Skolbloggen

  1. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Med gemensamma krafter för att möta lärarbristen

    I förra veckan tecknade SKL och lärarnas fackliga organisationer ett treårigt avtal för över 200 000 kommunalt anställda lärare. Under nio månaders förhandlingar, först på egen hand, och sedan med hjä

    (10) Kommentarer Avtalsrörelse Kompetensförsörjning
  2. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Kompetensförsörjning het fråga i Almedalen

    En av de frågor som diskuterats mest under Almedalsveckan i år har varit kompetensförsörjning. Oavsett om samtalet har handlat om skolan, vården eller industrin har fokus varit på hur man ska locka fl

    (0) Kommentarer Kompetensförsörjning
  3. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Fler vägar till förskollärarexamen behövs

    SKL:s medlemmar efterfrågar fler förskollärare, men den reguljära förskollärarutbildningen kommer inte att räcka till. Prognoser visar att andelen förskollärare kommer att fortsätta sjunka. Därför har

    (0) Kommentarer Fritidshem Förskola Kompetensförsörjning
  4. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Effektivisering är inte av ondo

    ”Kommunerna gör smygbesparingar på skolan”. Det är budskapet från Tankesmedjan Balans (TS Balans) som läst kommuners skolbudgetar. Diskussionen är viktig och får en del spridning, men den blir tyvärr

    (1) Kommentarer Kompetensförsörjning Skolutveckling Ekonomirapporten
  5. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    Barngrupperna i förskolan fortsätter att minska

    Idag släppte Skolverket ny statistik om förskolan. Den visar att det trendbrott vi såg 2016 med minskade barngrupper håller i sig och fortsätter – detta trots att antalet inskrivna barn ökar. Även per

    (1) Kommentarer Förskola Kompetensförsörjning







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

  • 2018-11-01
    Speciallärare vinner Guldäpplet 2018
    Ni vet en sådan person som ger det lilla extra. Det lilla extra som får eleverna att bli genuint engagerade och motiverade för sin egen skull. En sådan person som har mod att göra annorlunda och med eleverna som medskapare våga bjuda in hela omvärlden till att ta del av deras högaktuella och intressanta arbeten.
    En sådan person är Maria Glawes och det är därför hon är årets vinnare av lärarpriset Guldäpplet.Maria Glawe är speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling och förstelärare på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg. Med eleverna som medskapare har Maria utvecklat ett innovativ arbetssätt där inkluderande lärmiljöer, literacyutveckling, lärande för hållbar utveckling och digital kompetens är i fokus och där omvärlden välkomnas.Hon vill skapa engagemang och kollegialt samarbete med sina kollegor.Jag vågar göra någonting annorlunda, vill samarbeta med mina kollegor, försöka skapa möjligheter där vi kan jobba med helhet och sammanhang, där vi kan jobba med eleverna som aktiva medskapare.Anna Bergström, speciallärare, inriktning språk-, läs- och skrivutveckling och förstelärare, Lejonströmsskolans grundsärskola i Skellefteå och Daniel Nilsson, speciallärare i matematik och förstelärare, på Stagneliusskolan i Kalmar, delade på andraplatsen.Vinnare av juryns särskilda prisDrivkraften och viljan att få digitaliseringen att hända, i samspel med hela organisationen, det är att tålmodigt hålla i och hålla kvar med stor målmedvetenhet, med mod och tillit till sina kollegor och sin personal.Amelie Wahlström, rektor i Karlstad, tog emot juryns särskilda pris för att hon, som rektor, visat prov på ett ledarskap som krävs för att lyckas i det genomgripande digitaliserings- och förändringsarbete som skolan står inför.Vinnaren av Guldäpplet 2018 presenterades måndag 29 oktober på Skolforum, Stockholmsmässan i Älvsjö.Drygt hundra engagerade och kompetenta lärare från hela landet som nominerades till lärarpriset Guldäpplet 2018.GuldäppletGuldäpplet delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs Minne vars partners är:
    • Specialpedagogiska skolmyndigheten
    • Lärarförbundet
    • Lärarnas Riksförbund
    • Sveriges kommuner och landsting
    • Statens medieråd
    • Gleerups Utbildning AB
    • ILT Inläsningstjänst AB
    • Netsmart AB
    • Studentlitteratur AB
    • samt Föreningen DIU och Stiftelsen DIU, grundare och koordinator.

