolans rekryteringsutmaning – den rätta vägen är många vägar
    SKL:s rapport ”Skolans rekryteringsutmaningar – lokala strategier och exempel” som publicerades i veckan har fått stor uppmärksamhet. Media har framför allt lyft fram det stora behovet av lärare. Jag rekommenderar intresserade att läsa hela rapporten!
    Skolans rekryteringsutmaningar Lokala strategier och exempelÄven om skriften inte egentligen visade några nya siffror, tror jag att vårt försök att ge en helhetsbild av läget och att koppla ihop prognosen med hur många som faktiskt läser på lärarutbildningen idag, gav en aha-upplevelse. Den illustration som vi visade av hur stor andel av en årskull som i genomsnitt väljer en lärarutbildning talar sitt tydliga språk. För att möta behovet av lärare skulle dubbelt så många – om allt annat är lika – behöva påbörja en lärarutbildning. Det är inte realistiskt.
    Läs mer
  • 2018-02-12
    Limbo när försöksverksamhet med fjärrundervisning upphör
    Sedan januari 2016 ansvarar Skolverket för en försöksverksamhet som ger huvudmän möjlighet att bedriva fjärrundervisning i andra ämnen än de som skollagen tillåter. Försöksverksamheten upphör i juni i år.
    I maj 2017 lämnade Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad sitt slutbetänkande. Utredningen föreslog att ändringar i skollagen om fjärrundervisning skulle träda i kraft den 1 juli 2018. Detta förutsätter att en proposition läggs under våren 2018. Men på regeringens propositionslista för våren finns fjärrundervisningen inte med.Slutbetänkande av Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad (PDF, nytt fönster)Elevernas drabbasDen fjärrundervisning som bland annat Värmdö skärgårdsskola och Lapplands gymnasium bedriver måste avbrytas då försöksverksamheten upphör. Det blir konsekvensen av att nya regleringar i skollagen saknas.Eleverna i Värmdö skärgård riskerar att inte får tillgång till NO- och SO-undervisning av behöriga och legitimerade lärare eller tvingas pendla långt varje dag, vilket inte alltid fungerar då väderleken sätter stopp för båtturer. Eleverna på Lapplands gymnasium riskerar att få ett smalare kurs- och programutbud på den ort där de studerar, vilket kan innebära att de behöver flytta till en annan ort då avstånden är stora.Skolverket har konstaterat att en försöksverksamhet med fjärrundervisning inte är något som bara kan startas och upphöra från en dag till en annan. Det får negativa konsekvenser för eleverna.Kommunalråden ser behovenDen 25 januari publicerade Svenska Dagbladet debattartikeln Mer fjärrundervisning måste tillåtas i skolan. Den är underskriven av 75 kommunalråd som framhåller att regeringen skyndsamt måste lägga fram en proposition.Mer fjärrundervisning måste tillåtas i skolanNu uppstår alltså ett läge då det varken finns försöksverksamhet eller lagliga möjligheter. Situationen är inte hållbar. På kort sikt måste försöksverksamheten förlängas, men så snart som möjligt måste skollagen ändras. Regeringen måste lyssna på kommunalråden.Ta gärna del av webbseminariet Fjärrundervisningens villkor och möjligheter som SKL anordnade tillsammans med Ifous den 1 februari.
    Läs mer
  • 2018-02-09
    Obligatorisk prao införs den 1 juli i år
    Den 7 februari fattade riksdagen beslut om att återinföra obligatorisk praktisk arbetslivsorientering (prao) för elever i årskurs 8 och 9 samt 10 i specialskolan. Praon ska omfatta minst tio dagar sammanlagt. Det hade behövts en flexibilitet i regleringen.
    Kommunens studie- och yrkesvägledning är ett viktigt verktyg för att stärka barns, unga och vuxnas möjligheter att fatta väl övervägda studie- och yrkesval. Idag finns också ett ökat behov av stöd från unga och vuxna för att kunna navigera genom och mellan utbudet av utbildningar, yrkesinriktningar och utbildningsformer i takt med att dessa växer. För nyanlända unga och vuxna handlar det även om att få information om det svenska utbildningssystemets möjligheter och om olika yrkesbehov.Trots att skolans skyldighet att erbjuda prao avskaffades i och med den läroplan som infördes 1994, är det fortfarande mycket vanligt med någon form av praktik eller arbetsplatsbesök i grundskolan. Rätt använt kan prao eller praktik vara ett effektivt verktyg för att stärka arbetslivsanknytningen i skola och för att lära sig mer om arbetsmarknaden.Det finns samtidigt ett antal kommuner som gått ifrån traditionella praoveckor och byggt upp en nära samverkan med arbetslivet genom till exempel arbetsplatsbesök på flera olika arbetsplatser, entreprenörskapsprojekt, temadagar, yrkestävlingar och besök på mässor för att bredda elevernas perspektiv och för att få kunskap om nya yrkesområden. Jag hade gärna sett en viss flexibilitet i regleringen så att även sådana insatser hade kunnat få räknas in istället för bara än ”en elev – en arbetsplats” för alla skolor och elever.Även om många kommuner har prao och då det finns ett antal goda exempel på det ute i verksamheterna, är det inte heller alla som har det i omfattningen på tio dagar, vilket kommer att vara en utmaning för vissa utifrån hur arbetsmarknaden ser ut lokalt. Praon ställer också höga krav på huvudmännen gällande säker arbetsmiljö ute på praktikplatserna. Arbetsmiljöverket har information om vad som gäller vid praktik för unga på deras hemsida och i skriften Så får barn och ungdomar arbeta. Skolverket ska även ta fram ett stödmaterial för huvudmännen som påminner om Skolverkets lathund för APL. Det är viktigt att det finns stöd hos myndigheterna för vad som gäller så att eventuella frågetecken kan rätas ut.Så får barn och ungdomar arbeta (PDF, nytt fönster)För att lyfta aktuella frågor inom studie- och yrkesvägledning samt inspireras av goda lokala och regionala exempel på hur man kan arbeta med studie- och yrkesvägledning och prao har vi gjort en webbsändning med olika inslag och filmreportage.
    Läs mer

Prenumeration

Skribenter

Sök i bloggen

Sidfot