    Läs mer
  • 2018-10-29
    Bild från scenen på Komvux 50 år
    Komvux 50 år – mer aktuellt än någonsin
    Komvux fyller 50 år i år. I förra veckan anordnade Skolverket, SKL och ViS en konferens på detta tema, med inslag av både historia, nutid och framtid. Det är väl värt att fira att vi har en av världens bästa vuxenutbildningar.
    Mycket har hänt sedan komvux startadeKonferensen visade att mycket har hänt sedan komvux startade 1968. Komvux har gått från korrespondenskurser och kvällsundervisning, till bland annat lärcentrum och yrkesvux med språkstöd. Vuxenutbildningen har idag fler elever än gymnasieskolan. Den har också fått en ökad betydelse för fler politikområden, inte minst arbetsmarknad och integration.Mer aktuellt än någonsinDet var en stor uppslutning på konferensen. De olika talarna visade på att det finns en otrolig kraft i vuxenutbildningen. Kärnvärden med individanpassning och flexibilitet är lika aktuella nu som då.Framöver behöver vuxenutbildningen fortsätta utvecklas. Några framtidsspaningar från konferensen var behovet av mer regional samverkan och ett ökat stöd till deltagarna inom vuxenutbildningen. En annan framtidsfråga som kom upp var behovet av att utveckla studiestödssystemet för att stödja det livslånga lärandet.
    Läs mer
  • 2018-10-22
    Socioekonomisk resursfördelning - kommuner behöver göra olika
    I veckan släppte vi på SKL en rapport om i vilken utsträckning som kommuner tillämpar socioekonomiska resursfördelningsmodeller.
    Rapporten Socioekonomisk resursfördelning i skola och förskolaRapporten visar i korthet att sex av tio kommuner har sådana modeller för grundskolan, och nästan fem av tio när det gäller förskolan. Hur stor andel av resurserna som fördelas utifrån socioekonomiska faktorer varierar, från några procent upp till över 20 procent.Jag kan tänka mig att dessa resultat förvånar eller rentav provocerar en del. Hur kan kommunerna göra så olika? Inte konstigt att likvärdigheten brister! Men det är just den typen av kategoriska synsätt som vi vill nyansera med vår rapport.Ja, kommunerna gör olika. För att de behöver göra olika. Stora kommuner med påtaglig skolsegregation som vet att de behöver ha en resursfördelning som kompenserar för skillnader i förutsättningar har också det, i många fall dessutom sen många år tillbaka, långt innan skollagen ändrades 2014.Medan det i andra änden finns små, varav en hel del riktigt små kommuner, som inte har det behovet. För att man har få skolor och förskolor, för att det inte finns några systematiska skillnader i barn- och elevsammansättningen eller för att man kompenserar för skillnader i förutsättningar på andra sätt.Ger socioekonomisk resursfördelning resultat?Allt detta går att läsa mer om i vår rapport. Det som jag tror är det viktiga framöver är att kraftsamla kring att differentierad resursfördelning verkligen ger resultat i form av förbättrad likvärdighet. Nyckeln till det stavas systematiskt kvalitetsarbete.För hur en verksamhet använder sina resurser, vilka resultat det ger och om det utifrån det behöver skruvas och justeras i organisation och arbetssätt – det är ju just det som är det systematiska kvalitetsarbetet. Och det i grunden oavsett om man har en socioekonomisk resursfördelning eller inte.Men när man har en sån modell, som ju innebär att vissa skolor får mer pengar än andra, är det extra viktigt att systematiskt ta reda på vilka insatser som verkligen funkar och ger effekt i form av förbättrad likvärdighet. Visst, varje skola är unik, men finns det ändå gemensamma nämnare och framgångsfaktorer? Och omvänt, finns det stötestenar eller fällor som bör undvikas?Om du arbetar på en skola eller förskola eller i en kommun som har hittat modeller, arbetssätt och metoder som ni ser gör faktisk skillnad, hör gärna av dig till någon av mina medarbetare. Vi är alltid intresserade av att ta del av erfarenheter och lärande exempel.
    Läs mer
  • 2018-10-18
    Gymnasieskolan i hetluften
    Årets gymnasiekonferens har nu avslutats. Under två späckade dagar har ansvariga för gymnasieskolan från huvudmän och nationell nivå samlats i Stockholm och för att diskutera angelägna och aktuella frågor. Och det är ganska många.
    Viktigt med långsiktighetÄr det något som jag tror är viktigt för gymnasieskolan är det långsiktighet. Och stabilitet. Det känns som att gymnasieskolan ständigt är i stöpsleven. Den ketchupeffekt som jag skrev om i tidigare blogginlägg inträffade i somras då ett antal lagändringar infördes med kort varsel.Det blev därför en hel del juridik under de båda dagarna. Till exempel om innebörden av den så kallade gymnasielagen (den som ger ensamkommande ungdomar i gymnasieåldern en ny möjlighet att få uppehållstillstånd). Det jag tycker är slående är hur kommunernas medarbetare, trots oklarheter i regelverket, hittar praktiska lösningar som ser till elevernas bästa. Här vill jag passa på att säga att kommunerna ska ha en eloge för hur de hanterat den starka press som såväl gymnasieskolan och andra skolformer satts under de senaste åren. På vår hemsida samlar vi nu ”Frågor och svar” om den så kallade gymnasielagen och vi planerar ytterligare insatser framöver i denna fråga.Kommunerna rullar inte tummarnaUnder de båda dagarna blev det också tydligt att det, oavsett utredningar och eventuella framtida reformer av olika slag, pågår ett ständigt utvecklingsarbete i gymnasieskolan. Vi fick höra flera exempel, bland annat från kommuner som genom Plug In minskat avhoppen, om framgångsrika samarbeten med näringslivet och hur man lyckats nå framgång på introduktionsprogrammen.Även om utmaningarna är många är det tydligt att kommunerna inte sitter och rullar tummarna i väntan på att staten ska komma med lösningar. Kommunerna själva eller i samverkan med andra visar kreativitet och handlingskraft.Utmaningar och framtidÄven om Sverige ser olika ut – stora och små kommuner, grad av friskoleetablering och så vidare – är vissa utmaningar gemensamma. Det handlar om ekonomi och kompetensförsörjning. Ökade löner, investeringar och ett system som gör att spelregler vad gäller elevantal ändras hela tiden pressar ekonomin i kommunerna. Lärarbristen är stor.Dessa frågor gick som en röd tråd under hela konferensen. Det är tydligt att vi behöver hitta nya lösningar på organisation och arbetssätt.
    • Behöver vi organisera i större enheter?
    • Hur kan vi använda digitaliseringen på ett klokt sätt?
    • Hur kan gymnasieskolan och vuxenutbildningen samverka för att möta lärarbristen?
    • Ska vi ha större kluster av skolor med yrkesutbildning i nära samarbete med branschen?
    Prata med kommunernaSist men inte minst. Några sammanfattande reflektioner:
    • Inga större reformer – skruva och ändra på saker kontinuerligt istället.
    • Ta ansvar utifrån respektive roller. Staten bör lita på att kommunerna tar sitt ansvar. Det är svårt med dubbla spelplaner som skapar mer regleringar än vad som är rimligt.
    • Vrid diskussionen om skolan så att den handlar om kvalitet, effektivitet och ledarskap
    • Prata med huvudmännen inför beslut och reformer. Huvudmännen är de som har koll på nuläge, vad som är möjligt och tar ansvar på riktigt.
    Dokumentation: Gymnasiekonferens 2018
    Läs mer
  • 2018-09-24
    Med gemensamma krafter för att möta lärarbristen
    I förra veckan tecknade SKL och lärarnas fackliga organisationer ett treårigt avtal för över 200 000 kommunalt anställda lärare. Under nio månaders förhandlingar, först på egen hand, och sedan med hjälp av medling, har en lång rad frågor diskuterats. I princip alla har handlat om hur vi gemensamt bäst möter lärarbristen.
    Åtgärder för att möta lärarbristen är verkligen en nyckel till framtidens skola. Det är därför oerhört viktigt att vi är överens med lärarnas organisationer om att vi behöver arbeta gemensamt för att trygga kompetensförsörjningen. Det handlar om en rad olika åtgärder. Ingen kan tro att det löser sig med en eller annan generell insats. Det kommer heller inte räcka med att enbart rekrytera nya lärare. Inte ens om ingen skulle byta jobb eller lämna läraryrket skulle det vara tillräckligt. Arbetskraftsbristen är stor på hela arbetsmarknaden och läraryrket är inget undantag.Det behövs en mångfald av åtgärder – och olika i olika kommunerNu är vi överens om att vi – arbetsgivare och fackliga parter – både nationellt och lokalt ska arbeta med olika strategier för att trygga kompetensförsörjningen. Från centralt håll ska vi ge stöd och bidra med verktyg för arbetet. Lokalt ska parterna komma överens om hur man ska arbeta och följa upp. Det kommer att se olika ut i olika kommuner och det måste det göra. Utöver vissa generella åtgärder kommer man behöva utgå från lokala behov och förutsättningar. Vad som behövs i en kommun i form av åtgärder, behövs inte i en annan. Där finns istället andra behov som kräver andra insatser.25 procent av landets grundskolor har färre än 100 elever. Det påverkar självfallet vilka åtgärder som krävs jämfört med om en kommun har en eller många skolor med en handfull eller fler parallellgrupper.De allra flesta kommuner är redan igång med olika strategier för att möta lärarbristen. Det handlar om förbättringar i arbetsmiljön, förändringar i arbetsorganisationen, satsningar på vidareutbildning för lärare som behöver komplettera sin kompetens, tillskott av olika yrkesgrupper som kan avlasta lärare vissa arbetsuppgifter eller att snabbare få lärare med utländsk utbildning i skolan. Det är både viktigt och klokt att vi nu, med stöd i ett centralt avtal, får till en bra dialog med lärarnas fackliga organisationer och kan arbeta med gemensamma krafter för detta i varje kommun.Lokal lönebildning tjänar både lärare och skolan välLönen är en del av det som påverkar läraryrkets attraktivitet. I avtalet finns inga angivna nivåer för löneutfall, och lönesättningen ska fortsatt vara individuell och differentierad. Det är så vi har arbetat de senaste åren och det har tjänat både lärarna och skolan väl. Grundskolelärare har i genomsnitt höjt lönen med 8 400 kronor de senaste fem åren. Den genomsnittliga ökningen för gymnasielärare ligger på 8 100 kronor under samma period. Sedan 2011 har kommunerna satsat 15 miljarder på lärarlöner utöver industriavtalets nivå och utöver statliga lärarlönesatsningar.En av många strategier kommer att vara att använda digitaliseringens möjligheter för att möta lärarbristen. Det tror jag blir en viktig väg för många kommuner att gå. Om elever – inte minst i glesbygd – ska få undervisning av utbildade lärare och om lärare ska kunna få vettiga heltidstjänster, så är digitaliseringen ett bra verktyg, exempelvis genom fjärrundervisning av god kvalitet.Fokus utifrån det nya läraravtalet läggs nu på brett samarbete och samverkan på alla nivåer. Så tar vi ansvar för kompetensförsörjningsutmaningen med samlad kraft. Det kommer att göra svensk skola bättre, öka likvärdigheten och höja attraktionskraften i läraryrket.
    Läs mer
  • 2018-09-17
    Krav på språkundervisning i årskurs sex – en utmaning för små skolor
    Från och med i höst måste alla skolor erbjuda undervisning i moderna språk senast från årskurs sex. Samtidigt är bristen på språklärare stor i hela landet. Beslutet ställer stora krav på huvudmännen och är ännu ett exempel på ett statligt beslut där ambitionshöjningar krockar med verkligheten.
    Sveriges Radio presenterade förra veckan en undersökning som visar att 2/3 av de 161 svarande kommunerna har problem att rekrytera behöriga lärare i moderna språk. Framför allt gäller detta mindre kommuner och skolor som ligger utanför städer och större samhällen.Det här kommer naturligtvis inte som en överraskning. SKL har länge drivit frågan om åtgärder som behövs på olika nivåer för att lösa bristen på modersmålslärare, studiehandledare och svårigheten att rekrytera behöriga lärare i alla ämnen till små skolor. Vi har också önskat mer av försöksverksamhet när det gäller digitala lösningar såsom fjärr- och distansundervisning för att få kunskap och erfarenhet om hur organisation, teknik och didaktik kan utvecklas för att möta dessa behov.Konsekvenser för organisationenKommuner beskriver att de har svårigheter att locka språklärare till mellanstadieskolor, särskilt skolor som ligger en bit bort från den tätort där högstadieskolan ligger. Situationen bör också ses i ljuset av den generella lärarbristen i Sverige.För huvudmännen betyder denna reform att man helt enkelt behöver ta ställning till ett antal alternativ. Innebär reformen att årskurs sex behöver placeras centralt i kommunen eller ska man omorganisera till 6-9-skolor? Eller ska det ligga i lärares tjänst att undervisa på flera skolor? Ska kommunen utveckla och använda fjärrundervisning? Eller ska man – som det finns exempel på - bussa eleverna till en högstadieskola för den timme de ska ha språkundervisning?Reformen kan därmed innebära konsekvenser som att en kommun behöver ändra sin organisation. Diskussion om alternativ behöver naturligtvis ske på lokal nivå. Det finns ingen universallösning som passar alla.Problematiskt med ambitionshöjningarReformer behöver gå hand i hand med den demografiska utvecklingen och förändringar i omvärlden. Här har vi ännu ett exempel på en ambitionshöjning, om än med goda avsikter, som inte sker i samklang med tillgången på lärare. Och det är inte den enda som trillat ner i huvudmännens knä senaste åren. Det finns flera beslut som påverkar skolans kompetensförsörjning, som till exempel beslut om utökad timplan, obligatoriska bedömningsstöd och så vidare. Det är ju verkligen inte heller så enkelt som att öka de ekonomiska resurserna till skolan. Det är viktigt av många anledningar, men det gör tyvärr inte så att antalet potentiella lärare ökar tillräckligt. Det går inte att rekrytera bort lärarbristen.Den rekryteringsutmaning som skolan och välfärden i övrigt står inför de kommande åren ligger högt på agendan både på lokal och på nationell nivå. För att huvudmännen ska lyckas är det viktigt att staten arbetar för att underlätta och skapa förutsättningar för kommuner och skolor. Mitt medskick till den blivande regeringen är således en önskan om fokus på det som är statens ansvar idag, till exempel lärarutbildningen och flexiblare vägar till läraryrket, snarare än ytterligare reformer som kräver fler lärare.
    Läs mer
  • 2018-09-07
    Behov av nationellt initiativ mot studieavbrott
    Skolinspektionen har granskat hur 30 kommuner hanterar aktivitetsansvaret för unga under 20 år. Granskningen visar att kvaliteten har förbättrats sedan 2016. Det är positivt och stämmer också med den bild som vi på SKL har av utvecklingen.
    Sedan 1 januari 2015 har kommunerna en förstärkt skyldighet att erbjuda unga under 20 år som inte går i gymnasiet en lämplig sysselsättning eller åtgärd. Under de senaste åren har kommunerna samtidigt fått lägga mycket tid på att utveckla den statistik som de är skyldiga att
    rapportera in till myndigheterna två gånger per år för varje individ.
    Att bygga upp statistik som ökar kunskapen om dessa unga och som möjliggör bra uppföljning är viktigt. Samtidigt ser vi att detta i vissa fall har tagit resurser från andra delar av verksamhetsutvecklingen. Detta gäller också Skolverkets stöd till kommunerna som i hög grad varit inriktat på just statistiken, snarare än områden som styrning och bra insatser.Jag tänker att de goda exempel och utvecklingsområden som inspektionen lyfter fram i sin granskning kan vara vägledande inte bara för kommunernas fortsatta arbete, utan även för Skolverket i deras uppdrag att stödja kommunerna i genomförandet av aktivitetsansvaret.Statens stöd till kommunerna kan utvecklasRegeringens samordnare för unga som varken arbetar eller studerar hade också i uppdrag att stödja arbetet med kommunernas aktivitetsansvar. I slutbetänkandet från februari 2018 finns
    förslag som skulle underlätta och stärka det lokala arbetet. Detta har inte gått ut på remiss.
    I juli skickade SKL därför en skrivelse till gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström om att regeringen bör hantera flera av dessa förslag redan nu. Det handlar till exempel om utvecklade databaser som underlättar arbetet att snabbt identifiera unga som omfattas av ansvaret, utreda ekonomisk ersättning till de unga samt införande av rådgivande vägledningssamtal för dem som avbryter sina studier.Ett kunskapscentrum mot studieavbrottTillsammans med ett 80-tal kommuner har vi på SKL under flera år drivit satsningen Plug In som handlat om att utveckla arbetet för att förebygga studieavbrott. Projektet har drivits framåt utifrån lokala behov och har även innefattat utveckling av det kommunala aktivitetsansvaret . Arbetet har varit framgångsrikt och både resulterat i följdprojekt runt om i landet och uppmärksammats internationellt genom flaggskeppet ”School to Work”.SKL ser många bra exempel på rutiner och metoder som kan förebygga att unga hamnar utanför studier och arbete. Med de erfarenheterna i ryggen vill vi inrätta ett nationellt kunskapscentrum inom området – gärna i samarbete med regeringen, relevanta myndigheter och även fristående skolor. Vi är ju alla överens om att en fullföljd gymnasieutbildning är nyckeln till etablering. Erfarenheter från exempelvis Nederländerna visar att det krävs ett mer sammanhållet, uthålligt och strategiskt arbete än vad vi har haft hittills i Sverige.
    Läs mer
  • 2018-08-31
    Alla barn och elever har rätt till digital kompetens
    Om en dryg vecka är det val i Sverige. Sociala medier har blivit den stora arenan för partier och åsikter. Som besökare i olika forum gäller det att kunna navigera i den digitala miljön och sortera mellan fakta, partisk information samt rent osanna uppgifter. Medborgare med digital kompetens klarar den uppgiften bättre än andra.
    Men trots nya styrdokument från Skolverket, inklusive en ny läroplan för förskolan och en bred politisk samsyn om den nationella strategin för skolväsendets digitalisering, så finns det röster i debatten som verkar vilja dra ut kontakten.En fråga om demokratiDigital kompetens är en fråga om demokrati. Allt fler kontakter med myndigheter, banker och företag sker digitalt och den utvecklingen går bara snabbare. Digitala verktyg kan också i många fall underlätta för barn och elever i såväl förskolan som i grundskolan och i gymnasiet. Det handlar allt ifrån stöd för uppföljning till verktyg för skapande och läromedel i till exempel språk, matematik, samhällskunskap, naturvetenskap, idrott och hälsa. Tiotusentals lärare arbetar redan med digitala läromedel eftersom de upplever att undervisningen blir bättre och att de kan ge barn och elever fler utmaningar. Dessutom är digitala verktyg många gånger avgörande för unga i behov av extra anpassningar och särskilt stöd, till exempel läs- och skrivsvårigheter.Men trots den uppenbara nyttan handlar dagens debatt om skolans digitalisering till viss del fortfarande om varför och inte om hur. Inte sällan utgår debattörer från barns och elevers frekventa datorspelande i hemmet och att mobiler kan störa undervisningen. Självfallet känner även jag oro över att många unga lägger tid på mobilsurfande och datorspelande på ett sätt som kan hämma inlärning och skolarbete. Men just det är för mig ett argument att förskola och skola ska lära våra barn att hantera – och ibland att välja bort – digitala enheter. Att helt undvika dem vore att svika de som bäst behöver vårt stöd. I det ljuset tror jag inte heller på ett nationellt förbud mot mobiltelefoner i skolan. Många lärare använder mobiler i sin undervisning och varken politiker eller tjänstemän ska lägga sig i undervisningen i detalj. Det måste i första hand vara upp till professionen att besluta om och när vilka lärmedel som ska användas.Huvudmannen har ansvaretJag är också den förste att medge att förändringar i ens yrkesliv är jobbigt. Även om många lärare trivs med att jobba digitalt så är det ett stort steg för andra. Jag vill därför understryka att även om den enskilde läraren har ansvaret att följa styrdokumenten så är huvudmannen ansvarig för att ge de förutsättningar som krävs. Därför stöttar SKL sedan flera år skolhuvudmännen i hur man kan arbeta för att använda digitaliseringens möjligheter sätt i verksamheten. Låt mig lyfta några exempel:#skolDigiplanEn handlingsplan kopplad till den nationella strategin, där initiativ och aktiviteter som redan pågår och sådant som det kan behövas mer av kartläggs. Tas fram i nära samarbete med Skolverket och i bred samverkan med hela skolväsendet.Skattningsverktyget LIKAMed hjälp av LIKA kan förskolor och skolor prioritera insatser och aktiviteter. Två versioner; en för förskolechefer och rektorer, en för lärare. Skolor i över 270 kommuner använder LIKA idag.Stöd i det pedagogiska arbetetSKL erbjuder lärare att utbilda sig inom Skriva sig till lärande, STL, som ökar lärandet och språkutvecklingen genom att kombinera pedagogik och digital teknik.Vägledningar för ökad beställarkompetensMed vägledningar stöttar vi skolhuvudmän att införa it-tjänster på ett klokt och formellt korrekt sätt. Områden är bland andra Dataskyddsförordningen, Upphandling och Nationella skrivprov (med Skolverket och Swedish EdTech).Infrastruktur och it-arkitekturVi driver frågor kring infrastruktur och it-arkitektur i syfte att skapa förutsättningar för ett säkrare och bättre informationsflöde mellan olika it-tjänster.Olika typer av lärmedel, pedagogik och didaktik har i alla tider diskuterats och utvecklats. Även digitaliseringens verktyg, metoder och möjligheter behöver ständigt stötas och blötas. Men lika lite som det går att strunta i att ge barn och elever färdigheter i svenska eller matematik kan vi välja bort att ge barn och elever digital kompetens. För visst vill vi ha en skola som rustar våra ungdomar för dagens samhälle och framtiden?PS. I debatten om skolans digitalisering förekommer den felaktiga uppgiften att Joakim Jardenberg har uppdrag hos SKL idag. Det stämmer inte. Han var del av SKL:s förändringsledningsprogram ”LEDA för smartare välfärd” fram till årsskiftet 2017.
    Läs mer
  • 2018-08-24
    Rekryteringsutmaningar i elevhälsan
    Ny rapport visar att rekryteringsutmaningarna inom elevhälsan har ökat. Samtidigt har elevhälsans personal i grundskolan ökat under en lång följd av år.
    I dagarna startar höstterminen på flertalet skolor. Lärare och övrig skolpersonal är redo att möta eleverna för att ge dem den stimulans, de utmaningar och det stöd de behöver.Elevhälsan är en viktig resurs i skolans arbete för att alla elever ska få utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.Ny rapport – upprepad undersökningSKL:s rapporten Nuläge och utmaningar i elevhälsan 2018 baseras på en enkätundersökning till samtliga kommuner och är en upprepning av den kartläggning som vi gjorde för tre år sedan. Den ger en bild både av personalsituationen, stödet till skolornas elevhälsoarbete, kvaliteten och aktuella utmaningar.Ny rapport tecknar nulägesbild av elevhälsanRekryteringsutmaningar trots mer elevhälsopersonalDen personalstatistik som SKL samlar in visar att elevhälsans yrkesgrupper har ökat betydligt i antal i kommunala skolor sedan år 2000, men samtidigt visar vår undersökning att rekryteringsutmaningarna har ökat. Det behöver bland annat utbildas fler specialpedagoger och psykologer.Glesbygdsskolor, men även skolor i socioekonomiskt utsatta områden, har svårare att rekrytera elevhälsans yrkesgrupper.Jag är övertygad om att vi behöver använda oss mer av digitala lösningar för att möta de utmaningar som geografiska avstånd och små skolenheter innebär – inte bara för undervisning utan även för att öka tillgången till elevhälsa.Fler andra yrkesgrupperEn intressant förändring är att kommuner och skolor anställer fler andra yrkesgrupper, utöver de som krävs enligt skollagen, för att på bästa sätt möta elevernas olika behov. De som ökat mest är logopeder och socialpedagoger. Vi kan också konstatera att studie- och yrkesvägledarna ofta ingår i elevhälsoteamen.Psykisk ohälsa – en utmaning för elevhälsanDet som kommunerna uppger som den största utmaningen i elevhälsan just nu är en ökande psykisk ohälsa hos eleverna. Här kan det behövas mer samverkan med andra verksamheter som exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten.Andra stora utmaningar är att utveckla inkluderande lärmiljöer och det hälsofrämjande arbetet.Rapport: Nuläge och utmaningar i elevhälsan 2018
    SKL:s arbete med Elevhälsa
    Läs mer
  • 2018-08-23
    Vanligt att fördela pengar efter elevernas bakgrund
    Socioekonomisk resursfördelning är en angelägen fråga för skolor och kommuner. På konferensen KOMMEK hölls idag ett intressant seminarium med rubriken ”Olika mycket pengar till olika skolor – vilka effekter ger det?”
    Inom kort presenterar också SKL resultat från en kartläggning av hur kommuner använder sig av socioekonomiska kriterier.Stor förståelse för att skolor får olika mycket pengarMalmö och Helsingborg berättade på seminariet om resultatet av de utvärderingar som båda kommunerna har gjort av sina system för socioekonomisk resursfördelning.En tydlig slutsats i båda kommunerna är att det finns en stor förståelse och acceptans för att skolor får olika mycket pengar. Det finns alltså en legitimitet för omfördelning. Det behöver dock inte betyda att alla rektorerna alltid är nöjda med just sin ersättning.Inga enkla samband mellan resurser och resultatDet socioekonomiska tillägget används framförallt till högre vuxentäthet, det vill säga för att anställa fler lärare, kompletterande kompetenser i form av elevkoordinatorer, socialpedagoger osv.Både Malmö och Helsingborg har i sina utvärderingar försökt följa upp effekterna av resursfördelningssystemet. En slutsats är att det inte finns några enkla samband mellan resultat och resurser.Ingen av kommunerna kan se att elevernas måluppfyllelse genomgående har förbättrats. Samtidigt har elevsammansättningen under den här tiden förändrats och elevernas förutsättningar har blivit svårare. Det är också svårt att leda i bevis och isolera effekten av de olika pengarna till skolan; grundersättning, socioekonomisk ersättning och alla riktade statsbidrag. Rektorerna bedömer dock att de extra medlen gör skillnad, även om det inte alltid syns direkt i ökad måluppfyllelse.En tydlig slutsats är därför att kopplingen till ett bra systematiskt kvalitetsarbete är A och O. Utvärderingarna visar att de skolor som har ett väl fungerande kvalitetsarbete i övrigt har en bild av vilka insatser som behövs och var det ska sättas in. En klok slutsats tycker jag.Vanligt att kommuner omfördelar resurserSKL har gjort en kartläggning av hur kommuner använder sig av socioekonomiska kriterier. Den visar att det är vanligt att kommuner fördelar pengar efter elevernas bakgrund. De som inte omfördelar resurser är oftast kommuner med få skolor som inte har samma skolsegregation som större städer och där skolorna ofta har en likartad elevsammansättning.Senare i höst släpper SKL en rapport om kartläggningen där vi också lyfter fram exempel och erfarenheter från kommuner. Inom kort kommer vissa siffror från kartläggningen finnas på vår webb.Håll utkik efter vår rapport och webbsändning i början av oktober!
    Läs mer

Prenumeration

Skribenter

Sidfot